Kraftvärmeverket i Eskilstuna

Kraftvärmeverket i Eskilstuna Uppsala Universitet Institutionen för informationsteknologi Civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälle IT system och Människor i samspel VT 09 Juha Andersson, Emil Håsteen och Bernhard Stare 1

1. INLEDNING 3 1.1 Syfte och frågeställningar 3 1.2 Metod 4 1.3 Verksamheten 5 1.4 Kraftvärmeverket 5 2. TEORI 7 3. RESULTAT 8 3.1 Arbetsflödet 8 3.3 Byte av system 12 3.4 Före Advant 13 3.5 Fördelning mellan manuellt och automatiserat 13 3.6 Vilka typer av driftstopp vill man undvika? 15 3.7 Incidenter 15 4. ANALYS 17 4.1 Hur medvetet arbetar man med riskidentifiering och riskhantering? 17 4.2 Vilka målbildsdiskrepanser kan ni identifiera? 18 4.3 Vad kan man säga om verksamhetens mognad ur ett riskperspektiv? 18 4.4 Vad gör ni för bedömning av verksamhetens slagtålighet? 19 5. SLUTSATSER 20 2

Hellre en liten eld som värmer än en stor som bränner /Thomas Fuller (1608 1661) Engelsk präst och historiker 1. Inledning Människan har alltid fascinerats av elden och försökt att härska över den. På Eskilstuna kraftvärmeverk skapas värme genom att elda flis. Från värmeverket skickas vatten ut i 120 grader ut på stan. Ett lite misstag kan alltså skapa förödande konsekvenser då ett felaktigt beslut i kontroll rummet kan skicka ut så pass varmt att skapa stora personskador, ett driftstop kan kosta miljontals kronor. Vi ser därför av stort intresse att undersöka vilka system som finns på Eskilstuna Värmeverk för att kontrollera och härska elden. 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med denna rapport är att utvärdera Eskilstuna kraftvärmeverk ur ett MTO-perspektiv. Vad finns det för system för att säkra driften och fungerar dessa. Detta mynnar ut i några mindre frågeställningar. -Vilka system finns på Eskilstuna kraftvärmeverk och vilka ändamål har de att stödja? Eskilstuna kraftvärmeverk har flera system för att säkra system. Det blir då mycket intressant att kartlägga vilka system som finns och vad dessa system är till för. -Hur arbetar företaget för att undvika driftstopp? Ett driftsystem på Eskilstuna kraftvärmeverk kostar enorma summor. Ett driftstopp i fjärrvärmeverket får inte ske då människorna måste ha varmvatten. -Hur arbetar Eskilstuna kraftvärmeverk med riskanalys? Vilka risker kan identifieras och hur arbetas det kontinuerligt. 3

1.2 Metod För att kunna genomföra en MTO-analys på Eskilstuna kraftvärmeverk valde vi att genomföra 5 olika intervjuer. Dessa låg på fyra olika nivåer inom företaget, från ledning till operatörer. Det var en driftchef, en mekaniker, två operatörer och en styrelseledamot. Alla intervjuerna genomfördes på plats i Eskilstuna den 2:a mars 2008. Alla intervjuerna spelades in med hjälp av inspelningsutrustning. Vi förberedda intervjuerna genom att ställa upp ett antal stolpar och mål om vad vi ville få ut av vår dag i Eskilstuna. Intervjuerna har framförallt fokuserat på styrsystemet som används på Eskilstuna kraftvärmeverk. För att skapa en större förståelse på arbetet genomföre vi även en rundtur på Eskilstuna värmeverk. Vi fick även en snabb genomgång av vissa delar i styrsystemet. Analysen ska göras efter Vincentes: Cognitive Work Analysis (CWO). Utifrån det empiriska materialet som ska presentera MTO-perspektivet ska vi analysera hur riskhanteringen sköts på Eskilstuna värvmerk. CWO är här framförallt till som en ram för analysen. 4

