Raili Hakala YRKESPROVENS EFFEKT PÅ UNDERVISNINGSARRANGEMANG OCH UNDERVISNINGSMETODER BARA GODA IDÉER ELLER VERKLIGA FÖRÄNDRINGAR I PRAKTIKEN?

Raili Hakala YRKESPROVENS EFFEKT PÅ UNDERVISNINGSARRANGEMANG OCH UNDERVISNINGSMETODER BARA GODA IDÉER ELLER VERKLIGA FÖRÄNDRINGAR I PRAKTIKEN?

Opetushallitus ja tekijä Taitto: Tmi Eija Högman ISBN 952-13-2949-1 (häft.) ISBN 952-13-2950-5 (pdf) Dark Oy, Vanda 2006

SAMMANDRAG Hakala, Raili (2005). Yrkesprovens effekt på undervisningsarrangemang och undervisningsmetoder bara goda idéer eller verkliga förändringar i praktiken? Utbildningsstyrelsen. Yrkesprov är en arbetssituation eller en arbetsprocess som utbildningsanordnaren och arbetslivet gemensamt planerar, förverkligar och utvärderar. I yrkesprov bedöms det centrala kunnandet i varje enskild yrkesstudiehelhet. Genom praktiska arbetsuppgifter visar de studerande hur bra de har uppnått den yrkesskicklighet som fordras i arbetslivet enligt målen för yrkesstudier i läroplansgrunderna. Ett yrkesprovsbaserat bevis på att målen för yrkesstudierna har uppnåtts kommer från och med den utbildning som inleds i augusti 2006 att fogas till examina som avläggs i form av grundläggande yrkesutbildning. Ibruktagandet av yrkesprov har sedan år 2000 beretts i utvecklingsprojekt inom yrkesutbildningen, pilotprojekt för yrkesproven, som genomförts av mer än trettio anordnare av grundläggande yrkesutbildning, finansierats av Europeiska socialfonden och administrerats av Utbildningsstyrelsen. Till stöd för utvecklingsarbetet har även gjorts olika undersökningar. Detta undersökningsprojekt har genomförts på uppdrag av Utbildningsstyrelsen och finansierats med ESF-medel. I denna undersökning utreds i vilken mån yrkesproven har bidragit till en förnyelse av undervisningsarrangemangen och undervisningsmetoderna vid de läroanstalter som genomfört pilotprojekten för yrkesprov enligt de erfarenheter ledningen för läroanstalten och i synnerhet lärarna har. Undersökningsmaterialet består av pilotprojektens kvalitativa rapporter, intervjuer med ledningen för de läroanstalter som genomfört pilotprojekten och med representanter för lärarna samt av läroplanshandlingar som funnits utlagda på de aktuella läroanstalternas webbsidor. Undersökningen har gjorts med kvalitativa metoder. Undersökningen visar att lärarna i huvudsak är positivt inställda till yrkesproven. Yrkesproven har styrt undervisningen vid läroanstalterna mot de centrala kraven på yrkesskicklighet i läroplansgrunderna. Samarbetet med arbetslivet har intensifierats i och med både yrkesproven och uppställningen av mål för inlärningen i arbetet. Fungerande arrangemang för inlärningen i arbetet är en förutsättning för att yrkesproven skall kunna genomföras med framgång. Undervisningsmetoderna har blivit mera arbetsintensiva vid läroanstalterna. Centrala metoder är att lära genom att göra, learning by doing, och diskutera vid sidan om arbetet. De studerandes individualitet betonas i både handledningen, undervisningen samt bedömningen och säkerställandet av kunnandet. 3

INNEHÅLL SAMMANDRAG 3 1 INLEDNING 5 2 UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅL FÖR YRKESPROVEN 6 3 UNDERSÖKNINGENS SYFTE OCH GENOMFÖRANDE 9 3.1 Undersökningsverksamhet som stöder utvecklingen av yrkesprov 9 3.2 Avsikten med undersökningen och undersökningsfrågor 10 3.3 Genomförandet av undersökningen 10 3.4 Undersökningsmaterialet och analys av materialet 11 4 CENTRALA BEGREPP 15 4.1 Synen på inlärning i yrkesutbildning 15 4.2 Inlärningsmiljön 19 4.3 Undervisningsarrangemangen 20 4.4 Undervisningsmetoderna 24 5 UNDERSÖKNINGENS RESULTAT 28 5.1 Centrala resultat 28 5.2 Pedagogiskt tänkande och inlärningssynen 29 5.3 Förändringar i inlärningsmiljöerna 33 5.4 Förändringar i samarbetet med arbetslivet 39 5.5 Förändringar i läroanstalternas läroplaner 43 5.6 Förändringar i undervisningsarrangemangen 45 5.7 Förändringar i undervisningsmetoderna 47 5.8 Förändringar i bedömningsmetoderna 53 5.9 Spridningen av förändringsidéer 56 5.10 Faktorer som har samband med förändringarna 58 6 UTVÄRDERING AV UNDERSÖKNINGEN 59 6.1 Undersökningens kvalitet 59 6.2 Resultatens överförbarhet 60 7 SLUTSATSER 64 KÄLLOR 66 BILAGOR 69 4

1 INLEDNING Bland de ungdomar som avslutar den grundläggande utbildningen fortsätter årligen cirka 40 procent, 27 000, sina studier inom den grundläggande yrkesutbildningen på andra stadiet. Målet för yrkesinriktade grundexamina är att ge de studerande vidsträckta yrkesinriktade basfärdigheter för branschens olika uppgifter samt mera specialiserat kunnande och yrkesskicklighet som förutsätts i arbetslivet inom ett delområde av examen. Efter avlagd examen inom den grundläggande yrkesutbildningen skall den studerande ha sådan yrkesskicklighet att han eller hon sysselsätts inom sin egen bransch, klarar av de olika uppgifterna i branschen också när förhållandena förändras samt vidareutvecklar sin yrkeskunskap livet igenom. (se Undervisningsministeriet 2002, Grunder för läroplanen 2001) Den som avlagt en yrkesinriktad grundexamen skall ha sådant kunnande som är efterfrågat i arbetslivet. Centrala utvecklingsmål för yrkesutbildningen är att förbättra utbildningens kvalitet, dess motsvarighet med arbetslivet och effekter (Undervisningsministeriet 2004a). Uppnåendet av dessa mål eftersträvas bl.a. genom yrkesprov. Yrkesproven ordnas i samarbete med arbetslivet och införlivas med inlärningen i arbetet. Ibruktagandet av yrkesprov har sedan år 2000 beretts i utvecklingsprojekt inom yrkesutbildningen, pilotprojekt för yrkesproven, som genomförts av mer än trettio anordnare av grundläggande yrkesutbildning, finansierats av Europeiska socialfonden och administrerats av Utbildningsstyrelsen. Dessutom har genomförts nästan trettio olika projekt för yrkesprovsmaterial i anslutning till anordnandet av yrkesprov i yrkesinriktade grundexamina. I projekten har för utbildningsanordnarnas bruk producerats material för anordnandet av yrkesprov i olika studiehelheter inom yrkesinriktade grundexamina. Yrkesproven är ett nytt sätt att utvärdera yrkesskicklighet med inriktning på arbetslivet. Man tror att de kommer att förändra sätten att genomföra yrkesutbildning så att man som ett resultat av utbildningen bättre kan möta kompetenskraven i arbetslivet. Som en följd av yrkesproven förväntas undervisningsmetoderna bli mångsidigare vid läroanstalterna och i synnerhet utvecklas i en arbetsintensiv riktning (Undervisningsmini steriet 2004a). Syftet med denna undersökning är att utreda hur undervisningsarrangemangen och undervisningsmetoderna har förändrats vid de läroanstalter som genomfört pilotprojekten för yrkesprov. Undersökningsmaterialet är projektens kvalitativa rapporter från åren 2003 och 2004, kompletterande intervjumaterial samt läroplaner, bedömningsanvisningar och yrkesprovshandledningar vid de läroanstalter som genomfört projekten. Undersökningen har gjorts enligt kvalitativa metoder. 5

