Samhällsbyggnad Miljöenheten Utredningsingenjör Bo Gustaver Tfn 0155-24 89 29 e-post: bo.gustaver@nykoping.se Datum 2010-04-22 2011-03-11 Dnr 2008-1353 421 1 (11) Luftföroreningar i Nyköping Miljöenheten upprättade i april 2010 en sammanställning av resultaten från den mätning av luftföroreningar vid Repslagaregatan som gjordes genom Luftvårdsförbundet i Södermanlands län under 2009. I detta dokument har sammanställningen reviderats och kompletterats med de nya uppgifter som finns i mars 2011. Den 1 juli 2010 ersattes förordning (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft med luftkvalitetsförordning (2010:477). De miljökvalitetsnormer i form av siffror som finns i den nya förordningen är samma som tidigare men utökning har skett med värden för fina partiklar (PM 2,5). Utvärderingströsklarna för partiklar (PM10) har höjts, vilket medför lägre mätkrav. Eftersom varken PM 2,5, CO, bensen, bens(a)pyren eller metaller ingick bland de analyser som gjordes vid mätningen 2009 går det inte att säga hur luften i Nyköping är i förhållande till dessa normer. I denna revidering har uppmätta värden även jämförts med utvärderingströsklarna. Förutom mätvärdena redovisas nu även resultaten i SMHI rapport 2010-7 Nationella beräkningar med SIMAIR. SMHI gjorde på uppdrag av naturvårdsverket beräkningar av NO 2, PM-10, bensen och CO för en plats vardera i landets 55 största tätorter. I nyköping gjordes beräkningen för Hospitalsgatan mellan Västra Storgatan och Västra Kvarngatan (Stadshusets gavel) avsnittet. Där är det mycket trafik på en trång gata så troligen är den platsen ungefär lika utsatt som Repslagaregatan även om trafikmängden är mindre. Kommunerna fick själva välja en plats i aktuell tätort. Det behöver inte vara den plats som har sämsta luften som har valts. Om en miljökvalitetsnorm för utomhusluft överskrids eller riskerar att överskridas ska en bedömning av behovet av att upprätta ett åtgärdsprogram göras av Naturvårdsverket. Berörd länsstyrelse eller kommun ska därefter ta fram ett åtgärdsprogram. Följande kommuner eller områden har enligt www.naturvardsverket.se i mars 2011 redovisat förslag till eller beslutade åtgärdsprogram: Göteborg Göteborgsregionen Helsingborg Jönköping Malmö Norrköping Skellefteå Stockholm Umeå Uppsala Följande text har hämtats från www.naturvardsverket.se i mars 2011: Partiklar i utomhusluft uppkommer såväl på naturlig väg som antropogent, det vill säga genom mänsklig verksamhet. Till de naturliga processerna kan till exempel vulkanisk
2 (11) aktivitet räknas, liksom skogsbränder samt spridning av damm/sand och havssalt. Vägtrafik och vedeldning är exempel på antropogena källor. Källor till partiklarna Den största källan till partiklar (PM10) bedöms vara vägslitage till följd av användning av dubbdäck. Partiklar (PM10) genereras även till följd av de antropogena utsläpp av till exempel sulfater, nitrater, organiska ämnen och sot som sker genom vägtrafiken samt förbränningen av biobränslen och oljeprodukter. Partiklar (PM2,5) härrör främst från förbränningsprocesser till följd av fordonstrafik och energiproduktion. Långdistanstransport har även stor betydelse. De partikelhalter som förekommer i utomhusluften i tätorter idag är i många fall skadliga, i synnerhet för känsliga personer. Partiklar i utomhusluft har visats vara en bidragande orsak till ökad sjuklighet och dödlighet. Kopplingar har bland annat gjorts till hjärt- /kärlsjukdomar och sjukdomar i luftvägarna. Varför heter det PM10 och PM2,5? Inandningsbara partiklar har i typiska fall en storlek på ca 10 µm (0,01 mm) eller mindre de största som kan tränga ned i lungorna