Fokusbrev september Gasens utveckling i Europa I detta fokusbrev hoppas vi kunna ge er en bättre insikt i hur gasmarknaden fungerar och vad som styr utbud, efterfråga och prissättningen. Vi koncentrerar oss främst på Sverige och Europa, men när det gäller prissättning kommer vi även in på den globala situationen. Vi hoppas att ni finner den här rapporten intressant och ni är självklart mycket välkomna att höra av er med eventuella frågor eller kommentarer kring marknaden eller kring vad Modity kan göra för just er. Historik Naturgas började användas i Sverige 1985 efter ett avtal med Danmark om import. Den svenska ledningen kopplade på det danska nätet via Dragör-Klagshamn. Från början var det mest en skånsk angelägenhet, men med nuvarande sträckning av gasnätet från Trelleborg i söder till Stenungsund och Gnosjö i norr har dess betydelse som energibärare ökat. I de 33 kommuner som idag använder naturgas står gasen för ca 20 % av den totala energiförbrukningen. Totalt av Sveriges energiförbrukning är dock andelen väldigt liten, inte mer än ca 3 %. Naturgasen som används i Sverige kommer främst från de danska gasplattformarna i Nordsjön, men gasfälten i Nordsjön börjar nu minska och inom några år kommer andelen av gas från kontinenten att öka. En ny gasledning mellan Tyskland och Danmark har byggts och fr.om säsongen 14/15 kommer den i full drift Avreglering i Sverige Trots att den svenska elmarknaden avreglerades redan 1996 tog det ytterligare drygt 10 år innan gasmarknaden avreglerades fullt ut. Gasmarknaden avreglerades i flera steg, först ut var de allra största förbrukarna som i början av 2000-talet kunde välja gasleverantör. Från
den 1 juli 2007 verkar alla kunder i en öppen marknad, vilket innebär att samtliga kunder anslutna till det svenska naturgassystemet fritt kan välja gasleverantör. Användningsområden för naturgas Användningsområdena för naturgas är många, i industriella processer och uppvärmning av fastigheter. Vid elproduktion används naturgas också som bränsle i gasturbiner, de två största i Sverige är Öresundverket i Malmö (EON) och Ryaverket i Göteborg (Göteborg Energi). Ett annat stort användningsområde, som under de senaste åren har ökat, är som bränsle till fordon. Då används oftast fordonsgas, vilket gasbranschen har bestämt är en mix av biogas och naturgas(50/50). Nästan alla bussar i centralorterna i de kommuner som har tillgång till naturgasnätet är gasdrivna, detta bidrar till minskad miljöbelastningen i städerna. Naturgas har generellt spelat en viktig roll för en minskad miljöbelastning, då många industrier genom åren har skiftat olja och kol mot naturgas i sina processer bl. a. de tunga olje- och process industrierna i Stenungsund. Det har gett lägre utsläpp av koldioxid, inga utsläpp av svavel, tungmetaller och stoft vilket har gett en möjlighet för företagen att snabbare nå sina miljömål. Skatter Den skattereduktion som naturgas har haft har gradvis minskat och för 2015 kommer det att ske en skatteförändring, vilket ger en höjning från dagens 29,3 öre/kwh till 30,5 öre/kwh. När det gäller naturgas som används till drivmedel är höjningen från 16,9 öre/kwh till 22,0 öre/kwh. Biogas är fortfarande helt skattebefriat. LNG LNG är naturgas i vätskeform och är mycket vanligt i bl.a. England och Japan där det inte finns tillgång till naturgasledningar på samma sätt som på kontinenten. I Sverige finns det idag två terminaler; i Nynäshamn och i Lysekil. LNG ökar i Sverige då flera terminaler är på väg bl. a. i Göteborg, Helsingborg och Gävle. Import av LNG sker med specialbyggda fartyg, LNG-tankers. Från terminalen kan gasen sedan transporteras med tåg eller med lastbil direkt till förbrukaren. En övergång till LNG från olja eller gasol är en stor miljövinst. De nya LNG terminalerna i Sverige ger förutsättningar för fler industrier att skifta från olja/gasol till naturgas. Dessutom ökar det utbudet av naturgas i Sverige då vi kommer kunna ta emot mer gas från t.ex. USA. Även om gas i USA är billigare än i Europa så gör de tillkommande transport- och omvandlingskostnaderna att totalpriset blir högre än den börsindexerade rörbundna gasen. Den globala handeln av LNG utgörs av knappt 20 exporterande länder och ca 25 importerande länder; Quatar, Malaysia, Indonesien, Australien och Nigeria. De största importörerna är Japan, Sydkorea och Storbritannien. Även Kina och Indien syns bland dem som ökar sin import. Osäkerheten är stor om USA med sin utvinning av skiffergas kommer att bli den stora nettoexportör man har pratat om de senaste åren. Den globala handeln av LNG har ökat mycket kraftigt sedan 1980.