2 UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅL FÖR YRKESPROVEN Läroanstalter som ordnar yrkesutbildning strävar genom sin verksamhet efter att förbättra befolkningens yrkeskunskaper, utveckla arbetslivet inom sitt verksamhetsområde, möta dess kompetensbehov och främja sysselsättningen. Utbildningen skall ordnas i samarbete med näringslivet och arbetslivet i övrigt. (L 630/1998) Grunderna för läroplanerna för yrkesinriktade grundexamina har åren 1999 2001 reviderats så att en examen omfattar 120 studieveckor. I alla examina ingår minst 20 studieveckor av inlärning i arbetet. Inlärning i arbetet är läroplansbaserad målinriktad, handledd, övervakad och bedömd inlärning på en arbetsplats. Utbildningsanordnaren skall besluta enligt vilka principer inlärningen i arbetet läggs upp. Planeringen skall ske i samverkan med de lokala representanterna för arbetslivet och med beaktande av arbetslivets regionala och lokala behov och möjligheter (Utbildningsstyrelsen 2000). Genom samverkan mellan yrkesutbildningen och arbetslivet utvecklas prognostiseringen av utbildningsbehov samt planeringen, verkställigheten och utvärderingen av utbildningen. Genom samarbetet med arbetslivet säkerställer man att yrkesutbildningen motsvarar arbetslivet, dess effekt och kvalitet. Målet är att effektivera de studerandes övergång från utbildning till arbetslivet. Som metoder för att nå dessa mål betraktas både att utveckla inlärningen i arbetet och införliva yrkesproven i den grundläggande yrkesutbildningen i samarbete mellan läroanstalter och arbetsplatser. (Undervisningsministeriet 2004a, 2004b) Undervisningsministeriets beslut 23.6.1998 (212/430/98) ligger till grund för utvecklingen av yrkesprov. Enligt beslutet skall fristående yrkesprov på att målen för de yrkesinriktade studierna uppnåtts inrymmas i examina som avläggs såsom grundläggande yrkesutbildning. Undervisningsministeriet tillsatte 1998 en yrkesprovsarbetsgrupp att bereda en framställning om att yrkesprov skall integreras i den grundläggande yrkesutbildningen. I yrkesprovsarbetsgruppens promemoria (Undervisningsministeriet 1999) föreslogs att yrkesprov efter ett utvecklings- och försöksskede skall tas i bruk inom alla yrkesutbildningsområden. Hösten 1999 började utvecklingen av yrkesproven och försöksverksamhet inleddes genom pilotprojekt som koordinerades av Utbildningsstyrelsen. Försöksverksamheten finansierades till en början med nationell finansiering. Under åren 2000 2006 finansieras utvecklandet av yrkesproven och försöksverksamheten med stöd från Europeiska socialfondens Mål 3-program. Försöks- och utvecklingsverksamheten hör till åtgärdshelhet 3.1 Bättre kvalitet och effektivitet inom utbildningen. Hittills har sammanlagt ungefär hälften av dem som anordnar grundläggande yrkesutbildning deltagit i försöks- och utvecklingsverksamheten (se Undervisningsministeriet 2004b). Förslaget att yrkesproven skall införlivas med den grundläggande yrkesutbildningen har ingått i regeringsprogrammen för Lipponens II regering samt Jäätteenmäkis och Vanhanens regeringar. Yrkesproven ingår också i Undervisningsministeriets utvecklingsplan för utbildning och forskning 1999 2004 samt 2003 2008. 6

Ändringar i lagen och förordningen om yrkesutbildning trädde i kraft i juli 2005 (L 601/ 2005, F 603/2005). Yrkesprov skall införas i alla läroplansbaserade yrkesinriktade grundexamina senast 1.8.2006. En yrkesinriktad grundexamen kan avläggas antingen som en utbildning enligt grunderna för läroplanen eller som fristående examen. Det finns skäl att göra skillnad mellan yrkesprov enligt läroplansgrunderna och yrkesprov i en examensdel som ingår i en fristående examen. Med fristående examen avses yrkesinriktade grundexamina, yrkesexamina och specialyrkesexamina som avläggs inom yrkesinriktad vuxenutbildning oberoende av hur yrkesskickligheten har förvärvats (L 631/1998, 1 ). Den som avlägger en fristående examen kan delta i utbildning som förbereder för examen för att förvärva sådan yrkesskicklighet som krävs i examensgrunden, men det är också möjligt att avlägga fristående examen eller yrkesprov i examensdelar på basis av kunnande som förvärvats på annat sätt. Detta andra kunnande kan t.ex. basera sig på lång arbetserfarenhet i branschen. I yrkesprov i en del av en examen som avläggs som fristående examen bedöms examinandens kunnande i alla de krav på yrkesskicklighet som förutsätts i examensgrunderna. Grundläggande yrkesutbildning 120 sv Yrkesexamen eller specialyrkesexamen Utbildning enligt grunderna för läroplanen Fristående examen Yrkesprov I varje yrkesinriktad studiehelhet påvisas det centrala kunnandet i ett yrkesprov. förutom yrkesprovet används även andra bedömningsmetoder vid bedömningen av yrkesskickligheten och hur examensmålen uppnåtts examensbetyget inbegriper ett avgångsbetyg och ett betyg över yrkesprovet. Avgångsbetyget undertecknas av företrädaren för läroanstalten och yrkesprovsbetyget av ordföranden för yrkesprovsorganet. Fristående yrkesprov i en examen/del av examen Allt det kunnande som fordras i examensgrunderna påvisas. yrkesprovet är den enda bedömningsmetoden examensbetyget kan utfärdas av examenskommissionen Bild 1. Olika sätt att avlägga yrkesinriktad grundexamen, yrkesprov och fristående examen. Med yrkesprov avses en arbetssituation eller arbetsprocess som utbildningsanordnaren och arbetslivet gemensamt planerar, genomför och bedömer. I yrkesprov bedöms det centrala kunnandet i varje yrkesinriktad studiehelhet. I yrkesproven visar de studerande genom praktiska arbetsuppgifter hur väl de har tillägnat sig den yrkesskicklighet som krävs i arbetslivet och som fastställs i målen för yrkesinriktade studier i läroplansgrunderna. Syftet med yrkesproven är att säkerställa en tillräcklig yrkesskicklighet. (se Undervisningsministeriet 2004b) 7

