Giftfritt Göteborg Uppföljning av delprojekt och aktiviteter 2005-2009 R 2010:5 ISSN 1401-243X
VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva. Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag, organisationer och enskilda i deras miljöarbete. Miljöpolicy Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av Miljönämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som goda förebilder. Vår egen påverkan Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan. Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp. Ständiga förbättringar Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete. Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan. Bli ledande Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra. Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verksamhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete. Samarbete med andra Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer. Vi själva som resurs Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med budget och interna miljömål.
Giftfritt Göteborg Uppföljning av delprojekt och aktiviteter 2005-2009 R 2010:5 Förord Miljönämnden gav 2004 miljöförvaltningen uppdraget att arbeta med en särskild inriktning på kemikalier som fick namnet Giftfritt Göteborg. Detta ledde till ett utvecklingsarbete som började 2005 och som gjort det möjligt att utvidga miljöförvaltningens arbetsfält och bidragit till ökad kunskap inom många områden. Sedan starten har många engagerade medarbetare deltagit i utvecklingen av detta arbete. Därigenom har också erfarenheter och kunskaper tagits tillvara och fått en bred spridning inom förvaltningens övriga verksamhetsområden. Med relativt begränsade resurser har vi genomfört en mängd delprojekt och aktiviteter vilka beskrivs i denna rapport. Rapporten är tänkt att inspirera till fortsatt utveckling av miljöförvaltningens kvalitetsarbete och kemikaliearbete till skydd för både hälsa och miljö. Metoden för uppföljning är ett exempel på hur man på ett strukturerat och effektivt sätt kan ta tillvara erfarenheter och planera för kommande arbetsinsatser. För denna rapport svarar Victoria Lind Magnusson, projektledare för Giftfritt Göteborg. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 1
Giftfritt Göteborg Uppföljning av delprojekt och aktiviteter 2005-2009, R 2010:5 Innehållsförteckning Förord...1 Innehållsförteckning...2 Sammanfattning...3 Bakgrund...5 Metod...6 Resultat...6 Databas över miljöundersökningar (2005)...7 Ateljéprojektet (2005)...8 Batteriprojektet (2005-2006)...8 Tennorganiska föreningar- förekomst och användning i Göteborg (2006)...10 PFOS- förekomst och användning i Göteborg (2006)...10 Analyser av slam (2005 och 2007)...11 Rent mjöl i påsen (2006-2009)...12 Analyser av snus (2007)...13 Uppföljning av kvicksilver i fastigheter (2007)...13 Analyser av ftalater i leksaker (2007)...14 CMR-ämnen utfasning av tillståndspliktiga ämnen (2007)...15 CMR-ämnen, utfasning och användning bland B-objekt (2007-2008)...16 Bly i smycken (2008)...16 Antibakteriella ämnen i varor (2008)...17 Analyser av silver (antibakteriella ämnen), Tvättvattenanalyser (2008)...18 Analyser av ftalater i tröjtryck (2008)...19 Desinfektionsmedel i livsmedelsindustrin (2007-2008)...20 Bra miljöval bilvårdsmedel (2009)...21 Textilprojektet (2009)...22 Screentryckerier och ftalater...23 Farliga ämnen vid lekplatser (2009)...24 Kommunikation...25 Nätverk...25 Utställningar...29 Information...31 Utbildning och Seminarier...34 Diskussion...34 Slutsatser...37 Bilagor...39 Bilaga 1 - Resultat...40 Bilaga 2 - Framtida möjliga insatser...44 Bilaga 3 - Giftfritt Göteborgs projektrapporter...48 Bilaga 4 - Organisation Giftfritt Göteborg...49 Bilaga 5 - Bildmaterial...50 2 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Giftfritt Göteborg Uppföljning av delprojekt och aktiviteter 2005-2009 R 2010:5 Sammanfattning Miljöförvaltningens kemikaliesatsning Giftfritt Göteborg påbörjades 2005 efter beslut i miljönämnden 2004. Då fanns en önskan att samordna kemikaliearbetet över hela förvaltningens arbetsfält. Samtidigt var grunden för EUs gemensamma kemikaliepolitik på väg att antas. Inriktningen i uppdraget har varit i samklang med Sveriges nationella miljömål Giftfri miljö. Det har handlat om att skaffa oss själva kunskap, sprida kunskap, vara pådrivande i kemikaliefrågor, bidra till utfasning av farliga ämnen, åstadkomma säkrare kemikaliehantering och söka samarbete för att om möjligt utveckla miljövänligare produkter. Giftfritt Göteborg bygger till stor del på dialog med ansvariga inom handeln. Vi har också utvecklat samarbete med andra aktörer i samhället. Arbetet ingår inte i miljöförvaltningens ordinarie tillsyn. Men den kunskap och de erfarenheter vi har fått använder vi också för att utveckla och höja kvaliteten i tillsynsarbetet. Giftfritt Göteborg har utgjort samlingsnamnet för alla delprojekt och aktiviteter som genomförts sedan starten. Resurserna för arbetet har omfattat ca 1,5 årsarbetskraft per år (fördelat på en projektledare, en projektgrupp på sju projektmedlemmar) och en mindre budget för kurser, informationsinsatser, analyser och liknade för att tillföra arbetet kunskap och utföra kommunikationsåtgärder. Denna rapport visar resultaten av miljönämndens övergripande kemikaliesatsning inom ramen för Giftfritt Göteborg och ger exempel på hur man kan arbeta med åtgärder för Giftfri miljö. Rapporten är också ett arbetsmaterial för vidareutveckling av tillsynsområdet eller fortsatta fristående delprojekt. Ytterligare en dimension i rapporten är metoden vi använt för att kort och enkelt utvärdera varje delprojekt och aktivitet. Syftet har varit att lyfta fram erfarenheterna av de olika arbetssätt vi prövat, vad vi har lärt oss, vad vi kan förbättra och hur vi kan utveckla och föra vidare den kunskapen i vår egen organisation. Resultaten från arbetet med Giftfritt Göteborg är många. Sammanlagt har vi genomfört ett trettiotal olika delprojekt och aktiviteter. Dessa har t ex bidragit till mätbart minskade kadmiumhalter i Ryaverkets avloppsslam, ökad kunskap och utveckling av miljöförvaltningens arbetsfält. Samarbetet med andra myndigheter och intresseorganisationer har ökat möjligheten att aktivt delta i den allmänna debatten om kemikalier i varor. Det har också bidragit till att storstäderna börjat planera för gemensamt kemikaliearbete. Resultaten från våra undersökningar av varor har väckt medias intresse och på så vis nått konsumenterna. På textilområdet har användningen av antibakteriella ämnen i kläder fått särskild uppmärksamhet. Ökad kunskap om utfasningsämnen och antibakteriella ämnen har tillämpats i miljöförvaltningens tillsynsarbete och bidragit till att företagen själva börjat se över och minska sin kemikalieanvändning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 3
