STORDIOR FRÅGOR Facit Kaj Hildingson
BOKFÖRLAGET NATUR OCH KULTUR Kundtjänst/order: Förlagsdistribution, Box 706, 176 27 Järfälla Tfn 08-453 85 00, Fax 08-453 85 20 Redaktion: Box 27323, 102 54 Stockholm Tfn 08-453 86 00, Fax 08-453 8790 E-post: info@nok.se Nätplats: www.nok.se Projektledare: Anne-Li Stjernholm Textredaktör: Anna-Sofia Nyström Grafisk form: Ann Entell 2004 Kaj Hildingson och Bokförlaget, Stockholm 1:1
INNEHÅLL Bönderna 1. Byteshandel under stenåldern 4 Grekerna 2. Torget i Aten 5 3. Kvinna i Aten 5 Romarna 4. Den romerska familjen 6 5. Folkliv i Rom 6 6. Ett romerskt kastell 6 7. Slavar i Romarriket 7 Araberna 8. Beduiner på den Arabiska halvön 8 Europa tar form 9. Klostren sprider kunskap 9 10. I en engelsk by på 1300-talet 9 11. I ett garveri på medeltiden 9 12. Hudar blir skinnvaror 9 Världskartan ritas 13. Guldhandel i Västafrika 10 14. Sjöfartsskolan i Sagres 10 15. Portugisisk slavhandel 10 16. Vasco da Gama seglar till Indien 10 17. Djonker världens bästa fartyg 11 18. Cortés erövrar Mexiko 11 19. På ett slavskepp 11 Den industriella revolutionen 20. England under medeltiden 12 21. Landskapet förändras 12 22. I kolgruvan 12 23. Rasrisk och giftiga gaser 13 24. De första fabrikerna 13 Första världskriget 25. Skyttegrav på västfronten 14 Andra världskriget 26. Slaget om Storbritannien 15
BÖNDERNA Stordia 1 1. Byteshandel under stenåldern 1. Konsten att kunna odla. 2. De vet inte om jägarna tänker gå till attack. 3. Kvinnorna använder skäror. En sådan uppfinning görs först sedan man skördat många gånger med händerna. 1. Det finns friskt vatten och jord som är lätt att odla. 2. En grupp som strövade omkring kunde inte bära med sig hur många barn som helst. 4 2004 Kaj Hildingson och Bokförlaget
GREKERNA Stordia 2 3 2.Torget i Aten 3. Kvinna i Aten 1. Att så många olika varor bjuds ut på marknaden. De stora templen i bakgrunden. 2. Likheterna är att många olika varor bjuds ut och att folk både handlar och träffas. Olikheterna är att man inte säljer slavar på dagens marknader. Inte heller brukar filosofer samlas där för att diskutera. 3. Templens arkitektur och klädernas utseende visar tillsammans att detta är Grekland. 4. Han ska köpa skor och skomakaren skär till sulan efter kundens fot. 1. Folk använde också torget som mötesplats. De träffades där och diskuterade olika frågor. 2. Agorafobi betyder att man känner olust för att vistas på öppna platser. Agorafobi är sammansatt av orden agora som betyder torg och fobi som betyder skräck. 1. Fattiga barn hade inte så fina dockor och inte så fina kläder. 2. Han har en hatt med breda brätten som ska skydda mot solen. 3. Urnan längst till höger och musikinstrumentet på väggen. Husmoderns fina kläder och de fint formade stolarna visar också att man har gott om pengar. 4. De står uppsträckta och lyssnar uppmärksamt. 1. Det betydde att barndomen var slut. 2. Det var bara pojkar som kunde ärva gården och jorden efter fadern. Bara pojkar fick gå i skola. 5 2004 Kaj Hildingson och Bokförlaget
ROMARNA Stordia 4 7 4. Den romerska familjen 1. Mosaikgolvet och den målade väggen kostade mycket pengar. 2. Äpplen, druvor och fikon. Fikonen bär slavinnan fram på brickan. Äpplena och druvorna ligger längst till vänster på bilden. 3. Förutom huset ser man det på de fina kläderna som kvinnan bär. Familjen har också råd att hålla sig med flera slavar. Även möblerna är fint gjorda. 1. Gatorna var så trånga att det inte fanns plats för vagnar och alla människor som var ute på dagarna samtidigt. 2. Lägenheterna var mörka och trånga. Under våren och sommaren blev det väldigt varmt i dem. Då var det trevligare att sitta ute på gatan. Så gör man än i dag i området runt Medelhavet eftersom lägenheterna blir så varma under vår och sommar. 1. Man har hittat golvet och väggen vid utgrävningar av romerska villor. 