Område av riksintresse för friluftsliv i Västra Götalands län

Transkript

1 1(6) Område av riksintresse för friluftsliv i Västra Götalands län Namn: Havstensfjorden Befintligt riksintresse, texten omarbetad Befintligt riksintresse, texten är fortfarande relevant Den gamla gränsdragningen OK Den gamla gränsdragningen ska revideras Förslag på nytt riksintresse Förslag i Program för tätortsnära natur - Göteborg Kommun: Uddevalla, Orust och Stenungsund Datum: Områdesnummer: FO15 Kommunnummer: 1485, 1421, 1415 Riksintresset berör flera kommuner: Området berör kommunerna Uddevalla, Orust och Stenungsund vilket kräver mellankommunala överväganden och samordning för att säkra riksintressets värden. Area: ha, varav ha land och ha vatten. Huvudkriterier: Områden med särskilt goda förutsättningar för berikande upplevelser i natur- och kulturmiljöer. Områden med särskilt goda förutsättningar för vattenanknutna friluftsaktiviteter och därmed berikande upplevelser. Stödkriterier: Intresseväckande naturvärden Tilltalande landskapsbild. Artrikedom med sällsynta växter och djur Bra vattenkvalitet, lämpliga stränder och bottnar. Vattenanknutna friluftsaktiviteter som kajak, kanot, dykning. Naturvärden som kan bestå även vid ökad besöksfrekvens. Förekomst av brukningsvägar, stigar, vandringsleder, cykling, klättring. Möjligheter att komma till och in i området samt visats i eller i anslutning till området. Lämpliga klimatförhållanden, bra vatten, stränder och bottnar för bad, stränder och vatten lämpliga för fritidsfiske. Vatten med god tillgång på fisk och i övrigt goda förutsättningar för fiske Området kan utnyttjas mångsidigt genom sin storlek och variation. Relativt små inskränkningar i allemansrätten Anordningar för friluftslivet, t ex service i naturhamnar, vandrarhem, båtuthyrning. Friluftsaktiviteter: Exempel på aktiviteter är vandring, strövande, promenader, skridskoåkning, terrängcykling,

2 2(6) bad, dykning, båtliv, kanot, naturupplevelser, kulturupplevelser, fritidsfiske, bär- och svampplockning, jakt, bergsklättring, klippklättring, löpning, orientering, geocaching, fågelskådning, ridning, kiting/skärmflygning, övernattning/tältning. Beskrivning av områdets värden: Bohuslän har länge varit ett omtyckt besöksmål för turism och rekreation. Redan i början av 1800-talet reste människor hit för att vistas på olika kurorter. Ljungskile med Lyckorna och Stenungsön var tidigt viktiga platser för rika borgare i Göteborg som här lät bygga praktfulla sommarhus i en parkliknande miljö och idkade badliv. Bohuslän har numera fått internationell uppmärksamhet och klassas som en av få exportmogna destinationer i Sverige. Bohuslän har en unik skärgårdsnatur med allt från kala och karga klippöar till frodiga löv- och barrskogsklädda öar och halvöar med småjordbruk i sänkor och dalgångar. Kännetecknande för Havstensfjorden är de många långgrunda vikarna och barrskogsklädda klippbranterna. Uddevallabron med sin karakteristiska profil har blivit ett viktigt landmärke för Uddevalla. Området sträcker sig från Lanesund i norr till Stenungsund i söder och från Kalvöfjorden i nordväst till hamnområdet vid Uddevalla. Det omfattar vattnet och omgivande landområden upp till ca 300 meter från strandlinjen. Bra rekreationsmöjligheter med promenadstigar, campingplatser och fina badplatser finns vid Unda/Mollön resp. Havstensområdet. En kommunal badplats finns vid Lanesund. Vidare finns Gustavsbergsområdet söder om Uddevalla, Ulvesund och Lyckorna utanför Ljungskile och Getskär vid Stora Höga samt Hawaii på den södra delen av Stenungsön. Det finns ett flertal campingplatser vid fjorden. För den som kommer till området med fritidsbåt finns många fina naturhamnar och ett antal gästhamnar som lämpar sig för övernattning. Möjligheter att skåda fågel finns bland annat inne i Svälte kile (vid Rotviksbro) och från fågelplattformen mellan Unda camping och Mollön. Området nyttjas för fritidsfiske från land, båt och av vadande sportfiskare utmed stränderna i de grunda områdena. I området bedrivs yrkesfiske av några yrkesfiskare i form av ryssjefiske och tinfiske efter ål. Det kan också finnas yrkesfiskare som har tillstånd av Fiskeriverket att skrapa efter musslor i området. Förutsättningar för bevarande och utveckling av områdets värden: 1. Åtgärder för att bevara områdets värden: För att bevara fjorden och dess omgivande stränder krävs stor varsamhet i skötsel och underhåll av såväl marker som de många gamla gårdsmiljöerna. Informationstavlor och leder kräver årlig tillsyn och underhåll. Säkerställa allmänhetens tillträde till stränderna. Stora möjligheter till vattenanknutna aktiviteteter och turism. Möjlighet att utveckla ett hållbart fiske. 2. Åtgärder som påtagligt kan skada områdets värden: Den stora efterfrågan på båtplatser för småbåtar och utrymmen för trafik, bilparkering, båtuppläggning och andra serviceanläggningar i anslutning till småbåtshamnar kan komma i konflikt med såväl naturvärden som andra former av friluftsliv. Kraftig algblomning, omfattande bebyggelseexploatering av stränderna, orenade avloppsutsläpp och liknande kan skada området värden för friluftslivet. 3. Utveckling av områdets värden: Utveckla nya leder, som vandringsleder, kanot/kajak och snorkelleder. Ekoturism. Kommunikation, boendemöjligheter och annan service är av stor betydelse för att kunna ta del av området. Viktigt att lokalisering sker så att värdena inte exploateras.