Syftet med yrkesproven är att förenhetliga bedömningen av de studerande och koppla in olika arbetslivsparter i bedömningen av hur yrkesskickligheten uppnåtts. Avsikten med yrkesproven är också att producera information om inlärningsresultat samt om hur grunderna för läroplanen, utbildningsanordnarens läroplaner, undervisningsarrangemangen samt handlednings- och stödåtgärder fungerat (Undervisningsministeriet 2004b). I samband med etableringen av yrkesprovssystemet utvecklas ett nationellt yrkesprovsbaserat system för utvärdering av inlärningsresultat (Undervisningsministeriet 2004a). Undervisningsministeriets yrkesprovsarbetsgrupp konstaterade redan 1999 i sin promemoria att avsikten är att yrkesproven skall förbättra utbildningens kvalitet förutom genom att fungera som kvalitetssäkring för utbildningen även indirekt genom att utveckla undervisningsarrangemangen samt handlednings- och stödåtgärderna inom yrkesutbildningen. Arbetsgruppen föreslog att man jämsides med yrkesproven utvecklar undervisningsarrangemang som stöder det individuella lärandet. Ett utvecklingsmål för yrkesutbildningen är att särskild uppmärksamhet skall fästas vid arbetsintensiva studiemetoder som är inriktade på att de studerande skall få rutin. Målet är att yrkesproven skall införlivas med inlärningen i arbetet. Yrkesproven borde inte leda till flera avhopp inom yrkesutbildningen. Bättre kontakter till arbetslivet, mångsidigare undervisningsmetoder och ett samtidigt ibruktagande av yrkesprov ses som en viktig metod för att minska avhoppen. Utmaningen är att skapa inlärningsmiljöer där det är möjligt att utveckla sådan yrkeskompetens som arbetslivet behöver och främja inlärningen hos inlärare med olika mål, motivation, inlärningsfärdigheter och kulturell bakgrund. Med hjälp av den nya teknologin kan undervisningsmetoderna och inlärningsmiljöerna göras allsidigare, de studerande ges stöd och handledning i inlärningsprocesserna samt arbetslivsmiljöer simuleras. Yrkesproven antas förändra lärarnas roll och uppgifter samt ställa lärarnas yrkeskompetens och pedagogiska kunnande inför nya utmaningar. (se Undervisningsministeriet 2004a) I undersökningar i anslutning till utvecklandet av yrkesprov har konstaterats att yrkesproven ökar samordningen mellan teori och praktik samt utvecklar de studiemetoder som används vid läroanstalten (Stenström 2001, Vehviläinen 2004a). Genom yrkesprov påvisas den yrkeskompetens som är central med beaktandet av målen för examen. Yrkesproven tvingar på sätt och vis läroanstalten i sin läroplan och läraren i förverkligandet av läroplanen att bedöma med hurdana undervisningsarrangemang och undervisningsmetoder det är möjligt att lära in och tillägna sig den centrala yrkesskickligheten. Läroanstalternas undervisningsarrangemang samt metoderna för inlärning och undervisning av ett yrke förändras antagligen till följd av denna bedömning. 8

3 UNDERSÖKNINGENS SYFTE OCH GENOMFÖRANDE 3.1 Undersökningsverksamhet som stöder utvecklingen av yrkesprov Utvecklingen av yrkesprov stöds vid sidan av genomförandet av pilotprojekten för yrkesprov genom forskningsprojekt som koordineras av Utbildningsstyrelsen och stöds av Europeiska socialfonden. I forskningsplanen för utvecklandet av yrkesprov 2000 2006 har kärnfrågorna i utvecklingsarbetet slagits fast till bl.a. fungerande relationer mellan utbildningen och arbetslivet, förnyelse av undervisningsmetoderna, yrkesproven som en del av den studerandes yrkesmässiga tillväxt, genomförandet av bedömningen samt förbättring av utbildningens kvalitet. Hittills har följande forskningsrapporter kommit ut: Stenström, M-L. 2001. Näytöt ammatillisessa peruskoulutuksessa. Kokemuksia ja tutkimustarpeita. Utbildningsstyrelsen. Pohjolainen, L. & Vesaaja. M. 2001. Näyttöjen kehittäminen ammatilliseen peruskoulutukseen. Näyttöpilottiprojektien 1999 2000 kokemukset ja kehittämisehdotukset. Utbildningsstyrelsen. Virolainen, M. 2001. Ammatillisen peruskoulutuksen näytöt Englannissa, Saksassa, Hollannissa ja Tanskassa. Utbildningsstyrelsen. Nyyssölä, N. 2002. Näytöt ammatillisessa peruskoulutuksessa 2002. Mellanrapport om yrkesprovsprojektens verksamhet. Utbildningsstyrelsen. Helsingfors. Nyyssölä, N. 2003. Näytöt ammatillisessa peruskoulutuksessa. Mellanrapport om yrkesprovsprojektens verksamhet åren 2000 och 2001. Utbildningsstyrelsen. Helsingfors. Vehviläinen, J. 2004. Ammattiosaamisen näytöt kokemuksia, asenteita ja ennakko-odotuksia. Utbildningsstyrelsen. Vehviläinen, J. 2004. Yrkesprovens effekt på yrkesutbildningens kvalitet. Utbildningsstyrelsen. Nyyssölä, N. 2005. Kohti osaamisen osoittamista. Mellanrapport om yrkesprovsprojektens verksamhet år 2003. Utbildningsstyrelsen. 9

