Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan

VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING 2013-08-13 DNR BUN 2013.183 JONAS BERKOW SID 1/1 JONAS.BERKOW@VALLENTUNA.SE BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden godkännner rapporten Resultat grundskolan. Ärendet i korthet Rapporten sammanfattar resultat i Vallentunas kommunala grundskolor 2013. Resultaten avser läsutveckling i årskurs 2, måluppfyllelse i årskurs 3 samt betyg och ämnesprov i årskurs 6 och 9. Handlingar 1. Rapport resultat grundskolan Eva Lod T.f. utbildningschef Ska expedieras till: Akten BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG 1 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 FAX 08-587 850 88 BUF@VALLENTUNA.SE WWW.VALLENTUNA.SE

R A PPORT BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 2013 Resultat grundskolan Jonas Berkow

Resultat grundskolan Innehåll 1. Inledning... 3 2. Årskurs 2... 3 2.1 Läsutveckling... 3 3. Årskurs 3... 5 3.1 Nationella ämnesprov... 5 3.2 Delprov per skola... 6 4. Årskurs 6... 7 4.1 Nationella ämnesprov... 7 4.2 Betyg... 9 4.3 Jämförelse nationella prov och betyg... 9 4.4 Simkunnighet... 10 5. Årskurs 9... 10 5.1 Nationella prov... 10 5.2 Jämförelse nationella prov och betyg... 12 5.3 Minst betyget godkänt i alla ämnen... 13 5.4 Meritvärde... 14 5.5 Meritvärde per skola... 14 5.6 Behörighet till gymnasieskolan... 15 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN BOX 29 186 21 VALLENTUNA BESÖK: TUNA TORG 1 TFN: 08-587 850 00 FAX: 08-587 849 10 BUF@VALLENTUNA.SE WWW.VALLENTUNA.SE

1. Inledning I rapporten sammanfattas resultaten i Vallentunas kommunala grundskolor 2013. Resultaten är preliminära och finns inte officiellt i Skolverkets statistik. Rapporten innefattar resultat för årskurs 2, 3, 6 och 9 med tyngdpunkt på årskurs 9. Från och med 2013 redovisas grundskolans betygsstatistik enligt den nya betygsskalan A-F. Betygen A-E står för godkända resultat och F innebär ej godkänt resultat. Rapporten är en del av Vallentuna kommuns kvalitetsarbete och är tänkt att användas som underlag för hur väl de kommunala målen har uppnåtts och vilka områden som bör prioriteras som gemensamma utvecklingsområden framöver. Med hjälp av Skolverkets statistik kan jämförelser göras som visar hur Vallentunas resultat står sig mot resten av riket. Dessa jämförelser görs dock med viss eftersläpning då Skolverket publicerar sin statistik i slutet av varje år. 2. Årskurs 2 I årskurs 2 följs resultaten upp för elevernas läsutveckling. Resultaten presenteras både på aggregerad nivå och per enskild skola. 2.1 Läsutveckling Vallentuna kommun har ett mål att fler elever i årskurs 2 ska kunna läsa. Skolorna följer varje elevs läsutveckling och i årskurs 2 kartläggs resultaten enligt Lundberg/Herrlins modell. Kartläggningen av barnets läsförmåga innefattar fem olika dimensioner: 1) fonologisk medvetenhet, 2) ordavkodning, 3) flyt i läsningen, 4) läsförståelse och 5) läsintresse. Alla elever följer inte samma utvecklingsförlopp exakt utan en elev kan avancera snabbt inom en dimension och stanna upp i en annan. Enligt Lundberg/Herrlin är kartläggningens viktigaste funktion att vara ett fungerande instrument så att läraren ser vad som händer med elevens läsutveckling. I slutet av årskurs 2 anger skolorna hur stor andel av eleverna som når ett bestämt antal steg inom respektive fas för de fyra första dimensionerna. 3