2. Den romerska armén behövde soldater och officerare, och dessutom behövdes många tjänstemän för att styra det väldiga Romarriket. 5. Folkliv i Rom 1. Det är en grupp musikanter som uppträder och hoppas få pengar av åskådarna. 2. Många hämtar vatten vid brunnen. 3. Vin, kött, husgeråd och bröd. 4. Putsen har fallit av på flera ställen så att man ser tegelstenarna. 6. Ett romerskt kastell 1. Lansar, svärd och en dolk. 2. Soldaterna har långskjortor och sandaler. En soldat har en brynja och soldaten i dörren bär en kappa med huva. 3. Soldaterna tar det lugnt, skrattar och spelar tärning. 1. Lansen användes för att kasta eller att stöta med. De korta svärden användes i strid man mot man. Med dolken kunde man sticka ned en fiende i väldigt tät närkamp då det inte ens fanns plats att svinga svärden. 2. De kallas legionärer eftersom den romerska armén var uppdelad i avdelningar som kallas legioner. 3. Kastellet gav ett bra skydd mot rövare. De romerska soldaterna behövde många hantverkare som arbetade för dem. Därför fanns det alltså arbete att få runt kastellen. 6 2004 Kaj Hildingson och Bokförlaget
ROMARNA Stordia 4 7 7. Slavar i Romarriket 1. Han har en gruvhacka i handen, därför kan man se att han arbetar i en gruva. 2. Mat och dryck. 1. Sådana slavar som stulit eller protesterat mot sina ägare eller begått andra brott. 2. Straffet skulle vara så avskräckande att andra slavar aktade sig för att bli dömda till gruvorna. 3. Slaven hade kostat pengar. En misskött slav arbetade sämre, så det var alltså att kasta bort sina pengar. 4. Det var bara genom sin herre slaven kunde bli fri. Dessutom var straffen stränga för den som trotsade sin herre. 7 2004 Kaj Hildingson och Bokförlaget
ARABERNA Stordia 8 8. Beduiner på den Arabiska halvön 1. De bor i tält och inte i hus. 2. Det visas av palmerna i vänstra delen av bilden. Sådana palmdungar växer inte i öknen om det inte finns gott om vatten. 3. Får och getter. 1. Mjölk, kött, väskor, bälten, sadlar, tält och bränsle. 2. Mjölk och dadlar. 3. Kaffe. 8 2004 Kaj Hildingson och Bokförlaget
EUROPA TAR FORM Stordia 9 12 9. Klostren sprider kunskap 11. I ett garveri på medeltiden 1. Man ser det på dräkten och de rakade huvudena. 1. Man ville sprida kristendomen till de minst utvecklade platserna i Europa. 2. Vattenhjulet. 3. Romarna ansåg att kroppsarbete bara var något för slavar. Munkarna lärde ut att det var ett sätt att tjäna Gud. Munkarna visade på det bibelord som säger att människan ska äta sitt bröd i sitt anletes svett. 10. I en engelsk by på 1300-talet 1. Man ser det på kläderna. 2. De bearbetar hudar. 1. Vid garvningen konserveras huden så att den inte ruttnar. 2. Det luktade starkt från dem. 3. I de kar som är fyllda med vatten blandat med garvämnen. 4. Det tar för lång tid. Dessutom är det så dyrt att nästan ingen skulle ha råd att köpa läder som garvats på detta sätt. 5. Mycket fler varor tillverkades av skinn förr i tiden. I dag använder vi mycket mer konstgjorda eller syntetiska varor. 1. De har ganska fina kläder och gott om husgeråd. De verkar heller inte lida brist på mat. 1. Många människor dog. Efter pesten hade så många dött att det var brist på arbetskraft. Lönerna måste höjas för att locka till sig arbetare. Tidigare hade priserna varit ungefär de samma under flera hundra år. 2. Han har studerat gamla teckningar och målningar från denna tid. 3. Större djur som hjortar ville adelsmännen och kungen ha för sig själva. 12. Hudar blir skinnvaror 1. Sadelmakare, skomakare, handskmakare. 2. Det fanns mycket fler hästar och andra dragdjur. Till dessa djur behövdes selar och remtyg och sadlar till ridhästarna. I dag har bilar och lastbilar tagit över hästens roll. Väskor och andra saker görs av plast istället för av läder. 1. I dag har maskinerna tagit över mycket av de gamla hantverken. Maskintillverkade varor kan göras billigare och tillverkas snabbare än handgjorda varor. Handgjorda varor är så dyra att många inte har råd att köpa dem. 2. Många hade inte råd med skor av skinn. 9 2004 Kaj Hildingson och Bokförlaget