I forskningsrapporterna beskrivs de forsknings- och utvecklingsbehov som det inledande skedet av försöksverksamheten med yrkesproven lyft fram, genomförandet av yrkesprov i en europeisk yrkesutbildningskontext och erfarenheterna under de första åren av 2000-talet av de utvecklingsprojekt för yrkesprov som genomförts i Finland. Denna undersökning är en del av genomförandet av forskningsprojekt för utvecklandet av yrkesproven. 3.2 Avsikten med undersökningen och undersökningsfrågor Avsikten med denna undersökning är att klarlägga, på vilket sätt yrkesproven enligt läroanstaltens ledning och i synnerhet lärarna har bidragit till att förnya undervisningsarrangemangen och undervisningsmetoderna vid de läroanstalter som genomfört pilotprojekten för yrkesprov. I undersökningen strävar man efter att lyfta fram undervisningspersonalens syn på hur yrkesproven påverkat undervisningsarrangemangen och undervisningsmetoderna. När det gäller insamlingen av undersökningsmaterialet och tolkningen av resultaten är synvinkeln lärarcentrerad, eftersom det i sista hand är läraren som fattar beslut om undervisningsmetoderna. Enligt Nyyssöläs (2005) forskningsrapport visade sig lärarna vara de viktigaste aktörerna vid arrangerandet av yrkesprov. Det är intressant att se att den mest framträdande åsikten bland lärarna är att de studerandes individuella inlärning skall främjas så att de kan tillägna sig den yrkesskicklighet som fordras i arbetslivet, vilket har angivits som ett centralt mål för yrkesproven. En eventuell förnyelse av undervisningsarrangemangen och undervisningsmetoderna är bunden till läroanstaltssamfundens och lärarnas syn på inlärning i allmänhet och yrkesskicklighet i synnerhet (se Rauste-von Wright & von Wright 1999). Av denna orsak utreds i undersökningen även möjligheten att synen på inlärning och det pedagogiska tänkandet kan förändras. Genom undersökningen söks svaren på följande frågor: Hurdant pedagogiskt nytänkande har yrkesproven lett till vid läroanstalterna? På vilket sätt har undervisningsarrangemangen och undervisningsmetoderna till följd av yrkesproven förändrats vid de läroanstalter som genomfört projekten? Hurdana goda rutiner i undervisningsarrangemang och undervisningsmetoder har utvecklats i projekten och tagits i bruk i och med yrkesproven? Hur har förändringar spritt sig till olika verksamhetsenheter och examina i den organisation som genomfört projektet? På vilket sätt har yrkesproven i större utsträckning än de läroanstalter som genomfört projekten bidragit till en förnyelse av undervisningsarrangemangen och undervisningsmetoderna inom det aktuella utbildningsområdet och över utbildningsområdesgränserna? 3.3 Genomförandet av undersökningen Undersökningen gjordes 1.10.2004 30.4.2005. Undersökningsrapporten har skrivits under perioden januari maj 2005 vid forsknings- och utbildningscentret för yrkesutbildning vid Tampereen yliopisto. 10

Kontaktperson vid Utbildningsstyrelsen har varit Minna Bálint, projektkoordinator för projekt som forskar i, rapporterar om och sprider yrkesprov. Förhandlingar om undersökningens innehåll har förts med projektkoordinatorn under arbetets gång. Undersökningen har letts av docent Seija Mahlamäki-Kultanen vid forsknings- och utbildningscentret för yrkesutbildning vid Tampereen yliopisto. Vid genomförandet av undersökningen har samarbete bedrivits med forskare Niina Nyyssölä. Hon har samtidigt arbetat med en mellanrapport om yrkesproven inom den grundläggande yrkesutbildningen på basis av kvalitativa rapporter från pilotprojekten för yrkesprov och yrkesprovsmaterial år 2003. Samarbetet har varit fokuserat på att verifiera de forskningsmässiga tolkningar som gjorts på basis av projektens kvalitativa rapporter och att komma överens om arbetsfördelningen. Nyyssölä utreder i sin rapport (2005) projektens verksamhet och resultat i sin helhet, vilket inte görs i denna undersökning. Med avvikelse från Nyyssöläs forskningsmaterial utgör de kvalitativa rapporterna från pilotprojekten för yrkesprov och inte från projekten för yrkesprovsmaterial delmaterial i denna undersökning. För att läsaren skall kunna bilda sig en helhetsuppfattning om yrkesprovens effekter rekommenderas både nämnda rapport av Nyyssölä (2005) och Vehviläinens rapport från 2004 om yrkesprovens effekt på yrkesutbildningens kvalitet. 3.4 Undersökningsmaterialet och analys av materialet Undersökningsmaterialet består av kvalitativa rapporter från pilotprojekten för yrkesprov, intervjuer med ledningen för de läroanstalter som genomfört pilotprojekten och med lärarrepresentanter samt läroplanshandlingar på webbsidorna för de läroanstalter som genomfört projekten. Undersökningsmaterialet är sammanlagt 33 kvalitativa rapporter från år 2003 och 2004 från de 32 pilotprojekt för yrkesprov som genomfördes under åren 2000 2005. Av dessa är 12 mellanrapporter och 21 slutrapporter (bilaga 1, förteckning över pilotprojekt för yrkesprov). 8 gruppintervjuer som gjorts enligt temaintervjumetoden (bilaga 2, intervjuteman). I varje intervju har deltagit 3 6 representanter för de läroanstalter som genomfört pilotprojekten för yrkesprov (bilaga 3, förteckning över de läroanstalter som deltagit i intervjuerna). 3 telefonintervjuer med lärare som genomfört pilotprojekten för yrkesprov (bilaga 3). läroplaner för läroanstalter som genomfört pilotprojekten för yrkesprov, bedömningsanvisningar och yrkesprovshandböcker som har publicerats på webbsidorna för pilotprojekten för yrkesprov eller för de läroanstalter som genomfört projekten, sammanlagt 10 sakkomplex. Utbildningsstyrelsen har ställt pilotprojektens kvalitativa projekt till forskarens förfogande i oktober och december 2004. Rapporterna beskriver verksamheten i sammanlagt 32 pilotprojekt för yrkesprov, varav 15 upphörde år 2003, 15 år 2004 och 2 upphör år 2005. 11