Diagram 1. Andel elever i åk 2 som når uppsatta riktmärken i samtliga dimensioner 1-4, 2009-2013. Procent. 100% 95% 90% 85% 80% 75% 70% 85% 84% 85% 80% 79% 2009 2010 2011 2012 2013 Andel elever (%) Når alla faser 1-4 (ej läsintresse) I år nådde 79 procent av eleverna de steg som är uppsatta som riktmärke för årskursen för de fyra första dimensionerna. 2012 nådde 80 procent av eleverna riktmärkena och de senaste åren har denna andel legat runt 84-85 procent så årets resultat är en nedgång. Tabell 1. Andel elever i åk 2 som når uppsatta riktmärken i samtliga dimensioner 1-4 per skola, 2009-2013. Procent. 2009 2010 2011 2012 2013 Bällstaberg 92 87 79 77 82 Ekeby 90 86 83 97 94 Gustav Vasa 92 90 87 75 88 Hammarbacken 74 93 77 84 68 Hjälmsta 85 100 100 61 92 Karby 95 100 71 76 37 Karlberg 91 84 93 74 94 Kårsta 70 95 58 91 43 Lovisedal 90 86 99 93 100 Ormsta 72 68 89 79 87 Resultaten varierar mellan de kommunala skolorna och över tid. År 2013 varierade andelen elever som hade nått de uppsatta riktmärkena i de fyra första dimensionerna mellan 37 och 100 procent. För 2012 varierade det mellan 61 och 97 procent. Det låga värdet för Karbyskolan beror till stor del på att många elever hade svårigheter med fas 1, fonologisk medvetenhet. Kårsta skolas låga värde förklaras till viss del av att elever hade svårt med fas 4, läsförståelse. 4

3. Årskurs 3 I årskurs 3 genomförs nationella prov i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Resultaten presenteras både på aggregerad nivå och per skola. 3.1 Nationella ämnesprov De nationella ämnesproven syftar till att så allsidigt som möjligt pröva elevens förmåga inom ämnet och utgör underlag för bedömning av elevens kunskapsutveckling. I svenska prövas elevens läs-, skriv- och muntliga förmåga. I matematik får eleverna olika typer av räkneuppgifter och även möjlighet att visa sina kunskaper genom att skriva, samtala och rita. Diagram 2. Andel elever i åk 3 som uppnått kravnivån på alla delprov i respektive ämne, 2009-2013. Procent. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 81% 78% 76% 72% 68% 75% 71% 68% 65% 62% 2009 2010 2011 2012 2013 Svenska Matematik I årskurs 3 blev liksom föregående år 68 procent av samtliga elever godkända på alla delprov i svenska. Det är det lägsta resultatet som har uppmätts i kommunen sedan 2009 då proven genomfördes för första gången i årskurs 3. I ämnesproven för matematik var det 65 procent av samtliga elever som blev godkända på alla delprov. Det är en försämring jämfört med föregående år då motsvarande andel uppgick till 72 procent. 5

3.2 Delprov per skola Tabell 2. Andel elever i åk 3 som uppnått kravnivån på alla delprov i svenska per skola, 2009-2013. Procent. 2009 2010 2011 2012 2013 Bällstaberg 83 80 46 74 66 Ekeby 61 67 75 49 42 Gustav Vasa 83 79 88 86 74 Hammarbacken 60 75 86 79 61 Hjälmsta 100 92 100 90 64 Karby 66 61 59 57 72 Karlberg 86 82 96 65 71 Kårsta 89 70 53 23 * Lovisedal 100 86 90 65 81 Ormsta 69 94 83 83 77 *Utesluts då resultatet baseras på färre än 10 elever Andelen godkända på samtliga delprov i svenska varierade mellan 42 och 81 procent. Tabell 3. Andel elever i åk 3 som uppnått kravnivån på alla delprov i matematik per skola, 2009-2013. Procent. 2009 2010 2011 2012 2013 Bällstaberg 55 80 64 83 84 Ekeby 74 51 86 57 49 Gustav Vasa 72 63 100 77 61 Hammarbacken 40 75 86 88 57 Hjälmsta 63 69 100 84 68 Karby 55 67 90 62 69 Karlberg 63 73 98 68 54 Kårsta 33 70 63 46 * Lovisedal 94 69 76 63 65 Ormsta 57 87 83 88 66 *Utesluts då resultatet baseras på färre än 10 elever Resultaten varierar mellan skolorna och över tid. Andelen godkända på samtliga delprov i matematik år 2013 varierade mellan 49 och 84 procent i de kommunala skolorna. I skolverkets statistik för riket beräknas andelen elever som uppnått godkänd nivå på alla delprov av antalet elever som har deltagit i alla delprov. Statistiken ovan däremot bygger på andelen godkända elever av totala antalet elever. 6

