Utvärdering/uppföljning av hörseltester gjorda inom Folktandvården Västmanland

Utvärdering/uppföljning av hörseltester gjorda inom Folktandvården Västmanland Författare: Margit Werner Landstingshälsan Västmanland Handledare: Lars-Gunnar Gunnarsson Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro Projektarbete vid Företagssköterskeutbildning 60 högskolepoäng, 2008-2009, Örebro universitet och Arbetsoch miljömedicinska kliniken, Örebro

Förord Föreliggande arbete har utförts som projektarbete i utbildningen till företagssköterska 60 högskolepoäng år 2008-2009 vid Hälsoakademin i Örebro universitet och Arbets- och miljömedicinska kliniken vid Universitetssjukhuset, Örebro. Arbetet har utförts vid Landstingshälsan Västmanland i Västerås/Köpings stad. Handledare har varit klinikchef Lars-Gunnar Gunnarsson, docent och överläkare vid Arbets- och miljömedicinska kliniken. Undertecknad står ensam som ansvarig för innehållet i rapporten. Detta innebär att Arbets- och miljömedicinska kliniken inte ansvarar för innehållet i rapporten. Västerås i november 2009. Margit Werner Företagssköterska Landstingshälsan Västmanland 72189 Västerås Telefon: 0221-265 60 E-post: margit.werner@ltv.se Fax: 021-17 51 83 Utbildningsansvarig: Sofia Loodh Arbets- och miljömedicinska kliniken Ansvarig examinator: Carl-Göran Ohlson Arbets- och miljömedicinska kliniken Projektarbetets titel: Uppföljning/utvärdering av hörseltester gjorda inom FTV Västmanland.

Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Bakgrund... 2 Buller... 2 Insatsvärde/gränsvärde... 3 Hörselskydd... 3 Syfte... 3 Studiegrupp... 4 Metod... 4 Resultat... 6 Diskussion... 10 Slutsatser... 11 Referenser... 13 Bilaga 1 Webbenkät från SurveyMonkey

Sammanfattning Werner, M. Uppföljning av hörseltester gjorda hos Folktandvården Västmanland. Projektarbete i Företagssköterskeutbildningen 60 högskolepoäng. Studien är en uppföljning/utvärdering av tidigare genomförda hörseltester vid lagstadgade hälsokontroller 2007-2008. Syftet med arbetet har varit att studera sambandet mellan hörsel (Klockhoff) 2007, exponeringstid, yrke, upplevelse av buller och användningen av hörselskydd. Frågeställningar: Upplevs besvär med hörseln och hur är den i relation till uppmätta värden, exponeringstid, ålder och yrke? Används hörselskydd i samband med buller? Studien genomfördes som en webbenkätundersökning innehållande frågor med bundna svarsalternativ och sändes ut med e-post (i några fall som pappersenkät pga. att e-post adress inte hittades) till 283 personer som deltagit i lagstadgade hälsokontroller under 2007-2008. Hörseltesterna som ingick i hälsokontrollerna redovisades i studien enligt Klockhoffs skadetal. Svarsfrekvensen blev 73 %. 207 personer svarade på enkäten. Materialet analyserades i Microsoft Excel och presenteras i form av tabeller och i text. Resultatet visade att 54 % av de som ansåg sig arbeta i bullrig miljö och hade arbetat i yrket mer än 10 år hade en bullerskada. Av de som inte ansåg sig arbeta i bullrig miljö hade 41 % en hörselnedsättning som bedömdes bero på bullerexponering. 34 % upplevde att de hade besvär med sin hörsel, de flesta var äldre än 45 år. I yrkesgrupperna upplevde 38 % av tandhygienisterna, 32 % av tandsköterskorna och 37 % av tandläkarna besvär med hörseln. 59 % av de som ansåg sig arbeta i bullrig miljö använde hörselskydd. 1