Giftfritt Göteborg Uppföljning av delprojekt och aktiviteter 2005-2009, R 2010:5 Vi har haft möjlighet att testa flera olika arbetsmetoder och olika kommunikationsvägar för att nå ut och sprida kunskap. Arbetet med kemikalier i varor, dialogen med handeln och kommunala inköp är exempel på områden vi särskilt vill fortsätta utveckla. Några slutsatser: Genom Giftfritt Göteborg har vi utvecklat andra arbetsmetoder som delvis bidragit till att komplettera det ordinarie tillsynsarbetet på kemikalieområdet. Det avdelningsövergripande arbetet har inneburit möjlighet att påverka i stort sett hela miljöförvaltningens arbetsfält. Giftfritt Göteborg har bidragit till ökad fokus på förekomsten av farliga ämnen i varor. Mycket av arbetet i Giftfritt Göteborg är kommunikationsrelaterat och ett fortsatt viktigt utvecklingsområde. Nätverkskontakterna med andra aktörer har bidragit till ökad kunskap, påverkansmöjlighet och framgång i arbetet. Kemikaliefrågan är inte begränsad till miljöförvaltningen utan något som behöver drivas av staden och hela Göteborgsamhället. Göteborgs Stad har möjlighet att ytterligare föregå med gott exempel i fråga om inköp och bidra till Giftfri miljö genom att utveckla och synliggöra kemikaliearbetet även på varuområdet. Metoden för utvärdering och uppföljning som använts i denna rapport är enkel och kostnadseffektiv och är ett exempel på hur förvaltningen kan strukturera sitt kvalitetsarbete. 4 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Giftfritt Göteborg Uppföljning av delprojekt och aktiviteter 2005-2009 R 2010:5 Bakgrund Miljönämnden lyfte i sitt budgetarbete inför 2005 fram behovet av särskilda insatser inom kemikalieområdet. I nämndens budget för 2005 preciserades detta som att ett kemikalieprojekt skulle startas med bred inriktning för att begränsa användningen och påskynda avvecklingen av farliga kemikalier. Kemikalieprojektet som fick namnet Giftfritt Göteborg har enligt uppdraget haft fyra inriktningar: Förbättra kunskapen om ämnen och produkter som utgör de allvarligaste problemen i Göteborgssamhället som underlag för systematiska åtgärder. Påskynda utfasningen av kemikalier med särskilt farliga egenskaper och åstadkomma en riskfri hantering av kemiska produkter genom att tillsynen av tillverkare, importörer, verksamheter och försäljare i fortsatt hög grad fokuseras på produkterna och deras innehåll av farliga kemikalier. Information om varors innehåll av kemikalier har stor betydelse för att människor skall kunna göra riktiga val. Att öka konsumenternas medvetenhet och efterfrågan av information om kemikalier i produkter och varor är ett viktigt inslag i Agenda 21 arbetet. Möjligheten att initiera och stimulera utvecklingen av mer miljöanpassade produkter genom samverkan med andra aktörer inom organisationer och näringsliv skall undersökas. Efter tolkning av projektdirektivet formulerade projektgruppen projektets övergripande mål vilket är att användningen av farliga kemikalier/ämnen i Göteborgssamhället ska minska. Miljömålet Giftfri miljö har också varit styrande för innehållet i projektet. Efter hand har farliga kemikalier i varor (konsumenttillgängliga varor/produkter) fått ett särskilt fokus. Projektets resurser har omfattat en heltidstjänst uppdelat på två personer samt deltagande från förvaltningens olika avdelningar. Projektgruppen har varierat mellan 8-9 personer. En mindre budget har funnits för informationsinsatser och utredningar av olika slag. Syftet med denna uppföljning av Giftfritt Göteborgs arbete är att på ett strukturerat sätt åskådliggöra vad som är gjort inom projektets ram sedan starten 2005 och att utvärdera och reflektera kring de aktiviteter som är utförda. På det sättet kan vi lära oss mer. Vi tydliggör resultatet, inhämtad kunskap och kan sprida våra erfarenheter till hela organisationen. Vi kan också bedöma behovet av fortsatt uppföljning och vidareutveckling av det arbete som är utfört. Samtidigt kan våra delprojekt och aktiviteter ses som exempel på hur man konkret kan jobba med miljömålet Giftfri miljö. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 5
Giftfritt Göteborg Uppföljning av delprojekt och aktiviteter 2005-2009, R 2010:5 Metod Uppföljningen av de olika delprojekten och aktiviteterna har utförts genom enkel reflektion i grupp och diskuterats utifrån fem olika områden. Först en beskrivning av syftet följt av genomförande, resultat, våra erfarenheter och slutligen vilka framtida insatser som kan vara aktuella. Arbetsmetoderna inom själva uppdraget Giftfritt Göteborg har varierat över tiden vilket också beskrivs i utvärderingen. Inledningsvis arbetade vi med faktainsamling, tillsynsliknande aktiviteter, besök i butiker, analyser, informationskampanjer och nätverksbygge. Tidigt i projektet var det också viktigt att avgränsa projektuppdraget till att inte omfatta tillsyn i den ordinarie verksamheten utan istället bidra till att bredda arbetsfältet och utveckla insatserna på kemikalieområdet. Vi tog kontakt med media för att nå ut med vårt budskap, vi har hållit utbildningar och arrangerat seminarier av olika slag. Erfarenheten har lärt oss att strukturera och planera det fortsatta kommunikationsarbetet i en kommunikationsplan. Efter att ha identifierat våra mål och målgrupper för kommunikationen har dialogarbetet fått en mer framträdande roll. Utvärdering av dialogarbetet är en del av det fortsatta utvecklingsarbete som pågår just nu. Resultat Den breda inriktningen och det avdelningsövergripande arbetet har gjort det möjligt att utveckla kemikaliearbetet till att spänna över flera perspektiv från miljö till hälsa. Det arbetssätt som vi valt att fokusera på nu är dels kommunikationsinriktat för att nå ut med kunskap om kemikalier i varor men också undersökande ur ett konsumentperspektiv. Vi har identifierat flera målgrupper för vårt externa och interna arbete. Den interna kommunikationen riktar sig till medarbetarna på förvaltningen. Just nu är de främsta målgrupperna för vår externa kommunikation inköpsansvariga av varor inom handeln och stadens leverantörer av varor. Av dessa aktörer förväntas ett visst kunnande eller en medvetenhet om kemikalier i varor som redskap för att göra de rätta valen i fråga om miljövänligare alternativ eller att välja bort farliga kemikalier. Vi utgår från att vi kan medverka till förändringar genom att kommunicera och förmedla kunskap. Analyser av varor har gett projektet värdefull information om innehållet av farliga kemikalier, vilket har visat sig vara ett effektivt sätt att skaffa fram underlag för dialog med företag och för att sprida kunskap om kemikalier i varor i allmänhet. Ett strukturerat nätverksarbete som forum för förändringsarbete och påverkan kommer också ingå i det fortsatta kommunikationsarbetet. I vissa fall har resultaten från Giftfritt Göteborg, använts som underlag för fortsatt tillsyn och drivits vidare genom tillsynsaktiviteter, tex minskad användning av desinfektionsmedel vid livsmedelstillverkning. 