3 3(6) Planering och säkerställande (någon uppdelning för respektive kustzon har inte gjorts): Naturreservat: Bratteforsån, Ekholmen, Gustavsberg, Havstensfjorden, Lilla Hasselön, Stenungsundskusten och Södra Stenungsön. Landskapbildsskydd: Det finns sju små områden med landskapsbildsskydd i området. Natura 2000-område med stöd av art och habitatdirektivet och/eller fågeldirektivet: Bratteforsån (SE ), Gustavsberg-Korpberget (SE ), Halsefjorden (SE ), Havstensfjorden-Svälte kile (SE ), Stenungsundskusten (SE ), Halsefjorden (SE ). Djur- och växtskyddsområden Björkholmeskäret, Fiskeskär, Flatholmen, Havstensfjorden, Lilla och Stora Kullholmen. Fredningsområde för lax och öring, ca 21 marina objekt. Fyra naturminnen finns i området. I huvudsak gäller utvidgat strandskydd. Det finns ett fåtal naturvårdsavtal och biotopskydd bildade av Skogsstyrelsen. Områdets huvuddrag: Området sträcker sig från Lanesund i norr till Stenungsund i söder och från Kalvöfjorden i nordväst till hamnområdet vid Uddevalla. Det omfattar vattnet och omgivande landområden upp till ca 300 meter från strandlinjen. Här finns flera relativt orörda grunda vikar, med högproduktiva bottnar i den inre skärgården, varav Havstensfjorden är den största och som också är skyddad som naturreservat. Den har stor betydelse som lek- och uppväxtområde för fisk och ryggradslösa djur samt är ett viktigt flytt-, häcknings- och ruggningsområde för fåglar. Det är ett knappt ha stort område, som till största delen består av marina grundområden. Dessa omges av flacka strandängar omväxlande med skogsbevuxna bergspartier. Mest iögonfallande är Havstensklippan som, från områdets högsta punkt, stupar 119 meter ner i havet. Även Brattön ute i fjorden, med sina 85 meter över havet, är en mäktig syn. Stora sammanhängande marina grundområden med vegetationstäckta bottnar av ålgräs, vegetationsfria ler- och sandbottnar samt ostron och blåmusselbankar, utgör viktiga miljöer för en mängd olika organismer. Här finns goda förutsättningar för en rik livsmiljö med ryggradslösa djur, fiskar och fåglar. Låglänta strandängar och naturbetesmarker utgör en övergångsmiljö mellan vatten och andra hävdade miljöer. Dessa habitat är viktiga livsmiljöer för hävdgynnade växter samt rastande och häckande fåglar. Här finns flera relativt orörda grunda vikar, med högproduktiva bottnar i den inre skärgården, varav Havstensfjorden är den största och som också är skyddad som naturreservat. Den har stor betydelse som lek- och uppväxtområde för fisk och ryggradslösa djur samt är ett viktigt flytt-, häcknings- och ruggningsområde för fåglar. I de strandnära områdena går berggrunden ofta i dagen. Berggrunden består i norr och öster främst av grå, homogena eller bandade gnejser bildade ur magmatiska djupbergarter. Metabasiter finns i ett stråk vid Utby Sörudden. Brattön och Havsten domineras av ytbergartsgnejser tillhörande Stora Le-Marstrandsformationen. Vid Kastebergen, norr om Tånga, domineras berggrunden av grå och röda medelkorniga graniter. Regionens äldsta bergarter, anses vara de ytbergartsgnejser som ingår i Stora Le-Marstrandsformationen som är ca 1700 miljoner år gamla.