Bakgrund Folktandvården i Västmanland, numera landstingsägt bolag, Folktandvården i Västmanland AB, består av 17 olika kliniker runt om i länet samt specialistcentrum. Vid undersökningstillfället hade man totalt 381 anställda som var tandläkare, tandsköterskor och tandhygienister. Under 2007 fick Landstingshälsan i Västmanland i uppdrag av division Folktandvård i Västmanland att genomföra lagstadgade hälsokontroller på samtliga anställda på länets kliniker. Hälsokontrollerna innefattade de som regleras i AFS föreskrifterna: 2005:18 (härdplaster), 2005:16 (buller), 2005:15 (vibrationer) och 2005:6 (medicinska kontroller i arbetslivet). De omfattade all tillsvidareanställd personal samt de med vikariat på över sex månader. Efter årets (2007) slut presenterades de totalt 198 hälsokontroller man dittills utfört, däribland hörseltesterna. Av de undersökta personerna hade 94 fullgod hörsel på båda öronen, 34 lindriga diskantskador på område 4-6000 Hz(båda öronen), 37 hade diskantskada på ena örat. Tio personer hade diskantnedsättning som avancerat ned till det viktigaste talfrekvensområdet, 500-2000 Hz. En person hade kraftigt nedsatt hörsel på båda öronen. Övriga hade varierande besvär i de olika frekvensområdena. Annat som framkom vid genomgång av journalerna var att hörselskydd användes i varierande grad i patientnära arbete vid borrar, ultraljud och sugar. I vissa fall inte alls. Företagssköterskorna kallade samtliga anställda till undersökningarna genom första tandsköterska på respektive klinik. De medicinska kontrollerna utfördes av företagsläkare och företagssköterska. Studien är gjord som en utvärdering/uppföljning av hörselkontrollerna från 2007-2008. En webbenkät med de tidigare audiometrifrågorna kompletterades med ytterligare tio frågor och skickades ut till alla som deltagit i hälsokontrollerna. Från de undersökta personernas tidigare uppmätta hörseltester från 2007-2008 har resultaten noterats enligt Klockhoffs skadetal. Buller Människan påverkas av ljud på en mängd olika sätt och uppfattningen och påverkan av ljudet är därför mycket individuellt. Det ljud som är störande kallas för buller och är ett icke önskvärt ljud som omfattar det som är hörselskadligt. Den mest kända skadeverkningen av buller är tillfällig eller permanent hörselnedsättning vilken är en av våra vanligaste folksjukdomar. Över en miljon svenskar har nedsatt hörsel. 63 % av alla hörselskadade är under 65 år (1). De mycket känsliga hårcellerna i öronsnäckan skadas vid en för kraftig bullerexponering och går inte att återskapa. Även med åldern förändras hårcellerna och mister då gradvis sin funktionsduglighet. Äldre människor har därför oftast svårare att höra högre toner, känsligheten minskar mer för höga toner än för låga (2). Ljud i tandvårdsarbetet kommer främst från borrutrustning (speciellt high-speed borr) och sugenhet/sugmunstycke samt ultraljudsinstrument. Bullermätningar visar att det ljud som uppstår vid borrning, slipning och ultraljudsinstrument för tandsanering, inklusive ljud från sug vid enstaka frekvenser, är i nivå med vad som kan ge hörselskada vid mer än två timmars exponering per dag. Det är dock ovanligt att man arbetar så lång sammanhängande tid med dessa ljud (3). 2