6 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Giftfritt Göteborg Uppföljning av delprojekt och aktiviteter 2005-2009 R 2010:5 Inledningsvis fanns i projektet ett uttryckligt behov av att skaffa mer kunskap om hur miljösituationen såg ut. Allteftersom har det blivit tydligare att vi kan agera utifrån den kunskap vi ändå har. Den är oftast tillräcklig för att kunna påbörja ett åtgärdsfokuserat arbete. Här nedan redovisas de olika delprojekten och aktiviteterna inom Giftfritt Göteborg sedan starten 2005. I redovisningen finns också förslag till möjliga åtgärder under rubriken framtida insatser. Databas över miljöundersökningar (2005) Ett av syftena var att sammanställa och identifiera befintlig kunskap. Ett annat var att se inom vilka områden vi vill veta mer och kunna påverka kommande undersökningar. I förlängningen fanns också en önskan att kunna analysera materialet och titta på trender för olika miljögifter. Miljögiftsdata från biologiska undersökningar och analyser utförda i Göteborgsområdet har sammanställts i Excel. Vi har diskuterat med Länsstyrelsen och Göteborg vatten om möjligheter till utvidgade analyser av projektets utvalda fokusämnen i slam, sediment och biota. Vi har bekostat egna analyser av slam och utgående vatten från Ryaverket med inriktning på projektets utvalda fokusämnen. Vi upplever att databasen inte används som förväntat. Detta kan bero på att den inte är så lättöverskådlig. Resultaten från genomförda analyser var svåra att tyda, se även s 11. Aktörerna som utför undersökningar i miljöövervakningen är många. Projektets uppgift är inte att jobba med miljöövervakning. Ta ställning till databasens fortsatta existens. Undersöka om den används i huset, informera ytterligare om att den finns och undersöka möjligheten att utveckla den om det finns ett intresse för det. En intern enkät kan ge svar på det. Materialet måste också göras lättare att komma åt. Eventuellt en FOT om materialet för att få in konstruktiva förslag. Kontakta IT-avdelningen för diskussion om fortsatt utveckling eller avveckling. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 7
Giftfritt Göteborg Uppföljning av delprojekt och aktiviteter 2005-2009, R 2010:5 Ateljéprojektet (2005) Främsta syftet var att minska utsläppen av kadmium och andra tungmetaller till avloppsnätet men också att informera om kadmium i konstnärsfärger och alternativa färger utan kadmium. Delprojektet omfattade dialog och besök hos försäljare av konstnärsfärger och konstskolor. Vi skickade även ut information till aktiva konstnärer i Klippan. Projektet avslutades med två seminarier. Ett var riktat till lärare vid konstskolor och aktiva konstnärer, Konsten att måla klokt. Det andra seminariet vände sig till keramiklärare och aktiva keramiker Hållbart i keramikverkstan. Mätbara minskade kadmiumhalter i avloppsslam. KV konstskola tog initiativ till att i samarbete med projektet ta fram en broschyr om miljövänligt måleri. Skolan beslutade också att inte använda kadmiumfärger i sin utbildning utan istället lära ut annan målningsteknik. Projektet avslutades med seminarium till lärare på konstskolor, aktiva konstnärer och keramiker med utrymme för diskussion och reflektion. Clas Olsson beslutade att sluta sälja konstnärsfärger med kadmiuminnehåll. Se rapport, PM 2006:3, Ateljéprojektet- kadmium och bly i konstnärsfärger och keramikglasyrer. Ett bra och väldefinierat projekt att inleda med för att starta upp Giftfritt Göteborg. Det blev ett bra samarbete med Gryaab som räckte över stafettpinnen efter att ha startat upp projektet som vi sedan fortsatte att driva. Följa upp hur det har gått genom att kontakta KV konstskola mfl. Uppdatera broschyren Miljövänligt måleri som finns tillgänglig på webben. Ta kontakt med Gryaab och följa upp kadmiumhalterna i slammet. Utsläppen av tungmetaller till avloppsnätet kan kontrolleras genom tillsyn av dessa verksamheter. Batteriprojektet (2005-2006) Skaffa kunskap om utbud. Påskynda utfasningen av kadmium i laddbara batterier. Informera om kadmium i sladdlösa laddbara verktyg och liknande. Genomfördes i tre delar. Del ett var besök i butiker för att kolla sortimentet av varor med laddbara batterier och inbyggda batterier, del två omfattade enkäter till importörer av laddbara batterier med frågor om avveckling av 8 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Giftfritt Göteborg Uppföljning av delprojekt och aktiviteter 2005-2009 R 2010:5 nickelkadmiumbatterier. I del tre genomfördes analyser av kadmiumfria laddbara batterier. Vi genomförde även en informationskampanj Grön Jul vid jul riktad till konsumenter ute i julhandeln. Vi hade grönklädda tomtar på stan som delade ut julklappsrim, samt annonsering i dagspress som ett sätt att nå ut med information. Vi genomförde även en annonskampanj kallad för Si eller Så med annonsering i dagspress och produktion av Roll- Ups. Två informationskampanjer genomfördes. Grön Jul, blev ett eget delprojekt med en bra grundidé som fick uppmärksamhet i etermedia. Kontakten med konsumenterna var positiv. Si eller Så - kampanjen var också ett resultat av batteriprojektet. Roll upsen som tillverkades används fortfarande vid olika utställningstillfällen. Batterianalyserna ledde till att vi skrev till Naturvårdsverket för att uppmärksamma att NiMh -batterier kan behöva kontrolleras avseende kadmiuminnehåll. Samverkan med Kretsloppskontoret kring insamling av batterier ledde till en utställning med olika exempel