Bygg för framtiden En seminarieserie i Uddevalla, Borås och Skövde

Bygg för framtiden En seminarieserie i Uddevalla, Borås och Skövde

Seminarieserie: Bygg för framtiden Västra Götaland har tagit täten i Sverige av byggande av lågenergibyggnader. Trots den rejält ökade takten av nybyggnation av passivhus och lågenergibyggnader så behövs ett mycket större marknadsgenombrott för att nå de nationella målen med en 20 % minskad energianvändning till 2020. Men vad är det som kan få fart på byggandet och framförallt ombyggnad av vår befintliga bebyggelse lokalt i Västra Götaland? Idag finns verktyg för stimulering av utvecklingen genom LÅGAN och Västra Götalandsregionens program för energieffektiva byggnader som möjliggör stöd för erfarenhetsåterföring och kunskapsutveckling vid demonstrationsprojekt. Samtidigt undersöker Energimyndigheten möjligheter till större främjandesatsningar för lågenergibyggnader och har börjat jobba med en målsättning på 500 demonstrationsbyggnader till 2016. För att samla aktörers syn på den framtida utvecklingen, vilka behov de har och vilket stöd som behövs har en seminarieserie genomförts i Västra Götaland. I juni 2012 hölls tre seminarier med workshop där samhällsplanering, goda exempel, stödmöjligheter och kompetens för lågenergibyggande i den lokala närheten presenteras. Målsättning Syftet med seminarierna var att: främja energieffektivt byggande lokalt (ny- och ombyggnad) informera möjligheter om stöd De effekter som seminarieserien förväntades ge var för medverkande: öka aktiviteterna lokalt knyta nya kontakter möjlighet att få stöd från de två programmen och för arrangörerna var den förväntade effekten att ge: kunskap om vilken form av stöd som kommer att behövas kunskap om möjligheter och hinder Den kunskap som arrangörerna inhämtat ska användas till att påverka utformning av Energimyndighetens nya satsning. Seminarieserien Seminarieserien genomfördes på tre platser: Uddevalla, 5 juni kl 9-13, Uddevalla Museum, 23 deltagare Borås, 12 juni kl 9-13, Pulsen, 25 deltagare Skövde, 13 juni kl 9-13, Billingehus, 40 deltagare Seminariet riktade sig till offentliga och privata fastighetsägare och förvaltare, entreprenörer och konsulter och de som jobbar med fastighetsfrågor inom kommunen (stadsbyggnadskontoret, exploatering, markanvisning etc). Varje seminarium inleddes av en lokal aktör (politiker, tjänsteman, branschaktör) som belyste situationen och framtida utmaningar i den lokala regionen. Detaljerat program finns i bilaga A. Deltagarlista finns i Bilaga D. Bygg för framtiden, juni 2012 2

Det goda exemplet Goda exempel har tidigare identifierats som en av de viktigaste faktorerna för nya aktörer att bryta ny mark. För att visa på goda exempel var seminarierna utformade så att två goda exempel från den lokala omgivningen presenterades på varje seminarium av de lokala aktörerna själva. På varje seminarium presenterade även en entreprenör hur de implementerar kunskap och erfarenheter från goda exempel inom organisationen. Dessutom har en informationsskrift tagits fram med goda exempel från marknadsöversikten LÅGANBygg som delades ut på seminarierna. LÅGANBygg är ett av de verktyg som utvecklats för att stimulera ett marknadsgenombrott och har målsättningen att: presentera goda exempel för att stärka marknaden för lågenergihus. visa på vad som händer nationellt och vilka aktörer och regioner som jobbar aktivt med energieffektivisering. kvantitativt bedöma hur mycket ny- och ombyggnad av lågenergihus bidrar till en minskad energianvändning nationellt. Informationsskriften finna på www.laganbygg.se. Utvärdering Sammanfattningsvis kan det konstateras att deltagarna uppskattade denna form av informationsspridning och att det kan vara ett verktyg för att få igång aktiviteter för energieffektivt byggande lokalt. Seminarieserien utvärderades genom en webbaserad enkät som skickades ut dagen efter det sista seminariet. 53 % av deltagarna svarade på enkäten. 57 % gav seminariet och workshop ett bra betyg på helhetsintryck medan 41 % ansåg att det var medelbra. Över hälften fick information som de kommer att ha nytta av i sitt dagliga arbete och ytterligare 41 % ansåg att de delvis kommer att ha nytta av informationen. 26% fick nya kontakter som kan komma till nytta i det dagliga arbetet och ytterligare 43% fick nya kontakter som delvis kan komma att vara till nytta. 91% vill att LÅGAN eller Västra Götalandsregionen ska ordna fler aktiviteter lokalt för en ökad samverkan mellan aktörer medan ytterligare 7% kanske vill ha fler aktiviteter. Överlag var betygen bättre för seminarierna i Uddevalla och Skövde jämfört med Borås. Från de fria kommentarerna kan sammanfattas med att det var mycket positivt med lokala seminarier och lokala exempel. Mix mellan föredrag och workshop ansågs bra och upplägg med halvdag uppskattades. Inslag med workshop var uppskattat men den ansågs vara alldeles för kort för att verkligen ge önskad effekt. Flera ansåg att seminarierna borde ha lockat fler deltagare. Mer detaljerade svar på enkäten finns i bilaga B. Bygg för framtiden, juni 2012 3