har en diameter kring 15 µm. Luftens innehåll av partiklar med sådana dimensioner brukar betecknas som PM10 (Particulate Matter 10). Partiklar (PM2,5) har en diameter på mindre än 2,5 mikrometer och är därmed ännu mindre partiklar. Minskad långdistanstransport Långdistanstransporterade partiklar är en betydande källa till den så kallade bakgrundsluften även i städerna, speciellt i södra Sverige. Bidraget till partikelhalterna från långdistanstransport har dock minskat under den senaste tioårsperioden. I norra Sverige minskar långdistanstransportens relativa betydelse. Här är å andra sidan sothalterna högre än i södra Sverige. Detta kan bero på att utsläpp av sot från vedeldning och fordon når högre nivåer under väderförhållanden med dålig omblandning vilket är vanligare under vinterhalvåret. Uppvirvlingen av damm kan öka halterna av särskilt PM10 till mycket höga nivåer. Timmedelvärden av PM10 på uppemot 400 500 µg/m³ noterades under en kartläggningsstudie 1999 2001 vid gaturumsstationerna i Stockholm, Göteborg och Umeå. De flesta överskridanden av miljökvalitetsnormen för dygnsmedelvärden i gaturum inträffar under dessa episoder, som företrädesvis äger rum i mars och april. Miljökvalitetsnormer enligt SFS 2010:477 Miljökvalitetsnormer för partiklar (PM10 och PM2,5) ingår i Luftkvalitetsförordning (2010:477). Normerna för partiklar (PM10) är så kallade gränsvärdesnormer eller skallnormer, satta som dygnsmedelvärde respektive årsmedelvärde och får inte överskridas. För partiklar (PM2,5) finns både en målsättningsnorm/börnorm och en gränsvärdesnorm/skallnorm, med samma nivå, men olika tidpunkter för uppfyllelse. Utöver dessa finns även en annan typ av reglering av partiklar (PM2,5) som innebär en nationell minskning av den exponering som befolkningen som helhet utsätts för. Naturvårdsverket ansvarar för att hantera och följa upp denna exponeringsreglering. Nyköpings kommun är liksom övriga kommuner i länet, länsstyrelsen och ett antal företag, medlem i Södermanlands läns luftvårdsförbund. Förbundet bestämde 2008 att utvidga verksamheten så att även uppföljning av miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft ska ingå i förbundets verksamhet. Förbundet mäter i nuläget på en plats i länet och mätaren kommer att placeras på olika platser under ett år i sänder. Första plats i länet för denna typ av mätning
3 (11) blev i Nyköping. Naturvårdsverket har i sina föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft (NFS 2006:3) och tillhörande handbok angett hur mätare ska placeras (avstånd till korsning, typ av område, höjd över marken, avstånd till fasad etc). Utifrån detta och kännedom om trafikflöden och bebyggelse i Nyköping bestämdes att mätaren skulle placeras utanför Repslagaregatan 15. I mars 2011 gäller istället Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2010:8) om kontroll av luftkvalitet men placeringen skulle blivit densamma enligt de nya föreskrifterna. På detta avsnitt är det mycket trafik och byggnader på båda sidor. Med stor sannolikhet är den sämsta platsen i Nyköping ur luftföroreningssynpunkt. I vart fall är det en av de sämsta platserna. Det finns gator med mer trafik men där är det mer öppet och därför troligen oftast lägre halter. I korsningar, garage, vägportar och på motorvägen förekommer säkerligen högre halter men sådana platser är inte aktuella att mäta på enligt gällande anvisningar. Mätaren stod bakom häcken intill bilen. För det praktiska arbetet med mätaren och mätningen anlitade Luftvårdförbundet SLB som är en del av Miljöförvaltningen i Stockholm. Kommunen bidrog med lyftkran, markupplåtelse och elström.