Över varje rapport har skrivits en sammanfattning utgående från undersökningsfrågorna. Avsikten har varit att i sammanfattningen ta med all sådan beskrivning ur rapporten som ger uttryck för en förnyad inlärningssyn samt förnyade undervisningsarrangemang och undervisningsmetoder vid den läroanstalt eller organisation som genomfört projektet eller i ännu vidare bemärkelse. Sammanfattningarna av rapporterna utgör utgångspunkten för den kvalitativa analysen av hela undersökningsmaterialet. Analysen har gjorts med dataprogrammet QSR NVivo 1.3 så att man utgående från materialet har bildat teman eller kategorier som innehållet i sammanfattningarna har kodats till. Analysen av materialet bygger på metoden för hierarkisk begreppsklassificering av kvalitativt material (Richards & Richards 1999). Analysen av sammanfattningarna i de kvalitativa rapporterna har fram till januari 2005 gjorts med följande kategorier: 1. inställningen till yrkesproven: positiv, negativ 2. yrkesproven som hjälpmedel för självvärdering vid läroanstalten och i lärarens arbete 3. synen på inlärning, förändringar i det pedagogiska tänkandet 4. nya undervisningsarrangemang och undervisningsmetoder 5. förändringar i läroanstaltens läroplan, inskrivna och kommande 6. behov av utveckling av undervisningssystem och undervisningsmetoder 7. arbetslivssamarbete 8. de studerandes motivation och inlärningssyn 9. lärarnas samarbete 10. yrkesprovssystemet 11. förändringar i lärarens arbete 12. yrkesprovsmaterial som använts vid läroanstalten För att klarlägga undervisningsarrangemangen vid läroanstalterna har man i undersökningen bekantat sig med läroplanerna på webbsidorna för de läroanstalter som genomfört pilotprojekten för yrkesprov, deras bedömningsanvisningar och de yrkesprovshandböcker som används vid handledningen av de studerande i fråga om de utbildningsanordnare eller läroanstalter som haft detta material utlagt på sina webbsidor. 10 sakkomplex har varit i bruk. Dessa material finns inte på alla läroanstalters webbsidor. I läroplanshandlingarna har sökts information bl.a. om yrkesproven kommer att fortsättas som en del av läroanstaltens läroplan efter det att pilotprojektet upphört. Beskrivningarna i projektens kvalitativa rapporter av hur inlärningssynen, läroanstalternas undervisningsarrangemang och undervisningsmetoder har förändrats och förnyats har efter en analys av de sammanfattningar som gjorts över rapporterna fördjupats med temaintervjuer. Definitionen av intervjuteman har byggt på analysen av de kvalitativa rapporterna. Genom intervjuerna har man försökt hitta konkreta exempel på förändringar i undervisningsarrangemang och undervisningsmetoder. Intervjutemana ingår i bilaga 2. Intervjuobjekten valdes ut så att de företräder en så vid skala av utbildningsområden som möjligt. Analysen av projektens kvalitativa rapporter påverkade valet av intervjuobjekten så att intervjuerna inriktades på läroanstalter som i rapporterna hade beskrivit förändringar i undervisningsarrangemangen och undervisningsmetoderna eller å andra sidan konstaterat att yrkesproven inte nämnvärt förändrar skolundervisningen. En utredning över de läroanstalter som deltagit i intervjuerna ingår i bilaga 3. Intervjuobjekten företräder läroanstaltsledningen samt lärare inom området för kultur, naturbruk, turism, kosthåll, ekonomi, social- och hälsovård, teknik och kommunikation. 12

Temaintervjumaterialet har samlats in och analyserats i januari mars 2005. Intervjuer har gjorts både per telefon och som gruppintervjuer vid de läroanstalter som genomfört projekten. Ansvarig för insamlingen av intervjumaterialet har förutom rapportens författare varit forskare Hannu Salakari. I de åtta gruppintervjuerna har deltagit rektorn eller någon annan tjänsteinnehavare som svarar för läroanstaltens pedagogiska verksamhet, lärare som deltagit i genomförandet av projektet och lärare som inte har varit med och genomfört pilotprojektet som projektarbetare. Dessutom har tre projektdeltagare från olika läroanstalter intervjuats per telefon (en lärare och två utbildningschefer). Gruppintervjuerna har bandats och intervjuaren har fört anteckningar under intervjun. Över varje intervjuband har skrivits ut en sammanfattning enligt intervjutemana. Över telefonintervjuerna har skrivits promemorior. Sammanfattningarna av gruppintervjuerna och promemoriorna över telefonintervjuerna har analyserats kvalitativt. Vid analysen av intervjumaterialet har materialkategorierna preciserats som följer: 1. förändringar i det pedagogiska tänkandet och inlärningssynen a. läroanstaltens b. lärarnas c. de studerandes d. arbetsplatshandledarnas 2. inlärningsmiljöer 3. förändringar i arbetslivssamarbetet a. läroanstaltens roll b. lärarens roll c. studerandens roll d. arbetsplatshandledarens roll e. utvecklingsutmaningar 4. förändringar i läroanstaltens läroplan a. kommande och eventuellt inskrivna b. orsaker till förändringen c. utvecklingsbehov 5. nya undervisningsarrangemang a. förverkligade b. orsaker till förändringen c. utvecklingsbehov 6. nya undervisningsmetoder a. förverkligade b. orsaker till förändringen c. utvecklingsbehov 7. spridningen av förändringstankar eller förändringar vid läroanstalten och i ett vidare perspektiv Analysen av materialet har därefter justerats i enlighet med ovan nämnda kategorier. Materialet som analyserats på detta sätt används vid presentationen av undersökningarna. Forskaren deltog i april 2005 i en regional utbildningsdag för yrkesprov inom den grundläggande utbildningen inom social- och hälsoområdet. Utbildningsdagen hade arrangerats av projektet Sote Hynälä som delfinansieras av Europeiska socialfonden. I projektet deltar 13

de läroanstalter som åren 2000 2003 genomfört pilotprojekt och materialprojekt för yrkesprov för grundexamen inom social- och hälsoområdet. Syftet med projektet är att före utgången av år 2006 introducera läroanstalterna och lärarna inom området i genomförandet av yrkesprov och sprida pilotprojektens goda yrkesprovsrutiner. För programmet under den regionala utbildningsdagen svarade företrädare för två läroanstalter som deltagit i Sote Hynälä-projektet och en företrädare för Utbildningsstyrelsens arbete med att utveckla yrkesproven. I utbildningsdagen deltog ca 70 lärare för grundexamen inom social- och hälsoområdet från läroanstalter som inte ännu genomfört yrkesprov. Tillstånd att använda diskussionerna under utbildningsdagen som undersökningsmaterial har erhållits från arrangörerna för utbildningsdagen. Behållningen av diskussionerna under utbildningsdagen bekräftar resultaten av innehållet i tidigare insamlat undersökningsmaterial och undersökningens kvalitet. Forskaren deltog i maj 2005 i Utbildningsstyrelsens seminarium för spridning av resultaten av de projekt för inlärning i arbetet och yrkesprov som finansierats av Europeiska socialfonden och upphör år 2005. I seminariet deltog sammanlagt 92 personer. Seminariedeltagarna gavs en presentation av undersökningens resultat. Bland deltagarna gjordes en skriftlig enkät som ingår som bilaga 4 genom vilken tolkningen av undersökningens resultat säkrades. Enkäten besvarades av 38 seminariedeltagare. 14

