Årsberättelse 2011
1. Institutionen... 5 1.1. Prefekten har ordet... 5 1.2. Organisation... 6 1.3. Institutionsstyrelsen... 7 1.3.1. Professorer... 7 1.3.2. Professor emerita/emeritus... 7 1.3.3. Docenter... 7 1.3.4. Universitetslektorer och forskare... 8 1.3.5. Universitetsadjunkter... 8 1.3.6. Gästforskare... 8 1.3.7. Administrativ personal... 8 1.4. Permanenta organ och arbetsgrupper... 9 1.5. Centrumbildning... 10 1.6. Skyddsombud... 10 2. 2 Undervisning och utbildning... 10 2.1. Grundutbildning... 10 2.1.1. Historia på grundnivå... 10 2.1.2. Historia på avancerad nivå... 11 2.1.3. Arkivvetenskap... 13 2.1.4. Kulturvetarlinjen/Kulturvetarprogrammet... 13 2.1.5. Lärarutbildning i historia... 13 2.1.6. Helårsstudenter och helårsprestationer: statistik... 14 2.2. Praktik... 14 2.2.1. Arkivvetenskaplig praktik... 14 2.2.2. Kulturvetarprogrammets praktik... 16 2.2.3. Lärarutbildningens praktik (VFU)... 16 2.2.4. Praktik på avancerad nivå... 16 2.3. Forskarutbildning... 16 2.3.1. Doktorander och avhandlingsprojekt... 17 2.3.2. Doktorandkurser... 19 2.4. Erasmus- och Nordplusutbyte... 19 3. Forskning... 20 3.1. Disputationer... 20 3.2. Projekt... 20 2
3.2.1. Pågående projekt... 20 3.2.2. Avslutade projekt under 2011... 22 3.2.3. Beviljade forskningsmedel... 23 3.3. Forskarutbyte... 24 3.3.1. Gästföreläsningar... 24 4. Högre seminarier vid institutionen... 24 4.1. Doktorandseminariet... 24 4.2. Forskarseminariet... 25 4.3. Förmoderna seminariet... 25 4.4. Genusseminariet... 26 4.5. Idrottshistoriska seminariet... 26 4.6. Maritima seminariet... 26 4.7. Medeltidsseminariet... 27 4.8. Teoriseminarium... 28 4.9. Basgruppen för historiekultur och historiedidaktik... 29 5. Övrigseminarieverksamhet... 29 5.1. Historiska klubben... 29 5.2. Genusklubben... 30 6. Publikationer... 30 6.1. Doktorsavhandlingar... 30 6.2. Bok... 30 6.3. Redaktörskap/samlingsverk... 31 6.4. Kapitel i bok/del av antologi... 32 6.5. Artikel i tidskrift... 35 6.6. Recension... 38 7. Konferenser... 41 7.1. Arrangerande av konferens... 41 7.2. Deltagande i konferens: paper/föredrag... 42 8. Förtroendeuppdrag... 47 8.1. Uppdrag inom... 47 8.2. Uppdrag i akademi, vetenskaplig/forsknings politisk styrelse eller nämnd mm... 48 8.3. Medlem i redaktionskommitté o. dyl.... 49 9. Enstaka uppdrag... 50 9.1. Sakkunnig vid tjänstetillsättning, befordring, priskommitté, projektansökan... 50 9.2. Ledamot i betygsnämnd m.m.... 51 3
9.3. Fakultetsopponent... 52 9.4. Övriga enstaka externa uppdrag... 52 9.4.1. Sakkunnig... 52 9.4.2. Referensgrupp... 52 9.4.3. Medverkan i media och andra publika uppdrag... 52 10. Examensarbeten på avancerad nivå... 54 10.1. Masteruppsatser... 54 10.2. Magisteruppsatser... 54 4
1. Institutionen 1.1. Prefekten har ordet Den kraftiga förstärkningen på 3 miljoner årligen i forskningsanslaget från fakulteten betydde naturligtvis mycket för s verksamhet under 2011. Omfattande stöd kunde ges till de ordinarie lärarnas forskning, nya tidsbegränsade anställningar kunde tillsättas och lärare och forskare kunde stöttas med omfattande anslag till internationalisering och även till publicering. Institutionen som helhet gick med ekonomiskt överskott under året och därmed ackumulerades ett kapital som blev så stort att institutionen hamnade på rektors svarta lista över institutioner som hade för stora överskott. Så mycket som 5 miljoner av kapitalet utgjordes av de nya forskningsanslagen. Steg för steg förverkligades under året planen för dessa anslag och kapitalet skulle därmed komma till användning. Efter den externa granskning som under 2010 hade genomförts av Humanistiska fakultetens forskning tog rektor ett nytt beslut om ledande forskningsområden: historia, särskilt medeltidsstudier blev nu ett av dessa områden med fortsatt tilldelning av extra forskningsmedel för 2012-2014. Satsningen på en särskild forskningssamordnare inom ramen för de extra forskningsanslagen hade visat sig vara synnerligen lyckad. Under året lämnade Mats Hallenberg över den stafettpinnen till Elisabeth Elgán. Under året disputerade Jenny Langkjaer och Nikolas Glover. Båda kunde fortsätta som vikarier vid institutionen. Hela sex nya doktorander påbörjade sin utbildning under året: Kim Bergqvist, Emil Dickson, Victor Manuel Cazares Lira, Adam Hjorthén, Ale Pålsson och Harry Svensson; de båda senare med inriktning mot maritim historia. Rektor utnämnde under året Johnny Wijk och Leos Müller till professorer. Magnus Petersson utsågs av fakulteten till docent. Glädjande var också att vi kunde inbjuda Dr Wiebke Kolbe; Universitetet i Bielefeld som gästforskare under läsåret 2011-2012 genom särskilda rektorsmedel. Nyanställningar: Jens Ljunggren, professor i historia, särskilt idrottshistoria, Anna Götlind (befordrad professor), lektorat med ansvar för de kulturvetenskapliga utbildningarna, Nils Edlings lektorat överfördes i sin helhet till institutionen, tre forskarassistenter: Cordelia Hess, Annika Sandén och Paul Sjöblom, forskare: Roger Andersson, Eva Blomberg, Helena Tolvhed, Mia Åkestam som koordinator inom Centrum för medeltidsstudier, amanuenser: Disa Karlsson och Martin Skoog. Den omfattande utbildningen vid institutionen genomfördes på ett framgångsrikt sätt. Värt att lyfta fram är att en intern utvärdering gjordes av den avancerade nivån inom historieämnet från det att Bologna-modellen sjösattes höstterminen 2007 till vårterminen 2011. De olika siffrorna bekräftade att nivån fungerade väl och att produktionen av magister- och masteruppsatser och även examina var omfattande. Den avancerade nivån i historia stod sig väl inom fakulteten. Det visade sig också att ett icke föraktligt antal utexaminerade studenter varit framgångsrika med att komma in vid forskarutbildningar i historia, även om de flesta inte hade kommit in just vid vår institution. 5