1.3 Verksamheten Kraftvärmeverket i Eskilstuna är en del av Eskilstuna energi och miljö AB som i sin tur är hel ägt av Eskilstuna kommun. I Kraftvärmeverket utvinns både el och värme och verket togs i drift år 2000. Verket ger en mycket hög verkningsgrad där 90 % av bränsle energiinnehåll tillgodogörs. Därutöver tillkommer ungefär 20 % värme från rökgaskonduserning. Idag ser fördelningen av produktionen ut så att 65 % går till fjärrvärme och resterande 35 % går till el. Deras produktion är i huvudsak biobränslebaserad där huvudbränslet är skogsbränsle som är krossats till flis. Värmeverket i Eskilstuna har idag monopol på fjärrvärme i Eskilstuna och det är 95 % av staden som använder fjärrvärme som uppvärmning. När det kommer till el så använder ungefär 38 % av Eskilstunas befolkning el som har producerats i kraftvärmeverket. 1.4 Kraftvärmeverket I grunden finns elden som får vattnet att koka och förångas. Vattnet som kokas till överhettad ånga som led under högt tryck och hög temperatur till en turbin. Ångan får turbinen att rotera och den driver en generator som producerar el och det är ungefär 30 % av bränslets energiinnehåll som blir till elenergi. Värmen som är kvar i ångan utnyttjas därefter till att värma fjärrsystemets vatten via en kondensator. Det är ungefär 60 % av bränslets energiinnehåll som går till fjärrvärme. Sedan kondenseras ångan till vatten och kan åter värmas i pannan. Värmen i rökgaserna tas också omhand via en rökgaskondensator som kan utvinna energi motsvarande 20 % av bränslets energiinnehåll. Värmeenergin som utvinns används också till att värma fjärrvärme vattnet. Kraftvärmeverket har även oljeförbränning som används som extra kraft när det blir kallare än -7 grader Celsius eller om det är något fel på biobränsleförbränningen. Kraftvärmeverket har en kapacitet på strax över 200 % av behovet, vilket medför att verket kan köras på bara olja och fortfarande hålla kapaciteten på 100 %. 5

På morgonen behöver Eskilstuna mer varmvatten en vad som behövs under resten av dygnet. Man vill gärna ha en jämn drift och för att slippa köra kraftverket hårdare på morgon har man en stor vattencylinder i anslutning till kraftvärmeverket. Cylindern lagrar varmvattnet som produceras under natten för att sedan skickas ut i ledningarna på morgon för att inte behöva öka kraften på pannorna. 6

2. Teori Den ekologiska inriktningen bakom CWA kan bli observerad såsom i figuren nedan. Storleken på varje fält i diagrammet representerar hur mycket frihet som operatören har. Desto större ett fält är desto mer frihet har operatören och desto mindre fält desto mindre frihet har operatören. Arbetsdomänen Här utreds vad det kontrollerade systemet kan göra, oberoende av någon speciell anställd. Såsom sensorer, givare, motorer och annat som används för att styra och kontrollera processen. Denna aspekt kommer att analyseras kortfattat i vår analys då uppgiften inte var att utreda hur systemet är sammansatt utan det kommer sammanfatta kortfattat hur kraftvärmeverket är uppbyggt för att underlätta de andra analyserna. 7

Styr- och regleruppgifter: När det finns en arbetsdomän behöver vi veta vad som behöver genomföras inom arbetsdomänen. Det här hjälper oss att veta vad som behöver automatiseras. Strategier: Här tittar man på hur de ovanstående målen skall uppnås oberoende av vem som är operatör. Organisationsaspekter: Här tittar man på vilka aktörerna är, hur deras arbete är fördelat och vilka deras ansvarsområden är. Man tittar också på hur fördelningen av i termer av automation och manuella insatser. Organisationsaspekter innefattar också hur kommunikation vid kritiska moment fungerar Operatörens egenskaper: Här tittar man på operatörens egenskapar såsom specifika kunskaper, regler, med mera. Vilket leder till att operatören är begränsad när det kommer till hur mycket som operatören kan ta in. 3. Resultat 3.1 Arbetsflödet På Eskilstuna kraftvärmeverk är den dagliga driften i kontrollrummet organiserad runt tre till fyra personer. Den första personen, kallad ingenjören, är den person med högsta ansvar och därav chef över de andra personerna som jobbar i kontrollrummet. Ingenjören är inte nödvändigtvis ingenjör men har ofta någon form av ingenjörsexamen i bagaget. Personalen i kontrollrummet rullas runt på tre olika skift; förmiddag, eftermiddag och natt, och nattskiftet är ett rent körande skift vilket menas att inget underhåll görs utan det skrivs endast reparationsordrar som tas emot av mekaniker och andra för att sedan genomföras på dagen. Vid ett skiftbyte har avgående skift samt det skift som börjar betald arbetstid där syftet är att gå igenom vad som hänt under skiftet och berätta vad för ändringar som gjorts i systemet. Det är svårt för en operatör att köra anläggningen på ett bra sätt om denne inte får reda på detta. 8

