Certifieringssystem och energikrav



Relevanta dokument
Stor miljöpåverkan. Bygg- och fastighetssektorn har stor miljöpåverkan 35 % av energin 50 % av elen miljoner ton vatten miljarder m 3 luft

Miljöklassning kv Norrtälje i Karlshamn


Hållbarhetscertifieringar skapar nya arbetssätt och nya samarbetsformer

Miljöklassning vid större om- och nybyggnation

Miljöcertifiering av byggnader för hållbart byggande

Future Cities Framtidens städer

Klassningssystem en överblick

Sverige baserad på målt energiförbruk efter 2 år

BYGGNADER RAKENNUSTEN YMPÄRISTÖLUOKITUKSET. 3 Frej Werner, kontorschef. Isa Melander, byggnadsingenjörsstuderande

Miljöcertifiering av befintliga byggnader SGBC Session B1 Caroline Vilhelmsson

Skärpta energihushållningskrav regeringsuppdrag, nya BBR 22 mm. 16 mars Stefan Norrman

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik

Miljöcertifiering i praktiken

Vägvisare i klassningsdjungeln. Under de senast 25 åren har det vuxit. Vad innebär egentligen miljöklassning?

Sweden Green Building Council

Energieffektivisering av befintliga byggnader

Miljöbedömningar & Certifieringssystem. Så här läser du Almedalsgolvs Miljöbedömningar & Certifieringssystem. almedalsgolv.se. Miljöbyggnad 3.

Miljöklassning av befintliga byggnader.

Miljöcertifiering av byggnader

Visioner och handlingsplan. Michael Gustafsson, Skanska Sverige AB

Miljöcertifiering. Vad är miljöcertifiering? Lilliehorn Konsult AB

Miljöcertifiering av byggnader

Hållbara stadsutvecklingsprojekt

Miljöcertifiering av byggnader

Grönt Byggindex Katarina Anund, Support Marknad, Green & Safety Katarina.anund@skanska.se, Publik information

3.2.1 LEED VAD GÄLLER?

Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel

Eje Sandberg

Boverkets arbete med PBL och BBR

LEED certifiering av fastigheter

Hållbarhet. Castellum tror på idén om ansvarsfullt företagande. Att skapa ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbara lösningar.

Lågenergihus för attraktivt boende

Aktuellt om energi i BBR och energideklarationer. Thomas Johansson Boverket

Energiklassning av byggnader -vägen från ord till handling

Miljöbedömningar & Certifieringssystem. Golv från Almedalsgolv listade hos miljöbedömningssystem

Väla Gård - ett nollenergihus

VAD ÄR LÅGENERGIHUS?

DANDERYDS KOMMUN Underlag för beslut om miljökrav i byggprojekt

Breeam communities, examples from Sweden. Sustainable Urban Development. Presentation in cooperation with SGBC

HANDLINGSPLAN BIM GREEN BOX Databas för material och kemikalier inom bygg och anläggning

Byggnadsteknik och Belysningsvetenskap

Vägledning och underlag för hantering av energifrågan i bygglovsprocessen

Döbelnsgatan 20D. Kommunala handikapprådet 9/12

Certifieringar och innovativa lösningar. Mats Fredrikson

Sweden Green Building Council skapar förutsättningar för samhällsbyggande där hållbara lösningar efterfrågas och premieras.

Stålbyggnadsdagen Miljöcertifieringars krav på stål.

Projektengagemang. -Konsultkoncern med 28 dotterbolag -Ca 400 anställda -Kontor från Lycksele till Malmö -Grundat 2006

Intresset för energi- och miljöklassning

Fastighetsbranschens Energidag 2016

MILJÖCERTIFIERINGSGUIDEN DIN GUIDE I MILJÖDJUNGELN BENGT DAHLGREN MILJÖCERTIFIERINGSGUIDEN

MILJÖCERTIFIERINGSGUIDEN DIN GUIDE I MILJÖDJUNGELN BENGT DAHLGREN MILJÖCERTIFIERINGSGUIDEN

Hur ser det ut med Lågenergibyggandet i Örebro län?