Förutom Wiebke Kolbe vistades några andra gästforskare vid institutionen: Mette Buchardt, Köpenhamns universitet och Carl Marklund, Helsingfors universitet hade finansiering genom NordWel. Simo Laakonen, Åbo universitet, bedrev sin forskning i anknytning till Stads- och kommunhistoriska institutet. Evgeniy Chernishev, Immanuel Kant State University of Russia, Kaliningrad hade nya medel från Svenska institutet. Christian Oertel, Universitetet i Jena, var anknuten till Centrum för medeltidsstudier som gästdoktorand. Även Kamil Kowalski, Universitetet i Lodz, var gästdoktorand. För 2011 fastställde institutionsstyrelsen en särskild verksamhetsplan (hemsida). Andel bidragsmedel av de totala intäkterna var 20,0 % (2010 15,5 %). De bibliometriska resultaten för 2010 var något bättre än för 2009. Den totala publikationspoängen var den näst högsta inom fakulteten. För varje år sedan år 2007 har poängen stigit, från 13,0 till 2010 års siffra på 39,9. 1.2. Organisation ansvarar för utbildning och forskning i historieämnet, kandidatprogrammet Kulturvetarlinjen (KVL)/Kulturvetarprogrammet (KVP) med fristående kurser samt arkivvetenskap. Det övergripande ansvaret för verksamheten vid Historiska institutionen vilar på institutionsstyrelsen (se nedan). Ledamöterna väljs bland de anställda lärarna och den administrativa personalen, medan studentrepresentanter utses av Studentkåren efter förslag från Studentrådet och Doktorandrådet. Vid sidan av de valda ledamöterna är s prefekt (ordförande), ställföreträdande prefekt samt programansvarig för Kulturvetarlinjen/programmet självskrivna ledamöter. Institutionsstyrelsen för beslutar om riktlinjer för institutionens verksamhet och har ansvar för all dess utbildning (enligt gällande delegationsordning). Prefekten är chef för och utsedd av rektor. Under 2011 var Pär Frohnert prefekt. Även stf prefekten är utsedd av rektor; Bo Persson fullgjorde detta uppdrag. Studierektorerna har ansvar för utbildningsfrågor: grundnivå (inklusive lärarutbildning), avancerad nivå och forskarnivå. Under det första halvåret var Lovisa af Petersens huvudansvarig som studierektor för grundnivån, även Gabriela Bjarne Larsson och Johnny Wijk hade studierektorsuppdrag inom grundnivån. Leif Runefelt var studierektor för avancerad nivå och Sven Lilja för forskarutbildningen. Efter 1/7 gick Sofia Holmlund in som huvudansvarig studierektor och Johnny Wijk hade kvar sitt uppdrag. Leif Runefelt övertog Sven Liljas uppdrag. Fram till och med mars var Ragnar Ohlsson programansvarig för Kulturvetarlinjen, därefter Anna Götlind. Den administrativa personalen bestod 2011 av 11 personer för historia och KVL/KVP. Deras ansvarsområden spände från studentadministration och studievägledning till ekonomi och personalhandläggning samt webbredigering och ITsupport. Information om institutionens verksamhet finns på: www.historia.su.se www.historia.su.se/kvl 6
1.3. Institutionsstyrelsen Ledamöter 2009-01-01 2011-12-31: Självskrivna ledamöter: Pär Frohnert, prefekt, Bo Persson, ställföreträdande prefekt och Ragnar Ohlsson, programansvarig för Kulturvetarlinjen/Anna Götlind Lärare: Gabriela Bjarne Larsson, Olle Ferm, Sven Lilja, Karl Molin, Johnny Wijk Suppleanter: Maija Runcis, Leif Runefelt, Hossein Sheiban TA-personal: Susanne Stenius Suppleant: Annika Brofelth Doktorandrepresentanter: Ann Hallner, Robert Nilsson Suppleant: Nevra Biltekin, Fredrik Charpentier Ljungqvist Studentrepresentanter: Harriet Ramato, Peter Isotalo, Magnus Moberg, Petra Palhammar, Måns Boström, Mattias Jonsson, Sofia Karlsson, Pella Lundmark 1.3.1. Professorer Eva Blomberg, professor i historia med inriktning mot genushistoria Olle Ferm, professor i medeltidshistoria, föreståndare för Centrum för medeltidsstudier Anna Götlind, professor i historia Arne Jarrick, professor i historia (tjänstledig) Sven Lilja, professor i historia med inriktning mot Stockholms historia Jens Ljunggren, professor i historia, särskilt idrottshistoria Karl Molin, professor i historia Leos Müller, professor i historia med inriktning mot maritim historia, föreståndare för Centrum för maritima studier Lars Nilsson, professor i historia, särskilt stads- och kommunhistoria Kirsti Niskanen, professor i historia, särskilt genushistoria Ragnar Ohlsson, professor i praktisk filosofi Johnny Wijk, professor i historia Klas Åmark, professor i historia (professor emeritus fr.o.m. sommaren -11) 1.3.2. Professor emerita/emeritus Göran Dahlbäck, professor emeritus Christina Florin, professor emerita i historia, särskilt kvinnohistoria Yvonne Hirdman, professor emerita i historia med särskild inriktning på genus-, välfärds- och arbetslivsforskning Jan Lindroth, professor emeritus Klas Åmark, professor emeritus 1.3.3. Docenter Gabriela Bjarne LarssonNils Edling Elisabeth Elgán Pär Frohnert (prefekt) Mats Hallenberg Jonas Nordin (handledaruppdrag, arbetar på Kungliga biblioteket) Magnus Pettersson (handledaruppdrag, arbetar vid Institutt for forsvarsstudier, Oslo) 7
Maija Runcis Jens Rydström (handledaruppdrag, arbetar vid Lunds universitet) Leif Runefelt Johnny Wijk 1.3.4. Universitetslektorer och forskare Therése Andersson (fil. dr.) Roger Andersson (fil. dr.) Robert Andrews (fil. dr.) Stephan Barthel (fil. dr.) Helena Bergman (fil. dr.) Johan Bergman (fil. dr.) Gabriela Bjarne Larsson (docent) Mikael Byström (fil. dr.) Elina Druker (fil. dr.) Nils Edling (docent) Elisabeth Elgán (docent) Bo Eriksson (fil. dr.) Susan Foran (fil. dr.) Pär Frohnert (docent, prefekt) Yulia Gradskova (fil. dr.) Mats Hallenberg (docent) Peter Haldén (fil. dr.) Anne Hedén (fil. dr.) Cordelia Hess (fil. dr.) Camilla Hjelm (fil. dr.) Johan Holm (fil. dr.) Sofia Holmlund (fil. dr.) Wojtek Jezierski (fil. dr.) Jenny Langkjaer (fil. dr.) Simon Larsson (fil. dr.) Magnus Linnarsson (fil. dr.) Ragnar Lund (fil. dr.) Bo Persson (fil. dr., stf. prefekt) Lovisa af Petersens (fil. dr.) Johanna Ringarp (fil. dr.) Maija Runcis (docent)leif Runefelt (docent) Tanja Schult (Dr.) Hossein Sheiban (fil. dr.) Paul Sjöblom (fil. dr.) Johan Svanberg (fil. dr.) Jan-Axel Swartling (fil. dr.) David Tjeder (fil. dr.) Biörn Tjällén (fil. dr.) Helena Tolvhed (fil. dr.) Ulrik Volgsten (fil. dr.) Ylva Waldemarsson (docent) Johnny Wijk (docent) Mia Åkestam (fil. dr.) 1.3.5. Universitetsadjunkter Lennart Palmqvist Claes Petersson 1.3.6. Gästforskare Mette Buchardt, Köpenhamns universitet Evgeniy Chernyshev, Immanuel Kant State University of Russia (Kaliningrad) Wiebke Kolbe, Universität Bielefeld Simo Laakkonen, Turku universitet Carl Marklund Christian Oertel, Universität Jena, gästdoktorand Kamil Kowalski, Universitetet i Lodz, gästdoktorand 1.3.7. Administrativ personal Andreas Bloch (fil. mag.) Studievägledare för KVL/KVP. Annika Brofelth Administratör och institutionssekreterare samt ansvarig för löne- och personalfrågor samt 8