4 (11) Mätaren ställdes på plats den 5 december 2008 och togs därifrån den 8 december 2009. Under denna tid registrerades NO (kvävemonoxid), NO 2 (kvävedioxid), NO x (summa kväveoxider) och PM10 (partiklar mindre än 10 mikrometer (tusendels millimeter)). Mätaren registrerade ett värde varje 15- minutersperiod vilket gav 35300 mätvärden av varje parameter. Mätaren fungerade bra för mätvärden saknas bara för några få timmar. När mätning pågick kunde resultaten följas kontinuerligt via en hemsida. Av de parametrar som mättes finns miljökvalitetsnorm gällande tätort för NO 2 och PM10. Utvärdering Hur bör då alla dessa data presenteras? Första tanken blir givetvis att jämföra med gällande MKN. Det var ju det som var främsta syftet med mätningen. Det kan också vara intressant att se variationerna under dygnets timmar, årstider, veckodagar och så vidare. Jämförelse med mätningar på andra platser är också intressant. Miljökvalitetsnormerna Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft återfinns i luftkvalitetsförordningen (2010:477). För kvävedioxid och kväveoxider gäller följande: 10 Till skydd för människors hälsa får kvävedioxid efter den 31 december 2005 inte förekomma i utomhusluft med mer än 1. i genomsnitt 90 mikrogram per kubikmeter luft under en timme (timmedelvärde), 2. i genomsnitt 60 mikrogram per kubikmeter luft under ett dygn (dygnsmedelvärde), och 3. i genomsnitt 40 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår (årsmedelvärde). Det värde som anges i första stycket 1 får överskridas 175 gånger per kalenderår (98-percentil) förutsatt att föroreningsnivån aldrig överstiger 200 mikrogram per kubikmeter luft under en timme mer än 18 gånger per kalenderår (99,8-percentil). Det värde som anges i första stycket 2 får överskridas 7 gånger per kalenderår (98-percentil). 11 För att skydda växtligheten från kväveoxider, i områden där det är minst 20 kilometer till närmaste tätbebyggelse eller 5 kilometer till annat bebyggt område, industriell anläggning eller motorväg gäller, i stället för det som sägs i 4, att kväveoxider inte får förekomma i utomhusluft med
5 (11) mer än i genomsnitt 30 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår (årsmedelvärde). Punkt 1 i förordningens 10 Vid mätningen i Nyköping uppmättes halt i genomsnitt över 90 mikrogram NO 2 per kubikmeter luft under tre timmar under perioden. Det var den 9 januari 2009 klockan 14-17. Då var timmedelvärdet 115, 105 resp 92 mikrogram per kubikmeter luft. Som framgår av texten under punkterna 1-3 i förordningens 4 får värdet 90 överskridas 175 timmar per år förutsatt att 200 inte överskrids mer än 18 gånger. Eftersom 3 är klart mindre än 175 och 200 aldrig överskreds klarade luften som mättes på Repslagaregatan denna norm. I de regionala miljömålen för Södermanlands län som länsstyrelsen beslutade den 17 december 2007 anges att timmedelvärdet inte ska överstiga 60 mer än 175 timmar per år. Vid mätningen överskreds 60 under 70 timmar. Således uppfylldes även detta mål. Datum och klockslag för timmedelvärden över 60 framgår av bilaga 1. Punkt 2 i förordningens 10 Det dygn under mätperioden som hade högst halt NO2 var den 9 januari 2009. Då var medelhalten 46 mikrogram/m³. Alla andra dygn var den