I en studie gjord av Fasthamre 2003, visade det sig att i en tandhygienists olika arbetsmoment hade arbete med ultraljud störst påverkan på hörseln (4). Övrigt som kan påverka hörseln kan vara ototoxiska ämnen, som vid inandning eller hudexponering kan skada eller förändra innerörats eller hörselnervens funktion eller struktur eller därigenom orsaka akut eller kronisk hörselnedsättning. Även vibrationer i kombination med buller kan ha en viss skadlig påverkan. Insatsvärde/gränsvärde Insatsvärde: Värde som innebär krav på insatser om det uppnås eller överskrids. Daglig bullerexponeringsnivå under 8 timmar (db) undre insatsvärde 80 övre 85 Vid tillämpning av insatsvärdena skall hänsyn inte tas till eventuell användning av hörselskydd. Om insatsvärde överskrids ska orsaken utredas och åtgärder sättas in. Gränsvärde: värde som inte får överskridas. Ekvivalent ljudnivå under 8- timmars arbetsdag Maximal ljudnivå (med undantag av impulsljud) Impulsstoppvärde 85dB(A) 115dB(A) 140dB(A) A-vägd ljudtrycksnivå LpA: Vägt medeltal av ljudtrycksnivå inom det hörbara frekvensområdet mätt med vägningsfilter A enligt standarden SS-EN 61672-1. Anges i enheten db. Som förkortat skrivsätt för A-vägd ljudtrycksnivå används även begreppet ljudnivå med enheten db(a) (5). Om gränsvärde överskrids ska omedelbara åtgärder för att minska bullret så att det ligger under gränsvärdet sättas in. Orsaken ska utredas och åtgärdas. Hörselskydd Om bullerexponeringen för arbetstagarna är högre än 80 db måste arbetsgivaren tillhandahålla lämpliga hörselskydd. Gäller från 1/2 2006 enligt EU:s bullerlagstiftning. Även vid ljudnivåer omkring 75-80dB(A) kan användning av hörselskydd vara motiverad, eftersom särskilt känsliga personer kan riskera hörselskada vid exponering för lägre nivåer än de angivna gränsvärdena. Det finns två huvudtyper av hörselskydd: kåpor och proppar. Inom tandvården används främst proppar, som det finns många olika typer av. De har olika utformning, egenskaper och användningssätt. Det viktiga med hörselskydden är att de sitter bra och är bekväma att använda. Bullerdämpningen bör inte vara för hög då komforten minskar. Viktigt är också att man ska kunna kommunicera med propparna i öronen. Utprovningen är därför viktig (2). Syfte Syftet med projektarbetet var att studera sambandet mellan hörsel testad 2007 och exponeringstid, yrke, upplevelse av buller och användningen av hörselskydd. 3

Studiegrupp Studiegruppen bestod av 62 tandläkare, 121 tandsköterskor och 24 tandhygienister, totalt 207 personer. Vid grupperingar i Klockhoffs skadegrupper har endast de 192 personer som gjort en fullständig hörseltest tagits med. I övriga frågor är alla 207 med om det inte står annat. Tabell 1. Fördelning i kön och ålder för de som hade svarat på webbenkäten. Åldersgrupp Kvinnor Män Totalt 25-34 år 21 2 23 35-44 år 28 4 32 45-54 år 70 7 77 55-64 år 65 5 70 65-74 år 4 1 5 Totalt 188 19 207 Gruppen genomgick 2007-2008 hälsokontroller där hörseltest och enkät med audiometrifrågor ingick. Hörseltesterna redovisades 2008 yrkesgruppsvis genom Klockhoffs skadetal. Studiegruppen svarade på webbenkät innehållande audiometrifrågorna i utvidgad form, totalt 21 frågor med bundna svarsalternativ. Metod Studien är en uppföljning/utvärdering av tidigare uppmätta hörseltestresultat och har kompletterats med ett frågeformulär i webbenkätform. Audiometrifrågorna från 2007 utvidgades med tio nya frågor och utgjorde därefter den nya webbenkäten (bilaga 1). Webbenkätmodell (bilaga1) från SurveyMonkey användes (6). Enkäten bestod av 21 frågor med bundna svarsalternativ. Hörseltest 2007 Redovisning av hörseltester Redovisning av hörseltesterna har gjorts med Klockhoffs skadetal. Utifrån Klockhoffs skadetal kunde alla personer kopplas till fem skadegrupper (7). 4