bl a schemaläggning, lokaler och passagesäkerhet. Ebba Edberg (fil. mag.) Amanuens (t.o.m. våren -11) Eva Eggeby (fil. dr) Ekonomiadministratör och ansvarig för arkiv och diarium. Agneta Eiseborn Ekonomiadministratör Mari Eyice (fil. kand.) Amanuens Disa Karlsson (fil.kand)amanuens (från hösten -11) Kjell Lundgren Informatör; ansvarig för hemsida, nyhetsbrev, litteraturlistor, mm. Claes Petersson Studievägledare historia. Oskar Schelin (fil. mag.) Byråsekreterare; studentexpedition, arkiv Martin Skoog Amanuens (från hösten -11) Tom Silvennoinen (fil. kand.) Datasystemansvarig Susanne Stenius (fil. dr) 1:e byråsekreterare; studentexpedition 1.4. Permanenta organ och arbetsgrupper Ledningsgrupp: Gabriela Bjarne Larsson, Pär Frohnert (ordf), Anna Götlind, Bo Persson, Leif Runefelt, Johnny Wijk, Lovisa af Petersens (vt), Susanne Stenius, Sofia Holmlund (ht) Strategigrupp: Pär Frohnert, Sven Lilja, Gabriela Bjarne Larsson, Klas Åmark, Leif Runefelt, Fredrik Charpentier Ljungqvist, Mats Hallenberg (ordförande t o m 30/6), Elisabeth Elgán (ordförande fr o m 1/7). I samband med att uppdraget som forskningssamordnare (tidigare forskningsledare) nybesattes bytte gruppen namn till Arbetsgruppen för forskningsfrågor. Kvalitetsråd: Kvalitetsrådet bestod under året av Gabriela Bjarne Larsson (sammankallande), Karl Molin, Leif Runefelt, Lovisa af Petersens Ulric Volgsten (kvl), Bosse Holmqvist (idéhistoria), 2-3 studentrepresentanter. Jämställdhetsgrupp: Vt: David Tjeder (ordförande), Andreas Bloch, och Robert Nilsson (ht). Ht: Helena Bergman (ordförande), Oskar Schelin, Leos Müller, doktorandrepresentant. I jämställdhetsgruppens arbete ingår enligt planen att bevaka både personalens och studenternas rätt till likabehandling. Handledarkonferens: Samtliga lärare/forskare som hade handledningsuppdrag inom utbildningen på forskarnivå. Nämnd för Kulturvetarlinjen/Kulturvetarprogrammet (nämnden avskaffades under 2011): Ragnar Ohlsson/Anna Götlind, Bo Persson, Lennart Palmqvist,Jan-Axel Swartling, Oskar Schelin/Andreas Bloch, fyra studentrepresentanter. 9
Forskarutbildningsnämnd: Beredde ärenden som berör forskarutbildningen. Ordförande var studierektor för forskarutbildningen, Sven Lilja/Leif Runefelt. 1.5. Centrumbildning Centrum för medeltidsstudier: Föreståndare Olle Ferm, sekreterare Fredrik Charpentier Ljungqvist. Centrumet inrättades den 1 juli 2008 för att främja forskning om medeltiden. Centrum för maritima studier (CEMAS): Föreståndare Leos Müller. Centrumet inledde sin verksamhet den 1 januari 2010. CEMAS är ett samarbete mellan och Statens maritima museer (SMM). Syftet med samarbetet är att stärka det maritima forskningsfältet genom tvärvetenskapliga samarbeten mellan historia, etnologi och arkeologi. CEMAS huvuduppgift är att bygga upp forskning och forskarutbildning på det maritima fältet. CEMAS forskare samarbetar även aktivt med museivärlden och undervisar. CEMAS finansieras till lika delar (2 miljoner) av SMM och. Vid årsskiftet 2010/2011 hade CEMAS fyra medarbetare, två i historia: Leos Müller och Lisa Hellman (doktorand), och två i etnologi: Simon Ekström och Hanna Jansson (doktorand). CEMAS styrelse sammanträdde tre gånger under 2011. 1.6. Skyddsombud Skyddsombud: Susanne Stenius Ersättare: Oskar Schelin Studerandeskyddsombud för institutionens doktorander: Oskar Sjöström 2. 2 Undervisning och utbildning 2.1. Grundutbildning 2.1.1. Historia på grundnivå Det finns fem olika ingångar till att börja läsa historia och ta del av det kursutbud som finns vid. Kandidatprogrammet i historiska studier (t.o.m. VT-11, Historieprogrammet) För det första finns ett helt historieprogram som leder fram till en kandidatexamen vid (3 års studier = 180 hp) med historia som huvudämne. Inom detta program läses minst 90 hp historia och därutöver finns möjlighet att välja studier inom något annat ämne. Kandidatprogrammet för museer och kulturarv (gavs första gången HT-11, värdinstitution: Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap) Andra alternativet är ett tvärvetenskapligt program som leder till en kandidatexamen vid (sammanlagt 3 års studier = 180 hp) där huvudämnet kan vara historia, arkeologi, etnologi eller konstvetenskap. Första terminen är gemensam för programmets studenter med introduktion till ämnena samt musei- och kulturarvsfrågor. Andra och tredje terminen läses huvudämnet. Fjärde terminen läser studenterna antingen något av de andra ämnena som är med i programmet eller fördjupar med museipedagogik eller liknande som finns i programmets kursutbud. Första delen av femte terminen innehåller valbara kurser och avslutas 10
med praktik på en kulturarvsinstitution. Sjätte och sista terminen läser studenterna en kandidattermin inom sitt huvudämne. Studier terminsvis Det tredje alternativet att börja läsa historia går via heltidsstudier en hel termin i taget (30 hp). Som nybörjare i ämnet kan man läsa Historia I, som tar sin utgångspunkt i den äldre historien och följer den världshistoriska utvecklingen fram till 1800-talets början. Efter första terminens studier följer Historia II där 1800 1900-talens historia studeras. Terminen utmynnar i kursen Uppsats informationssökning, källkritik och problemlösning som syftar till att genomföra ett eget undersökningsarbete. Tredje terminens studier i historia är en kandidatkurs som innehåller fördjupade teoretiska och tematiska studier samt ett eget uppsatsarbete motsvarande 15 hp, vilket krävs för en kandidatexamen. Studier halvterminsvis Det fjärde alternativet att läsa historia innebär att man väljer en halv termins studier (15 hp) inom ett kronologiskt block. Det gäller heltidsstudier dagtid antingen första eller andra halvan av en termin. Kurserna är Medeltidens samhälle (ges första halvan), Det tidigmoderna samhället 1500-1800 (ges andra halvan), Det moderna samhället 1800-2000 (ges första halvan) och Uppsats - informationssökning, källkritik och problemlösning (ges andra halvan). Fristående tematiska kurser Det femte alternativet slutligen utgörs av fristående tematiska kurser som ges på kvällstid om antingen 10 hp eller 15 hp. Följande kurser gavs under 2011: Afrikas historia I - söder om Sahara före kolonialismen Afrikas historia II - kolonialism och modernitet De nordamerikanska indianernas historia I, ca 1500-1890 De nordamerikanska indianernas historia II, ca 1890-idag Genus i historien - kropp, makt och kön Medeltidens kultur- och samhällsliv Muslimska ländernas moderna historia I. Kultur, religion och samhällsliv Muslimska ländernas historia II. Islams uppkomst och betydelse för tusen år av social och politisk utveckling Nazismen, Nazi-Tyskland och Förintelsen Populärmusik och politik Samtidshistoria I - frigörelser, globalisering och konflikter Samtidshistoria II - kultur, mentalitet och politik i en föränderlig värld Stockholms historia Svensk historia från sjösidan, ca 1000-2000 De fristående kvällskurserna löper som regel på halvtid över en längre del av terminen. Alla kurserna är påbyggbara vid fortsatta studier i historia. 