Byggentreprenörens perspektiv på uppfyllandet av energi- och miljökraven

Årlig rapport 2017 till investerare i SFF:s Gröna obligationer

Hållbarhetsvision exlent Hyllie För ett förträffligt kontorsval i Malmö! EXCELLENT

Miljöbyggprogram SYD efter Från krav i avtal till dialog

Hållbarhetsredovisning Halvår, juni 2013

Styrning och övervakningens roll i Green Buildingcertifieringar. Hannes Lütz. Produktchef CentraLine c/o Honeywell GmbH. exemplifieras av LEED

VAD ÄR LÅGENERGIHUS?

Magisterutbildning i byggteknik - hållbart samhällsbyggande. Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Hållbara lösningar för mobil inomhustäckning med minskad miljöpåverkan

Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken?

SKL energikrav på kommunal mark. 14 mars 2013

SABOs miljörapport utifrån 2012 års miljöenkät

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle

Miljöklassning i praktiken

Byggnaders energianvändning Kontrollstation2015 & Nära Nollenergibyggnader

STUDIEBESÖK PÅ TORSPLAN 2! Ett av världens mest hållbara handels- och kontorhus, certifieriat som Outstanding.

Program för byggnader med mycket låg energianvändning Åsa Wahlström CIT Energy Managment

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Miljöcertifiering av byggnader fokus sol

SBUF Affärsdrivet hållbarhetsarbete i anläggningssektorn

En jämförelse av olika miljöcertifieringssystem för byggnader och dess framtida utveckling.

Marknadsöversikt av uppförda lågenergibyggnader

Marknadsöversikt av uppförda lågenergibyggnader

Stångåstadens investerarrapport om gröna obligationer

Så blir hållbarhet ett stort plus för dig

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik

3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION

Seminarium 23 maj 2018 Örebro. Energilyftet

SABOs miljörapport 2015

Hållbarhetsvision Torsplan Bli Outstanding!

Mängd. använts. Proton SE Takduk

Verkställande direktören för. Sweden Green Building Council och Building Green in Sweden AB. redovisar härmed

Så jobbar vi för forskningsmedel till energieffektiva byggnader i EU. E2B2s årskonferens 29 jan 2015 Johan Skarendahl, Kristina Mjörnell

MountEEs pilotprojekt

Vad händer på Passivhusfronten?

Varför Svanenmärkta byggnader? Miljömärkning Sverige Sara Bergman 4 juni 2013

SABOs miljörapport

Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan...

Miljöklassning av byggnader

Solenergiteknik i den hållbara staden

NCC Johan Bergman, IR-ansvarig

Projektutveckling kan starta överallt. Mitt i skogen...

VAD ÄR PÅ GÅNG? PBF, BBR OCH BEN ÖREBRO 20/ VERONICA EADE FASTIGHETSÄGARNA MITTNORD

Bygga om-dialogen. Bjarne Stenquist, miljöförvaltningen Malmö stad. Bygga

Svensk Energiutbildnings BBR-dag

Transkript:

Certifieringssystem och energikrav Robert af Wetterstedt WSP Environmental, Byggnadsfysik 2012-01-26

Historisk överblick certifieringssystem Internationellt CEEQUAL Passiv Haus Energy Star LEED GreenStar GreenBuilding BREEAM USGBC SBTool WorldGBC CASBEE Svanen DGNB BREEAM Bespoke 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010?! Byggsektorns Kretsloppsråd Miljöstatus Miljömanualen P-märkning Miljöbedömning av fastigheter Miljöbyggnad FEBY SwedenGBC Sverige Miljöbelastningsprofilen EcoEffect ByggaBoDialogen Delegationen för hållbara städer

