Högskolelyft Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013
Innehåll Den högre utbildningens utveckling Högskolelyftets sex delar
Ökad efterfrågan på högutbildade 2500000 Prognos: efterfrågan på arbetskraft efter utbildningsnivå 2000000 1500000 1000000 500000 0 Folk- och grundskola Gymnasial utb Eftergymnasial utb Källa: SCB
Unga ska jobba eller studera inte gå arbetslösa Ungdomsarbetslöshet 15-24 år Procent 29,0 27,0 25,0 23,0 21,0 19,0 17,0 15,0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Säsongrensat Trend Källa: SCB Arbetskraftsundersökning (AKU)
Fler och fler vill studera högst söktryck någonsin Sökande till högskola och universitet 2007-2013 Tusental 400 380 360 340 320 300 280 260 240 220 200 259 292 328 341 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 346 358 381 +47% Källa: Universitets- och högskolerådet
Regeringen planerar att fortsätta dra ned antalet högskoleplatser Antal platser på högskola och universitet 2011-2017 Tusental 320 310 312 300 290 300 296 293 289 286 285 280 270 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Källa: Riksdagens utredningstjänst samt Universitetskanslersämbetet
Färre får möjlighet att studera under moderatledd regering Antal högskoleplatser per 1000 unga (19-24 år), år 2006-2013 Tusental 440 430 420 410 400 390 380 370 360 350 340 431 406 393 405 412 399 378 377 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013-13% Källa: Riksdagens utredningstjänst, Universitetskanslersämbetet och SCB
Färre får möjlighet att studera framöver med regeringens politik Regeringens prognos över andelen 30-34 år med minst två års eftergymnasial utbildning Procent 50 49 48 47 46 45 44 43 42 41 40 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Källa: Regeringskansliet
Sverige tillhör inte kunskapstoppen Andel 25-34-åringar med eftergymnasial utbildning i de 20 OECD-länder med störst andel välutbildade unga Procent 63,8 58,7 56,7 47,2 46,9 46,8 46,6 46,0 45,0 44,6 43,1 43,0 42,9 42,5 41,3 39,8 39,8 39,4 39,4 39,2 Korea Japan Kanada Irland Storbritannien Norge Luxemburg Nya Zeeland Israel Australien USA Frankrike Sverige Belgien Chile Schweiz Nederländerna Finland Island Polen Källa: OECD, Education at a Glance 2013, Table A1.3a
Socialdemokraterna har högre mål för den högre utbildningen Regeringen Socialdemokraterna Målsättning Andelen 30-34-åringar som ska ha genomgått minst 2-årig högre utbildning 1 ska förbli mellan 40-45 procent till år 2020. Hälften av 30-34-åringarna ska ha genomgått en minst 2-årig högre utbildning år 2020. 1 Högskola och yrkeshögskola
Andra EU-länder har högre ambitioner än Sverige Målsättning för andel unga med högre utbildning, utvalda länder Procent 60 50 47 46 45 44 Irland Frankrike Belgien Cypern Polen Estland KÄLLA: Europeiska kommissionen, EU 2020
Innehåll Den högre utbildningens utveckling Högskolelyftets sex delar
Högskolelyftets sex beståndsdelar 1 2 3 4 5 6 Fler unga ska studera Tre-terminssystem Högre kvalitet och högre krav, fokus på lärarutbildningen Bättre arbetslivsanknytning - praktik och studentmedarbetare Breddad rekrytering Vidareutbildning för yrkesverksamma
1 Fler unga ska studera Efterfrågan på högutbildade ökar på arbetsmarknaden, ungdomsarbetslösheten är alarmerande hög och söktrycket till högskolestudier har aldrig varit högre Det kräver en investering om 16 000 fler utbildningsplatser på högskola, universitet (10 000) och yrkeshögskola (6 000) Fokus på bristyrken En investering om ca 1,5 miljarder kronor