2.1.2. Historia på avancerad nivå Genomfört examensarbete för kandidatkurs ger behörighet för att studera på avancerad nivå. Behörighet för program kräver dock uttagen kandidatexamen. På den avancerade nivån kan man studera till en tvåårig masterexamen eller ettårig magisterexamen. Den ettåriga magistern kan byggas ut till en tvåårig master med ett års ytterligare studier där bl. a. ett kompletterande examensarbete ingår. Även andra ämnen med relevans för historieämnet kan infogas i en examen. I regel ges delkurserna på avancerad nivå på halvfart så att två kurser läses samtidigt. 11
Närmare information om programmens och kursernas utbildningsplaner finns på institutionens hemsida. Masterprogram Masterprogrammen omfattar två års heltidsstudier (startar höstterminer), där kan följande inriktningar läsas: Historiska studier, Medeltidsstudier, Intersektionalitetsstudier eller Kulturarvsstudier. Masterprogram i historiska studier, med inriktning på historia eller idéhistoria (120 hp, 2 års studier) Programmet är ett samarbete mellan och Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria. Det tvååriga programmet är en sammanhållen helhet med vissa gemensamma kurser. Fokus är riktat mot ett av huvudämnena, där examensarbetet skrivs, men samtidigt ges möjligheter till personliga kursval. Även ämnen utanför historia och idéhistoria kan infogas i programmet. Utrymme finns för praktikperioder och individuella litteraturkurser. Masterprogram i medeltidsstudier (120 hp, 2 års studier) Programmet utgår från ett huvudämne (t.ex. historia, arkeologi, konstvetenskap eller något medeltidsspråk) och består av en blandning av kurser med ämnesorienterande, färdighetstränande och metod- och teoriförmedlande innehåll. Examensarbetet skrivs inom huvudämnet. Masterprogram i intersektionalitetsstudier (120 hp, 2 års studier, värdinstitution: Pedagogiska institutionen) Inom detta program läses kurser på fyra centra/institutioner och studenterna får möta aktuell forskning inom det övergripande kunskapsområdet intersektionalitetsstudier, dvs studiet av samspelet mellan olika samhälleliga kategoriseringar av människor, efter vilka man kan särbehandlas, t.ex. genus, klass, sexualitet, etnicitet, religion eller funktionshinder. En central aspekt är hur dessa kategoriseringar kan relateras till olika maktperspektiv. Masterprogram i kulturarvsstudier (120 hp, 2 års studier, värdinstitution: Konstvetenskapliga institutionen) Ett tvärvetenskapligt masterprogram som bygger på samverkan mellan disciplinerna arkeologi, etnologi, historia, konstvetenskap, kulturgeografi och nordiska språk. Dessutom medverkar specialister från KTH, Riksantikvarieämbetet och andra kulturarvsaktörer som gästlärare. Enstaka kurser på avancerad nivå För en magisterexamen krävs ett års heltidsstudier. Enstaka kurser om 7,5 hp kan läsas till ett värde av 30 hp och ska kombineras med magisterkursen om 30 hp. Följande kurser gavs under vt 2011 och ht 2011: Genus och andra maktrelationer Global and transnationell historia 1500-2000 Globalisation and urban development since 1950 Medeltidsforskning Nazismen, Nazi-Tyskland och Förintelsen Politiskt tänkande under medeltiden Historia Magisterkurs (30 hp, ges endast vårterminer) Innehåller tre delkurser: Historia som vetenskap, 7.5 hp 12
Historia Metodkurs, 7.5 hp Examensarbete för magisterexamen, 15 hp Dessa tre kan också läsas som fristående kurser. 2.1.3. Arkivvetenskap Kursen i arkivvetenskap (60 hp) gavs på avancerad nivå vilket innebär att det som förkunskap krävs en avslutad fil. kand. inom humaniora (dock ej språk som huvudämne) eller samhällsvetenskap. Kursen är inriktad på att ge en grundläggande kompetens för att arbeta som arkivarie inom såväl den offentliga som privata sektorn. Att arbeta som arkivarie i dagens informationssamhälle erbjuder ett brett spektrum av olika arbetsuppgifter. Det kan gälla arbete på olika arkivinstitutioner som har till uppgift att vårda, bevara och synliggöra vårt gemensamma kulturarv genom historien. Men det kan också handla om att vara med och planera hur dagens informationsutbud skall organiseras och bevaras. Givetvis har den informationsteknologiska utvecklingen stor betydelse för dagens arkivfrågor och för den moderna arkivhanteringen. Kursen i arkivvetenskap gavs på helfart under två terminer. Den är uppdelad i 7 delkurser samt en längre praktikperiod. Praktiken omfattar 15 hp och syftar till att studenterna ska få använda sina teoretiska kunskaper om arkiv i praktisk verksamhet. Praktiken tillsammans med delkurserna ger sammantaget en bred kunskapsbas inom hela det arkivteoretiska fältet, men främst med inriktning mot proaktiv arkivverksamhet t.ex. arkivjuridik, informationsstyrning, processkartläggning, verksamhetsbaserad arkivredovisning, gallringsfrågor samt uppsatsarbete och internationell arkivteori. 2.1.4. Kulturvetarlinjen/Kulturvetarprogrammet Kulturvetarlinjen är ett utbildningsprogram där ett antal kurser även är tillgängliga för studenter utanför programmet. De fristående kurserna är både yrkesinriktade med praktik såväl som rent teoretiska. Kulturvetarprogrammet (t.o.m. VT-11, Kulturvetarlinjen, kandidatprogram) Kulturvetarprogrammet är ett kandidatprogram som omfattar 180 högskolepoäng och inleds för samtliga studenter med en programspecifik kurs, Kulturvetenskaplig baskurs, 30 hp. Efter baskursen följer studier dels i ett huvudområde omfattande 90 hp och innefattande kandidatkurs med examensarbete, dels i ytterligare valbara kurser omfattande 30 hp. Programmet avslutas med en tillämpningstermin om 30 hp med valbara alternativ som kan innehålla praktik. Studier genomförda före antagning till programmet kan tillgodoräknas. Fristående kurser Institutionen ger också fristående kulturvetenskapliga kurser öppna även för studenter som inte läser på kulturvetarlinjen. Dessa kurser är antingen yrkesinriktade, som Curatorutbildning, Förlagskunskap, Museivetenskap (avvecklades under året) och Projektledarutbildning; eller tvärvetenskapligt teoretiska som Visuell och materiell kultur, Kläder, kropp och scen samt Upplevelseindustrin. De yrkesinriktade kurserna innehåller praktikperioder. 2.1.5. Lärarutbildning i historia För studenter som vill bli lärare med historia som ett undervisningsämne fanns flera alternativa vägar att välja på. Antingen kunde de välja ett lärarprogram och inom det välja inriktning på ämnen respektive åldersgrupp som de vill undervisa i skolan. Lärarprogrammen 13