4 4(6) Dominerande ytjordart inom reservatsområdet är glacial lera. Postglacial svallsand förekommer också. I svackor på öarna förekommer morän. Lågområdena på Mollön domineras av postglacial svallsand. Runt fjorden finns rester från bosättningar ända sedan stenåldern, bl.a. på Hafsten och Molllön. På Borråsen mellan Utby och Berg Nedre finns resterna efter en fornborg. Runt fjorden och på öarna finns också rester av rösen, andra stensättningar och hällristningar. Tånga gård är ett före detta kaptens-boställe från 1600-talets slut, med väl bevarade byggnader och gårdsformation. Utby omnämns för första gången i början på 1500-talet och är en oskiftad by med välbevarade gårdar utmed en bygata. Väster om byn finns ett område med hällristningar, som vittnar om att människor har funnits här långt tidigare. Strandängarna Rotvik Utby bör utgöra en sammanhängande enhet, som även fortsättningsvis bör hållas öppna främst genom betesdrift. De öppna åkerarealerna på fastigheterna Stan, Mosshed och Berg Nedre kallas sedan länge Kaanans land, p.g.a. den ovanligt bördiga jorden. Dalbotten är en relativt sen landvinning från havet, med välbetade sältor som har stor betydelse för fågellivet. De inre delarna av Havstensfjorden och Svälte kile har varit mycket betydelsefulla för kustfisket. Tidigare var det gott om ål i viken och området har varit ett viktigt lek- och uppväxtområde för bl.a. torsk. Vid Holmaån och Rotviksbäcken går öringen upp. Det har också funnits gott om blåmusslor och ostron. Av stor betydelse för friluftslivet är ett antal orter längs kusten med omfattande service för turism och friluftsliv, övernattningsmöjligheter av olika slag, välutrustade gästhamnar, marinor med båtservice, provianteringsmöjligheter med mera. Ett stort antal campingplatser finns längs kusten, de flesta med tillgång till badmöjligheter på nära håll. Ett betydande antal naturreservat med inriktning på bland annat friluftsliv finns inom området. Områdets avgränsning: Området sträcker sig från Lanesund i norr till Stenungsund i söder och från Kalvöfjorden i nordväst till hamnområdet vid Uddevalla. Det omfattar vattnet och omgivande landområden upp till ca 300 meter från strandlinjen. Andra riksintressen som berörs (någon uppdelning för respektive kustzon har inte gjorts): RI naturvård: Bratteforsån och Hällungen, NRO14104; Hakefjorden Marstrandsfjorden Sälöfjorden, NRO14135; Havstensfjorden, NRO14080; Sund, NRO RI kulturmiljövård: KO67 Gustavsberg Riksintresse yrkesfiske hav (Skagerack). Riksintresse 4 kap 4, Kustområdena och skärgårdarna från Brofjorden till Simpevarp (berörs i sydligaste delen). Övrigt underlag: Under åren utvecklade Länsstyrelsen i samverkan med kommunerna Strömstad, Tanum, Lysekil, Sotenäs och Munkedal en samverkansplan. Samverkansplanen ska utgöra en integrerad del av den fysiska kustplaneringen och stärka förutsättningarna för en långsiktigt hållbar planering. Hänsyn ska tas till höga natur- och kulturvärden inom havsområdet i Norra Bohuslän. Underlaget ska visa en gemensam strukturbild för kommunernas översiktsplanering av havsmiljön i området och utgöra en vägledning för beslutsfattare på samtliga nivåer.