2 Tre-terminssystem Steg mot ett tre-terminssystem på högskolor och universitet Lärosätena ska ges i uppdrag att kraftigt utöka antalet relevanta sommarkurser som ska ge studenter möjlighet att slutföra sin utbildning på kortare tid och komma ut på arbetsmarknaden tidigare 30 miljoner kronor som en stimulans för fler relevanta sommarkurser
3 Högre kvalitet och högre krav Heltidsstudier ska motsvara heltid. Studenter ska i snitt studera 40 timmar/ vecka för att klara kraven i utbildningen Fokus på fler lärarledda undervisningstimmar och högre krav 100 miljoner kronor för högre kvalitet i lärarutbildningen
3 Högre kvalitet och högre krav fokus lärarutbildningen En högkvalitativ skola kräver en gedigen lärarutbildning 24 procent av lärarstudenterna har 5 timmar eller mindre undervisning i veckan Studietiden per vecka är i snitt 28 timmar på lärarutbildningen Kvalitetssatsningen ska användas till att öka den lärarledda undervisningstiden, höja kraven och antalet studietimmar studenterna lägger ned till 40 timmar i veckan Källa: TCO, 2013: Lärarledd tid och kvalitet i den högre utbildning samt Högskoleverket, 2010: Eurostudent om svenska studenter i en europeisk undersökning, hösten 2009.
4 Bättre arbetslivsanknytning Möjlighet till praktik i alla program Studenter som läser ett program ska garanteras minst ett moment i utbildningen där studenten har kontakt med potentiella framtida arbetsgivare Det är ett steg på vägen mot att lärosätena ska ges i uppdrag att säkerställa att alla program ska ge studenten möjlighet att göra praktik, verksamhetsförlagd utbildning (VFU) eller skriva exjobb för en potentiell framtida arbetsgivare
4 Bättre arbetslivsanknytning Studentmedarbetare Försöksverksamhet med studentmedarbetare Syftet är att bidra till innovation och produktutveckling i befintliga små och medelstora företag, underlätta generationsväxling och ge studenterna arbetslivserfarenhet inom relevant sektor 15 miljoner kronor till kompetensförmedlare på de 30 största lärosätena Arbetsmarknadens parter sätter lön och villkor
5 Breddad rekrytering Den sociala snedrekryteringen består Relativ sannolikhet för högskolestudier beroende på föräldrarnas utbildningsnivå för födda 1986 Faktor, relativt förgymnasial utbildning 20,1 9,1 1 1,5 2,8 4,5 Förgymnasial <= 2 år gymnasieutb. 3 årig gymnasieutb. Eftergymnasial <3 år Eftergymnasial >3 år Forskarutb. Källa: Högskoleverket, UF 20 SM 1204 Högskolenybörjare 2011/12 och doktorandnybörjare 2010/11 efter föräldrarnas utbildningsnivå
5 Åtgärder för breddad rekrytering Fler utbildningsplatser Alla gymnasieprogram ska ge behörighet att gå vidare till högskolestudier Arbetslivserfarenhet ska premieras vid antagningen till högre utbildning, ex via 25:4-regel Lärosätenas strategiska arbetet måste intensifieras en nationell handlingsplan med tydliga mål och nyckeltal för lärosätenas insatser
6 Vidareutbildning för yrkesverksamma Det ska bli enkelt att bygga på sin utbildning mitt i livet Lärosätena och yrkeshögskolan ska ges i uppdrag att erbjuda vidareutbildning för yrkesverksamma Vidareutbildningen ska tas fram i samarbete med arbetsmarknadens parter
Framtidens högskola möter efterfrågan på fler högutbildade på arbetsmarknaden kräver att studenterna läser effektivt hela året, hela veckan har hög utbildningskvalitet inom alla områden förbereder studenterna för arbetslivet samtidigt som studierna ger bildning och insikt ger samma möjlighet att studera oavsett föräldrarnas utbildning låter yrkesverksamma återkomma för vidareutbildning