Barnkonsulentmöte 2013-05-28--29 Alex Amneus Barns och ungas medievanor Alex powerpoint bifogas. Medie- och informationskunnighet Power point-bilder Statens medieråd MIK medie- och informationskunnighet Delas upp i tre delar (se bild) 1990 Våldsskildringsrådet 2004 Medierådet fokus på digitala medier Barn och unga 0-18 år Varför är MIK viktigt? (Se bild) Ungar & medier rapport 2012-13 bortfall 59% Svenskarna och internet 12-79 Mediebarometern Axplock ur rapporten Ungar & medier (Bilder) Viktigt att analysera bortfallet i svarsfrekvenser Ersätts bokslukaråldern med dataspelaråldern? Färre spelar medan de som spelar, spelar mer. Pojkarna mycket mer aktiva spelare. Viktigt att se att man även läser böcker och tidningar på nätet! Dator och TV "tittar man på"? Även om det är böcker och tidningar? Vad påverkar läsförståelsen? Också definitionen av läsning - med öronen, ögonen... Blir mest ledsna om faktiska barn far illa, djur far illa... Spelat våld inte alls samma höga svar. Yngre barn lite svårare att skilja på fakta och fiktion Mobbing - fler känner någon som är/varit mobbad, än uppger att de varit mobbade själva Nätmobbing? Viktigt att väga olika undersökningar mot varandra Hur ofta brukar du och dina föräldrar/andra vuxna du bor med... Mediebarometern, rapport innan sommaren
Inte enbart fritid. 9-14, 15-24 år. Svarsfrekvens? Läser blogg Spelar dataspel. Stora könsskillnader Vanliga onlineaktiviteter Vanligast är att besöka communities Många skriver också Tittar på videoklipp Lyssnar på musik Spelar dataspel - sjunker med ålder. Total medieanvändning ökar. Mer och mer på nätet. Mobilt internet har ökat 30-90% Gröngölingsboken i fickan + elektronisk fotboja Barns aktiviteter skiljer sig från vuxnas. Den dagliga användningen ökar mest bland 8-10åringar. 12-15-åringar har flest uppkopplingar App-användning? Surfplatteanvändning vanligare bland yngre Konkurrens om tid. Hur medieanvändningen påverkar läsförståelsen? Vilka typer av texter? Medie- och informationskunnigheten påverkar läskunnigheten? Koppla ihop med Litteraturutredningen. Inte utgå ifrån att ökad medieanvändning per automatik försämrar läsförståelsen Ulla Karlsson - forskningsantologin till LU. behöver diskuteras mer. Jmf Island. Lika hög datoranvändning men ej minskad läsning? Monika Rosén - hög medieanvändning - mindre läsförståelse... Medierådet ska popularisera och föra ut forskningen. Svenskarna och internet. Attityder till böcker och läsning, var kommer den ifrån? Bilden av manlighet. Nordiska länder, stort glapp För mycket kopplat till nytta och skola André Pops läslandslag. P3 Maskulinitetsforskare Inga... Göteborgsforskare. Lärande och genusperspektiv. Ävan socioekonomiska faktorer. Kön och klass påverkar. MIK webbutbildning Under arbete: Ny webbportal. Utbildning, diplom Vänder sig till skolan, biblioteken, hemmet. Vi får gärna vara delaktiga och skicka material.