Grupp 1: Normal hörsel. Innefattar alla med skadetal 11 (höger/vänster öra). Grupp 2: Lätt hörselnedsättning = diskantnedsättning på 4-6000 Hz. Innefattar alla med skadetal 12, 21, 22 (höger/vänster öra). Grupp 3: Medelsvår hörselnedsättning = lite mer avancerad diskantnedsättning som även berör 3000 Hz. Innefattar alla med skadetal 13, 31, 23, 32, 33 (höger/vänster öra). Grupp 4: Svår hörselnedsättning = innebär diskantnedsättning som avancerat ned i det viktigaste talfrekvensområdet 500-2000 Hz. Innefattar alla med skadetal 14, 41, 24, 42, 34, 43, 44 (höger/vänster öra). Grupp 5: Hörselnedsättning som inte domineras av diskantnedsättning utan kan ha karaktär av basnedsättning eller mer jämnfördelad hörselförlust, av varierande orsaker. Innefattar alla med skadetal 15, 51, 25, 52, 35, 53, 45, 54, 55 (höger/vänster öra). I nedanstående tabell visas studiegruppens fördelning över de olika skadegrupperna. Tabell 2. Fördelning av personer i skadegrupper utifrån genomförd hörselundersökning 2007. Klockhoffs gradering 1 2 3 4 5 Totalt antal svar Antal personer 96 72 3 15 6 192 Av de 207 som deltog i studien hade 192 personer genomgått hörseltest och kunde därmed ingå i grupperingarna med Klockhoffs skadetal. Genomförande Enkäten skickades ut i april 2009 till 283 personer inom Folktandvården Västmanland. En första påminnelse gick ut i maj, och en andra två veckor senare. 72 personer avstod att svara på enkäten och fyra tackade nej till att delta i studien. Orsaker till bortfallen (de som inte svarade) var bland annat att personerna slutat på kliniken (till exempel flyttat till andra landsting, andra arbetsgivare, slutat eller var lediga p.g.a. andra orsaker eller hade gått i pension). Alla kontakter med studiegruppen har skett via e-post. Till de som inte hade e-postadress skickades pappersenkät. Analys och bearbetning Analys och bearbetning av enkäten har gjorts i Microsoft Excel. Statistisk bearbetning Skillnader i proportioner som framkom i korstabeller har testats med χ 2. 5

Resultat Totalt 56 av de 192 undersökta hade inte arbetat i bullrig miljö. Av dessa hade 41 % en hörselnedsättning som bedömdes bero på bullerexponering och 57 % hade normal hörsel (en person hade hörselnedsättning av annan orsak), tabell 3. Vidare framgår att 54 % av de 115 personer som ansåg sig arbeta i bullrig miljö och som arbetat mer än 10 år i bullrig miljö hade en bullerskada. Denna skillnad var dock inte statistiskt signifikant. Hörselnedsättning var således vanligare om man arbetat lång tid i bullrig miljö, men förekom även hos en betydande andel av de som inte ansåg sig arbeta i sådan miljö. Tabell 3. Fördelning av personer i skadegrupper utifrån genomförd hörselundersökning 2007 efter indelning i olika klasser av antal år i bullerexponerat arbete. Klockhoffs skadegrupper Antal år i bullrigt arbete 1 2 3 4 5 Totalt antal svar 0 32 19 1 3 1 56 1-10 16 5 0 0 0 21 >10 48 49 1 12 5 115 Totalt 96 72 3 15 6 192 Skillnaden mellan andelarna bullerskada bland de med 0 resp. >10 års bullrigt arbete i var inte statistiskt signifikant (χ 2 =3.1). Hörselnedsättningen enligt skadetalen visade i stort sett samma fördelning över olika klasser av veckoarbetstid i bullrigt arbete som över olika antal år i bullrigt arbete, se tabell 4. Tabell 4. Fördelning av personer i skadegrupper utifrån genomförd hörselundersökning 2007 efter indelning i olika klasser av antal timmar/vecka i bullerexponerat arbete. Klockhoffs skadegrupper Antal veckotimmar i bullrigt arbete 1 2 3 4 5 Totalt antal svar 0 32 19 1 3 1 56 1-8 9 4 0 3 0 16 9-25 9 8 0 1 1 19 26-40 46 42 1 8 4 101 Totalt 96 73 2 15 6 192 6