Om det skulle hända en olycka inne på värmeverket som är relaterad till missförstånd eller felhanterade data av användare är det ingenjören som står till svars för vad som har hänt. Då intervjuerna genomfördes var dagens ingenjör borta på en utbildning hos Räddningstjänsten och då hade en av operatörerna uppdraget att agera ingenjör för dagen. Det tyder på att samtligas kompetens är någorlunda likvärdig då man kan gå in och axla varandras arbetsuppgifter utan komplikationer. Andremannen är under ingenjören och över tekniker i rangordningen. Den personen ska i alla lägen kunna gå in och ta över ingenjörens arbetsuppgifter om så skulle behövas. Under skiften genomförs ronderingar på anläggningen som en person ur skiftlaget genomför, detta görs cirka tre till fyra gånger per skift. Anläggningen i Eskilstuna är numera så automatiserad som den praktiskt taget kan bli. Allt som händer och sker kontrolleras med hjälp av systemet och användarna kan köra anläggningen på precis det sättet som de själva önskar för att få ut värme så ekonomiskt som möjligt. Systemet som används uppfattas som mycket positivt och personal och chefer hade lägre förväntningar på systemet än vad det faktiskt kan prestera. Vad gäller reparationer för att undvika driftstopp finns även där system och rutiner: När det upptäcks ett fel så skickas det en order till företagets system. Det som kan vara problem här är att operatören inte skriver en tillräckligt detaljerade order på vad om som är felet. Det kan vara till exempel att operatören skriver att en motor är trasig, men det säger inte mekanikerna så mycket eftersom att motorn kan vara stor och det kan ta lång tid att felsöka. Ofullständiga order skrivs ofta på nattskiften eftersom att folk är trötta. Det som blir svårt för mekanikern är att nattskiftet inte är där på dagen när han arbetar så det går inte att gå upp och fråga i kontrollrummet vad det egentliga felet var. För att detta inte skall ske arbetas det fram nya rutiner för reparationer dels genom Albertsson och genom deras underhållsplanerare. Underhållsplaneraren är den som tar emot ordern först och försöker komplettera den för att det skall vara så tydligt som möjligt för mekanikerna. En av de nya rutinerna som har arbetats fram är att orderna skall skrivas så 9

detaljerat som möjligt vilket har lett till förbättringar i detaljnivå på ordrarna. När arbetet är slutfört skrivs en rapport som lagras i systemet. Det har aldrig hänt att han har fått en arbetsorder som är fel eller otillräcklig som medfört att det har behövt stoppa något i onödan. Fel eller otillräcklig information har bara lätt till att han har behövt arbeta någon halvtimme extra för att lösa problemet. Det har däremot hänt att man stoppar en panna och sedan ser man att det inte var ett stort fel så att man hade behövt göra det. För att begränsa dessa typer av stop anser han att det är viktigt att ha erfarenhet. Det är också viktigt att förstå hur systemen fungerar för då blir det enklare att felsöka när man vet hur systemen fungerar. Finns det fel som återkommer och där man ser att man måste bygga om systemet. För att förbättra systemet arbetar de med förbättringsgruppen och då sitter de i gruppen och tänker ut vad som skall lösas och hur. Ordersystem som värmeverket hade fram till för sex år sedan vad rör reparationsarbeten var ett system som företaget hade utvecklat själva. Det nya systemet är ganska lik men är mycket bättre. Det nya system är kopplat till deras förrådsystem så man kan se vad som finns på lager. Genom det nya systemet kan man direkt se vad som finns på lager och vet om man skall beställa nya delar eller om man måste beställa innan reparationen påbörjas. I det nya system lagras också alla rapporter och om det blir något fel kan man gå tillbaka om det felet har uppstå tidigare vilket kan hjälpa till att lösa felet snabbare och genomföra förebyggande reparationer istället för att vänta på att delen går sönder igen. Det går också att se hur ofta olika delar går sönder och om något till exempel går sönder vart fjärde år kan man försöka att byta det efter tre år. I systemet finns det också mallar hur orderna skall utformas. Det finns också en person på företaget som arbetar med förebyggande underhåll och går runt med utrustning för att se hur lager och annat ser ut och om man behöver byta det snart. Om något behöver bytas vet reparatörerna om det och när det blir ett pannstopp kan man passa på att byta den delen då. Arbetet med förebyggande är något som företaget försöker få in mer i sin verksamhet eftersom att det är ett effektivare sätt att undvika driftstopp. Lite fakta om kraftverket: 10