De vanligaste systemen i Sverige Få aspekter Många aspekter Byggvara Byggdel Byggnad Stadsdel Infrastruktur

Typ av certifieringar Byggnader Fängelser X Sjukhus X X Industri X Domstolar X Köpcentra X X Skolor/fritids X X X X Bostadshus X X X X Kontor X X X X Hotell X X Inredning X Befintliga byggnader X X X X Nyproduktion X X X X X Förvaltning X X X Verksamhet X X Stadsdelar X X

Aspekter för byggnader (specifika krav varierar) Aspekter Landanvändning X X Infrastruktur X X Ekologi X X Föroreningar X X Energi X X X X X Vatten X X Material X X X X Avfall X X Inomhusmiljö X X X X Byggskede X X Styrning X X X LCA X Kostnader för energi X Sociala faktorer Antal frågor 1 72 15 100+10 100+10

Olika klasser för byggnader -projekt lokaliserade centralt i stora städer OUTSTANDING EXCELLENT Fler och högre krav BBR GreenBuilding Svanen GULD SILVER BRONS KLASSAD PLATINUM GOLD SILVER CERTIFIED VERY GOOD GOOD PASS

Fördelar med certifieringssystem Planering och produktion Fastighetsvärde Miljö Hälsa Högre kvalitet Checklista för vilka aspekter som ska beaktas System för att bedöma hållbarhetsfrågor Granskad av extern part Effektivare Strukturerad arbetsmetod Förbättrad laganda Säkrar målsättning Värdeökning Lägre driftkostnader Säkrare avkastning Bättre lån Bättre för miljö och hälsa

Första passivhusen i Sverige 2001 byggdes Sveriges första passivhusbostadsradhus i Lindås söder om Göteborg, i 20 radhus av Egnahemsbolaget Älvstranden Utveckling i Göteborg lät uppföra Sveriges första flerbostadshus enligt passivhus principen 2007

Första passivhusen i Sverige Sveriges första förskola byggd enligt passivhusprinciper av Alingsåshem stod färdig 2008 Första Skola enligt passivhus -principer under produktion i Landskrona klart 2011 Alingsåshem är först i landet med att omvandla ett miljonprogramsområde Brogården till passivhus med start 2008

Första Svanenmärkning i Sverige Första Svanenmärkta och byggda småhuset 2005 av Skanska, Uniqhus Skanska, Moderna Hus, första Svanenmärkta flerbostadshus, färdigbyggt 2012

Första Svanenmärkning i Sverige Veidekke, TellHus, första färdigbyggda Svanenmärkta flerbostadshus i Västertorp, Stockholm, med bostadsrätt i Sverige och i Norden invigt aug 2011 De tre husen på Riksdalergatan i Högsbo, Göteborg, är de första Svanenmärkta flerbostadshusen med hyresrätt i Sverige och Norden invigt september 2011

Första GreenBuilding i Sverige Sveriges och Europas första befintliga byggnad genomförd av Husö Fastigheter, Tingshuset i Hudiksvall 2005 Sveriges första nyproducerade byggnad genomförd av NCC, Kaggen i Malmö 2008

Första Miljöbyggnad i Sverige Hagaporten i Stockholm, Skanska, var Sveriges första byggnad att certifieras enligt befintlig byggnad Miljöbyggnad, GULD, maj 2010 Blekinge Tekniska Högskola, Kruthusen, i Karlskrona var första byggnaden att certifieras enligt nyproducerad Miljöbyggnad, GULD, maj 2010

Första Miljöbyggnad i Sverige Första nyproducerade villan (Trift 3.0, 132 m²) av Kiran Gerhardsson i Lund, certifieras Miljöbyggnad maj 2010 Sundbybergs Stad har certifierat första nyproducerade förskolan, Granatäpplet, omfattar 1 400 m² aug 2010