på varor som innehåller inbyggda batterier. Enkätsvaren från importörer av nickelkadmiumbatterier antydde att en utfasning var på gång. Informations- och annonskampanjer är dyra och det är svårt att mäta hur budskapet tas emot och om det leder till förändring. Vi nådde många människor med vårt budskap. Budskapet hade blivit tydligare om vi haft mer tid att utbilda ungdomarna som förde ut budskapet. Vi hade kunnat få mer uppslag i media genom en mer planerad kommunikationsstrategi. Både informations- och annonskampanjen genomfördes med kort varsel vilket blev väldigt stressigt. En lärdom är att sådant ska upphandlas och planeras i god tid. Ute i butikerna möttes vi av okunskap hos säljare i butiksledet när det gällde kadmiums skadliga miljöeffekter. Enkäten till importörerna var ett sätt att kommunicera utfasningen. Analyserna visade att det kan finnas kadmium i NiMh-batterier. Det fanns en viss osäkerhet kring analysresultaten och analysmetoden. Viktigt att veta vid beställningen vilken metod som används vid analys. Erfarenheten från analyserna är att detta borde kontrolleras systematiskt genom egenkontroll eller tillsyn. Förnyade kontakter med Naturvårdsverket bör tas i frågan om hur utfasningsarbetet framskrider. Kontakta Naturvårdsverket för uppföljning av vår kommunikation om batterianalyserna. Eventuellt ta initiativ till förnyade analyser. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 9
Giftfritt Göteborg Uppföljning av delprojekt och aktiviteter 2005-2009, R 2010:5 Tennorganiska föreningar- förekomst och användning i Göteborg (2006) Syftet var att spåra källan till varför tennorganiska föreningar finns i avloppsvatten. Studien omfattar litteraturstudier och intervjuer för att få kunskap om förekomst och användning av tennorganiska föreningar i varor i Göteborg. Vi har fått en ökad kunskap om i vilka varor tennorganiska föreningar kan förekomma. Vi har utvidgat vårt kontaktnät med kunniga personer inom området. Vi har inte uppnått syftet att spåra källan men fått ett mycket bra faktaunderlag som varit användbart vid tex tolkning av analyser av avloppsvatten. Resultaten från naturvårdsverkets screening visar att det finns en diffus spridning av ämnet och att det fortfarande är aktuellt att bevaka. Det är ett tidskrävande arbete att producera den här typen av bakgrundsfakta. Möjlig åtgärd är att utföra analyser på varor som kan misstänkas eller tidigare har innehållit tennorganiska föreningar. I samband med utredningar av förorenad mark kan materialet vara ett stöd när det ska ställas krav på inventeringar och markundersökningar. PFOS- förekomst och användning i Göteborg (2006) Spåra källor till diffusa utsläpp och användare bland företag i Göteborg. Studien omfattar litteraturstudier och intervjuer med företag och andra kunniga inom området för att få kunskap om förekomst och användning av PFOS (perfluoroktansulfonat, en grupp av fluorerade ämnen) i Göteborg. Källor till PFOS kan vara markisväv, kapellväv, gamla skumsläckare, golvvax och eventuellt ytbehandlingsindustri. Vi har fått ett faktaunderlag som varit användbart vid tillsyn och diskussion om fortsatta projekt inom Giftfritt Göteborg. Studien har bla använts som faktaunderlag till Stockholms projekt 10 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Giftfritt Göteborg Uppföljning av delprojekt och aktiviteter 2005-2009 R 2010:5 Nya Gifter - nya verktyg. Studien har bidragit till ett utvidgat kontaktnät med kunniga personer inom området. Vi har haft ett storstadsutbyte ifråga om kunskap. Storstäderna har haft ett gemensamt fokus inom textilområdet under 2009. Utifrån kunskapen har vi efter misstanke i ett ärende (ansvarsutredning om markförorening) begärt analyser av PFOS. PFOS kunde påvisas i analyserna. PFOS- ämnen är förbjudna att användas inom EU sedan 2008. Det är ett tidskrävande arbete att producera den här typen av bakgrundsfakta. Nationella studier och Stockholms storstadsstudier är användbara även för Göteborg, kanske att föredra framför att producera eget material i frågan om diffus spridning. Företagskontakterna viktiga för att få lokalt förankrad kunskap och kunna påverka möjligheterna till utfasning. Vi fortsätter även 2010 med fokus på textilområdet i samarbete med Stockholms och Malmös miljöförvaltning. I samband med utredningar av förorenad mark kan materialet vara ett stöd när det ska ställas krav på inventeringar och markundersökningar. Hålla oss informerade om ny kunskap kring PFOS-ämnen och polyfluorerade ämnen. Analyser av slam (2005 och 2007) Visa på eventuellt innehåll av utvalda ämnen och försöka spåra och härleda källan. Kontakter med Gryaab för uttag av slamprover och utförande av analyser på tennorganiska föreningar, perfluorerade ämnen (PFOS) och triclosan i avvattnat slam från Ryaverket. Analyserna av PFOS och tennorganiska föreningar har använts som kunskapsunderlag och återgivits i respektive rapport om PFOS och Tennorganiska föreningar. Vi kanske har skaffat oss något mer kunskap om hushållens avloppsvattenutsläpp som är spegeln av kemikaliesamhället eller att ytterligare analyser har utförts av Gryaab själva men det är osäkert. Vi skulle även ha beställt analyser av ingående vatten med tanke på att ämnena kanske inte läggs fast i slammet. Bra att ha beställningen skriftligt och andra överenskommelser väldokumenterade. Det var svårt att dra slutsatser utifrån analysresultaten ifråga om källor för diffusa utsläpp. Det är bättre att överlåta Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 11