lägre än 40. Punkt 2 uppfylls alltså med bred marginal eftersom halten 60 hade fått överskridas under 7 dygn. Punkt 3 i förordningens 10 Punkt 3 anger att halten kvävedioxid som årsmedelvärde inte ska överskrida 40 mikrogram/m³. Årsmedelvärdet på Repslagaregatan 2009 var 17,1. Normen klarades alltså med god marginal. I SMHI:s beräkning 1 blev årsmedelvärdet 16,0. De regionala miljömålen anger att halten kvävedioxid som årsmedelvärde ska i huvudsak underskrida 20 mikrogram/m³ år 2010. Även detta mål uppfylldes alltså (året innan). Utvärderingströsklarna för kvävedioxid är: Timmedel Dygnsmedel Årsmedel Övre >72 mer än 175 ggr/år >48 högst 7 ggr/år >32 Nedre >54 högst 175 ggr/år >36 högst 7 ggr/år >26 Uppmätta respektive beräknade halter är: Timmedel Dygnsmedel Årsmedel Repsl.g. 51 överskreds175 ggr 35 överskreds 7 17 2009 ggr 2009 Hospitalsg. 45 överskreds175 ggr 33 överskreds 7 16 2006 ggr 2006 Både Repslagaregatan och Hospitalsgatan hamnar alltså under gränsen för nedre utvärderingströskeln även om marginalen var hårfin för Repslagaregatan och dygn. Således gäller enligt 27 i förordningen att kontrollen fortsättningsvis får ske genom enbart beräkning eller objektiv bedömning eller en kombination av metoderna. Enligt naturvårdverkets handbok Luftguiden 5 (sid 45) krävs fleråriga mätningar på aktuell plats för att få ett bra underlag om vilka halterna är under ett 1 SMHI rapport 2010-7 Nationella beräkningar med SIMAIR
6 (11) normalt år. Verket tolkar normen som att om normens värde överskrids under enstaka år men inte under ett normalt år uppfylls ändå normen trots att enstaka överskridanden kan även förväntas under kommande år. Förordningen 11 Denna avser, som framgår ovan, platser på landsbygden. Årsmedelvärdet för kväveoxider (NO x ) på Repslagaregatan under 2009 var 48. Det är klart mer än 30 men ingen hade nog heller trott att luften här skulle klara normen för landsbygdsluft. Troligen klaras normen på landsbygden i hela Sverige men det verkar finnas få mätvärden. Halt lägre än 5 mikrogram/m³ verkar vara normalt på sådana platser som anges i normen. Det är inte kommunerna utan Naturvårdsverket som ska följa upp att denna norm uppfylls (26 förordningen). För partiklar i luften (PM 10) gäller följande miljökvalitetsnormer : 9 Till skydd för människors hälsa får partiklar efter den 31 december 2004 inte förekomma i utomhusluft med mer än 1. i genomsnitt 50 mikrogram per kubikmeter luft under ett dygn (dygnsmedelvärde), och 2. i genomsnitt 40 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår (årsmedelvärde). Det värde som anges i första stycket 1 får överskridas 35 gånger per kalenderår (90-percentil). Halten partiklar vid mätstationen överskred 50 under 9 dygn. Normen anger att värdet får överskridas under max 35 dygn. Luften som mättes på Repslagaregatan klarade alltså även denna norm, om än inte med stor marginal. Av diagrammet i bilaga 2 framgår vilka dagar som de högsta värdena inträffade och hur höga de var. Hög halt partiklar förkommer främst på våren. Bilar med dubbdäck river upp mycket partiklar. När det torkar upp på våren sprids de i luften, särskilt när det blåser. I kombination med relativt höga halter av långväga transporterade partiklar blir det höga värden. Årsmedelvärdet för halten partiklar var 17,2. Här var alltså marginalen till normens 40 större. De regionala miljömålen anger att halterna 35 mikrogram/m³ som dygnsmedelvärde och 20 mikrogram/m³ som årsmedelvärde för partiklar (PM10) skall underskridas år 2010. Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. Under mätperioden överskred dygnsmedelvärdet för PM10 35 mikrogram/m³ under 29 dygn. Det är färre än tillåtna 35 och årsmedelvärdet 17,2 är lägre än 20. Även det regionala miljömålet för 2010 uppfylldes alltså 2009. Det var modigt av länsstyrelsen att bestämma målet innan det fanns några mätresultat från gatumiljö i Södermanland. Utvärderingströsklarna för partiklar PM10 är lite enklare än de för kvävedioxid. För PM10 anges bara tröskelvärden för dygn och år. Dessa är:
7 (11) Dygnsmedel Årsmedel Övre >35 högst 35 ggr/år >28 Nedre >25 högst 35 ggr/år >20 Uppmätta respektive beräknade halter är: Dygnsmedel Årsmedel Kommentar Repsl.g. 35 överskreds 35 ggr 2009. Antalet dygn med medelhalt över 25 var 59. Hospitalsg. 32 överskreds 35 ggr 2006. Antalet dygn med mer än 25 framgår inte av redovisningen från SMHI. 17 Skrivfel kanske någon tänker, men faktum är att medelvärdet för året blev 17 både för NO 2 och PM10, 17,19 respektive 17,14 noga räknat! 20 Årsmedelvärdet var alltså högre på Hospitalsgatan än på Repslagaregatan trots att det var något färre dygn med högre halt än 35 där. Både Repslagaregatan och Hospitalsgatan hamnar alltså över gränsen för nedre utvärderingströskeln. Repslagaregatans dygnsvärde tangerar även den övre utvärderingströskeln. Enligt 27 luftkvalitetsförordningen gäller: Om tidigare mätningar eller beräkningar av luftkvaliteten enligt 26 under en representativ tidsrymd visar att värdet för en genomsnittsperiod 1. överstiger den övre utvärderingströskeln enligt bilaga 1, ska kontrollen ske genom mätning som kan kompletteras med beräkning eller mätning med lägre kvalitetskrav, 2. understiger den övre utvärderingströskeln enligt bilaga 1, får kontrollen ske genom en kombination av mätning och beräkning, eller 3. understiger den nedre utvärderingströskeln enligt bilaga 1, får kontrollen ske genom enbart beräkning eller objektiv bedömning eller en kombination av metoderna. Naturvårdsverket har i sina föreskrifter om kontroll av luftkvalitet preciserat formuleringen genomsnittsperiod till att tröskelvärdet ska överskridas under 3 av en följd av 5 år. I Nyköping finns bara mätvärden för ett år (2009) och en beräkning för 2006. För att bedöma variationer under olika år kan jämförelse göras med mätdata från Stockholm. I publikationen Luften i Stockholm 2009 finns följande redovisning av mätvärden från Hornsgatan:
8 (11) På sidan 29 i samma rapport finns motsvarande redovisning för PM10 (har inte mätts lika länge). Som framgår av diagrammen från Stockholm är variationen mellan enskilda år inte våldsamt stor. Det förefaller dessutom vara en sjunkande tendens, i vart fall när det gäller kvävedioxid. Den årliga ökningen av mängden trafik är större i Stockholm än i Nyköping. Värdena 2006 (som SMHI:s beräkningar grundar väderförhållandena på) är ofta högre än angränsande år. Det är inte så troligt att, om mätning eller beräkning av värden för Nyköping gjordes