Som synes var det överraskande många som arbetade 26-40 timmar/vecka i bullrig miljö. Möjlighet att få hörselvila under en arbetsdag varierade mellan skadegrupperna, vilket visas i tabell 5. Av de med bullerskada hade 60 % möjlighet till hörselvila vilket jämföras med 66 % bland de med normal hörsel. Tabell 5. Fördelning av personer i skadegrupper efter indelning i möjlighet att få hörselvila under en arbetsdag. (Bortfall av 56 deltagare som inte besvarat denna fråga). Klockhoffs skadegrupper Möjlighet att få hörselvila 1 2 3 4 5 Totalt antal svar 42 33 1 6 1 83 22 21 0 6 4 53 Totalt 64 54 1 12 5 136 Av 80 personer som svarat på frågan om hur många år de använt hörselskydd hade 46 personer använt dem 2-5 år. Av tabell 6 framgår att av de som använt hörselskydd mer än 5 år hade 47 % normal hörsel mot 37 % bland de som endast använt sådana i högst 4 år. Skillnaden var inte statistiskt signifikant. Tabell 6. Fördelning av personer i skadegrupper efter indelning i olika klasser av antal år med användning av hörselskydd. (De 112 som angett att de inte använt hörselskydd är exkluderade eftersom denna grupp torde vara en blandning av buller- och icke bullerexponerade). Klockhoffs skadegrupper Antal år med hörselskydd 1 2 3 4 5 Totalt antal svar 1-4 17 24 0 5 0 46 >5 16 13 0 4 1 34 Totalt 33 37 0 9 1 80 7

Frågan om hälsokontrollerna hos landstingshälsan bidragit till att man nu använt hörselskydd mer regelbundet bejakades av 33 % av de med normal hörsel och av 53 % av de med bullerskada. Tabell 7. Fördelning av personer i skadegrupper efter svar på frågan om hälsokontrollerna bidragit till mer regelbunden användning av hörselskydd. (Bortfall av 112 deltagare som inte besvarat denna fråga). Klockhoffs skadegrupper Hälsokontrollerna bidragit till mer regelbunden användning av hörselskydd 1 2 3 4 5 Totalt antal svar 11 25 0 9 0 45 22 12 0 0 1 35 Totalt 33 37 9 1 80 24 % av de med normal hörsel angav att de använde MP3-spelare med hörlurar på fritiden vilket kan jämföras med 12 % av de med bullerskada. Tabell 8. Fördelning av personer i skadegrupper efter användning av MP3-spelare eller liknande med hörlurar under fritiden. Klockhoffs skadegrupper Använder MP3-spelare 1 2 3 4 5 Totalt antal svar 23 10 0 1 0 34 73 63 2 14 6 158 Totalt 96 73 2 15 6 192 8

65 personer, en tredjedel, upplevde att de hade besvär med sin hörsel och största andelen fanns i grupperna 1 och 2. De flesta var äldre än 45 år (inte i tabell). Andelen besvärade bland de med normal hörsel var 31 % och av de med bullerskada 65 %. Tabell 9. Fördelning av personer i skadegrupper efter indelning med avseende på upplevda besvär av sin hörsel. Klockhoffs skadegrupper Besvär av sin hörsel 1 2 3 4 5 Totalt antal svar 20 32 2 8 3 65 76 41 0 7 3 127 Totalt 96 73 2 15 6 192 Av tandhygienisterna uppgav 38 % besvär av hörseln, av tandsköterskorna 32 % och av tandläkarna 37 %, se tabell 10. Andelen normalhörande i dessa grupper var 1/8, 34 % respektive 32 %. Tabell 10. Fördelning av personer som upplever hörselbesvär efter yrkeskategori. Klockhoffs skadegrupper Yrkeskategori 1 2 3 4 5 Totalt antal svar Antal totalt Tandhygienist 1 3 0 4 0 8 23 Tandsköterska 12 17 1 4 1 35 111 Tandläkare 7 12 1 0 2 22 58 Totalt 20 32 2 8 3 65 192 Slutligen kan noteras att 69 personer hade problem med ökad ljudkänslighet och de flesta, 58 personer, återfanns i grupperna 1 och 2. Denna ökade ljudkänslighet var dock inte korrelerad till skadegrupp (ej i tabell). 9