Giftfritt Göteborg Uppföljning av delprojekt och aktiviteter 2005-2009, R 2010:5 analyser eller screening av den här typen åt Naturvårdsverket eller Gryaab själva. Vi kan däremot vara med i diskussionen och försöka påverka vilken ytterligare kunskap som behövs. Följa upp Ryaverkets analysprojekt om hushållspillvatten. Rent mjöl i påsen (2006-2009) Skapa debatt kring kadmium i livsmedel. Att påverka kommunens upphandlingskriterier så att det ställs krav på lägre kadmiumhalter i livsmedel. Detta för att jobba mot nationella delmålet för Giftfri miljö som handlar om exponering av kadmium och det lokala delmålet att minska andelen farliga kemikalier i barns vardag. Diskutera möjligheten med olika beslutsfattare inom kommunen att göra inköp av mjöl med lägre kadmiumhalt än vad livsmedelslagen föreskriver. Vi har diskuterat förutsättningarna för ett sådant här arbete med Göteborgs stads upphandlingsbolag dvs möjligheten att föra in ett livsmedelsutbud med lägre kadmiumhalt i upphandlingsavtalet. Vi har också diskuterat kommunens definition av miljömåltider med Agenda 21. En sammanställning om kadmium i livsmedel och projektplan för att driva frågan är framtagen. Vi nådde ingen lösning med upphandlingsbolaget för att på den vägen kunna påverka kadmiumhalterna i de livsmedel som köps in till staden. Vi har sammanställt kunskap om kadmium i livsmedel. Det var svårt att hitta en gemensam syn med upphandlingsbolaget som inte såg någon möjlighet att ställa krav på lägre kadmiuminnehåll i livsmedel vid inköp. Definitionen av miljömåltider är mer övergripande och fokuserar inte på enskilda ämnen. Europeiska livsmedelsverket, EFSA, sänkte gränsvärdena för kadmium i livsmedel 2009. Livsmedelsverket har granskat det nya förslaget och kommit fram till att exponeringen av kadmium via föda inte innebär någon risk på befolkningsnivå. Däremot lämnar man råd till hur man som individ kan minska sitt kadmiumintag via födan. Avsluta projektet och uppmärksamma göteborgarna på Livsmedelsverkets råd för minskad kadmiumexponering. Identifiera ytterligare målgrupper för information om kadmium och livsmedel. 12 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Giftfritt Göteborg Uppföljning av delprojekt och aktiviteter 2005-2009 R 2010:5 Analyser av snus (2007) Skaffa kunskap om innehållet av tungmetaller i portionssnus och risken för utlakning av tungmetaller vid snusning. Omfattade analyser av portionssnus och laktest i saliv av portionssnus i samarbete med folkhälsoinstitutet. Analyserna visade att tungmetallhalterna låg i det övre intervallet jämfört med tillverkarens egna uppgifter. Resultatet från analyserna har kommunicerats internationellt vid två medicinska konferenser. Ytterligare kunskap behövs för att få veta mer om hur metallerna lakas ut vid snusning och hur det absorberas av kroppen. Det fortsatta kunskapssökande är mer forskningsinriktat. Bättre att låta forskningen ta över om det finns intresse. Tag kontakt med folkhälsoinstitutet och andra intressenter om behovet av ytterligare studier för att få kunskap om hur metallerna eventuellt kan påverka hälsan. Meddela tillverkaren om resultaten av vår studie. Uppföljning av kvicksilver i fastigheter (2007) Syftet var att ta reda på om kvicksilver fortfarande fanns i de fastigheter som ingick i kvicksilverprojektet 1999 och följa upp hur mycket som fasats ut ytterligare sedan 1999. Syftet var också att aktualisera frågan igen så att inte kunskap om identifierade kvicksilverkällor ute i fastigheterna glöms bort. Delprojektet omfattade kontakter med ansvariga förvaltare av de fastigheter som ingick i 1999 års projekt med målet att fasa ut och inventera kvicksilver i fastigheter. Uppföljning utfördes genom enkätutskick med frågor och telefonkontakt med berörda personer. Ytterligare utfasning har skett. De komponenter som finns kvar är fortfarande märkta. Fastighetsägarna har blivit påminda om innehållet av kvicksilver i elektriska komponenter. Hos vissa fanns kunskapen kvar medan den var bortglömd hos andra. I princip har utfasning skett i alla berörda fastigheter. Det Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 13
Giftfritt Göteborg Uppföljning av delprojekt och aktiviteter 2005-2009, R 2010:5 största lagret finns på museum i syfte att visa just den här typen av elinstallationer. Resultatet från enkätundersökningen finns sammanställt i ett arbetsmaterial. Närmiljöavdelningen har sedan projektet genomfördes 1999 bevakning på omhändertagandet av kvicksilverkomponenter som farligt avfall vid rivningsärenden. Resultatet av uppföljningen visar att kunskapen till stor del finns kvar. Märkningen finns kvar och ytterligare utfasning har skett till sådan nivå att man inte kan begära mer. Uppföljning är en metod att använda för att viktig kunskap inte ska glömmas bort. Uppföljningen aktualiserade frågan igen och gav kunskap om den ytterligare utfasning som skett och som kanske inte var möjligt vid det första tillfället 1999. Uppföljningen har varit en metod för att identifiera effekten av tidigare projekt. Resultatet kommuniceras med fastighetsägarna. Tag reda på om ytterligare fastighetsbestånd är aktuella för inventering och utfasning av kvicksilverinnehållande komponenter. Det är viktigt att kunskap om befintliga installationer inte glöms bort, i det fallet kan vi eventuellt påminna igen om tex vikten av märkning av de kvicksilverkomponenter som finns kvar. Analyser av ftalater i leksaker (2007) Skaffa kunskap om eventuell förekomst av de förbjudna ftalaterna i leksaker och risk för utlakning av tungmetallerna kadmium och bly. Verifiera tidigare tillsynsprojekt om ftalater i leksaker. Inköp i butik och analys av 10 olika leksaker med avseende på ftalater och tungmetaller samt diskussion med försäljare av leksaker. Analysresultaten visade att det fanns en överensstämmelse med resultaten från tidigare tillsynsprojekt, vilket är positivt. En av de analyserade leksakerna visade sig innehålla ftalater i halter som var på gränsen till vad som är tillåtet. Företaget upplystes om resultatet och gjorde därefter egna analyser och efterforskningar. En andra leksak innehöll bly, vilket är ett utfasningsämne. Vår egen kunskap om förfarandet vid beställning av analyser har ökat. Se rapport, R 2008:6, Analyser av bly, kadmium och ftalater i leksaker. 14 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Giftfritt Göteborg Uppföljning av delprojekt och aktiviteter 2005-2009 R 2010:5 Innehållet av ftalaterna stämde överens med tillsynsprojektet. Stickprovsanalyser är en metod för att uppmärksamma behovet av att företagen själva har kontroll över sina produkter. Ökar vår egen kunskap om kemikalier i varor. Ger underlag till diskussionen om kemikalier i varor. Viktigt att beställa rätt sorts analyser och vara noga med syfte och mål. Viktigt att vara medveten om att genomförda analyser enbart är stickprov vars syfte är att visa på en viss problematik. Fortsätta med stickprovsanalyser av varor där vi bedömer att det finns ett behov. Fortsätta dialogen med företagen om vikten av egna undersökningar och egen kunskap om de varor som säljs. CMR-ämnen utfasning av tillståndspliktiga ämnen (2007) Minska användningen av CMR-ämnen (Cancerogena, Mutagena och Reproduktionstoxiska). Diskutera möjligheter till utbyte eller avveckling. Har omfattat kontakter och diskussion med företag som har tillstånd från länsstyrelsen att använda eller överlåta särskilt farliga kemikalier (kemiska produkter som är dödskallemärkta) dvs för vilka det krävs gifttillstånd. Fokus har varit på CMR- ämnen. Minskad användning av CMR-ämnen, ökad kunskap för miljöförvaltningen. Rapporten kan användas som stöd vid remissutlåtande till länsstyrelsen i frågor om gifttillsånd. Se rapport, R 2007:6, Utfasning av CMR- cancerogena, mutagena och reproduktionstoxiska - ämnen i Göteborg. För att få informationen fick vi använda oss av miljöbalken i något fall. Vi fann exempel på möjlighet till utbyte genom annan metod framför användning av kemikalie. Följa utvecklingen i samråd med länsstyrelsen. Sträva mot utfasning vid yttrande i tillståndsärenden. Följa upp utfasningsarbetet i miljörapporten. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 15