Hösten 2013 Arbetsgrupp med biblioteksföreningen. Fortbildningsdagar Malmö 2/9, Västerås 22/10, Sundsvall 20/11, Göteborg 4/12 Ann Ljungdahl plan för skolbiblioteken i Västerås. Gymnasiebibliotekarierna. Barnbibliotekskonsulenterna nyckelgrupp. Program: MIK - och varför det är viktigt Barn och ungas medievanor idag 0-18 år Hur folkbiblioteken kan arbeta med MIK. Pass med goda exempel Digital litteracitet - om ungas mediekompetens och dess betydelse för lärande och utveckling i dagens samhälle (Lisa Adamsson, Center för skolutveckling, Gbg stad) Skolbibliotekens roll i arbetet med MIK, (Annette Holmqvist, Elin Lucassi) Expertpanel om bibliotekens framtid och utveckling Barnen i bibliotekens digitala kanaler Maria Ekendahl, SSB, biblioteket.se, ska ta bort mobilkanalen. SSB inget innehåll särskilt inriktat på barn. Organisationsförändring behövs. Hitta en bra bok är ett nytt projekt. Det kommer en inbjudan till alla kommuner. Gemensamt innehållsprojekt. Delas med alla bibl i Stockholms län, ska även kunna spridas i landet. SSB har tidigare genomfört förstudien: Bättre användarupplevelser i bibliotekens digitala kanaler. Den data som biblioteken idag har att hantera är inte anpassad för användarna och speciellt inte för barnen. Visa upp medier: katalogposter... Hitta en bra bok syftar till att ta fram bättre innehåll på ett antal poster. Nationell samverkan nödvändig. Nationell organisation för det digitala biblioteket saknas. Kompetensfråga. Man behöver jobba i team. Hur får man till beställningen? Att jobba som barnbiblioptekarie i ett sådant team är nödvändigt. Barnbibliotekariekomptensen behövs där. Redaktionella frågor. Mall författarintervjuer. Saknas en diskussion med chefer. Hur ska vi kunna arbeta digitalt om vi inte får arbetstid? Digitala barnbibliotekarier behövs. Digitala skyltar. Det krävs en fysisk aktivitet, kopplad till webbplatsen för att barn och ungdomar ska kunna hitta bibliotekens webbplatser. Knyta ihop boktips med katalogen - folkbiblioteken arbetar inte med katalogens användarperspektiv. Hur göra posterna användarvänliga från 6 år uppåt? Provläsfunktion! Nästa steg läsa själva boken. Man skrämmer bort folk med katalogposten!
Omslag. Backlist på omslag finns inte 2011 bakåt. Kulturhistoria! Scanna in gamla omslag. Dela aktiviteter? Hur tar man hand om det som skapas? Resurser, support krävs. Barnens bibliotek kommer att använda API:er så att man kan använda material från BB. Upphovsrätt? Står i villkorsbilagan. Upphovsrätten är i det största problemet. Utveckla Barnens biblioteks mandat? Bättre på att ställa krav! Vi (bibliotekskonsulenterna) måste prata med bibliotekscheferna om hur vi ska jobba digitalt med barn. KB ska samordna digital utveckling. KUR läsutveckling. Knäckfrågan - vill komma åt boken! Nu väller det in e-böcker för barn och unga pga av bidrag för backlist Polarbibblo. Beslut 2010. De kopplar nu webben mer och mer med det fysiska rummet. Katalogen MÅSTE bli användarvänlig! Gäller inte bara utseendet. Del av serie, liknande böcker osv... Danmark Palles gavebod. Kostade 11 miljoner. För 4-kantigt enl Cay. Vad kräva i form av resurser? Planer, organisation, tid, Norrbotten har en bra modell. Hur göra det bra, inte bara kul Bättre användarupplevelser i bibliotekens digitala kanaler finns på webben. Rolf Hugosson: Att styra kultur med pengar Cerum, statsvetenskap. Avhandling om kulturpolitik. Umeå stads historia 19502010. Retorik. Samverkansmodellen. Trivialskola på Frösön 1600-tal Grammatik, retorik och semiotik Kulturfinansiering. Vad gör man om man finansierar något? Kultur finansiering - går de att förena? Som olja och vatten... Finansiera - att avsluta något. Process, förhandling Bokslut. Gör slut på böcker...? Vad händer? Något mer aktivt? Likhet mellan bok och pengar? Fungerar när de cirkulerar... Politik. Styrning.