är uppbyggda så att de varvade ämnesstudier med pedagogiska/didaktiska kurser samt VFU (verksamhetsförlagd utbildning på en praktikskola). En annan väg att bli lärare var att läsa ämnesstudier först och ta t.ex. en fil.kand. eller magisterexamen och därefter ansöka till KPUutbildning (Kompletterande pedagogisk utbildning) om tre terminer. Mer information om detta finns på Lärarutbildningskansliet vid. Det finns även ett program som hette Kombinationsprogrammet, som ger lärarexamen samt magisterexamen i huvudämnet. I detta program läses de ordinarie historiekurserna obrutet i sin helhet. Pedagogik och praktik ligger på egna terminer. För gymnasiekompetens krävs minst kandidatnivå i historia, således tre terminer (90 hp). Som huvudämne i Kombinationsprogrammet krävs Magisternivå, fyra terminer (120 hp). De studenter som läser historia som sitt andraämne inom Kombinationsprogrammet läser 2,5 terminer historia (75 hp). De studenter som läser till lärare via Lärarprogrammet mot skolans äldre åldrar (grundskolans klass 7-9 och gymnasieskolan) och har historia som huvudämne kommer till Historiska institutionen den andra terminen i programmet. Den första terminen i lärarprogrammet är en introduktionstermin till läraryrket med pedagogiska/didaktiska kurser. Den första terminens studier vid, Historia I, läses tillsammans med alla andra studerande. Under denna termin finns inga pedagogiska/didaktiska kurser inlagda utan det handlar enbart om studier i historia. Terminen efter, Historia II, läser studenterna däremot i en särskild lärargrupp eftersom terminen är varvad mellan ämnesstudier och pedagogiska/didaktiska kurser samt en VFU-period på några veckor. Efter denna termin är man uppe på den fjärde i Lärarprogrammet och den innehåller en längre praktikperiod (VFU) tillsammans med pedagogiska kurser. Till återkommer studenterna först mot slutet av lärarutbildningen, termin åtta, efter att ha läst ett andraämne i tre terminer (eller två ämnen, 2+1 termin), och då ska de läsa Kandidatkursen som innehåller ett större eget uppsatsarbete, en historisk teorikurs samt en didaktisk teorikurs. De studenter som läser historia som sitt andraämne läser vid under tre terminer (5, 6 och 7) och i dessa ligger då förutom ämnesstudier även en VFU-period och ämnesdidaktisk kurs. Den som väljer att bli lärare mot yngre åldrar läser endast en delkurs om 7,5 hp i historia inom kursen Samhällsorienterande ämnen 60 hp, där det även ingår 7,5 hp vardera Geografi, Religion och Samhällskunskap samt pedagogiska/didaktiska kurser och VFU. 2.1.6. Helårsstudenter och helårsprestationer: statistik Antalet registrerade helårsstudenter på institutionen har under kalenderåret 2011 varit 673. Helårsprestationerna (avklarade kurser) har varit 484. Dessa uppgifter är hämtade ur ÅRdatabasen, där inrapporterade registreringar och resultat omräknats till helårsstudenter och helårsprestationer. Av ovan nämnda helårsprestationer har 21 inrapporterats inom arkivvetenskap, där antalet registrerade helårsstudenter varit 26. Inom ramen för Kulturvetarlinjens kandidatprogram har 92 helårsprestationer genomförts på 109 registrerade helårsstudenter. Lärarutbildningen är indelad i tre program och har under året sammanlagt producerat 83 helårsprestationer på 111 registrerade helårsstudenter. 2.2. Praktik 2.2.1. Arkivvetenskaplig praktik 14
Magisterstudenterna i arkivvetenskap (30 studenter/läsår) genomför två praktikperioder under sin utbildning, den ena på våren och den andra på hösten. Praktikperioderna omfattar 4 veckor vardera och är förlagda till arkivinstitutioner samt privata och offentliga arkivbildare. De flesta studenter genomför sina praktikperioder i Stockholm med omnejd, men i några fall kan praktikplatser ordnas på annan ort. Praktikperioderna ger tillfälle att knyta viktiga kontakter i yrkeslivet samt att tillämpa de teoretiska kunskaperna. Den första praktikperioden utmynnar i ett mindre uppsatsarbete, den andra i magisteruppsatsen. Exempel på arbetsplatser som erbjudit praktikplatser åt institutionens studenter är Riksarkivet, Stockholms Stadsarkiv, Solna kommun, Sveriges Radios Förvaltning AB, Arkiv i Västmanland och Luftfartsverket. 15
2.2.2. Kulturvetarprogrammets praktik Inom Kulturvetarlinjen innehåller Förlagsvetenskap, magisterkurs (60 hp) och den linjespecifika Tillämpningskursen (30 hp) båda 10 veckors handledd praktik. Vidare har Curatorutbildning 30 hp, Museivetenskap 30 hp och Projektledarutbildning 30 hp vardera 5 veckors handledd praktik. Den handledda praktiken omfattar kultursektorn i vid mening. Det kan röra sig om kulturvårdande och kulturförmedlande institutioner och verksamheter av olika slag, t.ex. museer och kulturminnesvård, arkiv, förlag, massmedier alternativt kulturadministrativa uppgifter inom studieförbund, organisationer, företag och förvaltning eller slutligen gallerier och kulturprojekt av olika slag. 2.2.3. Lärarutbildningens praktik (VFU) Lärarprogrammen är uppbyggda så att de varvar ämnesstudier med pedagogiska/didaktiska kurser samt VFU (verksamhetsförlagd utbildning). VFU är en viktig del av lärarutbildningen. Man kan även läsa VFU som en fristående kurs på 10 poäng. Oavsett hur man tar sig fram till lärarexamen så ingår någon form av verksamhetsförlagd utbildning. Den verksamhetsförlagda utbildningen utgör inga egna kurser i utbildningen. Inom VFU får studenterna planera, genomföra och utvärdera undervisning och annan pedagogisk verksamhet samt delta i och utforska andra aspekter av verksamheten med särskild inriktning på syftet med den kurs VFU ingår i. Verksamhetens frågor ska ges möjlighet till inflytande i kursgenomförande och innehåll. Den verksamhetsförlagda utbildningen är förlagd till det partnerområde som studenten är placerad i under sin utbildningstid. 