Workshop En workshop genomfördes inom varje seminarium. Syftet var att belysa branschaktörers framtida behov. Det samlade resultatet förväntades ge lokala analyser av vad vi kan göra och vad som behövs för en fortsatt utveckling. Analys av det goda exemplets betydelse. Vilka behov som finns och vilket stöd som behövs för att vi ska nå målen. Workshop började med bikupor där följande fråga diskuterades: Vad krävs för att komma från "så som vi alltid har gjort" till byggande/ombyggnation ner till nära-nollenergibyggnader? Stödord om vad som krävs noterades på post-it lappar. I Uddevalla och Borås redovisades varje post-it lapp för sig och placerades tillsammans i områden för vilka vad som togs upp. Från resultatet visade det sig att följande rubriker kunde användas som sammanfattande för de olika områdena: Kunskap Bättre kunskap behövs för alla branschaktörer (beställare, konsult, arkitekt, hantverkare). Men även för beslutsfattare och finansiärer. Regler, styrmedel och politiska beslut Mer och tydliga regler samt styrning både från nationell lagstiftning och från lokala politiker. Brukaren och dennes beteende Byggnadens brukare behöver ha ett mer energieffektivt beteende. Samverkan Bättre samarbete och erfarenhetsåterföring både i byggprojekt (beställare, entreprenör, konsult) och förvaltning (driftpersonal, brukare, driftledning). Uppföljning Mätning av energianvändning och utvärdering av projekt. Erfarenhetsåterföring och informationsspridning. I Skövde användes dessa rubriker direkt där deltagarna själva fick placera post-it lapparna (pga av det höga deltagarantalet fanns inte tid för att varje post-it lapp skulle läsas upp för sig). Därefter genomfördes grupparbete på 4-6 personer där frågan hur vi ska göra det diskuterades utgående från svar givna i bikuporna. Fokus var på följande frågor: Vad kan jag/min organisation göra? Vad kan vi lokalt/ i regionen tillsammans göra? Vilket stöd behövs för att vi ska kunna göra det? Bygg för framtiden, juni 2012 4

Kunskap När det gäller kunskapsuppbyggnad så förslås utbildning på alla nivåer. Dels gäller det att ge bra yrkesutbildning från början men sedan förslås fortbildning inom den egna organisationen. En viktig faktor vad man själv kan göra är att nyttja de certifieringssystem eller energi- och miljökompetens i form av samordnare som finns på marknaden. På så sätt får beställaren hjälp med kunskap om hur beställning ska göras samtidigt som hans egen kompetens förhöjs. Här kan den egna organisationen också ställa krav i form av energiutbildning i timmar per anställd och beställare kan ställa motsvarande krav vid upphandling. Det behövs dock stöd för utbildning i små företag av alla kategorier (arkitekter, byggare, konsulter m.m.) Vidare anses lokala nätverk och forum vara en nyckelfaktor för kompetensuppbyggnad och här kan ett initieringsstöd behövas (t.ex i form av liknande semiarier som denna). Vad man framförallt vill ha stöd med är att ta fram en lättillgänglig kunskapsbank med goda exempel om vad man vet fungerar. Vidare önskas stöd till att kommunicera kunskap till konsumenten i allmänhet. Regler, styrmedel och politiska beslut Här efterlyses skärpta byggregler och mer tydlig och tidig information om framtida lagkrav. Vidare efterfrågas högre ambitionsnivå från kommunerna med långsiktiga beslut som innefattar tydliga riktlinjer för genomförande (t.ex. hur energi, miljö och ekonomi bör viktas i beslutsfattandet). Ett återkommande hinder är LOU (lagen om offentlig upphandling) som ofta sätter stopp för projekt med höga ambitioner. Här kan den egna organisationen hjälpa till med att jobba politiskt med att få till en förändring i dessa frågor. Styrmedel för en ökad om- och nybyggnadstakt efterfrågas t.ex. med momsbefrielse, ROT liknande åtgärder m.m. Det den egna organisation själv bör jobba med är att ge incitament som ger belöning. Här kan det till exempel vara avtal mellan entreprenör och beställare enligt Sveby-modellen. Ett annat exempel är s.k. Green deal (konsult eller energibolag som ser över besparingsmöjligheter i fastigheter och sedan står för lånet och tar del av besparingsvinsten. Investeringskostnader utjämnas då över tid.) Vad man framförallt kan göra själv är att aktivt jobba mer aktivt med LCC, till exempel genom att ta in det i anbudsförfarandet. Det stöd som här behövs är att öka kunskapen hos beslutsfattare, ta fram mer ramar för policys och verktyg för incitament, LCC m.m. Brukaren och dennes beteende För att klara en låg energianvändning måste brukaren medverka och det görs genom olika styrningar. Här kan den egna organisationen göra mycket genom att beställa och installera teknik som är förståelig och innehar information om energianvändning som brukaren kan ta till sig. Energi- och vattenanvändning behöver tydligöras för brukaren där en återkoppling av dennes användning är möjlig. Beteendet kan sedan styras med olika former av debitering (individuell mätning). Det är viktigt att skapa kunskap och engagemang hos alla brukare (boende, skolor, kontor m.m.) och här kan man göra en del inom organisationen men stöd utifrån med energirådgivning, kampanjer, information i skolor är också viktiga faktorer. Här behöver vi också mer kunskap om beteende i allmänhet. Bygg för framtiden, juni 2012 5