Giftfritt Göteborg Uppföljning av delprojekt och aktiviteter 2005-2009, R 2010:5 CMR-ämnen, utfasning och användning bland B-objekt (2007-2008) Få kunskap om användningen av CMR-ämnen bland tillståndspliktiga företag, (B-objekt enligt miljöbalken) i kommunen och eventuellt se möjligheter till utfasning. Ett examensarbete som omfattade genomgång av kemikalieanvändningen bland samtliga kommunens B-objekt för att undersöka förekomsten av CMR-ämnen. Har gett oss kunskap som kan användas i tillsynsarbetet. Har bidragit med underlag till arbetet med att ta fram det lokala miljömålet för Giftfri miljö. Mängden CMR- ämnen är indikatorn för att följa upp det lokala miljömålet i miljörapporten. Har tagits in i tillsynsarbetet på miljöskyddsavelningen. Publiceringen av resultatet i ett pressmeddelande gjorde att uppgifterna uppmärksammades i media, R 2009:7, Utfasningsämnen hos tillståndspliktiga verksamheter. För att få fram kunskapen var det viktigt med tid till fördjupning och ämneskunskap inom kemiområdet. Hade inte varit möjligt inom ramen för tillsyn utan kunde genomföras som ett delprojekt för Giftfritt Göteborg. Skicka ut rapporten till de företag som har ingått studien. Fortsätta påverka utfasningen hos företagen genom tillsynen. Bly i smycken (2008) Att följa upp tidigare larm om bly i billiga smycken. Diskutera innehållet av bly och avveckling av bly i smycken med försäljare i butiker och ansvariga för inköp. Besök ute i butiker som säljer bijouterier. Inköp av smycken för analys av blyinnehåll. Kemikalieinspektionen utförde analyserna. Höga halter av bly analyserades i smycken från två inköpsställen. Information nådde ut till konsumenter via media. Våra besök i butikerna visade att handeln själv strävade aktivt efter att få bort bly. Samtliga butiker som vi hade kontakt med, hade satt upp egna inköpskrav. Resultatet finns redovisat i rapporten, R 16 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Giftfritt Göteborg Uppföljning av delprojekt och aktiviteter 2005-2009 R 2010:5 2009:8, Analyser av kemikalier i varor- bly i smycken, azofärgämnen och ftalater i barnkläder, silverinnehåll i antibakteriellt behandlade plagg. Vi fick goda kontakter med Kemikalieinspektionen som är öppna för samarbete av det här slaget. Handeln på det här området jobbade själva målmedvetet med utbyte och var mycket medveten och mottaglig för information. Företagen efterfrågade lagstiftning på området för att underlätta deras arbete. Uppföljning om några år igen kan vara aktuellt för att inte kunskap ska glömmas bort. Tidningsartiklar läggs upp i databasen. Kan utvidgas till att göra en kontroll på gatumarknader och torghandel. Antibakteriella ämnen i varor (2008) Skaffa kunskap om förekomsten av antibakteriella ämnen i varor. Väcka medvetenhet, öka kunskap och förändra inköp hos säljare och inköpare vid företag. Få veta vilken kunskap som finns i handeln. Fortsatt fokus på antibakteriella ämnen i varor efter Stockholms modell. Väcka uppmärksamhet och nå ut till konsumenter. Omfattade en inventering tillsammans med Konsument Göteborg, i utvalda butiker med fokus på tandkrämer, deodoranter, skoinlägg, hygienartiklar mm samt telefonintervjuer med miljöansvariga eller inköpsansvariga hos aktuella företag. Resultatet gavs stor uppmärksamhet i media. Nyheten spreds i hela landet. Konsumenterna nåddes av informationen. Undersökningen visade att triclosan till stor del har fasats ut från tandkrämer i de besökta butikerna. Däremot förekommer triclosan fortfarande i andra hygienartiklar som tex dyrare herrdeodoranter. Undersökningen visade också att silver förekommer som antibakteriellt ämne i varor som tex sportkläder. Det finns inga krav på märkning av varor som inte är kosmetiska eller hygieniska produkter. Det innebär att konsumenten av ren okunskap eller misstag riskerar att köpa en vara som man inte ens har efterfrågat, se rapport 2009:9, Antibakteriella ämnen i varor- en undersökning av butikssortiment och kunskap om kemikalier i varor. Analyser av silver i sportkläder visade att silver tvättas ut. Se resultaten från tvättvattenanalyser i rapport R 2009:8, Analyser av kemikalier i varor- bly i smycken, azofärgämnen och ftalater i barnkläder, silverinnehåll i antibakteriellt behandlade plagg och utvärdering på s 18 i denna rapport. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 17
Giftfritt Göteborg Uppföljning av delprojekt och aktiviteter 2005-2009, R 2010:5 Timing behövs i planeringen för att driva ett samarbetsprojekt. Vi fick positiv respons från några säljare i butiksledet och inköps-/miljöansvariga. Kunskapen på butiksnivå är generellt, med vissa undantag, koncentrerad till huvudkontoren. Kontakten och dialogformen var bra för att väcka medvetenhet i vissa frågor. Det var bra med ett konkret ämne att förhålla sig till och kommunicera utåt. Vi hade ett bra samarbete med Konsument Göteborg. Dialogen med handeln fortsätter som metod i vårt arbete. Uppföljning av projektet bör göras. Uppföljning kan ske i enkätform. Vi fortsätter följa utvecklingen på marknaden. Analyser av silver (antibakteriella ämnen), Tvättvattenanalyser (2008) Att belysa om det finns innehåll av silver i sportkläder och ta reda på hur mycket som urlakas vid tvätt. Lyfta frågan om beständigheten av den här sortens behandling och ifrågasätta användningen av den här typen av produkter. Analyser av fyra olika funktionsplagg med avseende på silverinnehåll före och efter tio tvättar. Det fanns silver i de plagg som testades och det lakas ut vid tvätt. Silverbehandlingen tvättas