för ytterligare år, resultatet skulle bli högre värden än de för 2009 och 2006. Slutsatsen blir att halten kvävedioxid i nyköpingsluften understiger den nedre utvärderingströskeln. Kontrollen får fortsättningsvis ske genom enbart beräkning eller objektiv bedömning eller en kombination av metoderna. Halten PM10 däremot är mellan den övre och undre utvärderingströskeln. Kontroll ska då ske genom en kombination av mätning och beräkning. Förhoppningsvis kan även fortsättningsvis överenskommelse göras inom
9 (11) Södermanlands läns luftvårdsförbund om att förbundet låter utföra de mätningar och beräkningar som annars Nyköpings kommun ska göra enligt förordningen. Slutsats Luften på Repslagaregatan som mättes under 2009 uppfyllde gällande miljökvalitetsnormer och regionala miljömål för kvävedioxid och partiklar (PM10). Samma sak gäller för luften på Hospitalsgatan vid Stadshuset enligt de beräkningar SMHI utfört med utgångspunkt från väderförhållandena 2006. Det är inte troligt att högre halter förekommer på andra platser i Nyköpings kommun som uppfyller kriterierna i luftkvalitetsförordningen på hur mätplatser ska placeras. PM10 ska ändå även framöver mätas och beräknas eftersom halten överstiger nedre utvärderingströskeln. Tack var medlemskapet i luftvårdsförbundet behöver inte kommunen göra det på egen hand eftersom det görs inom samarbetet. Variationer i tiden Som redan framgått varierar halten luftföroreningar mycket över tiden. Mätvärden finns för varje kvart. Normer finns för timme, dygn och år. Högsta värdet för en 15-minutersperiod är nästan dubbelt så högt som högsta timmedelvärdet när det gäller PM10. För NO 2 är skillnaden bara 10 %. Ur hälsosynpunkt är det ändå främst höga halter under lång tid som innebär störst risk för den som utsätts. Kortare exponering när man t ex går bakom en bil som går på tomgång, är svårt att undvika. Från främst storstäder finns dock tydliga data på att dödsfallen ökar under episoder med mycket luftföroreningar. Främst är det gamla eller försvagade personer som drabbas. Jämförelse med mätningar på andra platser Ju större befolkningskoncentration desto mera luftföroreningar är en regel som oftast stämmer. Topografi (botten av en dalsänka är inte bra) och en del annat spelar också in så det finns undantag. Däremot är utsläppet per person lägre i storstäder eftersom fler reser kollektivt och bor i stora hus som är mer värmeekonomiska än småhus. Enligt data som finns att hämta på http://slb.nu/lvf/ förekom dygnsmedelvärde av NO2 över 60 under 77 dygn år 2009 vid en mätstation på Lilla Essingen (nära Essingeleden). Således betydligt fler än tillåtna 7 dygn. Även vid andra mätstationer i Stockholm överskred NO2 värdet 60 under mer än 7 dygn 2009. I Europas storstäder förekommer ännu fler överskridanden. Halten PM10 vid de mätstationer där data kan hämtas på http://slb.nu/lvf/ var högst vid Hornsgatan. Där överskreds värdet 50 under 65 dygn 2009. Normen säger max 35 dygn. Hög halt partiklar är ett större problem i Sverige och norden än övriga delar av Europa. Det beror på dubbdäcksanvändningen. Trafiknämnden i Stockholm har utnyttjat den nya regel som införts i trafiklagstiftningen och infört ett lokalt förbud mot trafik med dubbdäck på denna gata.