4 CENTRALA BEGREPP Bakgrunden till undersökningen, dvs. utgångspunkterna och målen för yrkesproven, syftet med undersökningen, dvs. yrkesprovens effekt på undervisningsarrangemangen och undervisningsmetoderna, undersökningsfrågorna och undersökningsmaterialet i den kvalitativa undersökningen är den helhet som definitionen av undersökningens centrala begrepp och teoretiska utgångspunkter bygger på. Centrala begrepp i denna undersökning är undervisningsarrangemang, undervisningsmetoder och inlärningsmiljö. Inget av dessa kan granskas lösryckt från olika inlärningssyner. Målet för undervisningsarrangemang och undervisningsmetoder som genomförs vid läroanstalter samt målet för de inlärningsmiljöer som valts är att främja de studerandes inlärning. Hur undervisningsarrangemangen och undervisningen genomförs i praktiken bygger alltid på uppfattningen om hur inlärning sker. T.ex. beslut som gäller undervisningsmetoder fattas i sista hand av läraren. Valet av undervisningsmetoder förutsätter att läraren känner till hur en människa lär sig (se Koli & Silander 2002, Kupias 2001). Det finns rikligt med litteratur om inlärning och inlärningssyner. I detta avseende är målet en komprimerad översikt över olika syner på inlärning utgående från inlärning av och undervisning i yrkesskicklighet. Översikten bygger i huvudsak på Ruohoties verk Oppiminen ja ammatillinen kasvu (2000). 4.1 Synen på inlärning i yrkesutbildning Målet för en studerande som skall avlägga en yrkesexamen är att lära sig ett yrke och den yrkesskicklighet som hör till yrket. Enligt läroplansgrunderna (t.ex. Utbildningsstyrelsen 2000) skall den grundläggande yrkesutbildningen ge de studerande vidsträckta basfärdigheter för branschens olika uppgifter samt mera specialiserat kunnande och yrkesskicklighet som förutsätts i arbetslivet inom ett delområde av examen samt en allmän beredskap för fortsatta studier. Yrkesskicklighet är förmåga att kombinera uppgifter och färdigheter som hör till yrket till en ändamålsenlig helhet och utgående från dem verka i ett yrke i arbetslivet (jfr Räsänen 1998). Kompetens och inlärning är kritiska framgångsfaktorer i arbetslivet: det föränderliga arbetslivet behöver människor som har förmåga, lust och vilja att ständigt lära sig nya saker (Honka m.fl. 2000). Stödjande av livlångt lärande har redan på lagnivå lyfts upp som ett mål för yrkesutbildningen (L 630/1998, 5 ). Kunskap förändras ständigt och därför räcker det inte med att man endast undervisar i dagsaktuell kunskap. Inläraren bör ges förutsättningar att ständigt lära sig nya saker. Inläraren bör själv ha färdigheter att lära sig och undervisningen i dem har blivit ett mål för utbildningen på alla utbildningsnivåer. (Rauste-von Wright & von Wright 1999) Enligt Ruohotie (2000) förstås inlärning som en förändring eller en möjlighet till förändring. Ofta betonas även erfarenhetens roll. Inlärning kan tänkas som en process där beteendet ändrar som ett resultat av erfarenheter och reflekteringen av dem (Rauste-von Wright 15

& von Wright 1999). Granskningen av inlärning som en process koncentreras på vad som sker under inlärningen. Förklaringar till inlärningsprocesserna kallas inlärningsteorier. Ruohotie jämför fem olika inlärningsteoretiska inriktningar: den behavioristiska, kognitiva och humanistiska inriktningen, inriktningen social inlärning och konstruktivism. Enligt den behavioristiska synen är inlärning förändrat beteende. Inläraren är den mottagare av kunskap som läraren förmedlar kunskapen till. Miljön formar beteendet, miljön har en avgörande betydelse för inlärningen, inte inläraren själv. Inlärningen utvärderas på basis av det yttre, iakttagbara beteendet. (Ruohotie 2000) Undervisningen strävar efter konkreta, mätbara funktioner. Omfattande inlärningsmål anvisas och delmålen eftersträvas alltid ett åt gången. Det är i princip enkelt att mäta inlärning: kriteriet är rätt svar på frågan eller rätt reaktion eller respons på stimulus. (Rauste-von Wright & von Wright 1999) Behaviorismens inflytande syns inom yrkesutbildningen som en definition av beteendemålen, krav på kompetenscentrerad utbildning samt olika modeller för utvecklandet av färdigheterna. Den behavioristiska inlärningssynen ger inte tillräckliga utgångspunkter för en förståelse av och undervisning i inlärningsfärdigheter (ovan nämnda verk). Spridningen av inlärningsmålen skymmer gestaltandet av helheten när det gäller kraven på yrkesskicklighet. Enligt den kognitiva inriktningen fästs uppmärksamheten vid hela funktionsmodeller i stället för vid detaljerna. Inlärningsprocessen är inlärarens inre intellektuella process som består av insikt, bearbetning av information, minne och observation. Inlärarens behov, inlärningsstil och undervisning som organiserad verksamhet är väsentliga element i inlärningsprocessen. Lärarens uppgift är att bygga upp ett innehåll för inlärningsverksamheten och stödja utvecklingen av inlärarens intellektuella kapacitet och inlärningsfärdigheter. Inläraren själv står i centrum. Den humanistiska inriktningen betonar humanitet, intellektuell potential och emotion. Inlärning är också annat än kognitiva processer och öppet beteende. Till inlärningen hör inlärarens motivation, fria vilja och ansvar. Lärarens uppgift är att hjälpa utvecklingen av inlärarens helhetspersonlighet. Modellerna för självinstruerad inlärning stöder sig kraftigt på den humanistiska synen på människan. Teorin för social inlärning granskar beteendet och förändringar i beteendet som en interaktiv process, vars centrala element är yttre händelser, kognitiva processer samt yttre och inre följder av beteendet. Denna inriktning drar nytta av både behavioristiska och kognitiva synsätt och anger att människor lär sig genom att iaktta varandra och ta modell av andra människor. Det faktum att människor beter sig olika i en och samma miljö förklaras med hjälp av vars och ens personliga särdrag samt den unika växelverkan mellan dem och miljöstimuli. Den sociala miljöns betydelse i inlärningen betonas. Lärarens uppgift är att ge modeller och styra de studerande mot utvecklingen av nya roller och beteendemodeller. Centrala inlärningsformer är modellinlärning och mentorskap. Den konstruktivistiska inlärningssynen innehåller element ur den kognitiva inlärningssynen, men betonar dessutom växelverkan mellan känslor och social växelverkan i inlärningen. Enligt konstruktivismen bygger inläraren, dvs. konstruerar själv sin egen kunskapsbas utgående från sina erfarenheter. Inlärningen är en process där individen alltid skapar nya betydelser både självständigt och i växelverkan med andra. Kunskap är ett dy- 16