Första Miljöbyggnad i Sverige Bygg i trä AB (Brf Älvsbacka strand 3) i Skellefteå är första nybyggda flerbostadshus att certifieras enligt Miljöbyggnad, Guld 900 m². Byggnaden är av trä Karlshamnsbostäder har certifierat det första befintliga flerbostadshuset enligt Miljöbyggnad i Karlshamn om totalt 900 m² juni 2011

Första BREEAM i Sverige Vid årsskiftet 2009-2010 färdigställde Castellum AB, Eklandia Fastighets AB Sveriges första BREEAM-certifierade byggnad i Bäckebol Göteborg för Toyota. Klassning Very Good

Första LEED i Sverige Nordea s huvudkontor Hamngatan i Stockholm certifierat enligt Existing Buildings våren 2009 Liljeholmstorget - Citycon krav på LEED-certifiering i den högsta valören, Platinum, från Nordiska Investeringsbanken för lån på 281 miljoner kronor. Öppnat okt 2009, uppnådde Platinum maj 2010

Certifieringssystem stadsdelar Community Ecology Climate and energy Resources Place shaping Transport Business and economy Buildings Planners (regional, town, urban, social, environmental, infrastructure and economic) Designers (architects, landscape architects, urban designers, urbanists and engineers) Developers (development companies, constructors, financiers) Government agencies (Commonwealth, State, Local and government owned corporations) Smart Location and Linkage Neighborhood Pattern and Design Green Infrastructure and Buildings Innovation and Design Process Regional Priority Credit

Sveriges första påbörjade BREEAM Communities Diligentia har påbörjat arbetet med att certifiera stadsdelen Masthusen 18 kvarter i norra hamnen i Malmö enligt BREEAM Communities Svenskanpassning påbörjad 2011, WSP initiativtagare

CEEQUAL påbörjat i Sverige Trafikverket driver utvecklingsprojekt och testcase 2011-2013 E4:an vid Rotebro är Sveriges första påbörjade CEEQUAL mark- och anläggningsprojekt av NCC, september 2011

Trendspaning certifieringssystem Nyproduktion Byggnader Stadsdelar Infra Befintligt Byggnader Stadsdelar Infra

Kombinationer och synergieffekter

Helhet Exempel Norra Djurgårdsstaden, Stockholm Nyproduktion Befintligt Förvaltning Verksamhet Byggherre >Very good Guld Extra profil

Certifieringskostnad (byggherrekostnad) - Styrning, projekterings- och byggkostnader tillkommer GreenBuilding (byggnad) Handläggare: 100 000-125 000 kr Certifiering: 10 000 kr Miljöbyggnad (byggnad) Handledare: 75 000-250 000 kr Certifiering: 2 000-35 000 beroende på storlek Svanen (byggnad) Handledare: 500 000-1 000 000 kr Certifiering: 20 000 + 45 kr/m² och år BREEAM (byggnad) Assessor: 700 000-1 200 000 kr Certifiering: 100 000-150 000kr LEED (byggnad) Accredited Professional (AP): 700 000-1 200 000 kr Certifiering: 100 000-150 000 kr BREEAM (stadsdel) Assessor: 1 000 000-2 000 000 kr Certifiering: 500 000-1 500 000 kr Högre betyg kräver större arbetsinsats och kostar mer! Byggherrens rutiner och engagemang spelar roll!

Byggkostnader enligt LEED studie 2007 LEED cer(fierade 18 st Skolor 26 st Sjukhus 25 st Bibliotek 18 st Kommunala byggnader 17 st Omsorg Icke LEED cer(fierade 138 st (ingen PlaAnum) Källa: Cost of Green Revisited, Davis Langdon

Produktionskostnad certifierade byggnader 2011 Merkostnad i procent av produk(ons- kostnaden* + 2-3 % GreenBuildning Miljöbyggnad LEED BREEAM OUTSTANDING PLATINUM EXCELLENT 0 5 % GOLD VERY GOOD GOOD SILVER GULD GreenBuilding SILVER CERTIFIED PASS BRONS *exkl. byggherrekostnader och kostnader för mark.