Samverkan Att flera aktörer tidigt är engagerade i projektplanering anses vara en framgångsfaktor. Detta är något som organisationen själv kan arbeta med att tidigt lägga lite mer tid i ett byggprojekt för att skapa en öppen process, med tydliga projektmål där alla aktörer medverkar (även brukare). Eldsjälar är här viktiga. Att här lägga upp ett samarbete med mångfald och bredd i kompetens som sedan undviker överlämningar utan att alla är med genom hela projektet. Ett bra sätt är att utveckla plattformar där goda exempel och erfarenheter kan överföras till andra byggprojekt. Partnering är ett bar verktyg för en ökad samverkan men LOU kan ofta sätta stopp för denna form. Stöd som kan behövas är utvecklandet av standarder för samarbetsformer och avtal. Uppföljning För uppföljning behövs dels mätning av energianvändning och utvärdering av projekt och dels en ökad erfarenhetsåterföring och informationsspridning. När krav ställs vid beställning så behöver kraven redan från början planeras för hur de ska följas upp. Samt att den uppföljningen också verkligen kommer att genomföras. Detta säkerställer att vi får fungerande byggnader med fungerande produkter. Här kan organisationen själv arbeta med att tydligt ställa krav på uppföljning men det behövs också skärpt uppföljning från kommuner m.m. Kunskap vid mätning är också viktig så att det säkerställs att rätt saker jämförs med andra byggprojekt vid erfarenhetsåterföring. Här behövs stöd med att ta fram standarder för mätning (t.ex. de som tas fram via Sveby). Att bilda nätverkför driftoptimering och benchmarking samt jämförelse av produkter kan vara en bra pådrivare. I dessa är demonstrationsprojekt och referensprojekt en viktig faktor. Det gäller att inte bara få till en utvärdering utan också att det finns former för en erfarenhetsåterföring och informationsspridning av resultatet. Anteckningar från workshop finns i Bilaga C. Annonsering Seminarieserien annonserades på LÅGANs, Västra Götalandsregionens och Energi & Miljötekniska föreningens hemsida. Vidare gjordes direkta utskick till register inom Sveriges Byggindustrier, Västra Götalandsregionens och Energi & Miljötekniska föreningen. Utskick gjordes två gånger, 2 respektive 1 vecka innan det första seminariet. Det samlade resultatet, denna dokumentation, kommer att presenteras på www.laganbygg.se och på Passivhus Norden 2012 i Trondheim. Skaraborgs Allehanda publicerade en artikel den 14/6, se bilaga D, Arrangörer LÅGAN, Västra Götalandsregionen, Sveriges Byggindustrier och Energimyndigheten genom Åsa Wahlström CIT Energy Management, Kristina Käck och Anneli Permer Västra Götalandsregionen och Carina Falk Sveriges Byggindustrier Bygg för framtiden, juni 2012 6

Bilaga A: Program Uddevalla Borås Skövde Satsningar i Uddevalla Partik Petré, Teknisk chef i Uddevalla kommun Ombyggnad av Ängön. Andreas Skälegård, Uddevallahem Passivhusen i Östra Tjuvsundsberget och hur Sotenäsbostäder jobbar vidare Satsningar i Borås Anette Carlsson, Vice ordförande kommunstyrelsen Tehuset -en av Sveriges mest energieffektiva vårdbyggnader Bengt-Ove Ström Västfastigheter Bostadsbolaget som går längre än vad lagen kräver både när det gäller ny och ombyggnation Välkommen! Maria Skoog Sveriges Byggindustrier Hällekis idrottshall byggs som passivhus Fredrik Hedman, Götene och Skara kommuner Anders Olsson, Paroc Trädgårdsstadens förskola - möjligheter och utmaningar för passivhus. Roy Grahn, byggchef Sotenäsbostäder Erfarenheter från kunskapsuppbyggnad inom Skanskas för byggnation av lågenergihus Bengt Engberg, AB Bostäder Erfarenheter från kunskapsuppbyggnad inom NCC för byggnation av lågenergihus Björn Adler Skövde kommun Erfarenheter från kunskapsuppbyggnad inom Skanskas för byggnation av lågenergihus Anneli Mälargård, Skanska Christina Claeson-Jonsson, NCC Workshop Agneta Wannerström, Skanska Västra Götalandsregionens program för energieffektiva byggnader Kristina Käck, Miljösekretariatet Västra Götlandsregionen LÅGAN och LÅGANbygg Åsa Wahlström, CIT Energy Management Bygg för framtiden, juni 2012 7