2.2.4. Praktik på avancerad nivå Under andra året på masterprogrammet i historiska studier kan två temakurser (2 x 7,5 hp) bytas ut mot praktik. Magisterkursen (60 hp) innehåller även 10 veckors handledd praktik. Praktikperioderna tillbringas vid någon statlig, kommunal eller privat arbetsgivare där kunskaper och färdigheter inhämtade från kurser inom masterprogrammet i historiska studier är relevanta för arbetsuppgifterna. Under praktiken får studenten tillfälle att tillämpa dessa kunskaper och färdigheter, samt erfarenhet av vissa arbetsgivare som del av arbetsmarknaden. Arbetstiden ska vara densamma för praktikanten som för den heltidsarbetande personalen i övrigt. Den på avancerade nivå fristående kursen Förlagsvetenskap innehåller 10 veckors handledd praktik. Vidare har Curatorutbildning 30 hp, Museivetenskap 30 hp och Projektledarutbildning 30 hp vardera 5 veckors handledd praktik. 2.3. Forskarutbildning Forskarutbildning Forskarutbildningen har under året haft ett drygt trettiotal aktiva doktorander vid Historiska institutionen på, och dessutom åtta doktorander knutna till forskarskolan BEEGS på Södertörns högskola. Undervisningen bedrivs genom handledning till avhandlingsarbeten, genom ett doktorandseminarium lett av tre seminarieledare samt genom obligatoriska och självvalda kurser. Kursutbudet motsvarar ett års studietid, och består till nära hälften av obligatoriska teori- och metodkurser. Övriga kurser kan väljas ur institutionens utbud av masterkurser, ur andra institutioners och högskolors master- 16
/magisterkurser, eller som egenkomponerade läskurser. En mindre del av kursutbudet ska gälla ett område eller tema som inte ligger i anslutning till avhandlingsämnet. Doktoranderna medverkar i utformningen av forskarutbildningen genom representation i institutionsstyrelsen, forskarutbildningsnämnden och i institutionens arbetsgrupp för forskarutbildningen. Doktoranderna har även flera egna representativa organ för interna angelägenheter (varav doktorandrådet är viktigast) och de arrangerar återkommande samkväm mm för sammanhållning och gemenskap inom det egna kollektivet. Doktoranderna uppmuntras, och tar ofta chansen, att medverka i institutionens arbete genom undervisning eller kvalificerat administrativt arbete. De kan göra detta upp till 20 % av studietiden, och kompenseras då med maximalt ett år förlängd studietid, beroende på hur omfattande deras arbetsinsatser varit. Flera av doktoranderna är också flitiga besökare på inhemska och internationella konferenser, symposier och workshops. Det är också vanligt bland doktoranderna med utlandsterminer eller andra längre vistelser vid utländska lärosäten. Till bilden hör dessutom en ökande ström av utländska doktorander som de flesta terminer besöker institutionen. Forskarutbildningen drivs sedan 2008 i samarbete med Uppsala universitets historiska institution. Samarbetet går under namnet Forskarskolan i historia Stockholm och Uppsala. Det har hittills yttrat sig i utbyte av sakkunniga och handledare, samordnat dessutom kursutbudet, samordnade allmänna studieplaner och från 2010 samordnad antagning till forskarutbildningen. Varje termin hålls gemensamma doktoranddagar och de båda institutionernas seminarieserier står öppna för samtliga doktorander. Under vårterminen 2011 genomfördes ett doktorandinternat på Stora Brännbo kursgård i Sigtuna. Forskarutbildningen arbetsgrupp har någon gång per termin gemensamma möten med motsvarande grupp i Uppsala. 2.3.1. Doktorander och avhandlingsprojekt Linus Bellander Stadens gränser - Svenska städers inkorporeringar 1863-1974. Kim Bergqvist The construction of aristocratic ideology in two late medieval European peripheries - Swedish and Spanish chronicles and didactic works. Nevra Biltekin Diplomater och statsvärdinnor. Professionaliseringsprocesser och genuskonstruktioner inom svenska diplomatkåren, 1905-1975. Karin Carlsson Hemarbete - som lösning och problem. Hemvårdarinnan och den sociala hemhjälpen 1944-1960. Víctor Cázares (lämnade under år 2011) Amerikansk historia med fokus på grundandet av den nordamerikanska staten samt demokratikonceptet. Fredrik Charpentier Ljungqvist Ideologin kring kungamakten i nordiska medeltidslagar ca 1150-1350. Emil Dickson Att lägga naturen till rätta: Naturvården i välfärdsstaten. Nikolas Glover (disputerat ht 2011) National relations. Public diplomacy, national identity and the Swedish institute 1945-1970. 17
Ann Hallner Homosocialitet och systerskapande i KFUK 1885-1935. Lisa Hellman Från främling till frände det Svenska Ostindiska Kompaniets sociala praktiker i Kina. John Hellström Hjältefabriken: medias konstruktion av svenska sporthjältar. Kim Herburt Sadomasochismens historia i Sverige - förhållningssätt, organisering och konflikt med stat och samhälle. Johannes Heuman The Holocaust as a Cultural Heritage in France. Adam Hjorthén Kollektiva minnen av Nya Sverige och emigrationen - svensk-amerikanska jubileum som transnationella historiebruk 1938-1996. Olof Holm En elit i periferin. Bondearistokratin i Jämtland 600-1600. Håkan Jakobsson Experts and Entrepreneurs in Early-Modern Sweden. State-Utilization of Dutch Maritime, Administrative and Mercantile Competence and Knowledge 1585-1670. Eva Joelsson Emotionell navigation under en politisk regim: Emotionella yttringar kring kärlek och vänskap under andra hälften av 1700-talet och början av 1800-talet. Dan Johansson Skattebönderna och uppbyggnaden av den svenska örlogsflottan. Martin Johansson Äreminnen. Språk, status och ideologi i medaljkonsten, ca 1650 1900. Jenny Langkjaer (disputerat vt 2011) Övervakning för rikets säkerhet. Svensk säkerhetspolisiär övervakning av utländska personer och inhemsk politisk aktivitet, 1885-1922. Eva-Marie Letzter Att undervisa på folkets villkor: Populärreligiös lärdom i Heliga Birgittas och de svenska medeltidspostillornas exempla cirka 1340 1500. Aryo Makko Sweden and the Road to the Helsinki Final Act of 1975. Elin Malmer Hemmet vid nationens skola: Aktörer, sociokulturell praktik och språk i väckelsekristen soldatmission, ca 1901-1920. Robert Nilsson Den stora gruvstrejken i Malmfälten: Konstruktionen av en händelse. Margareta Nordquist Ideological Conceptions in Medieval Swedish History Writing (the Sture Chronicles and the Cronica Swecie). Cecilia Notini Burch A Cold War Pursuit: Soviet Refugees and National Security in Sweden, 1945-1960. Emma Pihl-Skog Starke man: Kön och klass i svenska kraftsporter 1920 1975. Ale Pålsson Maktkamp eller samlevnad - en granskning av S:t Barthélemys nationella och sociala grupperingar och dess samexistens 1790-1820. 18