Det kommer upp till 80 lastbilar med biobränsle om dagen som går igenom det logistiksystem som används för att leverantörerna ska få betalt för det flis som kommer in. Det kommer 12 000 bilar om året vilket ger cirka 1,2 miljoner kubikmeter flis per år. Där är kraftverket väldigt störningskänsligt vad gäller pris och mängd. 3.2 System på värmeverket De systemen som operatörerna kommer i kontakt med är FIX som är ett PC-system, styrsystemet Advant som är verkets viktigaste styrsystem och sen finns det ett äldre mekaniskt system för styrande av oljepannan. Detta system håller på och arrangeras ut och används bara ett fåtal dagar eftersom oljepannan bara körs ett fåtal dagar om året. Kraftvärmeverkschefen har ett stort datorintresse så kommer det ett nytt bra system som är det inte långt från ord till handling. Advant är ett mycket stabilt system eftersom det bygger på UNIX. Operatörerna har aldrig varit med om att Advant går ner, dock har skärmarna slocknat, men systemen har då alltid rullat. Advant är framförallt ett feedback system som hjälper operatörerna att sköta bevakningen. Styrsystemet sköter en hel del arbete automatiskt som operatörerna tidigare fick genomföra själva. Viktiga arbeten som Advant har är att styra pannorna. Operatörerna framhåller att det är viktigt att styrsystemet inte går ner. Styrsystemet finns på tre olika platser, så går ett ner så finns det två kvar. Det händer i stort sätt varje dag att PCsystemet går ner, men det känns som att fokus har lagts på pålitlighet. Driftchefen på kraftvärmeverket framhåller att systemet är väldigt stabilt och pålitligt. Systemet är konstruerat så att det även tar bättre vara på de nya kraven vad gäller utsläppsrätt än vad det äldre systemet gjorde. Driftchefen anser att systemet som införskaffats har varit över alla förväntningar. Han säger att vi trodde aldrig att det skulle bli så bra som det blev. Driftstoppen inträffar som sagt mycket sällan. Styrsystemet är även skyddat av ett säkerhetssystem som går in och tar över och kör anläggningen säkert tills pannan svalnat. Detta finns mer att läsa om under incidenter. Det är pannan som har ett ett eget system, som är uppbyggt som så att om tryck eller flöden går ut över sina tillåtna gränser så tar pannan över driften av sig själv och det systemet är hårdvirat. Med hårdvirat menas att det är som en stålvajer med skydd 11

runt som ingen kan koppla in sig på och påverka utan det ska vara helt slutet och ej möjligt för påverkan utifrån från apparaten som övervakar till delen som stänger igen om nått går fel. För att testa detta system finns det ett test som kan utföras om man vill. Det är så att anläggningen körs med inkommande matning av el, det vill säga 10kW spänning som driver anläggningen för att i sin tur producera el och värme. Testet gick ut på var att man stänger av den inkommande matningen av el, så att man inte längre kan styra systemet. Det man vill ska hända då är ingenting. Det som menas med ingenting är alltså att nödsystemet ska kopplas in och ta över anläggningen och köra den säkert tills den till slut kan stängas av säkert. Testet är farligt i och med att du inte vet innan hur resultatet kommer att bli, men då det genomfördes på kraftvärmeverket i Eskilstuna gick det som det borde, alltså ingenting hände. 3.3 Byte av system Värmeverket ska byta styrsystem till nya Advant eftersom det inte finns reservdelar till det gamla systemet. Det nya Advant är Windows baserat, men operatörerna är övertygad om att utvecklingen har gått framåt och att systemet är mycket stabil. Operatörerna menar att kommer det ett nytt system så är det bara att sätta sig i det. Alla som arbetar på värmeverket har ofta ett stort teknikintresse och gillar att lösa problem. Operatörerna har testat det nya Advant systemet eftersom de kan bevaka Strängnäs värmeverk med det. De tycker att de verkar bra, men de trivs inte riktigt med det eftersom de inte har fått vara med om själva slutdesignen. Operatörerna får även vara delaktiga i designen av systemet. Bland annat ritas bilderna som operatörerna ser på skärmanar av en tekniker på verket. Alla operatörer blir därför delaktiga till hur slutdesignen blir. Därför vet de att det uppkommer problem i stort sätt i alla system. Alla problem som operatörerna har stöt på har de löst. De problemen som har funnits i systemet som inte har gått att lösa har varit små saker som att Advant bara klarar att visa fyra bilder. Ibland kan det ha varit bra med ett femte, men problemet har inte ansätts särskilt stort. Det går inte att bygga bort alla problem då det alltid kommer att ske mänskliga misstag. Vissa misstag kan inte byggas bort då operatören måste ges vissa friheter. Utvecklingsarbete sker konstant för att undvika användarmisstag. Vissa användarmisstag kan ske då inte datorerna hinner med. Då det händer väldigt mycket så 12