Biogas Produktion av biogas ökar i Sverige, biogas bildas exempelvis då matavfall eller gödsel bryts ner av mikroorganismer. Avloppsvatten i avloppsverk kan genomgå en rötningsprocess och bilda biogas. Göteborg Energi (GoBi Gas) har i vår driftsatt en försöksanläggning som förgasar skogsråvara till biogas. Biogas är ett helt förnyelsebart bränsle och kan, som alternativ till vind, vara ett bränsle som kan användas i gasturbiner för elproduktion. I Sverige finns ett stort intresse för att starta produktion av biogas, men på grund av den stora prisskillnaden mellan biogas och naturgas är efterfrågan idag relativt låg. De skattelättnader som finns för biogasinköpare räcker inte för att täcka prisdifferensen mot naturgas. Europeiskt producerad biogas är billigare och det finns möjlighet att importera biogas för att täcka upp skillnaden mellan produktionen i Sverige och efterfrågan på grön gas, främst fordonsgas. Vid import av biogas till transportsektorn har Energimyndigheten vissa kriterier som måste vara uppfyllda för att få den gröna skattereduktionen. Det gäller bl.a. spårbarhet till ursprungskällan. Modity blev i maj det första bolaget i Sverige att få godkänt för import av biogas till transportsektorn, se mer under Vad kan Modity göra. Prispåverkande faktorer efterfråga och tillgång globalt Enligt World Energy Outlook (WEO) 2013 förutspås en ökning av efterfrågan på naturgas, ca 1,6%/år fram till 2035 eller från ca 3370 bcm under 2011 till ca 4975 år 2035. 82% av ökningen räknar man med ska komma främst från Kina (räknar med en fyrdubbling!), Mellanöstern och USA. Anledningen är bl.a. ökade miljökrav och minskad användning av kol. I Europa har efterfrågan de senaste åren minskat, bland annat pga försämrad ekonomi, höga gaspriser och låga kolpriser samt en ökad utbyggnad av förnyelsebar energi. WEO räknar inte med någon större ökning de närmaste åren, men det beror på CO2 och kolpriser samt hur mycket kärnkraft som stängs ned. När det gäller produktion väntas även utbudet öka, bl.a. från Irak, östra Afrika, Brasilien samt de tidigare producenterna Ryssland, Nord- och Västafrika och Mellanöstern. Dessutom väntas okonventionell gas (som t.ex. skiffergas) att stå för nära hälften av utbudsökningen. USA, Kina och Australien blir stora producenter fram till 2035 enligt WEO 2013. Totalt räknar WEO med en ökning från ca 3384 bcm under 2011 till ca 4976 år 2035. Världens totala naturgasreserv uppskattas av IEA och WEO att räcka i ungefär 230-250 år, med en produktion som motsvarar den globala produktionen under 2010. Norge förblir den största producenten av gas i Europa och WEO räknar med att de behåller sin nuvarande produktion under tiden fram till 2035, bl.a. pga projekt i Barents hav. I övriga Europa beräknas produktionen minska. Den ökande handeln med LNG har också lett till att de tidigare helt regionala marknaderna har närmat sig varandra och prisskillnaderna har minskat. LNG exporter från t.ex. USA har satt press på tidigare oljeindexerade gaspriser.
Gashandel Handel mellan regioner har ökat med över 80% de senaste 20 åren och WEO förutspår en fortsatt skarp ökning fram till 2035. Den ökade handeln, bl.a. genom LNG, kommer troligen att leda till mer marknadsmässiga priser, lägre spreadar (prisdifferenser) mellan länder och en högre volatilitet. Import blir också allt viktigare för Europa då produktionen minskar, speciellt om kärnkraftverk fortsätter stängas ner och miljökrav gör att mer kol fasas ut. Prissättning av naturgas Prissättningen av gas har förändrats markant de senaste åren. Under 2005 till 2008 innebar förändringen främst en övergång från bilaterala kontrakt till oljeindexerade kontrakt. Därefter har skiftet snarare inneburit en övergång till marknadspriser som speglar utbud och efterfråga på ett betydligt mer transparent sätt. En anledning var de lägre priserna som kom i och med LNG från bl.a. USA (jämfört med de högre oljeindexerade priserna i Europa). Idag är i stort sett alla kontrakt med svenska användare relaterade till de olika gasbörserna. Mest använd av förbrukare i Sverige är Gaspoint Nordic (GPN) som är placerad i Danmark. Större förbrukare vill ofta ha ett referenspris baserat på en Europeisk börs, de vanligaste är då NCG i Tyskland eller TTF i Holland. WEO räknar med en än mer flexibel LNG marknad och fler LNG terminaler som gör att exportörer kan styra transporten dit priserna är högst och därmed jämna ut regionala priser ytterligare över tid. Dock kommer man troligen aldrig att kunna uppnå ett världspris på gas pga höga transport-, lager- och omvandlingskostnader. Enligt WEO kan skillnaden mellan USA (Henry Hub) och de europeiska importpriserna minska. Prisutveckling Kort sikt Några av de faktorer som påverkar priset på naturgas i Europa på kort sikt är