VÄRLDSKARTAN RITAS Stordia 13 19 13. Guldhandel i Västafrika 15. Portugisisk slavhandel 1. Det ser man på kläderna och kamelerna. 2. Handelsmännen har vapen med sig och en beväpnad man står på post. 1. När handelsmännen kom lade de sina varor på marken och drog sig tillbaka. När de kom tillbaka låg det små högar med guldsand bredvid varje hög med varor. Om handelsmännen var nöjda tog de guldsanden och gav sig av. Var de inte nöjda drog de sig tillbaka och lämnade guldet kvar. Då fick guldgrävarna öka mängden av guldsand till dess att båda parter var nöjda. 2. I Västafrika, söder om Sahara. 3. Den som kontrollerade guldhandeln blev en mäktig härskare. 14. Sjöfartsskolan i Sagres 1. Båtmodellerna. 2. Mannen som sitter längst till vänster. Det syns på hans dyrbara dräkt. 1. Det kallas astrolabium och användes för att mäta solhöjden. 2. De ville finna vägen till det hemlighetsfulla guldlandet i västra Afrika. 3. Det finns inga dokument från 1400-talet som beskriver skolan. Den första gången skolan nämns är på 1600-talet, 200 år efter det att den ska ha grundats. 1. Bilden visar hur portugiser fångat människor som ska bli slavar. 2. De kommer att bli slavar. 3. Det ser man främst på kläderna. 1. På Afrikas västkust. 2. Portugiserna letade sig ner efter Afrikas kust för att hitta en väg till guldlandet i västra Afrika. På vägen dit upptäckte de att slavhandel kunde vara lönsam. 3. Påven hade godkänt resorna längs Afrikas kust som korståg. Därmed fick portugiserna automatiskt förlåtelse för allt de gjorde. 16. Vasco da Gama seglar till Indien 1. De ser en stor stad med höga torn. Alla båtar i hamnen tyder på att det är en viktig handelsstad. Det vimlar av folk och på kajen ligger lagerhus, basarer och verkstäder. 2. Nu känner de att målet är nära efter den långa resan. 3. Det vita seglet som sticker upp framför fören på portugisernas båt. Sådana segel är typiska för arabernas båtar. 4. Formen på tornen i staden. 1. De ville tjäna pengar på kryddhandeln. 2. Araberna var rädda att portugiserna skulle ta över handeln med kryddor. 10 2004 Kaj Hildingson och Bokförlaget
VÄRLDSKARTAN RITAS Stordia 13 19 17. Djonker världens bästa fartyg 1. Kinesiska djonker 2. Bemålningen, den gyllene draken i aktern och seglen är typiska för kinesiska djonker. 1. Från bambuns stammar. 2. Seglen hade träribbor ungefär som persienner. Seglen kunde snabbt ställas om när vinden vände. 3. Ett akterroder är lättare att svänga än ett sidoroder. Det går alltså snabbare att få båten att svänga dit man vill med ett akterroder. 4. Man ville i stället lägga pengar på försvar av Kinas norra gräns och på att bygga vallar till skydd mot översvämningar. 5. De kinesiska flottorna som behärskat Indiska oceanen försvann. När portugiserna fann sjövägen till Indien kunde de bygga upp ett kolonialt välde i Indiska oceanen. 18. Cortés erövrar Mexiko 1. De ser en stor praktfull stad. Men den är dessutom byggd mitt i en sjö. Något sådant hade spanjorerna aldrig sett tidigare. 2. Deras rustningar har bucklor. 3. Utan henne skulle Cortés inte ha kunnat ta sig fram till Tenochtitlán. 1. Hästen. 2. Enligt en gammal berättelse skulle det en dag komma vita gudar från andra sidan havet. Indianerna trodde att spanjorerna var dessa gudar. 3. Aztekerna var ett härskarfolk som förtryckte andra stammar. 4. Spanien blev en stormakt och stora mängder guld och silver skeppades över Atlanten. 19. På ett slavskepp 1. De är väldigt trångt sammanpackade. 2. Den vite mannen har en pistol i bältet. 1. Ju fler slavar som dog, desto mindre blev vinsten eftersom det inte fanns så många slavar kvar att sälja. 2. År 1865. 11 2004 Kaj Hildingson och Bokförlaget
DEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN Stordia 20 24 20. England under medeltiden 22. I kolgruvan 1. Framför allt människornas kläder. 2. Det finns inga maskiner, inga järnvägar och inga fabrikstillverkade redskap. 3. Godsherrens borg är byggd för att kunna försvara sig emot fiender. 1. Slagan användes för att slå ut de mogna sädeskornen ur axen. 2. Det fanns inga maskiner så allt måste göras för hand. 3. De var uppdelade i små smala remsor. 21. Landskapet förändras 1. Arbete i en kolgruva. 2. Ångmaskinerna drog hissarna som transporterade kolgruvearbetarna till gruvgångarna. Hissarna användes också för att få upp kolet ur gruvan. Ångmaskinerna drev också de pumpar som höll vattnet borta från gruvgångarna. 1. Kvinnor bar tunga bördor av kol. Man måste slita hårt för att dra vagnar med kol till hisschaktet. Det fanns ingen skyddsutrustning till arbetarna. 2. Under den industriella revolutionen ökade produktionen av stål. Det krävdes mycket kol för att hålla igång stålverken. 3. De drog vagnar med kol både nere i gruvan och uppe på marken. 1. Bilden visar ett välmående landskap. Inga tecken på krig syns någonstans. 2. Godsherrens borg är borta. Den nya godsägaren bor i ett hus utan murar. 3. Bilden visar England. Det kan man se på kläderna och husen. 1. Den jord som tidigare brukades gemensamt har delats upp och varje ägare har hägnat in sina fält. 2. Godsägarna ville få möjlighet att använda nya jordbruksmetoder och få större skördar. 3. Maskinerna blev så stora att det blev omöjligt att placera ut dem i hemmet. Tidigare hade maskinerna kunnat komma till arbetarna. Nu måste arbetarna komma till maskinerna. 12 2004 Kaj Hildingson och Bokförlaget
DEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN Stordia 20 24 23. Rasrisk och giftiga gaser 24. De första fabrikerna 1. Vissa gångar var så trånga att bara barn kunde krypa igenom dem. Därför ansågs barn speciellt lämpliga att arbeta på vissa ställen i gruvan. 2. Fågeln ska varna för giftiga gaser. Fågeln är känsligare än människor. Om fågeln faller ihop tyder det på att giftig gas strömmar ut någonstans. Då gäller det att skynda sig ut ur gruvan. 3. Det var väldigt varmt längst ner i gruvan. 1. Dels var arbetet farligt, vilket gjorde att många dog unga i olyckor, dels var arbetet så hårt att gruvarbetarna fort blev utslitna. 2. År 1842. 1. Det finns inga skydd för kugghjulen och drivremmarna. Arbetarna har ingen skyddsutrustning. Det finns barn som arbetar i fabriken. Belysningen är för dålig. 2. Tyg. 3. Det vävs tyg i maskinerna. Bomull ligger i korgen till vänster. Pojkarna bär en korg med bomullstråd. 1. Många kunde inte längre försörja sig som bönder eftersom jorden delats upp på nytt. Dessa människor sökte sig till städerna i jakt på nya arbeten. 2. Det fanns inga skyddsanordningar på maskinerna. Arbetsdagarna var långa och mot slutet av dagen var man trött och inte så uppmärksam. 13 2004 Kaj Hildingson och Bokförlaget
FÖRSTA VÄRLDSKRIGET Stordia 25 25. Skyttegrav på västfronten 1. Vi ser soldater i en skyttegrav under första världskriget. 2. Det ligger döda soldater ovanför skyttegraven. De måste begravas snabbt för att förhindra sjukdomar. Eftersom man inte hunnit begrava soldaterna måste striden ha ägt rum nyligen. 3. De kommer från Storbritannien. Det kan vi se på uniformerna. 4. Han tittar upp ur skyttegraven med hjälp av ett periskop. Han vågar inte sticka upp huvudet på grund av krypskyttar. 1. Tuberkulos och kallbrand. 2. Fem miljoner. 14 2004 Kaj Hildingson och Bokförlaget
ANDRA VÄRLDSKRIGET Stordia 26 26. Slaget om Storbritannien 1. Vi ser en stad i Storbritannien efter ett bombanfall. 2. Det syns på den dubbeldäckade bussen och soldaternas hjälmar. 3. Folk har vågat sig ut på gatan. Medan bomberna föll satt man i skyddsrummen. 1. Att förstöra viktiga mål som hamnar och att knäcka befolkningens motståndsvilja. 2. Aldrig förr i historien har så många haft så få att tacka för så mycket. 15 2004 Kaj Hildingson och Bokförlaget