Diskussion Studien är en uppföljning och utvärdering av tidigare uppmätta hörseltestresultat bland tandläkare, tandsköterskor och tandhygienister inom folktandvården i Västmanland. Hörseltester från 2007-2008 ingår och presenteras enligt Klockhoffs skadetal. Uppföljningen är en enkätstudie och har gjorts med frågeformulär i webbenkätform. 207 personer deltog i studien. Av dessa hade192 gjort hörseltest och finns med i alla uträkningar som har med Klockhoffs skadetal att göra. I övriga frågor, om inte annat nämns, finns samtliga 207 personer med. Hörseltestresultaten presenterades enligt Klockhoffs skadetal och studiedeltagarna indelades i 5 skadegrupper, där skadegrupp 1 är normal hörsel, skadegrupp 2-4 är bullerskada och slutligen skadegrupp 5 innefattar övrigt som t ex andra skador eller sjukdomar. Inte alla som arbetar inom Folktandvården Västmanland upplever arbetsmiljön som bullrig. Buller upplevs olika och vissa personer kan vara mer känsliga än andra. När det gäller bullerskadade kanske de i vissa fall inte upplever ljuden lika intensivt som normalhörande och i andra fall upplevs ljuden mer störande. Även skattningen av ljudet från tandläkarborrar, sugar och ultraljud görs olika. Resultatet visade att totalt 56 av de 192 undersökta personerna inte ansåg sig arbeta i bullrig miljö. Av dessa hade 41 % en hörselnedsättning som bedömdes bero på bullerexponering. 54 % av de 115 som ansåg sig arbeta i bullrig miljö och hade arbetat mer än 10 år i denna miljö hade en bullerskada. Skillnaden var inte statistiskt signifikant. I en studie gjord i Turku, Finland på tandläkare 1973 med uppföljning 15 år senare 1988, visades en större påverkan än man trott på hörseln på frekvenserna 4, 6, 8 khz (8). Även tandhygienisterna och specialistutbildade tandsköterskor arbetar med arbetsredskap med höga ljud. I en bullermätning gjord av Fasthamre på Landstingshälsan 2003 hos tandhygienist vid en folktandvårdsklinik i Västmanland visade det sig att i det arbetet gav ultraljud största påverkan på hörseln(4). Eftersom studien inte innefattade mätningar av bullernivåerna på tandvårdsklinikerna, annat än i Fasthamres studie hos tandhygienist, var det svårt att få en uppfattning om bullret som helhet, det vill säga tandläkarborrar, sugar och ultraljud, kunde vara en av orsakerna till de anställdas hörselpåverkan. Däremot, eftersom medelåldern på gruppen var relativt hög, 50 år, kunde åldern vara en av anledningarna till att man hade svårare att uppfatta höga toner. Om arbetsmiljön består av höga ljud är det viktigt att man får möjlighet till hörselvila under dagen. Av de som hade en bullerskada hade 60 % möjlighet till denna vila jämfört med 66 % av de som inte hade en skada. När det gällde användningen av hörselskydd var det 115 personer som inte svarade på frågan, vilket utgjorde en stor del av gruppen. En av anledningar till att de inte svarade var att frågeformuläret var utformat så att denna fråga endast kunde besvaras av de som ansåg sig 10