namiskt, levande och föränderligt montage. Det är fråga om tolkning av erfarenheter. Inlärningen sker alltid i en social situation och fysisk miljö, dvs. inlärningssituationen påverkar inlärningen. Den konstruktivistiska synen, enligt vilken det behövs autonoma individer som utvecklar sitt arbete, överensstämmer med den nuvarande samhällsutvecklingen och förväntningarna på en yrkesskicklig arbetskraft (se Ojanen 2000). Konstruktivisterna skiljer sig från varandra i synnerhet när det gäller frågan om fastställandet av betydelser i första hand är individuellt eller socialt, man talar därför om individuell eller social konstruktivism. Enligt den förstnämnda är inlärning en inre kognitiv verksamhet i individen som har samband med tidigare uppbyggda kunskapsstrukturer och erfarenheter. Undervisningen skall erbjuda erfarenheter som är förknippade med en intellektuell konflikt och som därför uppmuntrar inlärarna att utveckla nya kunskapsstrukturer som disponerar erfarenheten på ett bättre sätt. Kärnan i inlärningen ligger i praktisk handling och inlärningen kan stödjas t.ex. genom gruppdiskussioner. Enligt den sociala konstruktivismen byggs kunskapen upp när individerna deltar i gemensamma problem och uppgifter och diskuterar dem. Fastställandet av betydelsen är en dialogbaserad process där man lär sig kommunikationssätt som är gemensamma för kulturen. Med dialog avses bearbetning av erfarenheter tillsamman med andra för att uppnå ett nytt slags förståelse (se Ojanen 2000). Bilden av inlärningsprocessen i den konstruktivistiska inlärningssynen är logisk och baserad på den nu rådande vetenskapliga synen, men att tillämpa den på undervisningen är krävande. Det förutsätter flexibilitet och förmåga att beakta inlärarens färdigheter av läraren. Undervisningen kan allmänt karaktäriseras endast i fråga om målens särdrag och ramarna för undervisningsverksamheten. Den konstruktivistiska inlärningssynen kan karaktäriseras med följande generaliseringar (Rauste-von Wright & von Wright 1999): man tillägnar sig ny kunskap genom att använda det tidigare inlärda inlärning är resultatet av inlärarens egen aktivitet aktiviteten styrs av dess mål och målet styrs av kriterierna för inlärningen, men inlärningen regleras av vad inläraren gör betoningen av förståelse främjar en meningsfull konstruering av kunskap samma sak kan uppfattas eller tolkas på många olika sätt överföringen av det inlärda till nya situationer beror på organiseringen av kunskaper eller färdigheter social växelverkan har en central roll i inlärningen målinriktad inlärning är en färdighet som man kan lära sig evalueringen av inlärningen bör vara mångsidig läroplanerna bör vara flexibla och beakta såväl inlärarens färdigheter som kunskapens relativitet och föränderlighet. I konstruktivismen betonas aktiv inlärning genom reflektioner tillsammans med andra i en situation. Reflektion är en kritisk analysering och avhandling av den egna aktiviteten, dess grunder och följder och en vidareutveckling av verksamheten. Vardagligt kan det i yrkesutbildningen kallas t.ex. självvärdering eller peer review då man betonar reflektionens praktiska inriktning. Reflektion är en väsentlig del även av modellen för erfarenhetsbaserad inlärning (Kolb 1984), som ursprungligen grundar sig på den humanistiska inlärningssynen (se Raustevon Wright & Wright 2000). Enligt den sker inlärningen cykliskt, stegvis genom konkreta 17

erfarenheter, reflektiv observation av erfarenheten, begreppsbildning av observationer och slutligen genom aktiva försök. Modellen för erfarenhetsbaserad inlärning kan i yrkesutbildningen tillämpas t.ex. på arbetsintensiv undervisning och inlärning i arbetet. Andra inriktningar som har ingredienser av konstruktivistisk och erfarenhetsbaserad inlärning är aktiv inlärning och problembaserad inlärning (Ojanen 2000). Liksom i erfarenhetsbaserad inlärning är det även i dessa på praktisk nivå samtidigt fråga om en metod, ett sätt att lära sig och beslut om undervisningsmetoder. Eftersom inlärningssynen har stor betydelse i bakgrunden presenteras inriktningarna i detta sammanhang. Till aktiv inlärning hör i första hand individens spontana förmåga att skaffa sig kunskap, dvs. metakognitiva färdigheter, vilket innebär förmåga att styra den egna inlärningen. Aktiv inlärning främjas av att sakinnehållen hänför sig till det verkliga livet och kunskaperna har tillämpningsvärde. Läraren skall styra valet av sakinnehåll, stödja tillämpningen av kunskapen på den praktiska yrkesverksamheten och främja reflektiv inlärning. Aktiv inlärning är inte endast att lära sig genom praktik utan i den ingår en beredskap att själv skaffa material, behandla och bearbeta materialet och bygga nytt utgående från det. Till bearbetning av kunskap hör en kritisk infallsvinkel och en möjlighet till gemensam reflektion tillsammans med andra. (se Ojanen 2000) Vid tillämpningar av problembaserad inlärning fokuserar man på ett problem i sänder i en stödd liten grupp (se t.ex. Ojanen 2000, Perttilä 2004). Avsikten är att stödja studeranden att ställa de frågor som behövs i yrkesutövningen och som stödjer tillämpningen av kunskapen på det verkliga livet och praktiska arbetssituationer. Medlemmarna i smågruppen söker självständigt kunskap, reflekterar över den med gruppen, gör simulerade övningar och strävar tillsammans efter en rutinerad och teoretiskt motiverad arbetsprestation. I en rapport som prognostiserat behoven av grundläggande utbildning och fortbildning för lärare fram till år 2010 (Honka m.fl. 2000) konstateras att det finns flera inlärningssyner som lämpar sig för yrkesutbildning. I yrkesutbildningen finns många yrkesområden och i dem åter ett oräkneligt antal olika arbetsuppgifter. Sruderanden bör tränas för en arbetslivssituation, där han eller hon möter ett problem som ansluter sig till individer eller gemenskapen och löser det genom diskussioner eller rådplägningar med en annan person eller grupp. Å andra sidan omfattar arbetet förutom en omfattande helhetskontroll över yrket uppgifter som borde gå på rutin eller t.o.m. på nivån för automation. En och samma modell och inlärningssyn lämpar sig inte för inlärningen av arbetsuppgifter som ligger i utkanterna av dessa. Läraren bör ha tillgång till ett urval av metoder som bygger på olika inlärningssyner och bland dem kunna välja ut en tillämpning för varje situation. Lärare inom yrkesutbildningen bör utöver den professionella substanskompetensen ha en vidsträckt, teoretisk och praktiskt inriktad syn på inlärning och lärarens uppgift som den som handleder, främjar och stöder inlärning i olika inlärningssituationer med olika inlärare. Sammanfattningsvis finns det skäl att konstatera att i grunderna för läroplanerna för grundläggande yrkesexamina (se t.ex. Utbildningsstyrelsen 2000) beskrivs den inlärningssyn som ligger till grund för utarbetandet av grunderna och som närmast kan karaktäriseras som konstruktivistisk och även har inslag från de övriga ovan beskrivna inlärningssynerna. Den betonar studerandens aktiva roll när det gäller att disponera sin egen kunskaps- och färdighetsstruktur, skaffa information, behandla och utvärdera. Inlärning är 18