Pierre Bourdieu. Pratade om spel och fält för att förstå världen. Historia. 1974 den nya kulturpolitiken. Vad skrevs? Vad är kulturpolitikens områden - de institutioner som redan brukar få pengar: teater bibliotek museer film Tre sätt att styra: Huvudmannaskap. Finns många Regelverk. Finns många Kompetensförsörjning. Utbildning Finansiering (är en liten del av ett större styrande) Vilka är huvudmännen? Aktörerna i kulturpolitiken De politiska nivåerna Vilka är regelverken? Ett ärendes gång Lagar Konstartsregler Yrkesetiska regler (kan vara praxis) Praxis Vilka är kompetenserna? Utbildning Skola Universitet Offentlig debatt Kurser Finansiering Proportioner. 55% kommunalt, 45% statligt 2011: 1,2 miljarder i statligt stöd Kommunal självfinansiering. 300 kommuner. Starka internationellt sett. Hierarki. Residensstäder betydligt större resurser. Stockholm, Göteborg, Malmö ännu starkare. Nu statligt 15%: 80% är generella bidrag - används till vad man vill. 20% riktade anslag. (23 miljarder) Kultur 809 miljoner (3,5%) Hus, folk: operan, teater (500 milj) länsmuseer, länsbibliotek, 37 miljoner Matchas av kommuner och regioner. Matchning och förhandling Etablerade investeringar. "Nästa år samma som i år." Ett antal aktörer har kommit överens om att investera i en verksamhet. En byggnad Drift Särskilda program Vissa gemensamma principer Regelverk Utbildningar
Nya investeringar... Urbanisering förändrar investeringarnas användbarhet. I en liten kommun har man möjligen en begränsad horisont, men ser vad som händer. Ny teknik förändrar investeringarnas användbarhet. Europeisering och globalisering förändrar investeringarnas användbarhet. Politiska val, regering, styrelse och förhandling påverkar ambitionerna. Enskilda medborgare har en politisk roll. Finanserna är en del i ett förhandlingsspel. Bibliotekets roll som kompetensförsörjare i den regionala ekonomin. Inte bara mottagare av finansiering. Vi sitter på en resurs, böcker, andra medier, hur kan den sättas i spel? De konstnärliga fackförbunden har börjat organisera sig regionalt. Detaljfördelning läggs på regioner i st för stat. 25 miljoner fördelas till kommunerna i inköpsstödet. Väldigt lite tycker Rolf som statsvetare! Crowd founding fungerar för enskilda projekt. Demokratiskt dilemma. De som har resurser bestämmer vad det ska bli. Näringslivssponsring. Avdragsmöjligheter - sport. Ej kultur. Maktförskjutning i regionerna? Staten har inte fungerat utjämnande. Ingen större skillnad med samverkansmodellen... Visby upplever att det har blivit större konkurrens om medlen. Biblioteket har förlorat medel. Hur förändras vår roll? Barn bibliotek IT Eva Fred har följt brevväxling och kommunikation, mellan barnbibliotekskonsulenterna och SLB. SLB uppdrar där åt barnkonsulenterna att kontakta KB Grupp Bengt Källgren, Elisabet Stenberg-Lundin, Lisa de Souza Rapport 1 februari 2013. Vad ska kommuniceras med KB?? Ingen kommunikation från SLB. Eva Fred har frågat Bengt.