arbeta i bullrig miljö. Andra anledningar till att man inte svarade på frågan kunde vara att hörselskydd inte användes i lika stor omfattning bland personer som redan hade en bullerskada och därmed inte upplevde miljön som störande. Några hade kanske inte ens en bullrig arbetsmiljö utan arbetade administrativt. Eftersom inte alla hade möjlighet att svara på frågan om hörselskydd blev svarsfrekvensen troligen inte helt korrekt. 46 personer av de 80 som svarade att de använde hörselskydd hade använt dem i 2-5 år. 53 % av de som använde hörselskydd och hade en bullerskada ansåg att hälsokontrollerna hos Landstingshälsan hade bidragit till användningen av hörselskydden, motsvarande siffra för de som inte hade skador var 33 %. Hörselskydd är alltid viktiga att använda i arbete med buller, även om bullret inte alltid når gränsen för skador. I Du & jobbet nr 7/2009 står att läsa om fel i innerörat och på hörselnerven: Skada på innerörats hårceller, hörselns nervbanor eller centralt i hjärnans hörselcentrum är bestående skador som inte kan botas. Vissa typer av skador kan även påverka balansorganet och ge yrsel. De vanligaste skadorna beror på ålder och buller (9). Vidare står att läsa i samma tidning i artikeln Var tredje hör dåligt: Nästan var tredje arbetande svensk har problem med hörseln. Hörselproblemen ökar med åren. Det finns en ökad förekomst bland de som utsätts för buller på jobbet och är vanligare hos de som utsätts för olika former av stress och de som sover dåligt (10). Ett litet antal, 34 personer av 192, använde MP3 spelare eller liknande med hörlurar under sin fritid. En av förklaringarna till att de inte användes så ofta kunde vara att genomsnittsåldern på gruppen var relativt hög, 50 år. Slutsatser Studien visade att det fanns bullerskador inom folktandvården, mest bland de äldre åldersgrupperna, men även bland yngre kollegor även om det inte var lika vanligt. Studien visar att besvären finns och även att de upplevs. Vilka orsakerna till besvären är kan dock inte påvisas utan det kräver en närmare undersökning av arbetsmiljön med bland annat bullermätningar samt mer ingående frågor om användningen av hörselskydd. I AFS 2005:16 Buller, 5 står att läsa att arbetsgivaren skall riskbedöma Exponeringsnivå och varaktighet Insatsvärden och gränsvärden Negativa effekter för hälsa och säkerhet Tillverkarnas information Alternativa utrustningar Information från hörselundersökningar 11

Tillgång till hörselskydd 6 Exponeringsmätningar Det är viktigt att hantera dessa frågor på arbetsplatsen för att få den information man behöver för att kunna förebygga framtida besvär med hörselpåverkan från arbetsmiljön (11). 12

Referenser 1. Hörselskadades riksförbund. www.hrf.se 2. Johansson B. Buller och bullerbekämpning. Arbetsmiljöverket 2002. 3. Öhman G. Arbetsmiljön i privattandvården. Prevent 2002. 4. Intern referens. Bullermätning hos tandhygienist vid Folktandvården i XX, Göthe Fasthamre arbetsmiljöingenjör, Landstingshälsan Västmanland juli 2003. 5. Arbetsmiljöverkets författningssamling 2005:16. Buller. Arbetsmiljöverket 2005. 6. Webbenkät från www.surveymonkey.com 7. C A Tegnér AB. Särtryck ur en artikelserie i Företagssköterskan: Bilaga bedömningsmall för hörselskador enligt Klockhoff År? 8. Community Dent Oral Epidemiol. 1989 Aug; 17(4):207-11. Lehto et al. Hearing of dentists in a long run: a 15-years follow up studie. Turku, Finland 1989. 9. 12. Berlin E. Du & jobbet s.29 nr 7/2009. 10. Lundgren H. Du & Jobbet s.57 nr 7/2009. 11. Föreläsning om buller i företagssköterskeutbildningen 2008-12-08 med Håkan Löfstedt, överläkare och Peter Berg, yrkeshygieniker Arbets- och miljömedicinska kliniken universitetssjukhuset, Örebro. Tack Tack till handledare Lars Gunnar Gunnarsson. Tack även till examinator Carl Göran Ohlsson och kursledare Sofia Loodh för all hjälp, uppmuntran och tålamod under arbetets gång. Till sist ett särskilt tack till mina arbetskamrater och till familjen som varit ett ovärderligt stöd. 13

Uppföljningfrågor hörseltest 1. Utvärdering av hörseltester utförda av Landstingshälsan Detta är en uppföljning och komplettering av hörseltesterna Landstingshälsan utförde hos Er vid hälsokontrollerna 2007-2008. Frågorna är en del i ett projektarbete i min företagssköterskeutbildning på universitetet i Örebro. Resultatet kommer att presenteras yrkesgruppsvis för hela länet och kommer att innefatta resultaten av under hälsokontrollerna genomförda hörseltester och de besvarade frågorna i denna enkät. Du som person blir givetvis anonym. Genom Ditt svar bidrar Du till att resultatet blir så trovärdigt som möjligt. Margit Werner Landstingshälsan Västmanland Tips! Överst på sidan visas hela tiden hur långt du kommit i frågorna. Du kan när som helst backa till tidigare frågor genom att klicka på "Bakåt" om du vill ändra dina svar. I och med att du klickar på "Klart" på sista sidan så lagras dina svar definitivt. Klicka på knappen "Nästa" för att komma vidare. 1. Klockoff värde Page 1