hinner ibland inte datorn med. Det kan göra att en operatör kan läsa av ett gammal värde och då agera felaktigt. Det här kan egentligen bara få konsekvenser om operatören i okoncentrerad. Något som är viktigt är hur många larmsignaler som kommer vid en incident. Eskilstuna kraftvärmeverk har betydligt färre larmsignaler än många andra kraftvärmeverk. Stängs den pump av så ska det komma ett larm, men om det verkligen händer någonting så rullar larmen in hela tiden. Problemet är då att operatören måste koncentrera sig på att kvitta larmsignaler istället för att lösa själva problemet. Det finns en mängd bra funktioner som kommit efter automatiseringen. En sådan är trender som är mycket användbart. Det är väldigt smidigt om operatören håller på och starta en anläggning då ser operatören om trycket håller på och dra iväg. Då kan operatören föregå händelseförloppet genom att titta på en trend, stoppa trenden och vända på trenden. Det vore dumt att ta bort saker som är stora fördelar(trenderna). 3.4 Före Advant Innan det nuvarande styrsystemet fanns på platsen kördes anläggningen med ett annat system som vid första anblicken ser mer mekaniskt ut än digitalt. Stora paneler med analoga mätare liknande en vanlig hastighetsmätare i en bil som visade på nivåer, temperaturer och annat väsentligt. Det medförde mer arbete ute på verket i form av kontroller så att det operatören ser faktiskt stämmer samt arbete som systemet helt enkelt inte kunde göra för operatörerna utan var tvunget att göras manuellt. 3.5 Fördelning mellan manuellt och automatiserat Det som personerna i kontrollrummet beskriver är att det absolut mesta går idag att styra från kontrollrummet, men det finns fortfarande detaljer i processen som görs manuellt. Det har egentligen inte med den direkta driften att göra men påverkar den indirekt. På ronderingarna som görs flera gånger per skift så går alltså en person runt på anläggningen och luktar, lyssnar och känner som de beskriver det. Det handlar alltså om att kontrollera och säkerställa att allt fungerar som det ska. Med hjälp av denna rutin kan operatören upptäcka saker som inte systemet kan mäta i nuläget eller att det är detaljer som man helt enkelt inte vill att en dator mäter och presenterar för en operatör. Ett problem som idag finns i systemet är kopplat 13