ut efter tio tvättar, en del plagg i större omfattning. Resultaten kommunicerades aktivt genom pressmeddelande vilket sedan uppmärksammades av media över hela landet. Se rapport, R 2009:8, Analyser av kemikalier i varor - bly i smycken, azofärgämnen och ftalater i barnkläder, silverinnehåll i antibakteriellt behandlade plagg. Analysföretaget har bjudit in till nätverksmöten på textilområdet. KEMI och Naturskyddsföreningen har använt informationen. De företag som berördes av resultaten från analyserna drog tillbaka sina produkter. De vill ha stöd och rådgivning i sitt fortsatta kemikaliearbete, de undrar hur de ska gå vidare. Den här typen av studie har inte gjorts tidigare. KEMI var väldigt intresserade av det vi skulle göra. Först var det svårt att hitta något analysföretag att samarbeta med i fråga om upplägget på analyserna. Slutligen fick vi kontakt med ett företag som kunde utföra uppdraget. Silverbehandling eller innehåll av silver marknadsförs som antibakteriell tillsats i en mängd olika varor. Göteborg Vatten, (Gryaab) är intresserad av frågan som har betydelse för slamkvalitén och 18 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Giftfritt Göteborg Uppföljning av delprojekt och aktiviteter 2005-2009 R 2010:5 vattenkvalitén. Man har kunnat se en ökande trend av silver i avloppsslammet på kort tid. Lyfta frågan till KEMI om hur handeln kan få råd och stöd i sitt kemikaliearbete. Vi fortsätter dialogen med handeln genom textilprojektet. En utvärdering som handlar om kunskap kring kemikalier i textil och behov av råd och stöd utförs i enkätform. Analyser av ftalater i tröjtryck (2008) Undersöka förekomst av ftalater i plasttryck på barnkläder, med syfte att visa på att det kan vara aktuellt med begränsningar inom fler varuområden än leksaker. Visa på vikten av kunskap om kemikalieinnehåll i varor. Föra ut kunskapen om informationsplikten till handelsledet. Inköp av barntröjor för analys av ftalater som är förbjudna i barnleksaker och som är upptagna på kandidatlistan i REACH. Omfattade analyser av 10 stycken hela barnplagg och analyser av enbart trycket på 5 stycken barnkläder. Sex olika ftalater som är begränsade i leksaksdirektivet analyserades. Analyserna visade på förekomst av ftalater som är upptagna på kandidatlistan och som är förbjudna i leksaker. Det innebär att aktuella butiker kan ha informationsplikt gentemot kunden. Kontakter med företaget ledde till att man drog in sin produkt och undersökte saken vidare. Media återgav resultaten som senare varit underlag för storstadssamarbete och dialogarbete med textilbranschen. Materialet är publicerat i en rapport, R 2009:8, Analyser av kemikalier i varor- bly i smycken, azofärgämnen och ftalater i barnkläder, silverinnehåll i antibakteriellt behandlade plagg. Samarbetet med Naturskyddsföreningen har inneburit utbyte av analyserfarenheter. Erfarenheten är att det inte finns några standardiserade analysmetoder. Valet av analysmetod är viktig för att få fram relevanta resultat. Diskutera informationsplikten enligt Reach med Kemikalieinspektionen och informera berörda verksamheter. Fortsätta dialogarbetet med textilbranschen, helst i samarbete med storstäderna och undersöka möjligheten till utbildningsinsatser. Arbeta med kommunikation och fokusgrupper. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 19
Giftfritt Göteborg Uppföljning av delprojekt och aktiviteter 2005-2009, R 2010:5 Desinfektionsmedel i livsmedelsindustrin (2007-2008) Identifiera ämnen i desinfektionsmedel som kan medföra ökad risk för resistensutveckling. Syftet har också varit att kartlägga vilken kunskap som finns hos verksamhetsutövare inom livsmedelsindustrin. Förmedla kunskapen till vår egen verksamhet och livsmedelsproducerande verksamheter för att öka möjligheten till substitution. Omfattade ett enkätutskick till samtliga styck-, chark- och fiskindustrier som lämnat svar på användningen av desinfektionsmedel. Innehållet i de desinfektionsmedel som används har granskats avseende risk för resistensutveckling. Studien pekade på behov av kunskap kring rengöringsmetoder för att minska förbrukningen av kemikalier och anpassa typen av rengöringsmedel till miljövänligare alternativ. Den visade också att det används desinfektionsmedel som kan innebära en förhöjd risk för resistensutveckling. Miljöförvaltningen har fått ökad kunskap för egen del om vilka rengöringsmedel som kan rekommenderas eller bör uteslutas. Projektet har utarbetat ett faktablad om rengöringsmetoder samt hållit ett föredrag (FOT) för samsyn i frågan inom förvaltningen. Livsmedelsavdelningen och miljöskyddsavdelningen använder kunskapen i det systematiska tillsynsarbetet. Giftfritt Göteborg har haft ett samarbete med livsmedelsverket och KEMI och uppmärksammat frågan på nationell nivå. Materialet är sammanställt i en rapport, R 2008:11, Antibakteriella ämnen inom livsmedelsindustrin förekomst och användning i Göteborg. Miljöskyddsavdelningen har haft en tillsyns- och informationskampanj (2009) i samband med tillsynen av industriella tillverkare av livsmedel med fokus på användning av desinfektionsmedel. Livsmedelsavdelningen har tagit med sig informationen om rengöringsmetoder vid tillsynen av livsmedelsverksamheter. Kunskapen tillämpas inte bara vid tillsyn. Livsmedelsavdelningen förmedlar kunskapen i samband med uppdragsutbildningar. Miljödiplomeringen har även med frågan vid diplomering av hygienlokaler och livsmedelsanläggningar. De livsmedelstillverkare som miljöförvaltningen har haft aktiv kontakt med genom tillsyn har börjat byta ut och se över användningen av rengörings- och desinfektionsmedel. Företagen har själva startat en diskussion med sina 20 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Giftfritt Göteborg Uppföljning av delprojekt och aktiviteter 2005-2009 R 2010:5 leverantörer. Livsmedelstillverkarna är medvetna om riskerna med resistensbildande bakterier vilket är ytterst viktigt för deras egen produktkvalitet. Cirka en tredjedel av de som fick utskicket svarade. En lärdom är att enkätutskick oftast behöver förberedas med telefonkontakt, eller kompletteras med telefonintervjuer om man vill öka svarsfrekvensen. Informera tillverkare och leverantörer av rengörings- och desinfektionsmedel. Sprida informationen och rapporten till andra aktörer som exempelvis certifieringsorgan, KRAV och miljöorganisationer som Naturskyddsföreningen. Närmiljöavdelningen och