Arbetsgruppen "barn" är nedlagd. Ska ingå i arbetsgruppen Litteraturutredningen* Vem har ansvar om att kommunicera med barnbibliotekskonsulenterna? Ingen mottagare på KB. Svårt att kommunicera. Är IT en egen grej eller i vilka sammanhang ska det hanteras? Frågan kan komma på agendan i samband med att ny överenskommelse mellan SLB och KUR kring läsfrämjande. Just nu ickefråga? Vem ska kommunicera med KB? Hur kan vi kommunicera med KB? I expertgrupper? Barn och IT är bredare än enbart "litteraturutredningen" det är en metadata, librisfråga bl a Barnperspektivet ska genomsyra expertgrupperna. Hur vet vi ej? Hur ska SKL känna till? Träff med Hilda Androls utgå från det nätverk som finns Katarina Dorbell, Regine Nordström, Åsa Zetterström, Åsa Andersson, Annika Holmén, Jenny Nilsson, Eva Fred. Vad kan vi erbjuda? Vill gruppen vara referensgrupp till Hitta en bra bok? Fundera på. Barnperspektiv Nationell katalog. Undvik ordet barnperspektiv. "Nationell katalog från 6 år" Barns digitala delaktighet på många olika plan: katalog, vilket sätt man läser på. Lika sätt, det fysiska biblioteket. Hur få KB att äga frågan Barnbibliotekskonsulenterna kontaktar KB på uppdrag av SLB Hur nomineras till expertgrupperna? Ska kollas upp i SLB. Jenny Nilsson MTM Taltidningar, teckenspråkig litteratur Ny barnbibliotekarie: Sofia Gydenmo (urval oc arbete med produktion) Jenny: barn och ungdomsbibl. användarservice och information Tar fram skolbiblioteksstrategi Användarundersökning, fokusgrupper med forskningsanknytning. Anna Hampson Lundh, BHS. 9 fokusgruppsintervjuer. 9-16 år. Västerbotten, Värmland, Stockholm, Halland. 51 barn, 30 pojkar 21 flickor. "Talande böcker och läsande barn" sammanställd av Anna Hampson Lundh. Tidigare forskning, magert! Info-blad om rapporten finns. Ska översättas till engelska. Internationellt intresse. Fokusgrupper bra metod. Tre central begrepp: Läsningens materialitet - all läsning i ett sammanhang Remediering Meningserbjudande Huvudsakligen positivt. Se rapporten... Statistik egen nedladdning. Legimus - nya katalogen + App.
Kärnhusgruppen - referensgrupp för MTM. Aktiviteter 2013. Undersökning av Äppelhyllor. Nätverksträff 5 nov. (350:- kostnad för att delta i nätverket.) Ljudlogga för barn, lägga den till Broschyrer, foldrar barnbibliotekcentrum.se ligger broschyren för hämtning Kulturrådet Cay Corneliusson Ny medarbetare Maria Ågren? Förslag till nya bibliotekslagen 1/1 2013 Nytt portalparagraf för bibliotekets betydelse för demokrati Litteratur och läsning lyfts fram Avgiftsfrihet Anpassad för användarnas behov Särskild uppmärksamhet B o u Kvalitet ska prägla utbudet Länsbiblioteken ska stödja folkbiblioteken Medieförsörjning borta Alla bibliotek: Särskild uppmärksamhet funktionsnedsättning, annat modersmål, nationella minoriteter. KB nationell överblick, följa upp biblioteksplaner. Litteraturutredningen Läslyft för Sverige Parlamentarisk beredning KUR får ett nytt nationellt uppdrag för läsfrämjande Läsombud i förskolan, många andra bra projekt finns! Läsombud (ex Lund) Litteratur och läsning i samverkansmodellen, skyldighet att beskriva - eget område Regional och lokala planer Viktigt att de korresponderar Kommer att bli verktyg för resurstildelning till länen Exempel på kommunal verksamhet som blivit regional litteraturhuset i Sandviken ex på verksamheter i kommunerna som vi kan lyfta Förslag från Litteraturutredningen. (Prop-skrivande pågår. Kommer i höst i samband med budgeten.) Nytt operativt nationellt uppdrag? Vilka områden ska KUR jobba med? Bookstart? Läsfrämjandemiljöer? Arbetsplatsbibliotek? Barn och IT? Överenskommelsen med LB måste skrivas om Ny läsambassadör vald. Hemligt ännu.