Tabell 4. Andelen elever i åk 3 (av de elever som skrivit alla delprov) i Vallentuna respektive riket som uppnått kravnivån på alla delprov i respektive ämne, 2009-2013. Procent. Svenska Matematik Vallentuna Riket Vallentuna Riket 2009 77 69* 63 59* 2010 79 80 72 69 2011 77 78 82 71 2012 71 74 74 72 2013 70 67 *Bygger på ett urval av skolor Av de elever i Vallentuna som deltog i alla delprov i respektive ämne blev 70 procent godkända i svenska och 67 procent godkända i matematik. De senaste åren har Vallentunas elever haft ett bättre resultat i ämnesproven för matematik än genomsnittet för riket. I svenska har Vallentuna legat i nivå med riket och över genomsnittet år 2009. 4. Årskurs 6 I årskurs 6 genomförs nationella prov i svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. Även simkunnigheten kartläggs. Resultaten presenteras både på aggregerad nivå och per skola. 4.1 Nationella ämnesprov Ämnesprovet i svenska består av fem delprov som innehåller muntliga uppgifter, läsförståelseuppgifter och skrivuppgifter. I matematik är det fyra delprov varav tre redovisas skriftligt och ett som redovisas muntligt. Det engelska ämnesprovet består av tre delprov innehållande muntlig framställning, läsa/lyssna och förstå samt skriftlig produktion. Tabell 5. *Andel elever i åk 6 som uppnått kravnivån på alla delprov i respektive ämne av totala antalet elever. ** Andel elever som uppnått kravnivån på alla delprov i respektive ämne av totala antalet elever som deltagit i alla delprov, 2013. Procent. Svenska Matematik Engelska NO-ämnen SO-ämnen *2013 93 92 92 97 94 **2013 98 95 96 99 95 I årskurs 6 blev 97 procent av samtliga elever godkända på alla delprov i NO-ämnen och 94 procent i SO-ämnen. Av de elever som deltog i proven är det 99 procent som nått kravnivån i NO-ämnen och 98 procent i svenska. Vissa elever, exempelvis nyanlända, har inte deltagit i alla nationella prov. 7

Tabell 6. Andel elever i åk 6 som uppnått kravnivån på alla delprov i respektive ämne per skola, 2013. Procent. Svenska Matematik Engelska 2012 2013 2012 2013 2012 2013 Bällstaberg 65 * 77 * 89 * Ekeby 100 87 63 71 87 95 Gustav Vasa 80 93 90 100 80 100 Hammarbacken 73 97 91 100 77 97 Hjälmsta 70 ** 90 ** 80 ** Karby 62 90 57 90 76 84 Karlberg 90 100 74 100 100 100 Kårsta * * * * * * Lovisedal 65 100 89 100 96 96 Ormsta 82 95 82 95 92 94 *Utesluts då resultatet baseras på färre än 10 elever **Hjälmsta har ej åk 6 2013 Av eleverna i årskurs 6 vid Karlbergsskolan och Lovisedalsskolan är det 100 procent som uppnått kravnivån på alla delprov i svenska. I matematik är det 100 procent av eleverna i årskurs 6 vid Gustav Vasaskolan, Hammarbacksskolan, Karlbergsskolan och Lovisedalsskolan som uppnått kravnivån på alla delprov. I Gustav Vasaskolan och Karlbergsskolan är det även 100 procent av eleverna i årskurs 6 som uppnått kravnivån på alla delprov i engelska. 8

4.2 Betyg Läsåret 2012/2013 sattes betyg i årskurs 6 i grundskolan för första gången. I Vallentuna har 87 procent av eleverna i årskurs 6 fått minst betyget E i alla ämnen. Tabell 7. Andel elever i åk 6 som fått minst betyget E i alla ämnen per skola, 2013. Procent. Andel elever som fått minst betyget E Bällstaberg * Ekeby 98 Gustav Vasa 100 Hammarbacken 97 Hjälmsta ** Karby 96 Karlberg 100 Kårsta * Lovisedal 100 Ormsta 99 *Utesluts då resultatet baseras på färre än 10 elever **Hjälmsta har ej åk 6 2013 100 procent av eleverna i årskurs 6 vid Gustav Vasaskolan, Karlbergsskolan och Lovisedalsskolan har fått minst betyget E i alla ämnen. 4.3 Jämförelse nationella prov och betyg Tabell 8. Andel elever i åk 6 med lägre, lika eller högre betyg jämfört med provbetyget i respektive nationellt prov, 2013. Procent. Svenska Matematik Engelska Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre 2013 12 75 14 31 65 4 21 76 3 I svenska fick 75 procent av eleverna i årskurs 6 samma slutbetyg som provresultat på det nationella provet. Motsvarande siffra för matematik och engelska var 65 respektive 76 procent. Det är en större andel av eleverna i årskurs 6 som får ett högre slutbetyg jämfört med nationellt betyg i svenska än i matematik och engelska. 9