Bilaga B: Detaljerade svar på enkäten. Tabell 1: Svarsfrekvens Uddevalla Borås Skövde Summa Antal deltagare 23 25 40 88 Antal som besvarade enkäten 9 15 22 46 Andel (%) 39 60 55 52 Tabell 2: Andel svar på frågan - Mitt helhetsintryck av seminariet och workshop? % Uddevalla Borås Skövde Summa Bra 56 27 77 57 Medel 44 67 23 41 Dåligt 7 0 2 Vet ej 0 0 Tabell 3: Andel svar på frågan - Jag fick information som jag kommer ha nytta av i mitt dagliga arbete? % Uddevalla Borås Skövde Summa Ja 44 33 64 50 Delvis 56 53 27 41 Nej 13 5 7 Vet ej 5 2 Tabell 4: Andel svar på frågan - Jag knöt nya kontakter som kommer till nytta i mitt dagliga arbete? % Uddevalla Borås Skövde Summa Ja 44 20 23 26 Delvis 33 40 50 43 Nej 33 23 24 Vet ej 5 7 Bygg för framtiden, juni 2012 8

Tabell 5: Andel svar på frågan - Jag vill att LÅGAN eller Västra Götalandsregionen ordnar fler aktiviteter lokalt för en ökad samverkan mellan aktörer? % Uddevalla Borås Skövde Summa Ja 100 73 100 91 Kanske 0 20 0 7 Nej 7 0 2 Vet ej 0 0 Vad var bra och dåligt med seminarie- och workshopupplägg? I Uddevalla gavs följande fria svar: Bra att få prata och lyssna på olika perspektiv av olika problemställningar. Talaren från Uddevalla kommun talade inte om ämnet för seminariet Lite för få deltagare och saknade lite fler personer i beslutspositioner. Allt annat var bra. Jag anser att denna typ av lokala träffar är viktiga och effektiva för uppnå en energieffektivare bebyggelse. Så kom tillbaka med fler seminarier! Avsnittet angående Uddevalla Hems "nydragning" av ventilationskanaler var inte seminariets höjdpunkt. I Borås gavs följande fria svar: Bra info från Västfastigheter och Boråsbostäder. Var för lite info om Västra Götalandsregionens Program för energieffektivt byggande samt LÅGAN. Vilka projekt har sökt pengar och hur har det gått? Saknar info om hur vi byggteknisk bäst skall nå målen med tanke på energiförbrukning. Bra och varierad information Seminariet: Intressant, men inga nyheter. Synd att inte fler hörsammat seminariet. Borde berört fler. Bra föreläsare och roligt med Borås anknytning Det blir ofta spretigt och saknar exempel på bra och mindre bra lösningar. Tyvärr så fångar man ju bara redan frälsta i den här typen av föreläsningar/seminarier. I Borås var de bara ca 20 personer av allt folk som är engagerade i byggbranschen! Hur kan man engagera resten? Viktigt att få ut budskapet - Men hur? Bra: Pedagogiskt upplägg - bra samverkan mellan Åsa o Kristina Mindre bra: Inga exempel på spjutspets från branschen I Skövde gavs följande fria svar: Lagom ambitiöst och långt Inspiration med lokal förankring rätt väg att gå, "avmystifierar" lågenergibyggnaden på ett bra sätt! Bygg för framtiden, juni 2012 9