Livsmedelsavdelningen driver en hygienkampanj mot förskolor, viktigt att få med informationen vid utveckling av fler faktablad. Avdelningsrepresentanter inom projektet är ansvariga för att kunskapen i rapporten förs vidare och används på respektive avdelning. Följ upp hur avdelningarnas arbete med frågan fortsätter. En uppföljning av användningen inom livsmedelsindustrin genomförs förslagsvis om två år för att se effekten av detta delprojekt. Inom detta område borde försiktighetsprincipen kunna tillämpas. Vi fortsätter att följa kunskapsutvecklingen inom området, kvartära ammoniumföreningar. Kontakten med livsmedelsverket och KEMI bör fortsätta. Bra miljöval bilvårdsmedel (2009) Inventera utbudet av miljövänligare bilvårdsmedel, framförallt avfettningsmedel till konsumenter för att få kunskap om vilka miljövänligare produkter som finns tillgängliga för konsumenter. Försöka påverka till ökat utbud av miljövänligare produkter genom dialog. Skaffa oss kunskap om hur aktivt försäljningsledet strävar efter att erbjuda miljövänligare alternativ. Vi har tagit kontakter med centrala inköpare och ett antal butiker som säljer avfettningsmedel i Göteborg och ställt frågor om utbudet av miljövänligare alternativ. Vi har skaffat oss kunskap om utbudet i konsumentledet och diskuterat med några utvalda i handeln. Faktabladet nr 41 Tvätta inte bilen på gatan är uppdaterat med information om miljövänligare avfettningsmedel. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 21
Giftfritt Göteborg Uppföljning av delprojekt och aktiviteter 2005-2009, R 2010:5 Det finns en utbredd misstänksamhet kring miljövänligare avfettningsprodukter. Tester som TV-programmet Plus har låtit göra visar att de miljövänligare alternativen är minst lika bra, i vissa fall bättre. Det gäller att få ut denna kunskap till konsumenter och säljare. Faktabladet kan användas i tillsynen och delas ut till butiker. Göra en broschyr som kan ställas ut i butiker, fortsätta dialogarbetet. Kommunicera budskapet att de miljöanpassade avfettningsmedlen är minst lika bra. Tipsa media och andra intressenter. Textilprojektet (2009) Syftet har varit att bidra med att föra upp frågan om kemikalier i textil till den allmänna debatten och att föra upp frågan på dagordningen i handeln och hos kommunens leverantörer. Vi har önskat ta reda på vilken kunskap och medvetenhet om kemikalier i textil som kunden möter hos säljaren i butik. Syftet har också varit att ta reda på kunskap och medvetenhet om kemikalier i textil/varor på inköpsnivån. Vi tror att kunskap om kemikalier i textil och ökat medvetande hos företagen ger förutsättningar till ändrat beteende i fråga om aktivt miljöarbete och kundinformation. Ett storstadsgemensamt projekt som har genomförts i dialog med några olika butiker i handeln och genom kontakter med leverantörer till Göteborgs Stad. Efter samordning med Kemikalieinspektionen och Stockholms miljöförvaltning kontaktades ett antal butiker och leverantörer med frågor och diskussion kring kunskap och medvetenhet om kemikalier i textil. Inom handeln besökte vi klädbutiker och butiker för heminredning och textil. Vi hade även telefonkontakt med alternativt besökte Göteborgs stads leverantörer av textil och inredning. En utvärdering i form av webbenkät och djupintervjuer har dessutom genomförts som en uppföljning av projektet. Storstadssamarbetet har organiserats via en gemensam projektdatabas där vi har kunnat dela information och följa varandras arbete. Hos de stora kedjorna saknas ofta kunskapen i butiken, istället hänvisas till huvudkontoren. Vi mötte exempel på mindre butiker med eget varumärke som jobbade väldigt medvetet med miljöarbetet och som kunde svara på våra frågor direkt. Kunden får sällan eller ingen information om kemikalier i textil. Vi har erfarit att de leverantörer av textil och inredning som vi fick kontakt med har 22 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Giftfritt Göteborg Uppföljning av delprojekt och aktiviteter 2005-2009 R 2010:5 mycket goda kunskaper om kemikalier i varor. De har också ett aktivt miljöarbete. Vi har blandade erfarenheter av den inledande kontakten med handeln. Det fungerade väldigt olika. I en del fall fungerade det att boka besöken i förväg i andra fall gick det bra att bara gå ut direkt. Vid förbokade möten hände ofta att personerna vi skulle träffa inte kom till avtalade möten och tider. En telefonkontakt för att kolla vilken tid på dagen som passar bäst är alltid bra och ger lite tid till föreberedelse. Vår erfarenhet är att det passar bäst före öppningsdags eller mellan klockan tio och elva eller mellan klockan tre och fyra. Det fanns en oro för att man inte hade tillräcklig kunskap att svara på frågorna och en rädsla för att hängas ut i media. Vi upplevde att de personer vi mötte, i efterhand var nöjda med informationen och att de lärt sig mycket som var användbart. I de fall vi var ute på stora kedjor, blev vi hänvisade till huvudkontoret, vilket gör det svårare för oss att påverka inköpen på lokal nivå. Informationen vi hade med oss ut kunde ha varit mer produktinriktad. Tex vad finns det för problem med lakan, kläder och leksaker. Vi fick inga frågor om Reach. I det fortsatta samarbetet mellan storstäderna är det bra att dela upp kontakten med huvudkontoren beroende på geografiskt läge. Bra att även dela uppgifterna med Kemikalieinspektionen. Kontakterna med kommunens leverantörer av inredning och textil gick trögt. Det var endast några få som vi lyckades få bra kontakt med och som svarade på våra frågor. Fortsatt dialogarbete är viktigt, utveckla kommunikationen kring kemikalier i textil. Återkommande dialog med de kedjor som har huvudkontor i Göteborg. Dialogarbetet utvidgas med fler kontakter bland de mindre butikerna. Vi kommer även att fortsätta dialogen med kommunens leverantörer. Arbetskläder är t ex ytterligare ett område att fokusera på inom textil. Anordna seminarium alternativt fokusgrupper eller workshop. Vi vill fortsätta samarbetet med storstäderna och Kemikalieinspektionen inom textilområdet. Screentryckerier och ftalater Samtidigt med textilprojektet undersöka förekomsten av ftalater upptagna på kandidatlistan i Reach, i tryckfärg hos screentryckerier. Ett tillsynsprojekt kombinerat med uppdrag från Giftfritt Göteborg att informera om och diskutera innehållet av ftalater på kandidatlistan i tryckfärg. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 23