Maria Ehde Andersson Samarbete BVC/kommunbibliotek Samverkan BVC - bibliotek för små barns språkutveckling. År 1 Rapport av Kerstin Rydsjö: Dags att höja ribban Enkät till bibliotek för ett år sedan År 2 enkät till BVC-personal, BHV-utvecklare, barnkonsulenterna, de 2 enkäterna ska analyseras och rapporteras av Anna HL, vt 2014 Enkät 2012. Anmärkningsvärt - man har inte kollat vad föräldrarna tycker - samarbeta med BVC om det. Verksamheten marknadsförs inte på webben! Borde informeras om! Sanningens minut - enkäten är ute. 24 maj utsända 2279 enkäter. 40% svarsfrekvens hittills. 22 BBK. BHV-utvecklare 37 pers. Måste tas på nationell nivå nu! Tal språk kommunikation måste grundläggas när barnen är små. Bookstart kopplar samtal o dyl Danmark utbildning, social, kultur har gått ihop om detta.
Kvällsaktiviteter
Dag två 2013-05-29 Barnen i planerna Cecilia Ranemo KBs instruktion paragraf 5, punkt 3 Hur har planerna utformats? Hur används de? KB ska se hur de praktiskt är upplagda, vad de innehåller, hur de används i det praktiska arbetet? Vilka planer? Planer för biblioteksverksamheterna i kommuner och landsting Tydligare i nya bibliotekslagen. Inte enbart folkbiblioteksplan! Vad är en biblioteksplan? Ds 2003:66 Vad, hur, när? Planen ska vara politiskt antagen Ska ge närmare besked Samverkan Ska vara utformad så att medborgarens förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden gynnas Ska vara politiskt antagen, inriktningen beskriven, omfattningen beskriven, samverkan beskriven. Den regionala biblioteksplanen ska innehålla alla bibliotekstyper. Skolbiblioteken ska gynnas. Har dock missats! 20 procent av kommunerna har ingen biblioteksplan! Många har en gammal plan nu! Ska de vara visionära eller detaljerade? Många är så visionära att de inte går att följa upp. Går inte att jobba efter eller följa upp. Politiker vill ha visionsdokument, inte detaljerade planer. Politisk nivå är ansvarig för planen. Bibliotekschefer borde inte vara den som måste driva frågan. Om politiken säger att de inte har råd, då bör de ha en strategi för hur de ska klara biblioteksservicen. I sådana fall måste de skriva att vi har inte råd med bibliotek. Bättre att ha en plan som talar om vad vi har råd med. Politiskt självmord att skriva att vi tänker inte satsa på bibliotek. Exempelkommun: 40 punkter vad de ska göra på 1,5 årsarbeten! Skolbiblioteken. Proposition 2004/05 Rationell användning, samverkan
Läsfrämjande centralt. Sammanfattande reflektion (Bild) Steg ett. En kartläggning 2011/2012 Barnen i planerna. Hur prioriterade är de? Rapport: Bibliotekens planer 2012 Länkgalleri med alla biblioteksplaner. 20 procent har ingen biblioteksplan. 25 procent har antagen kulturplan Läsfrämjandeplan borde inkorporeras i biblioteksplanen! Hur mycket styr läsfrämjandeplanen? Medieplan. "Vi upplever att vi inte finns på den politiska agendan" Steg 2 innehållsanalys hösten 2012 Barnen i planerna. Processen värdefull. Dock måste det tas ett steg längre. Det finns många planverktyg. Bibliotkplanerna använder inte de verktygen. Biblioteksplanerna är inte kopplade till andra kommunala styrdokument? Varför? Finns det något bra exempel? Ja, men i 99 procent av fallen nej! Biblioteksplanen flyter omkring. Fler nämnder berörda av verksamheten. Planer som ej är kopplade till resurser och tid visar inte vad som saknas. Visionära planer biter sig själva i svansen. I vissa kommuner bibliotekspersonalen själva. Exempel finns där bibliotekscheferna inte vill ha en plan för att inte bli styrda av politikerna. KBs biblioteksstatistikblogg KB publicerar endast på nätet. Det innebär att det finns möjlighet för kommuner att justera/uppdatera siffror. KB exporterar data till andra databaser. Varje rättning tar dock mycket arbetstid Barnen i planerna Innehållsanalys 23 variabler Uppföljningsbara mål? 12 procent går att mäta med nyckeltal Resten går inte att mäta. I de flesta fall är barnverksamheten inte mätbar! De flesta har referenser till andra styrdokument. Dock är de sällan kopplade till dem. Finns som bilagor ofta, sällan i själva texten. Kopplingen ska ske genom hela verksamhetskedjan. Biblioteksplanerna finns, men är inte kopplade.