till den hårda hållning som kraftvärmeverk har i form av lagar och regler för hur man ska köra anläggningen och rapportera in allt från den dagliga körningen till avvikelser av olika grad. Det som saknas i nuläget är en bra och effektiv metod för att kunna sortera ut data av relevans för rapportering samt ett system som kan hjälpa den som ska rapportera att veta vad som ska rapporteras i och med att alla myndigheter, runt om i världen, har väldigt skilda ramar och regler för hur rapporterna ska se ut då man skickar det till dem. Olika datumintervall och olika data är detaljer som blir nästintill omöjligt för en person som inte är insatt i det att hålla reda på. Det som behövs för att kunna hantera den situationen idag är en person som är utbildad i området för att kunna organisera det arbetet så det fungerar kontinuerligt. Det finns ett område där företaget håller på att utforma mer automation och det är vid mätningen av fukten i fliset som kommer till verket. Idag när det kommer in en transport med flis så innehåller fliset runt ca 60 % fukt. Kraftvärmeverket betalar bara för fliset och inte för vattnet. När lastbilen kommer in till kraftvärmeverket så vägs den för att se hur mycket last den har med. Man tar ett stick prov från varje transport med flis som man förvarar i en värme ugn. Fliset får stå i ugn i ungefär 1 dygn innan man tar ut det och väger det igen för att se hur mycket fukt som fliset innehöll. Idag arbetar man med att testa ett nytt system som mäter fukten i fliset. Systemet fungerar på så sätt att man har en kran med en lång mätt stång som man för ner i lasten för att se hur mycket fukt som fliset innehåller. Det nya systemet är mycket effektivt eftersom att man direkt kan se hur många procent fukt som lasten innehåller. Man har testat systemet nu i ungefär ett år och man börjar få ordning på mätt systemet. Det är även mening att i framtiden så ska stången kunna föras ner automatiskt för att ta ett prov. Om systemet skulle bli automatiskt så verkade det som man ändå tyckte det var viktigt att det satt någon vid invägningen i fall att inte systemet fungerade eller om det var något annat som krånglade. 14

3.6 Vilka typer av driftstopp vill man undvika? Driftchefen välkomnar så klart ingen sorts driftstopp i och med att de antingen kostar pengar eller tid eller både och. Men de driftstopp som kan ske som får anläggningen att inte kunna köra alls kostade cirka en miljon kronor om dagen. Det handlar då om väldigt omfattande fel för att detta ska kunna uppstå då man har möjlighet att i princip producera 200% av Eskilstunas behov, så allt som oftast så finns alltid alternativet att om ena delen av verket stannar kan man starta den andra och uppnå sina mål tillfredsställande. Om man ser det ur en ekonomisk synvinkel så vill man alltid undvika att stanna kraftverket så att elproduktionen går ner, för att det är i elförsäljningen som kraftverket tjänar pengarna. Men om man ska se det ur en moralisk synvinkel om kraftverket stannar så startar man oljepannor för att förse Eskilstuna med värme. Det är oekonomiskt att elda med oljan men det är den primära uppgiften för kraftverket. Det är även så att anläggningen är tvingen att köra på flis om man kan det, och bara köra på olja om man måste. För att undvika sådant har Pannföreningen nämnts ovan. Det sker även besiktningar med olika intervall på stora delar av anläggningen som utförs av ÅF, Inspecta med flera. Då kontrolleras bland annat tjockleken på tuben och så får man en stämpel att det är okej att köra i exempelvis ett år till. Det jobbas mycket med riskanalyser både ur ekonomisk, miljö och arbetssynpunkt för att undvika alla former av störningar som inte bara påverkar ekonomiskt utan olyckor och omvärlden. 3.7 Incidenter Det värsta kraftverket kan råka ut för är strömavbrott ute på stan och det har tyvärr hänt för verket i Eskilstuna. Försvinner spänningen går visa delar av systemet ner. Det finns ett backup system så vissa pumpar ska fortsätta gå. Under själva incidenten stannade frampumparna och det här fick farliga påföljder. Under vintern skickas vattnet ut i stan med den temperatur av 120 grader. När vatten är över 100 grader så kokar det om det inte är något tryck på vattnet. Pumparna skapar det här trycket så att vattnet inte ska börja koka. 15

Vattnet i de instängda ledningarna började koka och om när händer börjar ledningarna att röra sig och marken ovanför att skaka. Operatörerna som arbetade då ställde fram en hjullastare utanför fönstret och öppnade det ifall huset skulle skaka så pass mycket att de skulle bli tvungna att hoppa ut. Lyckligtvis gick det bra och det blev inga personskador Det enda som hände var att några fästen gick sönder. När det händer den här typen av incidenter ser värmeverket till att det absolut inte får ske igen. Det här problemet har idag byggts bort med hjälp av ventiler. Incidenter kommer alltid att ske eftersom användarna kommer alltid att göra misstag. Frågan är om det går att bygga bort allt. Exempelvis är ett antisladd system väldigt bra, men ibland kommer användaren vilja sladda för att undvika en krasch. För att förhindra driftstopp finns en riksorganisation, Pannföreningen, som kontinuerligt samlar in avvikelser och tillbud runt hela Sverige. Denna information som samlas in delas sedan ut till Kraftvärmeverk och andra anläggningar. Syftet med detta är att en olycka aldrig ska behöva ske mer än en gång. I övrigt så nämns incidenter i form av personskador som något som inträffar vid nybyggnationer och revisioner. Det har inte med driften och systemet att göra och faller utanför ramen för MTO. Nyligen skedde även en olycka med en leverantör. Då man ska lämna av flis tippas den ner i stora hål i marken som kallas för tippfickor. En förare för en lastbil skulle tippa ner en fullastad lastbil i fickan, som alltså sker upp till 80 gånger om dagen. Föraren lyckades tippa ner hela lastbilen i tippfickan och det slutade med att speciallyftkranar fick komma in på området och lyfta upp hela lastbilen. Det har man nu motverkat genom att sätta upp staket runt fickorna som är tillräckligt höga för att lastbilschauffören ska reagera om det tar i men kan ändå tippas över. 16