Ekonomisk värdering av certifierade byggnader 2011 Ökat värde i procent av produk(ons- kostnaden* 10 % OUTSTANDING 9 % 8 % 7 % PLATINUM EXCELLENT 6 % 5 % GOLD VERY GOOD 4 % GOOD 3 % SILVER 2 % GULD 1 % GreenBuilding SILVER CERTIFIED PASS 0 % BRONS KLASSAD *exkl. byggherrekostnader och kostnader för mark.

Antal certifieringar i Sverige > 200 Certifierade > 300 Registrerade för certifiering Hundratals planerade för att certifieras

Ledningssystem Miljöledningssystem (ISO 14 001 ) Miljöpolicy, mål, mätbara aktiviteter Människors hälsa CO² Inomhusmiljö Miljöklassning av byggnader Materialval och kemikalier Avfall Transporter Energi Miljömärkning Nära noll energi hus / Passivhus Grön upphandling LCA mm Ekonomi Livscykelkostnader (ISO 14 040) Socialt (ISO 26 000) Kvalitet (ISO 9 001) Kundnytta Arbetsmiljö (ISO 18 001) Brand Säkerhet (ISO 27 001)

Lagstiftningens uppbyggnad EU-förordningar direkt gällande i Sverige EU-direktiv implementeras i svensk lag Svenska lagar (Riksdag) grundsten till en bestämmelse, t.ex. förbud Förordningar (Regeringen) detaljstyr med gränsvärden, intervaller & undantag Föreskrifter (Myndigheter) talar om hur något skall genomföras Lokala föreskrifter (Kommun) gäller lokalt och är lika gällande som en lag Allmänna råd är till för att underlätta Domstolsfall såsom domstolen tolkar lagstiftningen i befintliga domar

Direktiv 2010/31/EU Regereingsuppdraget sker i samråd mellan Energiverket och Boverket samt andra berörda aktörer inom bygg- och fastighetsområdet Boverkets uppdrag om byggnaders energiprestanda - konsekvenser och behov av förändringar i det svenska regelverket, aug 2010 Energimyndighetens uppdrag 13: Nationell strategi för lågenergibyggnader, okt 2010 Nära nollenergibyggnader (NNE) 20 20 20 20% 2020

Under 2012 gäller både BBR 18 och 19 Bostäder elvärme Klimatzon I II III Specifik energianvändning [kwh per m² Atemp och år] 95 75 55 Um [W/m² Atemp och år] 0,40 0,40 0,40 Um Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient

Klassning av byggnadens energianvändning Allmänt råd Om byggherren vill ställa högre krav på energihushållning kan detta anges på ett standardiserat sätt För att en byggnad ska anses ha låg energianvändning bör dess specifika energianvändning vara 25 % bättre än BBR Mycket låg energianvändning om byggnadens specifika energianvändning är 50 % av BBR

Referenser för ekonomisk värdering av certifierade byggnader A discussion document comparing international environmental assessment methods four buildings BRE by Thomas Saunders, 2008. Key Trends in the European and U.S. Construction Marketplace Smart Market Trends Report by McGraw-Hill Construction, 2008. Sustainable construction, Green Building Design and Delivery by Charles j. Kibert, 2008 Green Buildings Financially Crush and Outperform Non-Green Buildings by Preston Koerner, 2008. CoStar Study Finds Energy Star, LEED Bldgs. Outperform Peers, 2008. Program on housing and urban policy working paper series. Working paper no. W08-001 doing well by doing good? Green office building by Piet Eichholtz, Nils Kok John M. Quigley, 2008. Cost of Green Revisited: Reexamining the Feasibility and Cost Impact of Sustainable Design in the Light of Increased Market Adoption by Davis Langdon 2007 WSP Environmental, Byggnadsfysik november 2011