Uppföljningfrågor hörseltest 2. Bakgrundsfrågor 2. Hur gammal är du? Ange antal år: 3. Vilken yrkesgrupp tillhör du? 4. Har du föräldrar eller syskon med medfödd hörselnedsättning? 5. Har du utsatts för buller i militärtjänst? 6. Har buller i samband med militärtjänst varit i form av skytte eller andra detonationer? 7. Har du haft öronsjukdomar? 8. Har du haft skallskador? Page 2

Uppföljningfrågor hörseltest 3. Exponering för buller under arbetstid Dessa frågor syftar till att ta reda på i vilken omfattning du varit utsatt för buller på arbetet. 9. Arbetar du i bullrig miljö, eller har du tidigare gjort detta? Page 3

Uppföljningfrågor hörseltest 4. Exponering för buller under arbetstid Dessa frågor syftar till att ta reda på i vilken omfattning du varit utsatt för buller på arbetet. 10. Hur många år har du arbetat i bullrig miljö? 1-2 2-5 5-10 mer än 10 11. Hur många timmar i veckan arbetar du i bullrig miljö (borrar, sugar och liknande höga ljud)? 1-2 3-8 9-15 16-25 26-40 12. Har du möjlighet till hörselvila under din arbetsdag? 13. Använder du hörselskydd i ditt arbete i samband med de höga ljuden? Page 4

Uppföljningfrågor hörseltest 5. Användning av hörselskydd på arbetet 14. Under hur många år har du använt hörselskydd? 1-2 2-5 5-10 mer än 10 år 15. Vilken eller vilka sorters öronskydd använder du? Du kan markera fler än ett alternativ. gfedc gfedc gfedc gfedc Vadd Propp Kåpa Annat 16. Har hälsokontrollerna hos Landstingshälsan bidragit till att du använder hörselskydd mer regelbundet idag? Page 5

Uppföljningfrågor hörseltest 6. Exponering för buller på fritiden Dessa frågor syftar till att ta reda på i vilken omfattning du varit utsatt för buller på fritiden. 17. Är du på fritiden utsatt för buller (motorsport, skytte, etc.), eller har du varit det tidigare? Page 6

Uppföljningfrågor hörseltest 7. Fritidsbuller 18. Hur många timmar i veckan har du utsatts för buller på fritiden? 1-2 3-8 9-15 16-25 mer än 25 timmar Page 7

Uppföljningfrågor hörseltest 8. MP3-spelare eller liknande 19. Använder du MP3-spelare eller liknande med hörlurar på din fritid? Page 8

Uppföljningfrågor hörseltest 9. Musik, hörlurar 20. Hur många timmar per vecka använder du MP3-spelare eller liknande? 1-2 3-8 9-15 16-25 mer än 25 timmar Page 9

Uppföljningfrågor hörseltest 10. Hörselproblem Dessa frågor syftar till att ta reda vilken/vilka typer av hörselproblem du upplever. 21. Upplever du att du har besvär med din hörsel? 22. Har du problem med yrsel? 23. Har du problem med tinnitus? Vänster öra Höger öra 24. Har du svårighet att uppfatta samtal i grupp? 25. Har du problem med ökad ljudkänslighet? 26. Har du andra besvär som kan ha samband med buller? 27. Använder du någon form av hörselhjälpmedel (hörapparat etc.)? 28. Har du anmält hörselrelaterad yrkesskada till Riksförsäkringsverket? Page 10

Uppföljningfrågor hörseltest 11. Avslutning Tack för att du tog dig tid att besvara dessa frågor. Genom Ditt svar bidrar Du till att resultatet av undersökningen blir så trovärdigt som möjligt. Om du har några funderingar är du välkommen att kontakta mig via e-post på adress <margit.werner@ltv.se>. Klicka på knappen "Klar" nedan för att avsluta enkäten och skicka svaren till mig. Hälsningar Margit Werner Page 11