4. Analys 4.1 Hur medvetet arbetar man med riskidentifiering och riskhantering? Riskidentifiering är mycket medveten på värmeverket. Sker det någon typ av incident i värmeverket genomförs en utredning och problemet undersöks och löses omgående. Analysen av arbetsdomänen har gjorts mycket noggrant och exempelvis hade system koll på den exakta utsläppshalten eftersom dessa måste rapporteras. Det finns tydliga databaser som gör att arbetet följer de alla regler och då framförallt miljöregler som finns för den här typen av verksamheter. Det har skapats en betydligt tydligare arbetsdomän då miljöfokusen och säkerheten har accelererat på kraftverket. Organisationen är även den mycket tydligt och det förenklar riskarbetet. Det är tydligt att driftingenjören är den som bär högsta ansvaret och andreman den som har ansvaret om driftingenjören saknas om något händer. Vid en incident här ansvarshierarkin mycket viktig, Identifieringen av risker sker hela tiden och om något händer på en liknande verksamhet som exempelvis ett sågverk tittar personalen direkt på om samma sak skulle kunna ske på Eskilstuna värmeverk. Vincenter menar även han att det är viktigt att lära från liknande verksamheter. På Eskilstuna är driften viktigare än det ekonomiska. Det värsta är inte om de förloras lite pengar utan om Eskilstuna skull frysa. Detta är en strategi från värmeverkets sida att alltid se driften i första hand. Att alltså dra igång den dyra oljepannan. Under senare år har det bra skett en incident och detta är mycket bra vid jämförande mot liknande verksamheter. Problemet som kan finnas är att det har fungerat lite för bra de senaste åren så att de anställda börjar slå sig på bröstet och bli arroganta. Vi såg absolut inga tendenser på detta. Tittar vi CWA:s styr- och regleruppgifter så har dessa kartlagts på ett bra sätt. Upptäcks det ett problem som den incidenten när vattnet i ledningarna började koka byggdes automatiska ventiler som skulle göra att en automatik skulle utlösas om samma problem skulle uppstå igen. När vi besökte värmeverket var ledande operatören på kurs. Operatörerna får även vissa utbildningar för att drillas i riskhanteringen och får även besöka andra kraftverk för att lära sig hur dessa arbetar bättre. Systemet slutdesignas även efter operatörens egenskaper. Det finns alltså studier över operatörens egenskaper utifrån Vincentes teori. Det här för att utnyttja det kognitiva maximalt. Det fanns även tydliga strategier hur arbetet skulle gå till vid en olycka. 17