omorganisering och komplettering av tidigare tanke- och verksamhetsmodeller. Den studerande bör kunna kombinera ny kunskap med tidigare egen kunskap. Förståelse uppstår när den studerande aktivt väljer ut information och bildar sig en egen uppfattning om saken. Genom sin egen aktivitet formar den studerande slutresultatet av sin inlärning. Den studerande har själv ansvar för sin inlärning. Fördjupad inlärning kräver en möjlighet att behandla inlärningserfarenheterna tillsammans med erfarna arbetstagare och lärare. Den studerande, hans eller hennes individuella erfarenheter och inlärningsstil bör beaktas i handledningen. Det är viktigt att göra saker tillsammans och lära sig tillsammans med andra, eftersom arbete allt oftare utförs i olika team. Att lära sig ett yrke är intimt förknippat med arbetets innehåll och verksamhetsbetingelser. Studier i en genuin arbetsmiljö främjar effektivt inlärningen. Inlärningen av färdigheter förutsätter att den studerande har möjlighet att sätta sig in i arbetets innehåll och yrkesverksamheten så att han eller hon kan omfatta arbetsprestationens skeden och få rutin i en smidig verksamhet. Inlärningssynen framgår även vid bedömningen av de studerandes inlärning. Numera ger begreppet bedömning av de studerande en vidare syn på bedömning. Med det avses att bedömning utförs och respons ges förutom av läraren också av företrädare för arbetslivet, studeranden själv samt andra studerande. Själva bedömningen är interaktiv och strävar efter att utveckla den studerandes förmåga att bedöma sitt eget och andras kunnande och inlärning. Bedömning som leder och sporrar tar sikte på både inlärningsprocessen och inlärningsresultaten. (se Kinnunen & Halmevuo 2003) Yrkesprov kommer som bedömningsmetod att utvidga bedömningsrutinerna inom den grundläggande yrkesutbildningen. Yrkesproven verkar ha effekt även på synen på inlärning. Enligt Vehviläinens (2004b) undersökning tar yrkesproven fram det individuella i inlärningsprocessen. 4.2 Inlärningsmiljön I vid mening omfattar inlärningsmiljö alla omständigheter som påverkar den studerandes handlande, inlärning, attityder och studier. Handlingssätt, deras karaktär och regleringen av dem är en viktig del av inlärningsmiljön, liksom också läroanstalten som organisation och fysisk miljö. I yrkesutbildning är arbetslivet en viktig inlärningsmiljö; på arbetsplatsen lär man sig medan man gör och i samband med arbetsverksamheten. Den studerandes handlande beror på både den direkta och den indirekta växelverkan med olika människogrupper och miljöer. Växelverkan reglerar dessutom läroanstaltens yttre ramar såsom lokaler och de allmänna studiearrangemangen. (se Ikonen & Virtanen 2001) En gynnsam inlärningsmiljö främjar inlärningen. Läroanstaltens och läraren skall bygga upp en inlärningsmiljö som främjar den studerandes inlärningsmål (se Luukkainen 2004, Rauste-von Wright & von Wright 1999). Inlärningsmiljön kan delas in i en psykisk, social, kognitiv och fysisk inlärningsmiljö. Den psykiska inlärningsmiljön är ett erfarenhetsbaserat tillstånd som innebär antingen välbefinnande eller illamående för den studerande. I den psykiska inlärningsmiljön är studerandena t.ex. jämlika eller åsidosatta medlemmar av den egna studiegruppen vid läroanstalten eller arbetsgruppen på arbetsplatsen. Ett centralt kriterium i den sociala inlärningsmiljön är arten av växelverkan mellan studerandena. I en social kontext ligger fokus på lä- 19

rarens och studerandens roller, studerandenas roller i förhållande till varandra och samtidigt inlärningsmål som kan vara inlärningsresultat eller resultat av en inlärningsprocess (se Kock 2004). Läraren skall välja sådana undervisningsmetoder genom vilka man kan stödja den sociala växelverkan. Till en kognitiv inlärningsmiljö hänför sig stödjande av studerandenas intellektuella, dvs. kognitiva utvecklingsprocess. I samma studiegrupp kan arbeta mycket olika inlärare som också befinner sig på mycket olika nivåer, och därför är det ofta ändamålsenligt att differentiera undervisningen. Den fysiska inlärningsmiljön skapar långt ramar för vad som kan göras och hur. (se Ikonen & Virtanen 2001) När inlärning ses som byggande, dvs. som konstruering av kunskap och den sker i växelverkan med andra studerande och med läraren i en viss inlärningssituation, kontext, fungerar läraren som handledare i inlärningsprocessen och organisatör av arbetet, inte som förmedlare av kunskap. Sett ur handledningssynvinkel kan inlärningsmiljön då definieras som en inre och en yttre inlärningsmiljö. Den inre inlärningsmiljön hänvisar till den psykiska inlärningsmiljön och innebär bl.a. att det finns rum för nya tankar i studernandens sinne. Läraren kan som handledare motivera en utveckling av studerandens inre inlärningsmiljö. Den yttre inlärningsmiljön ger studerandena en möjlighet att utvecklas och ger t.ex. tillräckligt med tid samt ett lämpligt utrymme och en trygg social och fysisk miljö för inlärning. (se Ojanen 2000) I målen för yrkesutbildning betonas vikten av att möta kompetensbehoven i arbetslivet och därför vill man framhäva inlärningen i arbetet och påvisande av yrkesskicklighet i arbetslivet. Arbetsgivarna har ibland klagat över att skolan ger bristfällig yrkesskicklighet eller olämpliga attityder till arbete. Orsaken kan vara att inlärningen är annorlunda i skolan och utanför skolan. Kraven i arbetslivet utvecklas och förändras snabbt och å andra sidan kan det hända att de inte är tillräckligt välkända vid läroanstalterna. En nära kontakt mellan läroanstalterna och arbetslivet utanför är av stor betydelse. Inlärningsmiljön öppnar sig allt mer utanför läroanstalten. (se Luukkainen 2004) Arbetsplatserna inom den egna branschen är en särskilt viktig inlärningsmiljö för dem som lär sig ett yrke. I och med yrkesproven har man även börjat fästa uppmärksamhet vid kvaliteten på inlärningsmiljöerna. Vehviläinen (2004b) konstaterar i sin undersökning som en försiktig tolkning av yrkesprovens effekter att kvalitetseffekterna i anslutning till inlärningsmiljön framför allt gäller utvecklingen av inlärningen i arbetet. Studerande inom yrkesutbildningen förutsätts allt mera även ha de basfärdigheter som fordras i informationssamhället. Informationsteknologin och krav i anslutning till datatekniskt kunnande har förändrat inlärningsmiljöerna inom yrkesutbildningen till öppna inlärningsmiljöer i datanätverk (Luukkainen 2004). 4.3 Undervisningsarrangemangen I lagen om yrkesutbildning (L 630/1998, 15 ) definieras utbildningsformerna. Utbildningen kan ordnas som när-, distans- och flerformsundervisning, läroavtalsutbildning eller annars på en arbetsplats i samband med praktiska arbetsuppgifter. En arbetsgrupp vid undervisningsministeriet utredde år 2002 hur undervisningsarrangemangen kan bli mångsidigare inom yrkesutbildningen. I en arbetsgruppspromemoria (Un dervisningsministeriet 2002) avses med undervisningsarrangemang undervisningsformer, 20