Joakim Scherp De ofrälse och makten. Studier i bönders, borgares och prästers riksdagspolitik 1660-1686. Per Gunnar Sidén Från Lödöse till Uleåborg - Det svenska rikets urbanisering 1100-1611. Ingvar Sjöblom Statsmakt och ideologisk förändring i det medeltida och tidigmoderna Sverige, Flottans militära ledare under 1500-talet. Alf Sjöblom Privata pensionslösningar för arbetare 1890-1950 exemplet folkförsäkring. Anders Sjöbrandt Att riva eller inte riva mer? Fyra berättelser om omdaningen av Stockholm under 1950- och 60-talen. Ingela Sjögren Nationhood and the formation of Identity among American Indians, 1970-1975 and 1992. Oskar Sjöström Varför krig? Perspektiv på konflikter och krigslystnad i 1700-talets Sverige. Anna-Carin Stymne Elevers historiesyn - En studie av barn och ungdomars historieuppfattning. Harry Svensson Örlogsstaden Karlskrona som kosmopolitisk hamnmiljö. 2.3.2. Doktorandkurser Institutionen ger i samarbete med i Uppsala fyra kurser för doktorander, en introduktionskurs (4,5 Hp), två teorikurser (7,5 hp vardera) och en metodkurs (7,5 hp). Introduktionskursen ges i början av studietiden under vårterminerna. Den ena teorikursen Historisk teori och historiska klassiker ges under vårterminen och den andra teorikursen Internat/internetkursen Tillämpad teori under höstterminen. Metodkursen Kvalitativa och kvantitativa metoder ges i början av utbildningstiden på höstterminen. 2.4. Erasmus- och Nordplusutbyte Utbyten mellan och andra universitet/institutioner skedde kontinuerligt. Under 2011 hade institutionen sammanlagt 19 inresande och 2 utresande, 7 inresande på våren och 12 på hösten, utresor skedde en vardera termin. Studenterna kom från 7 olika länder, främst Frankrike, Tyskland och Italien. Utresande studenter reste till Polen och till Storbritannien. Ett utbyte har skett inom s avtal, de övriga inom s avtal. I Frankrike har utbyten skett med universitet i Cergy-Pontois, Bordeaux, Paris och Limoges, i Tyskland med universitet i Berlin, Bochum och Frankfurt am Main, i Italien med Milano, i Schweiz med Bern och Fribourg, i Polen med Gdansk och Torun, i Spanien med Santander, i Storbritannien med Glasgow och i Finland med Jyväskylä. Inom ramen för Erasmus besöktes expeditionen under en veckas tid av Antonio Granadas Mota, administratör vid Universidad complutense de Madrid. 19
3. Forskning 3.1. Disputationer 25/3 Jenny Langkjaer: Övervakning för rikets säkerhet. Svensk säkerhetspolisiär övervakning av utländska personer och inhemsk politisk aktivitet, 1885-1922. Opponent: Docent Helene Lööw, Uppsala universitet 14/10 Nikolas Glover: National relations. Public diplomacy, national identity and the Swedish institute 1945-1970. Opponent: Dr Mary Hilson, University College, London 3.2. Projekt 3.2.1. Pågående projekt För doktoranders avhandlingsprojekt se 2.3.1 Heliga Birgitta på fornsvenska Roger Andersson Finansiering: Centrum för medeltidsstudier Blixtlås, knapp och kardborrband - Makt och materialitet under styling och påklädning Therése Andersson Finansiering: Riksbankens Jubileumsfond SUPER project (sustainable urban planning for Ecosystem services and Resilience) Stephan Barthel Finansiering: FORMAS Far skiljer sig. Skilsmässa och faderskap i svensk politik och professionell praktik Helena Bergman Finansiering: FAS Kvinnors ensamliv. Kön, ensamhet och enskildhet Helena Bergman Finansiering:, forskarassistenttjänst Klaga månde Elektra Eva Blomberg och Yulia Gradskova Finansiering: Vetenskapsrådet Kampen om välfärdsstaten. Välfärdens begreppshistoria 1850 2010 Nils Edling Inom anställningen Öst och Väst Olle Ferm, med Cordelia Hess och Hossein Sheiban Finansiering: Marianne och Marcus Wallenberg 20
Svenska studenter vid utländska universitet Olle Ferm Finansiering: Söderbergs stiftelser Bokprojektet Förbindelser: Fem Leksandskvinnor i Gamla Stan Anna Götlind Finansiering: forskning i tjänsten Organisering, legitimering, deltagande: Statsmakt och bondeinflytande i Sverige Mats Hallenberg Finansiering: Vetenskapsrådet Skiascope, Konst på papper Camilla Hjelm Finansiering: Göteborgs konstmuseum Konsthistoria för blinda Camilla Hjelm Finansiering: De blindas bokfond Peoples Towns and States Sven Lilja Finansiering: tidigare finansierat av Östersjöstiftelsen Vredens kanalisering. Socialdemokratin och den politiska emotionaliteten Jens Ljunggren Finansiering: Riksbankens Jubileumsfond Kommunalförordningarna 1863-2013 Lars Nilsson Finansiering: Sveriges Kommuner och Landsting Kön och arbete Kirsti Niskanen Finansiering: nätverksbidrag, FAS Ett återkommande dilemma - arbets- och äktenskapskontrakt hos tre generationer kvinnor Kirsti Niskanen Finansiering: Riksbankens jubileumsfond 2005-2011 Byn och bolaget samverkansformer och konflikter rörande skog och politiskt inflytande 1830 1980Bo Persson Finansiering: inom anställningen Igenkännbarhetens diskurs. Social kommunikation och samhällsomvandling 1730 1830 Leif Runefelt Finansiering: Vetenskapsrådet 21
I skuggan av Förintelsen. Judars integration och kulturskapande i Sverige, före, under och efter andra världskriget Tanja Schult Finansiering: Riksbankens jubileumsfond Framgångsrika föreningskulturer Paul Sjöblom Finansiering: Centrum för Idrottsforskning Stockholms stads idrottspolitiska historia, 1945-2010 Paul Sjöblom Finansiering: Stockholmia förslag Statens Elitidrottsuppföljning Paul Sjöblom Finansiering: Centrum för Idrottsforskning Kvinnorna gör mannen David Tjeder Finansiering: Riksbankens jubileumsfond Political thouht and political action in the European periphery: Scandinavia and Scotland in the later Middle AgesBiörn Tjällén Finansiering: Vetenskapsrådet Mellan möjligheter och motstånd om kvinnors idrott i Sverige från 1920-tal till 2000-tal. Helena Tolvhed Finansiering: Centrum för idrottsforskning, stöd till nydisputerad Premodern Configurations of Desire Mia Åkestam (projektledare Carin Franzén, liu och Anders Culhed, su) Finansiering: Riksbankens Jubileumsfond 3.2.2. Avslutade projekt under 2011 Omsorg om själen vård av kroppen Gabriela Bjarne Larsson Finansiering: s extra forskningsanslag som ledande forskningsområde. Förmoderna kustmiljöer Sven Lilja Finansiering: Östersjöstiftelsen Familjen och den starka Staten. Sovjetiseringen av den lettiska familjen Maija Runcis En idyll försvarad. Ortsbeskrivningar, Herrgårdskultur och den gamla samhällsordningen 1800 1860 Leif Runefelt Finansiering: Kunskapsöversikt. Nutida samhällsrelaterad idrottsforskning i Sverige och några jämförbara länder 22