Vilka som skulle kontakta vilka när en pump stängdes av eller sattes på. 4.2 Vilka målbildsdiskrepanser kan ni identifiera? Vi blev mycket imponerade över hur alla vi intervjuade var överrens om hur riskarbetet och styrarbete skulle skötas. Alla var överrens över att nyteknik hela tiden skulle integreras i verksamheten även om detta skulle leda till ett medarbete. Målbilderna var desamma för i stort sätt alla. Vi tror mycket kan vara att alla satt på ungefär samma nivå. Den högsta chefen satt bara ett tiotal meter från operatörerna och gick förbi ibland och tittade läget. Det här är samma sätt som Ingvar Kamprad arbetade på och kallas management by walking around. Denna minskar enligt managementteori sprickan mellan ledning och operatörer. Det fanns heller inte så pass många anställda då risken för målbildsdiskrepanser borde öka på en större arbetsplats. Tittar vi i CWA på organisationsaspekten så kände vi att det var en platt organisation, men ändå med ett tydligt ansvar. En automatiseringsprocess kommer alltid att pågå i branschen och alla verkade mycket öppna för ny teknik. När vi fick se testerna av de nya test maskinerna för flis var alla mycket imponerade. På samma sätt var operatörerna helt öppna för det nya systemet även fast det gamla hade fungerat på samma sätt. Vi funderade om detta gemensamma mål kunde ha skapats av att det var en statlig organisation som vi undersökte. I en privat organisation skapas det ofta större fokus på lönsamhet då ledarna för verket vill få ut sina bonusar. 4.3 Vad kan man säga om verksamhetens mognad ur ett riskperspektiv? När det kommer till mognaden ser det ut som att verket har mognat. När det kommer till automatisering har man insett att man inte alltid kan lita på tekniken och har därför fyra rondpass under nattskiftet när ingen annan är där. De har också utarbetat en rutin för när det sker ett skiftbyte. Genom den halvtimmen som de sitter ner och går igenom det som har hänt på skiftet innan så minskas risken för att det skall ske en olycka. Företaget verkar också ha utvecklat många rutiner som motverkar olyckor. De har ett starkt samarbete med olika föreningar och andra institutioner som arbetar för säkrare verksamhet på kraftvärmeverk. Genom dessa samarbeten så minskas risken för att det sker olyckor eftersom att om det händer någon olycka på ett annat verk så tar man till vara på denna information och implementerar det på sitt verk. De tittar inte bara på olyckor som har att göra med tekniken 18

utan också på risker som kan ske på hela området. I vår intervju fram kom det tecken på att det finns ett strakt säkerhetstänk på kraftvärmeverket i Eskilstuna. Det hade tidigare hänt en olycka på ett sågverk längre söder ut i Sverige, där en person hade jobbat över på kontoret och när personen skulle gå till sin bil gick personen över innegården på sågverket. När personen gick där kom det en lastare som inte såg personen och personen hamnade i grävskopan och sedan blev personen tippade i en container. Som tur var klarade personen utan allvarliga skador. Den här händelsen hade man tagit till sig på kraftvärmeverket och hade börjat bygga speciella gångvägar och övergångsställen på gården. Det tycker vi också tyder på att de har ett moget perspektiv på riskhanteringen i verksamheten. 4.4 Vad gör ni för bedömning av verksamhetens slagtålighet? Efter den stora incidenten när det blev strömavbrott och fram pumparna slutade fungera har man ökat sin slagtålighet genom att man har installerat ventiler. Man har också testat pannan en gång för att se hur säkerhets system fungerade och de gjorde det. Där vi ser att verket är som slagtåligast är att de har en kapacitet på över 200 % av behovet. Detta medför att det finns en back up och det medför att det finns en mindre sannolikhet att Eskilstuna blir utan värme. Att de också har en närhet till ABB som har tillverkar deras system medför också att blir mer slagtåliga när de har när till att få hjälp, men också har när att hämta reservdelar om det behövs. Att företaget också har någon som sedan ett år tillbaka går runt och kontrollerar om det är något som måste bytas i form av pumpar och lagar eller likande, medför detta att fel kan minimeras. Detta tycker vi är ett medför att kraftvärmeverket blir mer slagtåligt eftersom att det inte finns en lika stor chans att det sitter massa utsliten utrustning som kan medföra att man får en massa onödiga stopp. Stoppen minimeras eftersom att om del av kraftvärmeverket stannar så passar man på att byta utrustning som behöver bytas på samma del och inte att det går sönder igen om en vecka och det blir ett nytt stopp. 19

5. Slutsatser Vi anser att riskarbetet fungerar mycket bra på Eskilstuna värmeverk. Tittar vi på Vincentes CWA modell verkar systemet ha skapats med kartläggning liknande den Vincante använder, från arbetsdomäner med tydliga regler för utsläpp och liknande till operatörens egenskaper där verket har tagit vara på de anställdas skicklighet. Det vi anser är det viktiga är att det medvetna säkerhetsarbetet ska fortsätta på samma sätt och även fast arbetet har fungerat så pass bra gäller det att inte minska detta. Thomas Fuller ville ha en liten eld som värmer och såg det svåra i att skapa en stor som inte bränner. På värmeverket i Eskilstuna har de lyckats skapa de omöjlig. En stor och säker eld som värmer. 20