Bra att det inte var mer än en halvdag och att det är på hemmaplan, det är alltid svårt att ta sig tid och åka långt för såna här träffar. Bättre kontakt mellan och inom Västra Götaland, vi jobbar hårt med energieffektivisering av våra byggnader och har en del att bidra med i frågan. Saknade info om utformningen av projektet i Hällekis och Skövde, en enkel planskiss och sektion hade varit bra. Att idéerna tas till vara på, kategoriseras och faktiskt kan användas till fortsatt arbete för att främja utvecklingen, det är bra. Bra mix med föreläsning och diskussion. Engagemang, medverkan, stämning, miljö Tycker det blev bra inspiration och det behövs häruppe i Skaraborg. Vad var bra och dåligt med workshop? Angående workshop gavs följande fria svar i Uddevalla: Stressig workshop: kanske bättre skala av nått av momenten och göra resten lite lugnare. Angående workshop gavs följande fria svar i Borås: Heldag är nog att föredra så kan man fördjupa sig i grupparbetet och få en lugnare redovisning. Workshop var ett intressant inslag. Den hade dock varit ännu mer givande om det hade funnits lite mer tid att diskutera och formulera de förslag som grupperna kom på. Det var många intressanta diskussioner som påbörjades. Bra: fick jobba med frågorna tillsammans med personer med annan bakgrund etc. Workshoppen gav mig ingenting, måste vara bättre förberedd eller lägg ner den. För kort tid att komma fram till något vettigt. Oklart vad syftet var med workshop. Angående workshop gavs följande fria svar i Skövde: Lite kort om tid för redovisning, och diskussioner. Vi blev aldrig bekanta med varandra, tiden va något kort Det var lite kort om tid för workshop. Annars tycker jag att det var väldigt bra.. Bra upplägg det man kan göra att man ger deltagarna ett nummer så spridningen blir större mellan deltagarna i grupperna. finns ju en tendens att knyta sig till den"säkra" grupp Generellt tycker jag det finns både för- och nackdelar med grupparbeten i den här formen. Ett par av fördelarna är att det ger alla lite mer tid och utrymme att komma till tals och prata med varandra. Till nackdelarna hör att det ofta är mycket svårt att få någon struktur i grupperna på den korta tid man har till förfogande. Men tycker ni det blev bra svar från grupperna så är det ju bra! Förstår att schemat blir pressat, men kanske går det att klämma in en paus på 15-20 minuter i mitten på seminariet för att ge plats till lite nätverkande/mingel. Korta workshop med så vitt "spridda" deltagare ger inget för deltagarna Alltid svårt hitta "roller" på kort tid i den sammansatta gruppen. lätt att man halkar in på olika stickspår.. Bygg för framtiden, juni 2012 10

Bilaga C: Workshop Bygg för framtiden En workshop genomfördes inom varje seminarium. Syftet var att belysa branschaktörers framtida behov. Det samlade resultatet förväntades ge lokala analyser av vad vi kan göra och vad som behövs för en fortsatt utveckling. Analys av det goda exemplets betydelse. Vilka behov som finns och vilket stöd som behövs för att vi ska nå målen. Workshop var indelad i 4 steg: 1. Kort introduktion om världsbild och växthuseffekten, nya direktiv om nära nollenergi krav vid nybyggnation och möjligheter till utökad satsning från myndigheter 2. Därefter genomfördes bikupor där följande fråga diskuterades: Vad krävs för att komma från "så som vi alltid har gjort" till byggande/ombyggnation ner till nära-nollenergibyggnader? Svar om vad som krävs skrevs ned på post-it lappar och grupperades i olika grupper. 3. Grupparbete på 4-6 personer där frågan hur vi ska göra det diskuterades utgående från svar givna i bikuporna. Fokus var på följande frågor: Vad kan jag/min organisation göra? Vad kan vi lokalt/ i regionen tillsammans göra? Vilket stöd behövs för att vi ska kunna göra det? 4. Redovisning från varje grupp. Anteckningar workshop: Uddevalla, 5 juni 2012 Vad krävs för att komma från så som vi alltid har gjort till byggande/ ombyggnation ner till nära-nollenergibyggnader? Kunskap - Utbildningsnivån höjs på alla nivåer - Miljömedvetenhet - Upplysning - Utbildning i skolan - Kunskap ner på golvet till alla! Regler/Styrmedel/politiska beslut - Förenklade byggregler - Ekonomisk styrning - Bidrag - Politiska beslut - Energipris Beteende - Nya samarbetsformer, ändrad livsstil - Nya samarbetsformer - Bryta gamla normer - Ändrad livsstil (tyvärr med hjälp av piska) Bygg för framtiden, juni 2012 11

Uppföljning - NNEH-certifieringssystem Kvalitetssäkring - Uppföljning av färdigt projekt - Elmätning + solceller - Krav på individuell mätning - Krav från myndigheter Hur ska vi göra det? Vad kan jag/min organisation göra? Vad kan vi lokalt/i regionen tillsammans göra? Vilket stöd behövs för att vi ska kunna göra det? Grupp Kunskap Gruppdeltagare: Sten-Åke Niclasson, Thomas Zetterlund, Andreas Skälegård, Stellan Nilsson - Nationell nivå, byggteknik. Ny bra eller gammal som vi tar tillvara. - Lättillgänglig kunskapsbank - Medel för kunskapsförmedling behövs. Det kostar! - Kunskapshöjning alla yrkeskategorier, från projektering till brukare. - Lokala nätverk till följd av seminarier etc. - Energikrav i form av utbildning i timmar/anställd Grupp Regler/styrmedel/politiska beslut Gruppdeltagare: Göran Johansson, Anneli Mälargård, Margaretha Johansson, Lars Engström, Lise-Lotte Boldt - ROT kopplat till klimat/energi för renovering av miljonprogrammen - Sänkt moms? Kan vara en liten del. - Tydliga nationella regler behövs Långsiktighet i besluten. - Stimulera spjutspetsprojekt - Lokal åtgärd - visualisera åtgången Grupp Beteende Gruppdeltagare: Peter Oppenstam, RonnieHollsten, Mattias Ahlén, Roger Stenström, Sören Eklund - Projektören styr brukaren utifrån regler och krav - Styr beteendet med pengar/incitament ex avgifter - Enklare hantering för brukaren. Tex uppvärmning. - Kvalitetsförbättringar, tex. luft, belysning - Återkoppling till slutbrukaren elförbrukning i realtid. - Information tidigt, redan i skolan - Obs! Det tar tid med beteendeförändringar hos individen. Förändringar måste upplevas som förbättringar och enklare. Attraktivitet kring det nya. Grupp Uppföljning/utvärdering Gruppdeltagare: Maja Johansson, Roy Grahn, Anders Berntsson, Lars-Erik Sellberg, Kent Eriksson - Slutbevis först när bevisat att alla kraven är uppfyllda. Justering i BBL. - Beställare ställer rätt krav som sedan följs upp. Fokus på de krav som verkligen kommer att följas upp. - Högre krav på utförande - Beställaren måste tänka långsiktigt. - Lönsamheten med solceller och elmätning måste bli bättre. Få igång försäljningen av överskottet. - Helhetstänk i energisystemet. Styr nationellt hur de olika energislagen nyttjas! Bygg för framtiden, juni 2012 12