4.4 Simkunnighet För att få godkänt betyg i simkunnighet i årskurs 6 ska en elev kunna simma 200 meter varav 5o meter i ryggläge. Eleven ska även kunna hantera nödsituationer vid vatten med hjälpredskap under olika årstider. Av de som genomförde testet 2013 var det 98 procent som blev godkända. Det motsvarar 97 procent av alla elever i årskurs 6, vilket är i nivå med förra årets reslutat. 5. Årskurs 9 För årskurs 9 tas det fram ett flertal mått. Först presenteras resultaten för de nationella proven följt av en jämförelse mellan betyget på de nationella proven och slutbetygen som eleverna får. Statistik tas också fram över hur stor andel som får minst godkänt i alla ämnen, resultat för meritvärde samt för behörighet till gymnasieskolan. 5.1 Nationella prov I årskurs 9 genomförs nationella prov i svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska. Sedan 2010 genomförs också nationella prov i biologi, fysik och kemi. En elev genomför prov i ett av de naturorienterade ämnena och Skolverket fördelar ämnena mellan skolorna. Tabell 9. Andel elever i åk 9 Vallentuna som når minst betyget godkänd på ämnesproven i svenska, matematik och engelska, 2009-2013. Procent. Svenska Matematik Engelska Vallentuna Riket Vallentuna Riket Vallentuna Riket 2009 97 97 88 87 98 96 2010 96 95 85 82 97 96 2011 98 97 88 81 98 97 2012 96 97 89 83 99 97 2013 98 86 98 Andelen elever i årskurs nio som nådde minst betyget godkänt i svenska var 98 procent. Motsvarande siffror för matematik och engelska var 86 respektive 98 procent. Resultaten är i nivå med tidigare år. 10

Tabell 10. Andel elever i åk 9 som deltagit i alla delprov som når minst betyget godkänt på ämnesproven i svenska per skola, 2013. Procent. Andel godkända elever i svenska Bällstaberg 97 Ekeby 96 Hammarbacken 98 Hjälmsta 98 Karby 100 Lovisedal 100 I Karbyskolan och Lovisedalsskolan är det 100 procent av de elever i åk 9 som deltagit i alla delprov som når minst betyget godkänt på ämnesproven i svenska. Tabell 11. Andel elever i åk 9 som deltagit i alla delprov som når minst betyget godkänt på ämnesproven i matematik per skola, 2013. Procent. Andel godkända elever i matematik Bällstaberg 90 Ekeby 46 Hammarbacken 88 Hjälmsta 86 Karby 100 Lovisedal 100 I Karbyskolan och Lovisedalsskolan är det 100 procent av de elever som deltagit i alla delprov som når minst betyget godkänt på ämnesproven i matematik. Ekebys låga resultat beror på att flera elever har haft hög frånvaro och svårigheter med ämnet. Tabell 12. Andel elever i åk 9 som deltagit i alla delprov som når minst betyget godkänt på ämnesproven i engelska per skola, 2013. Procent. Andel godkända elever i engelska Bällstaberg 100 Ekeby 96 Hammarbacken 98 Hjälmsta 99 Karby 100 Lovisedal 96 I Bällstabergsskolan och Karbyskolan är det 100 procent av de elever som deltagit i alla delprov som når minst betyget godkänt på ämnesproven i engelska. 11

5.2 Jämförelse nationella prov och betyg De nationella proven är en del av bedömningsunderlaget för slutbetygen och ska vara ett stöd för lärarna att göra en likvärdig bedömning. De nationella proven kan inte prova elevens kunskaper mot alla mål och hur stor del som nationella prov ska utgöra av betygssättningen får bestämmas lokalt. Skolverket skriver att både en stor avvikelse och en mycket hög överensstämmelse mellan slutbetyg och provbetyg kan vara indikatorer på att arbetet med betygssättning behöver granskas. Tabell 13. Andel elever i åk 9 med lägre, lika eller högre slutbetyg jämfört med provbetyget i respektive nationellt prov, 2009-2013. Procent. Svenska Matematik Engelska Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre 2009 5 78 16 0 79 21 7 81 12 2010 4 85 11 0 82 17 7 85 8 2011 10 82 8 1 83 17 11 83 6 2012 12 73 15 1 87 12 7 84 9 2013 12 70 18 4 67 29 20 75 14 I svenska fick 70 procent av eleverna i årskurs 9 samma slutbetyg som provresultat på det nationella provet. Motsvarande siffra för matematik och engelska var 67 respektive 75 procent. Andelarna har varierat de senaste åren men legat kring 80 procent de flesta åren. Det är en större andel av eleverna i årskurs 9 som får ett högre betyg i matematik än i svenska och i engelska. I år är avvikelserna mot nationella proven större än tidigare år och kräver en djupare analys. 12