5 5(6) Referenser: Andersson H, 1964: Rapporter om flora och fauna Envall, K. & Smålander, A. (1987): Ängs- och hagmarksinventering, Uddevalla kommun. Naturinventeringar i Göteborgs och Bohus län. Rapport 1998:3. Fiskeriverket (2004): Kompletterande provfiske och förslag till framtida kontrollprogram för Havstensfjorden-Svälte kile, Uddevalla kommun. Slutredovisning till Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Johansson B T, 1982: Deglaciationen av norr Bohuslän och södra Dalsland. Geologiska institutionen, Göteborgs universitet, A 38. Johansson, O, Blomqvist D & Pehrsson, O. 1997: Värdefulla rast- och övervintringsområden för sjöfåglar på Västkusten. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Rapport 1997:4. Länsstyrelsen 1979: Natur i Göteborgs och Bohus län. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, 1995: Bevarandeprogram för odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden. Länsstyrelsen 1995:21. Göteborg. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohuslän Våtmarksinventering i Göteborgs och Bohuslän län. Länsstyrelsen i Västra Götalands län (2004): Marin inventering av Havstensfjorden Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län: Områden av riksintresse för naturvård och friluftsliv samt områden med geografiska bestämmelser. Länsstyrelsen (2013). projektwebbar.lansstyrelsen.se/kosterhavet/sv/pages/default.aspx Marin Monitoring AB (2004): Marin inventering av Havstensfjorden Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Rapport 2004:21. Naturvårdsverket, 1996: Nationell bevarandeplan för odlingslandskapet. Stockholm. Nordiska Ministerrådet (2001): Kustbiotoper i Norden. Hotade och representativa biotoper. TemaNord 2001:536. ISBN Pehrsson O, 1969: Inventering av rast- och övervintringsplatser för vadare och sjöfågel i Göteborgs och Bohus län. Länsstyrelsen. Statens naturvårdsverk, 1980: Marina reservat. Utredning om skyddsvärda områden längs Sveriges kust. SNV Sveriges Geologiska undersökning: Berggrundskartan över Göteborgs- och Bohus län. SGU Ah 12. Sveriges Geologiska undersökning: Jordartskartan Vänersborg SV. SGU Ae 151. Uddevalla kommun (2002): Kulturmiljövårdsprogram. Uddevalla kommun, Göteborgs och Bohus län (1979): Skötselplan för naturreservatet Unda. Reviderad Ulmestrand, M. & Pihl, L. (1989): Biologisk inventering av kustvattenområden i Uddevalla kommun. Rapport till Uddevalla kommun, Åhlund M, 1980: Förändringar i häckfågelfaunan på ett antal fredade och ej fredade öar i Bohuslän mellan 1966 och Naturinventeringar i Göteborgs och Bohus län 1980:6. Länsstyrelsen. Åhlund, M. 1996: Kustfågelfaunan i Göteborgs och Bohus län beståndsutveckling och effekter av fågelskyddsområden. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Rapport 1996:9. Förutsättningar att behålla upplevelsevärden Nedan följer exempel på åtgärder och verksamheter som kan skada värdena för friluftslivet: Exploatering (bostadsbebyggelse/permanent eller fritidshusbebyggelse/ industrianläggningar, vindkraft, farleder för båttrafik med mera) Bulleralstrande verksamheter (vattenskoterkörning, vattenskidåkning, överflygning med motordrivna flygplan på låg höjd med mera)

6 6(6) Hinder längs stränder som kan påverka friluftslivets utövande på land och vatten, till exempel stängsling och privata bryggor i orörda områden eller med annan olämplig lokalisering. Negativ visuell påverkan av till exempel telemaster, kraftledningar och vindkraftverk. Friluftsverksamheter som påverkar eller skadar naturvårdsvärden som utgör en del av motivet för att området är av riksintresse för friluftslivet (ridning på känsliga marker, motordriven verksamhet och högt besökstryck med mera). Störningar på djurlivet är påtagliga i vissa områden och gäller framför allt häckfågel samt knubbsäl under reproduktionsperioden Den under sommartid mycket omfattande fritidsbåtstrafiken kan behöva begränsas inom vissa känsliga områden för att åstadkomma tysta naturområden.