Paul Sjöblom Finansiering: Sveriges Kommuner och Landsting The Swedish elite sport system - or the lack of it + Swedish elite sport: contested terrain, i Nordic Elite Sport - same ambitions different tracks Paul Sjöblom Finansiering: Norwegian School of Sport Sciences Priser, stipendier o. dyl. Johan Hjertberg, Stockholmiapriset 2011 för sin magisteruppsats 2010 om Stockholms skönhetsråd Robert Nilsson, Per Jonssonstipendiet 2011, Centrum för arbetarhistoria, för masteruppsats vid Malmö högskola Martin Skoog (tillsammans med Pontus Rudberg), Delegation för militärhistorisk forskning, 2011 års stipendium för projektet Perspektiv på det första världskriget, Armémuseum 3.2.3. Beviljade forskningsmedel Andersson, Roger - The Revelations of St Birgitta of Sweden. 2012-14. Riksbankens Jubileumsfond Bergman, Johan - 2 månader heltid av, ; att skriva ansökan som berör Chilekommittén 1971-1991 Ferm, Olle - Berit Wallenbergs stiftelse för projektet Stockholm och dess omgivningar under medeltiden. Hellman, Lisa - Gad och Birgit Rausing för en månads källstudier i Macao - Stiftelsen för japanska samhällsstudier för två veckors källstudier i Tokyo - STINT för sex månaders gästforskning i Macao Hess, Cordelia - forskningsstipendium vid Herzog August Bibliothek Wolfenbüttel, 9000 Euro / 80.000 SEK Hjorthén, Adam - Swenson Swedish Immigration Research Center, Augustana College, Illinois, för forskningsresa till USA - Josef & Gunvor Anérs stiftelse, för forskningsresa till USA Holmlund, Sofia - Mödrar och barn i svenskt bondesamhället, Vetenskapsrådet Sjöblom, Paul - CIF, 301 000 kr - för projektet "För framtidens segrar: En analys av det svenska elitidrottssystemet" - Stockholmia förlag, 135 000 kr - för bidrag till antologin Du sköna nya stad: Privatisering, miljö och EU i Stockholmspolitiken (Torbjörn Nilsson (red.) Svanberg, Johan 23
- Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap, för Arbetskraftsrekrytering till en könssegregerad arbetsmarknad: Schleswig-Holstein-aktionen under 1950-talet, 3 798 000 SEK 3.3. Forskarutbyte 3.3.1. Gästföreläsningar 14/2 Seminarium med professor Carole Crumley kring ämnet Assembling the History of the Future: Can Three Millennia of Burgundian History Contribute to Europe's Future? 17/3 Dr. Barbro Eberan presenterade sin nyutkomna bok Var Hitler en demon? Tysk-europeisk historia i nazismens skugga. 23/11 Jaap Bruijn, professor i historia vid Leiden University och berömd maritimhistoriker, gav föreläsningen: The Dutch and Swedish East India Companies and their commanders 2/12 Simo Laakkonen från Turku och Helsingfors universitet, och gästforskare vid, presenterade sin forskning om modern miljöhistoria. Ecology of war: Approaches to the environmental history of World War II. 4. Högre seminarier vid institutionen 4.1. Doktorandseminariet Seminarieledare: Kirsti Niskanen och Johnny Wijk 18/1 Planeringsseminarium för vårterminen. 15/2 Seminarium om Excel med Linus Bellander repris p.g.a. efterfrågan. 15/3 Cecilia Notini-Burch lade fram ett avhandlingskapitel, A Cold War Pursuit: Soviet Refugees and National Security in Sweden 1945 60. 5/4 Robert Nilsson lade fram en artikel där en del av hans intervjumaterial rörande strejken vid LKAB:s gruvor i Malmfälten 1969 70 diskuteras. The Strike was Necessary: A Significant Silence? 12/4 Theoretical and Methodological Problems of Researching Nazi Women in Hungary. och Avdelningen för genusvetenskap välkomnade till ett seminarium med Andrea Pető, Associate Professor vid Central European University, Budapest, Ungern. 19/4 Slutseminarium för Nikolas Glover: National Relations. Public diplomacy, national identity and the Swedish Institute 1945 1970. Opponent: Professor Kim Salomon, Lunds universitet. 26/4 Slutseminarium för Joakim Scherp. 3/5 Fredrik Charpentier Ljungquist lade fram ett avhandlingskapitel, Den kungliga tronföljden i de nordiska medeltidslagarna. 10/5 Slutseminarium för Per-Gunnar Sidén, Från Lödöse till Uleåborg Det svenska rikets urbanisering 1100 1610. 26/5 Slutseminarium för Elin Malmer, Hemmet vid nationens skola: Väckelsekristendom, värnplikt och genus ca 1900 1920. Opponent: Erik Sidenvall. 31/5 Aryo Makko lade fram ett avhandlingskapitel, Setting the Course at Dipoli. 24
7/6 Adam Hjortén lade fram sin avhandlingspresentation. 30/8 Planeringsseminarium för höstterminen. 6/9 Eva-Marie Letzter lade fram ett avhandlingskapitel. 27/9 Cecilia Notini Burch. 11/10 Anna-Carin Stymne. 18/10 Victor Cázares Lira. 25/10 Ann Hallner. 26/10 Doktoranddag i Uppsala. 1/11 Kim Bergqvist. 8/11 Cecilia Notini Burch. 15/11 Nevra Biltekin lade fram ett avhandlingskapitel. 22/11 Johannes Heuman. 29/11 Olof Holm, slutseminarium. 6/12 Fredrik Charpentier Ljungqvist. 13/12 Ale Pålsson. 20/12 Martin Johansson. 4.2. Forskarseminariet Seminarieledare: Helena Bergman 21/2 Klas Åmark presenterade sin nya bok Att bo granne med ondskan, slutrapporten till forskningsprojektet Sveriges förhållande till nazismen, Nazi-Tyskland och Förintelsen. 29/9 Varför historia? Klas Åmark inledde diskussionerna om den svenska historieforskningens nuvarande ställning och framtida utmaningar med utgångspunkt i sin nyutkomna bok Varför historia? 20/10 Internationell politik i efterkrigstidens Europa. s gästforskare Kamil Kowalski presenterade pågående forskning. 17/11 Historiker: specialist, generalist eller både och? Företrädare för några av Historiska institutionens specialinriktningar gav sin syn på hur historieämnet påverkas av den pågående forskningsmässiga specialiseringen. Medverkade gjorde bl.a. Elisabeth Elgán, Jens Ljunggren och Leos Müller. 15/12 Forskningsidéer och forskningsansökningar. Workshop som gav möjlighet att presentera projektidéer och utkast inför vårens forskningsfinansieringsansökningar. 4.3. Förmoderna seminariet Seminarieledare: Mats Hallenberg 17/3 Ämnet Heder som handlingsmotiv i förmodern tid diskuterades, samt planering för framtida nätverkssamarbete. 12/5 Ämnena Manlig heder och vanära samt De sju kardinaldygderna i teori och praktik diskuterades. 13/10 Diskussion skedde kring definitioner av förmodernitet i Anthony Giddens efterföljd. 18/11 Workshop om förmoderna offentligheter (heldagsseminarium). 15/12 Bo Eriksson presenterade en artikel om europeisk adelskultur. 25