Säl och havsörn i miljöövervakningen Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin
Övervakning av effekter på populationer Studier av beståndsutveckling för gråsäl, vikare och knubbsäl i kombination med undersökningar av sälarnas hälsotillstånd Studier av beståndsutveckling och reproduktionsutfall för havsörn, i kombination med miljögiftsanalyser i ägg 2
Varför marina toppkonsumenter i miljöövervakningen? PCB och dräktighetsfrekvens gråsäl PCB gråsäl 1-3 år Dräktighetsfrekvens 3
Jakt och miljögifter nära att utrota gråsälarna Utveckling av gråsälspopulationen i Östersjön över tid 4
Vad mäter vi? Havsörn - andel reproducerande par - antal ungar per reproducerande par - miljögifter i ägg, ungarnas blod, döda vuxna Säl - antal sälar: flyginventeringar av gråsäl, knubbsäl och vikare - sälhälsa: patologiska undersökningar av bifångade sälar från Östersjön och sedan 2001 även sälar fällda under jakten (grå-östersjön, knubb-västkust) 5
6 Säl 2012
Gråsälsinventeringen 2012 Område / Land Estland Finland Ryssland Sverige Totalt Bottenviken och 728 314 1042 Norra kvarken Bottenhavet 526 2121 2647 Centrala Sverige 10224 AB, D, E-län Ålands hav 7969 316 7 8285 Finska viken 178 710 305 888 Västra Estland 3365 3365 Södra Sverige 1804 Totalt 3543 9933 14779 28255
Räknade gråsälar i Östersjön 2000-2012 (Sverige, Finland, Estland och Ryssland) 8 Antal räknade gråsälar är snarast ett index för populationsstorlek som kan används för att studera populationsutvecklingen, det är inte samma sak som populationsstorlek. Ökar med ca 8% per år
Vikare i Bottniska viken Trend +4,7% per år Kapacitet +10% Varför ökar de inte snabbare? 9
Knubbsäl i Kalmarsund Allvarlig flaskhals på 1970-talet Ökning med 8,6% Totalt! 10
Knubbsäl på Västkusten - Efter 2002 +8% per år både i Skagerrak och Kattegatt! -Nuvarande tillväxthastighet 7,2%! i både Skagerrak och Kattegatt! Inkluderar Danska och Norska sälar. Siffror anger beräknad verklig pop storlek! 11
Sälhälsa- tarmsår Tarmsår hos gråsäl 12 Knubbsäl
Tarmsår hos undersökta gråsälar 1-20 år gamla från hela Östersjön 13
Tarmsår hos undersökta gråsälar, norra och södra bassängen 14
Medelspäcktjocklek hos bifångade gråsälar 15
Sälhälsa + & _ Könsmogna gråsälar och knubbsälar har en normal dräktighetsfrekvens + Fortfarande låg tillväxthastighet i vikarebeståndet Normal tillväxthastighet för knubbsäl och gråsäl + Fortsatt hög andel av gråsälar med tarmsår Andelen magra gråsälar fortsatt hög Ökad förekomst av en parasitär infektion i levern hos gråsäl 16 Foto: Erik Isakson
Framtiden Långsiktig övervakning har gett en bra kunskapsgrund Goda förutsättningar att tidigt upptäcka förändringar Miljögifter gamla/nya Ett förändrat ekosystem Ett varmare klimat med minskad isutbredning riskerar att försämra ungöverlevnaden hos både gråsäl och vikare som behöver tillgång till lämplig is under reproduktionsperioden. En minskad isutbredning utgör ett direkt hot mot vikarepopulationerna i Egentliga Östersjön 17
ÖVERVAKNING AV HAVSÖRN 2012 BESTÅND och REPRODUKTION
n % lyckade häckningar antal ungar per kull antal ungar per par Östersjökusten 344 309 68 1,63 1,07 Referensnivåer <1954 72 1,8 1,3 Egentliga Östersjön 231 205 67 1,67 1,07 Bottniska Viken 113 104 71 1,59 1,05 Inlandet i södra och mellersta Sverige 144 125 77 1,69 1,21 Inlandet i norr (Lappland & Norrbotten) 74 72 58 1,09 0,63 inlandsbestånden har övervakats inom Naturskyddsföreningens Projekt Havsörn kustbeståndet i Västernorrlands län inom länsstyrelsens regionala övervakning
31_hpb,82:90 30.90.31 MRN/ hcraeser tnanimatnoc fo.ped,rednaleh01 50 0 59 09 58 08 57 07 56 0908070605040302010 ragnu dem nob % 31_hvb,23:90 30.90.31 MRN/ hcraeser tnanimatnoc fo.ped,rednaleh01 50 0 59 09 58 08 57 07 56 0908070605040302010 ragnu dem nob %
31_upb,83:50 30.90.31 MRN/ hcraeser tnanimatnoc fo.ped,rednaleh01 50 0 59 09 58 08 57 07 56 0.28.16.14.12.10.18. )ragnu( kelrotsluk 31_uvb,53:90 30.90.31 MRN/ hcraeser tnanimatnoc fo.ped,rednaleh01 50 0 59 09 58 08 57 07 56 0.28.16.14.12.10.18. )ragnu( kelrotsluk
1.59 (38 ) 1.53 (134 ) 1.41 (22 ) 1.70 (215 ) 1.51 (141 ) 1.56 (311 ) 1.58 (410 ) 1.65 (482 ) 1.63 (119 ) 1.70 (216 ) 1.75 (370 ) 1.76 (571) 1.82 (122)
DDTppm PCBppm HCBppb HCHppb Bottenviken (1) 54 249 142 219 N Bottenhavet (5) 184 870 497 871 127-209 662-1500 477-1247 833-981 S Bottenhavet (5) 34 185 204 204 21-43 94-333 115-476 85-433 Eg. Östersjön (14) 59 287 307 564 35-135 150-545 152-680 53-1131 Inlandet (9) 29 110 179 115 11-92 49-401 42-462 57-532 Lappland (6) 12 35 291 132 6-21 19-52 61-516 67-1084
uttorkningsindex (jfr. produktivitet)
Bakvända tår Nacködem (normala tår)
(1978)
(1978) (1978)
Tack! Illustrationer A Bignert, B Helander, A Kouchinsky Miljögiftsanalyser i samarbete Institutet för tillämpad miljövetenskap Verksamheten i Västernorrlands län i samarbete med länsstyrelsen Varmt tack till alla medhjälpare i projektet!