Samhällsbyggnad Miljöenheten Utredningsingenjör Bo Gustaver Tfn 0155-24 89 29 e-post: bo.gustaver@nykoping.se Datum 2010-04-22 2011-03-11 Dnr 2008-1353 421 10 (11) Bilaga 1 Datum och klockslag för timmedelvärde NO2 högre än 60 mikrogram/kbm (regionalt miljömål). 70 värden. Miljömålet godtar 175. Klockslag xx:45 avser xx:00 till xx:59. 2009-01-09 16:45 115,0 2009-01-09 15:45 105,1 2009-01-09 14:45 92,5 2009-03-18 19:45 86,8 2009-01-09 17:45 82,8 2009-01-09 13:45 75,9 2009-01-08 07:45 74,9 2009-04-02 07:45 74,8 2009-03-25 08:45 73,6 2009-04-02 08:45 73,3 2009-10-20 08:45 72,6 2009-01-21 07:45 72,3 2009-01-14 16:45 72,0 2009-01-09 19:45 71,9 2009-10-15 17:45 71,8 2009-10-20 09:45 70,8 2008-12-09 15:45 70,8 2009-02-27 16:45 70,4 2009-01-14 18:45 70,4 2009-03-18 18:45 70,2 2009-03-26 06:45 68,9 2009-04-01 19:45 68,3 2009-01-15 16:45 67,8 2009-10-15 18:45 67,3 2008-12-09 16:45 66,5 2009-01-09 18:45 66,3 2009-01-22 08:45 66,3 2009-03-18 17:45 66,1 2009-01-15 17:45 65,9 2009-03-18 20:45 65,8 2009-01-08 05:45 65,5 2009-10-29 17:45 65,5 2009-04-02 20:45 64,8 2009-02-02 09:45 64,6 2009-01-16 14:45 64,6 2009-10-16 16:45 64,6 2009-10-06 08:45 64,6 2008-12-09 14:45 64,6 2009-02-25 08:45 64,5 2009-11-24 16:45 64,4 2009-02-09 08:45 64,4 2009-03-23 08:45 64,3 2009-10-29 16:45 64,0 2009-02-13 08:45 63,8 2009-02-27 15:45 63,6 2009-03-21 19:45 63,5 2009-10-08 07:45 63,5 2009-10-01 16:45 62,9 2009-03-12 08:45 62,6 2009-10-08 08:45 62,4 2009-01-08 06:45 62,4 2009-10-16 14:45 62,3 2008-12-15 07:45 62,1 2009-01-16 15:45 62,1 2009-10-30 07:45 62,0 2009-11-12 16:45 62,0 2009-03-18 21:45 61,9 2009-04-28 08:45 61,9 2009-02-23 16:45 61,7 2009-04-24 07:45 61,6 2009-11-11 08:45 61,5 2009-11-24 17:45 61,1 2009-01-15 08:45 61,0 2009-10-06 07:45 60,7 2009-01-16 16:45 60,6 2009-02-23 17:45 60,6 2009-10-16 15:45 60,5 2009-10-28 16:45 60,5 2009-03-21 20:45 60,4 2009-01-07 14:45 60,3
Samhällsbyggnad Miljöenheten Utredningsingenjör Bo Gustaver Tfn 0155-24 89 29 e-post: bo.gustaver@nykoping.se Datum 2010-04-22 2011-03-11 Dnr 2008-1353 421 11 (11) Bilaga 2 Repslagaregatan 15 i Nyköping, NO2 och PM 10 dygnsmedelvärden under 2009 100 90 PM10 dygnsmedel NO2 dygnsmedel 80 70 60 50 60 = MKN NO2 50 = MKN PM10 40 30 20 10 0 2008-12-03 2009-01-02 2009-02-01 2009-03-03 2009-04-02 2009-05-02 2009-06-01 2009-07-01 2009-07-31 2009-08-30 2009-09-29 2009-10-29 2009-11-28 2009-12-28 Kommentar: Kvävedioxid härrör till mycket stor del från bilavgaser. Lördagar och söndagar är det mindre trafik och då sjunker halterna. Eftersom en (visserligen mindre) del härrör från uppvärmning sjunker halterna under sommarhalvåret. Väder och vind har också betydelse. När luftmassor som passerat centrala Europa kommer in stiger halterna. Det märks ännu tydligare på resultat från mätningar på landsbygden. Halten PM 10 (små partiklar) är ännu mer väderberoende. Största källan är fragment från vägbanan eller sandningssanden som rivs upp vid körning med dubbdäck på isfri vägbana. På våren när det torkar upp och blåser blir det ett högt lokalt bidrag. I kombination med tämligen höga halter även av långväga transporterade partiklar blir det då tidvis höga halter. De långväga transporterade partiklarna består både av utsläpp av föroreningar i Sverige och resten av världen och naturliga partiklar i form av salt, vulkanaska, ökenstormar och liknande.