bl.a. hur mycket gas som kommer in via t.ex. LNG fartyg till hamnar i främst England och Holland, hur stora gaslager olika länder har, hur mycket som produceras i Europa (stopp och revisioner minskar utbudet) och hur mycket som kan transporteras (kabelrevisioner och fel påverkar utbudet). Även konflikter i områden där gas produceras eller transporteras påverkar i stor grad. På efterfrågesidan är säsong och temperatur viktiga parametrar. Vi är nu på väg in i en kallare säsong, vilket gör att efterfrågan på naturgas ökar i Europa. Lagren i de flesta europeiska länder är välfyllda med en fyllnadsgrad kring 90%. Det som har påverkat gaspriserna den senaste tiden är konflikten i Ryssland/Ukraina, vilket har gett stigande priser. Ukraina går in i en kallare period och från okt kommer de att behöva importera gas och Ryssland har stoppat leveranser av gas till Ukraina pga en dispyt kring betalning. Ukraina har en betydligt lägre fyllnadsgrad i sina lager än Västeuropa, endast runt 50%, övriga Europa har över 90%. Ett annat orosmoment är att Ukraina, pga sitt stora behov, kommer att behålla en del av den gas från Ryssland till Europa som transporteras genom Ukraina, eller att Ukraina ska stoppa transporterna helt (presidenten fick i somras mandat att kunna genomföra detta). EU diskuterar nu alternativa vägar för rysk gas. EU planerar också nya sanktioner mot Ryssland, något som också kan få Ryssland att svara med exportstopp av gas (inte så troligt, de förlorar mycket pengar på det). Om Ryssland
skulle stoppa leveransen av rysk gas är det, enligt German Research Intitute (EWI), flera länder som skulle drabbas hårt bl.a. Tyskland, Italien, Turkiet och Polen framförallt vid en kall vinter. De menar, att ett 9-månaders uppehåll skulle leda till ett underskott på över 45 bcm i Europa. Under 2013 exporterade Ryssland ca 160 bcm gas till Europa, vilket är ca 30% av behovet. Så länge rysk gas kommer in till Europa är dock utbudsläget bra och priserna bör ligga kvar på dagens nivåer eller lägre om risken minskar för vidare konflikt i Ryssland/Ukraina. Längre sikt Några av de faktorer som kan driva priset på naturgas uppåt på längre sikt är: - En fortsatt omvärldsoro där t.ex. Ryssland går in i fler konflikter. - Ökad kärnkraftsavveckling som t.ex. den i Tyskland och den i Japan som ledde till en ökad användning av naturgas för kraftproduktion. - En konjunkturuppgång som driver på efterfrågan, både i Europa men även övriga länders efterfråga (t.ex. Kina) påverkar i hög grad. Några av de faktorer som kan driva priset på naturgas nedåt är: - Ett överskott av produktion eller en ökad import av gasol och naturgas från t.ex. USA. WEO prognostiserade i sin rapport 2013 ett svagt fallande gaspris i Europa fram till ca 2025, mycket p.g.a. en ökad import av LNG från USA där priset är betydligt lägre. - Att grönare energi tar än mer marknad, minskar behovet av gas till elproduktion - Fortsatta makroekonomiska problem i Europa och resten av världen, minskar behovet I WEO:s rapport från 2013 räknar de, som tidigare skrivits, med en minskning av skillnaden mellan gas i USA och europeiska gaspriser. Det betyder att de tror på en minskning av de europeiska gaspriserna med ca 5% mellan 2015-2020 och samma procentuella minskning mellan åren 2020-2025. USA:s gaspriser däremot beräknas under samma perioder att stiga ungefär lika mycket så att spreaden minskar från idag. Detta kräver dock att den kraftiga expansionen av skifferolja och skiffergas, med ökad LNG export som resultat, blir verklighet. Vi tror på en mindre kraftfull expansion samt att högre CO2 priser, skarpare klimatpolicys och nedläggning av kärnkraft kommer leda till ett ökat behov av gas framöver. Vad kan Modity göra? Utöver leverantörskap och balansansvar för både el och gas erbjuder Modity även shipping för gas och vi kan erbjuda både naturgas och biogas till konkurrenskraftiga priser. Modity är som shipper godkända för transportera gas i ledningarna på kontinenten. Det innebär bl.a. att vi kan agera både som säljare och som mellanhand mellan säljare och köpare. Modity blev i maj det första bolaget i Sverige att få godkänt för import av biogas till transportsektorn. Med stöd av certifieringen (RED cert EU) kan Modity importera biogas från kontinenten till
transportsektorn med uppfyllt hållbarhetsbesked från Energimyndigheten. Biogas importerad av Modity har därmed skattereduktion Vi kan hantera handel på alla de europeiska gasbörserna och erbjuder flexibla prissättningsmodeller där våra kunder t.ex. kan köpa till spotpris, indexeringar efter olika börser, fastprisavtal och månadssäkringar. Vid intresse, kontakta gärna Paul Carlsson på paul.carlsson@modity.se eller 046-325931. Författare: Paul Carlsson och Mia Bodin paul.carlsson@modity.se mia.bodin@modity.se