Anteckningar workshop: Borås, 12 juni 2012 Vad krävs för att komma från så som vi alltid har gjort till byggande/ ombyggnation ner till nära-nollenergibyggnader? Kunskap - Mer utbildning för hantverkarna - Kunskap i alla led - Redan i skisskedet ha med sig energihushållning. - Kunskapsuppbyggnad hos arkitekterna - Kunskapsåterföring Goda exempel - Mod att sprida erfarenhet som finns - Tankesättet hos konsult/projektering - Höja beställarkompetensen Regler/Styrmedel/politiska beslut - LCC-analys krav innan beslut - Energipriser (politik) - ROT - Kundkrav - Skärpt lagstiftning - Ledningsbeslut - Upphandling baserad på mer än initial kostnad - Momsavdrag för hyresrätter - Modiga politiker Brukaren (beteende) - Boendemiljö - Brukarbeteende - Boendemiljö - Medvetenhet hos byggnadsanvändaren - Kostnaden drabbar den egna plånboken ger god hushållning individuell mätning - Brukardeklaration Samverkan - Höja beställarkompetensen - Mer partnering, mindre av traditionell upphandling - Helhetssyn, ingen suboptimering - Nya entreprenadformer - Övervakning, styrsystem - Vem äger ansvaret för engeriförbrukningen? Hur ska vi göra för att nå dit? I min organisation Lokalt/i regionen tillsammanss Vilket stöd behövs? (Hur få till stödet?) Bygg för framtiden, juni 2012 13

Grupp Kunskap Gruppdeltagare: Mats Gustafsson, Carin Borgelsson, Ny Dinau, Jonas Peterson - Höj beställarkompetensen. - Utbildningssatsningar i skolor yrkesutbildningar. Utförarna snickare, elektriker mfl måste förstå vad innebär det att göra rätt/fel. - Samla de goda exemplen. Konstruktioner etc. Kunskapsbas med det vi vet fungerar (en nationell arena) - Småföretag: arkitekter, byggare. För ut kunskap till dessa. De stora företagen har resurser inte de små. - Någon form av certifiering - Kommunikation till konsumenten Grupp Regler/styrmedel/politiska beslut Gruppdeltagare: Tore Lundin, Karin Carlsson, Elisabeth Njord, Peter Gipperth, Carl-Magnus Capener - Skärp BBR! - (Utbildning av allmänheten kring energibesparing, även hantverkarna via yrkeshögskolor, gymnasier etc.- kunskap) - För in incitament som innebär belöning för de som bygger bättre. Avtal mellan entreprenör och beställare. Enligt Sveby-upplägget - Green deal konsult som ser över besparingsmöjligheter i fastigheter. Tex energibolaget står för lånet. Investeringskostnader utjämnade över tid. Grupp Brukaren (beteende) Gruppdeltagare: Henrik Kåvestam, Maria Aronsson, Johan Stosic, Christina Claesson- Johnsson - Plånboken styr brukarens beteende. - Förlåtande teknik (justerar felaktigt beteende) - Visualisering av den egna energiförbrukningen - Uppmuntra positivt beteende tex skattelättnader, bidrag för individuell mätning - Bättre kunskap om beteende, foskningsinitiativ & möjligheter - Bidrag för att installera individuell mätning. - Påminn och stötta, tex. genom energirådgivning, kampanjer - Kontor och skolor måste fångas upp! Gröna avtal el dyl. Grupp Samverkan Gruppdeltagare: Bengt Ove Ström, Roger Sjöö, Bror-Egon Johansson, Anders Östlund, Glenn Claesson, Lennart Alsin - LOU en begränsing! Jobba politiskt med en förändring om vi ska kunna nå bättre resultat. - Undvika överlämningar, vara med på hela resan! Projekterande konsulter. För att undvika att initiala intentioner tappas bort. - Utveckla plattformar. Ta tillvara goda exempel och erfarenheter. - Sprida kunskap om varandras tekniker. Alla som ingår i projektet. (Sitta runt samma bord.) - Jobba med visuell planering och projektering. Arbeta tillsammans! - Stimulera fastighetsekonomin/- driften tidigt i projekten - Jobba med mjuka parametrar (bonus/incitament. Viktigt att få ta del av gott resultat.) Bygg för framtiden, juni 2012 14