5.3 Minst betyget godkänt i alla ämnen Vallentuna kommun har ett mål att andelen elever med minst betyget godkänt i alla ämnen ska överskrida det förväntade värdet som Skolverket tar fram, det s.k. SALSAvärdet. Detta har endast varit uppfyllt under år 2009 då det förväntade värdet överträffades med tre procentenheter. Diagram 3. Andel elever i åk 9 som fått minst betyget godkänt i alla ämnen, både det faktiska utfallet och det förväntade värdet (SALSA), 2009-2013. Procent. 100 95 90 85 80 75 70 65 60 55 50 84 81 78 79 81 78 77 78 78 2009 2010 2011 2012 2013 Utfall Salsa Andelen elever i årskurs 9 som fick minst betyget godkänt i alla ämnen var 78 procent år 2013. Värdet för 2013 avser minst betyget E. 13

5.4 Meritvärde Meritvärdet är summan av elevens sexton bästa betyg där betygen räknas om till siffror. Den högsta poängen man kan få är 320 vilket innebär högsta betyg i samtliga ämnen. I år är första året med det nya betygssystemet. Betygstegen A, B, C, D, E omvandlas till poängen 20, 17,5, 15, 12,5 och 10. Tabell 14. Meritvärde i åk 9 för Vallentuna och riket samt SALSA (förväntade värdet) för Vallentuna, 2009-2013. Meritvärde Vallentuna SALSA Vallentuna Meritvärde riket 2009 220 211 210 2010 209 207 209 2011 203 211 211 2012 207 209 211 2013 202 Vallentunas meritvärde i år är 202 vilket är en nedgång jämfört med 2012 då meritvärdet var 207. Skolverket rankar kommunerna utifrån deras meritvärden och Vallentuna har ett mål att resultatet på sikt ska vara bland de 30 bästa kommunerna. Meritvärdet för 2012 gav Vallentuna kommun en placering på plats 79 och för att placera sig på plats 30 hade det krävts ett meritvärde på 218. Vallentuna har två skolor som uppfyller detta krav. Skolverket beräknar SALSA-värden även för denna indikator och Vallentuna kommun har som mål att de faktiska resultaten ska överträffa det förväntade värdet varje år. För åren 2009 och 2010 låg Vallentunas meritvärde över SALSA men var lägre år 2011 och 2012. Förutom år 2009 har Vallentuna legat i nivå med eller under genomsnittet för riket. 5.5 Meritvärde per skola Tabell 15. Meritvärde i åk 9 per skola, 2013. Meritvärde Bällstaberg 200 Ekeby 191 Hammarbacken 215 Hjälmsta 204 Karby 233 Lovisedal 233 Vallentuna har två skolor, Karbyskolan och Lovisedalsskolan, som uppfyller kravet med ett meritvärde på 218 (vilket hade krävts för att placera sig på plats 30). Meritvärdet uppgår till 233 för både Karbyskolan och Lovisedalsskolan. 14

5.6 Behörighet till gymnasieskolan Behörighet till yrkesprogram kräver godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik samt ytterligare fem ämnen. Högskoleförberedande program kräver godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik samt ytterligare nio ämnen. För humanistiska, ekonomi- och samhällsvetenskapsprogrammen (EK, HU, SA) ska fyra av de nio övriga godkända ämnena vara geografi, historia, samhällsvetenskap och religionskunskap. För naturvetenskaps- och teknikprogrammen (NV, TE) ska eleven ha godkänt i biologi, fysik och kemi. För estetiska programmen är de nio ämnena valfria. Tabell 16. Andel elever i åk 9 som är behöriga till respektive gymnasieprogram i Vallentuna och genomsnittet för riket, 2011-2013. Procent. Vallentuna Riket Yrkesprog. Estetiskt prog. EK, HU, SA NV, TE Yrkesprog. Estetiskt prog. EK, HU, SA NV, TE 2011 90 88 86 85 88 87 85 84 2012 90 88 87 84 88 87 85 83 2013 91 90 87 85 I år var 91 procent av eleverna behöriga till yrkesprogram och föregående år var det 90 procent. Dessutom var 90 procent behöriga till estetiskt program, 87 procent till humanistiska, ekonomi- och samhällsvetenskapsprogrammen och 85 procent till naturvetenskaps- och teknikprogrammen. I år är resultatet högre än 2012, ett resultat som i sin tur var något över riksgenomsnittet. Det återstår att se om årets resultat är högre än motsvarande för riket. 15