Anteckningar workshop: Skövde, 13 juni 2012 Vad krävs för att komma från så som vi alltid har gjort till byggande/ ombyggnation ner till nära-nollenergibyggnader? Kunskap - Utveckling material - Kunskap om nya metoder vid renovering för att kunna värdera alternativ - Upplysning - Utbildning - Energikompetens - Kompetensutveckling tillgänglig för alla, gemensam målbild - Tydligare redovisning av koppling mellan lågenergibyggnation och finansiella besparingar för icke-branschfolk Regler/Styrmedel/politiska beslut - Utvärdering av anbud måste gynna lågenergianvändning och grönt byggande - Straffavgift - LCC och byggkostnad rätt tänk, påvisa lönsamhet. - Lönsamhet byggare/brukare - Strategier - Krav från våra beslutsfattare styrmedel - Beställare ställa krav, incitament via bidrag och/eller regelverk - Förenkla standards samtidigt som vi skärper kraven för renovering av flerbostadshus - Skärpta byggnormer - Stöd till NNE-hus - Öka byggtakten - Pengar/ekonomiska stimulansmedel ROM-bidrag - Långsiktighet i den ekonomiska planeringen Brukaren (beteende) - Engagemang - Nytänkande - Driftskunskap/personal i tidigt skede Samverkan - Tidig samverkan med alla aktörer vid nybyggnad - Tänk till i projekteringen vid ombyggnation - Mer partnering - Engagemang/förståelse - Politiker som tänker längre än en mandatperiod - Tydliga mål - Samverkan i processen Uppföljning (mätning, utvärdering, spridning) - Uppföljning av drift driftsoptimering - Möjlighet att höja hyran vid renovering - Vilja-motivation - Fönster, glas, täthet utvecklas vidare Hur ska vi göra för att nå dit? I min organisation Lokalt/i regionen tillsammans Vilket stöd behövs? (Hur få till stödet?) Bygg för framtiden, juni 2012 15

Grupp Kunskap Gruppdeltagare: Ola Lundh, Lars Stenerås, Conny Nilsson, Ronny Wångdahl, Fredrik Hedman, Stellan Carlberg, Mats Johansson, Vendela Wahlberg - Energi- och miljökompetensen (samordnare) med tidigt i processen - Beställarkompetens - nyckelroll - Nyttja certifieringssystem som finns (beställarombud) MB, BREEAM, Green Buildin, PHI - Utbyte av erfarenheter nätverk och forum - Demonstrationsprojekt och referensprojekt - Mer partnering/samverkan Grupp Regler/styrmedel/politiska beslut Gruppdeltagare: Sari Strömblad, Björn Lindahl, Annika Börjesson, Jessica Alexandersson, Anders Svärd, Peder Lövhagen, Anders K Gustafsson, Orvar Eriksson - Fokusfråga: Långsiktighet i den ekonomiska planeringen - Ökad kompetens i beställarledet - Tydligare ambitionsnivå från kommunerna - Bättre viktning energi-/miljö- ekonomi. - LCC in i anbudsförfarandet (LOU) Grupp Brukaren (beteende) Gruppdeltagare: Henrik Paulsson, Petra Vadykova, Mikael Leijon, Stefan Svensson, Amanda Frid - Fokusfråga: Engagemang - Kunskap och engagemang till användare. Nyckeln till engagemang. - Informationsmaterial om produkterna från tillverkarna till slutanvändarna. - Tydliggör förbrukningen energi och vatten för brukarna. Återkoppla - Incitament till bostadsrättsföreningar så att de ska vilja börja jobba med frågorna. - Tillverkare tar ökat ansvar för information till slutanvändaren Grupp Samverkan Gruppdeltagare: Agneta Wannerström, Karin Björk-Swälas, Angel Rodriguez-Olmo, Håkan Lindblad, Hans Kardell Fokusfråga: Samverkansprojekt - Mångfald och bredd i kompetenser behövs. Tex ha med brukaren tidigt - Bred kompetens i tidigt skede, öppen process. Skapa en kultur. Ödmukhet. - Tydlighet i början av projektet. - Mer tid läggs i början av projektet för att slippa omtag - Tydlig målbild för alla i samverkansprojektet - Öka kunskapen hos beslutsfattare, ta fram fler policys etc. Sök upp! - Eldsjälarna viktiga att få med. - LOU bra eller dåligt? Nytänk inom entreprenadsidan. Grupp Uppföljning (mätning, utvärdering, spridning) Gruppdeltagare: Björn Adler, Peter Ljungberg, Calle Rehn, Johnny Pavasson, Thomas Tell, Karl Alexandersson, Claes Engström, Henrik Johansson, Per-Anders Palm - Syfte att kunna jämföra sig med någon annan - Då behövs en standard för mätningen, sätts samman i lokala nätverk (tex www.sveby.org) - Man behöver ha någon att jämföra sig med nätverk benchmarking/standard/produkter - Ta fram produkter som fungerar. Efterfråga kompletta funktionsprodukter - Driftsoptimering nätverk, benchmarking. Bygg för framtiden, juni 2012 16

Bilaga D: Deltagarlista Deltagarlista Uddevalla 5/6 Mattias Alén, ÅF Anders Berntsson, Peab Lise-Lotte Boldt, Uddevalla kommun Sören Eklund, Uddevalla kommun Lars Engström, ÅF Kent Eriksson, Rörkonsult i Uddevalla AB Roy Granh, Sotenäsbostäder Ronnie Hollsten, KanEnergi Maja Johansson, Sotenäsbostäder Göran Johansson, Armatec Margaretha Johnsson, Uddevallahem Kristina Käck, Västra Götalandsregionen Anneli Mälargard, Skanska Sten-Åke Niclasson, Rörkonsult i Uddevalla AB Stellan Nilsson, Riksbyggen Peter Oppenstam, Riksbyggen Anneli Permer, Västra Götalandsregionen Patrik Petré, Uddevalla kommun Lars-Eric Sellberg, Sveriges Byggindustrier Andreas Skälegård, Uddevallahem Roger Stenström, Energirådgivningen, Miljö och stadsbyggnadskontoret Åsa Wahlström, CIT Energy Management Thomas Zetterlund, Uddevallahem Deltagarlista Borås 5/6 Maria Aronsson, Borås Stad Carin Borgelsson, Fastighetskontoret Göteborg Carl-Magnus Capener, SP Annette Carlson, Borås Stad Karin Carlsson, Herrljunga kommun Christina Claeson-Johnsson, NCC Glenn Claesson, Bostäder AB Borås Ny Dinau, Ny tanke Bengt Engberg, Bostäder AB Borås Peter Gipperth, HSB Göteborg Mats Gustafsson, KanEnergi Bror-Egon Johansson, Borås Stad Henrik Kavestam, Borås Stad Kristina Käck, Västra Götalandsregionen Kimmo Kurkinen, Högskolan i Borås Tore Lundin, Borås Stad Elisabeth Njord, Borås Stad Ing-Marie Odegren, Alingsashem Jonas Peterson, Ludvig Svensson AB Anneli Permer, Västra Götalandsregionen Bygg för framtiden, juni 2012 17

Roger Sjöö, RO-Gruppen AB Johan Stosic, Tyréns AB Bengt-Ove Ström, Västfastigheter Åsa Wahlström, CIT Energy Management Anders Östlund, Borås Stad Deltagarlista Skövde 13/6 Björn Adler, Skövde Kommun Karl Alexanderson, Skövde Kommun Jessica Alexanderson, Lidköpings kommun Karin Björk-Swälas, Skara och Götene kommun Annika Börjeson, Lidköpings kommun Stellan Carlberg, Skara och Götene kommun Claes Engerström, Skara och Götene kommun Orvar Eriksson, Skövde kommun Amanda Frid, Skara och Götene kommun Anders Gustafsson, NCC Fredrik Hedman, Skara och Götene kommun Henrik Johansson, Lidköpings kommun Mats Johansson, KanEnergi Sweden AB Hans Kardell, Västfastigheter Kristina Käck, Västra Götalandsregionen Björn Lindahl, Lidköpings kommun Peter Ljungberg, Västfastigheter Ola Lundh, NCC Mikael Leijon, Skara och Götene kommun Håkan Lindblad, Skara kommun Peder Löwhagen, Skanska Conny Nilsson, Swegon Anders Olsson, Paroc Per-Anders Palm, Asplunds Bygg Johnny Pavasson, Västfastigheter Henrik Paulsson, Swegon Anneli Permer, Västra Götalandsregionen Calle Rehn, Västfastigheter Angel Rodriguez-Olmo, Fläkt-Teknik AB Maria Skoog, Sveriges Byggindustrier Lars Stenerås, Skara och Götene kommun Sari Strömblad, Skövde kommun Stefan Svensson, Skara och Götene kommun Anders Svärd, Skara och Götene kommun Thomas Tell, ÅF Infrastucture AB Vendela Wahlberg, Göteborg Energi AB Petra Vladykova, Swegon Åsa Wahlström, CIT Energy Management Agneta Wannerström, Skanska Ronny Wångdahl, Skara och Götene kommun Bygg för framtiden, juni 2012 18

Bilaga E: Artikel i Skaraborgs Allehanda 14/6 2012 Bygg för framtiden, juni 2012 19