UNESCOs folkbiblioteksmanifest som handlingsprogram Skolbibliotek. Även om man har integrerade skolbibliotek är det ibland inte nämnt i planen! 69 procent nämner inte skolbiblioteken. Samarbeten Även om man har det är det inte omnämnt! Tex samarbete med BVC, förskola osv! 3% har en separat plan för bou 27% har en särskild del i biblioteksplanen 7% kunskapsutvecklingstrappa 31% nämner behovsgrupper 15 punkter som oftast saknas! (Bild) 1. De dagliga insatserna 2. De publika aktiviterna 3. Barn i behov av särskilt stöd (10 kommuner) 4. Barn med funktionsnedsättning (2 kommuner) äppelhyllorna nämns inte! 5. Barn med annat modersmål än svenska 6. Informationskompetens 7. Utanför biblioteksrummet - endast visionärt 8. Respekt - bemötande. Ingen konkret åtgärd, tex kompetensutvecklingsplan 9. Skolbibliotek nämns ej. 33% av de som HAR bibliotek har en plan. 10. Ansvariga. Det står inte vem som är ansvarig för olika åtgärder trots att verksamheten spänner över flera nämnder. Vem är ytterst ansvarig om jobbet inte blir gjort? 11. Koppling till andra kommunala planer 12. Sällan koppling till andra planer 13. Uppföljning. Planerna följs inte upp. Hur kan medborgarna kolla upp? 14. Resursåtgång. Om man inte skriver upp vad man ska göra när, går det inte att kolla upp om det är gjort! 15. Tidsramar för när mål ska vara uppfyllda. Inget slutdatum för visionära mål. (12 kommuner nämner frivilligarbetare) Barnutlåningen minskar troligen pga att filialer minskar. 900 årsarbeten. Ofta del av tjänst. http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
Johan Unenge Läsambassadör i 2 år Förstår hur det är att vara12-årig ointresserad kille. Det handlar om något större än enbart böcker. Det handlar om SPRÅK. Att kunna uttrycka sig. 7000 eller 17000 ord. 7000 ord om man inte exponerats för böcker. När och hur ska det försprånget hämtas in? Ni behöver ord för att kunna få det ni vill. Ord, argumentation, tal. Ett orättvist försprång. Sammanhang med texter. Bookstart. 68% gillar att titta i böcker (21% i kontrollgruppen) 75% köper böcker i present (10% i kontrollgruppen) Godnattsagan! I höst startar programserie om att utveckla läsningen för sina barn Läsningen av böcker har halverats på 10 år. PISA-rapporten sämre, sämre Var femte kille går ut grundskolan utan att kunna läsa en dagstidning 5000 timmar för att bli en god läsare. 8 av 10 tolvåringar har en smartphone. Unenge försökte få ett tv-program på SVT Det ska inte handla om böcker, men skapa läslust... Det är på gång! Även i UR André Pops Läslandslaget Vad är det bästa med böcker? Frågade ett antal 9-13-åringar "Att man blir trött" Man går ner i varv... Upplevs inte som en social aktivitet. Vad är det bästa med alternativen? Dator- och tv-spel. Att man gör det tillsammans med kompisar. Hur gör man böcker sociala?
Bokcirkel är kul för den som tycker böcker är roligt. Elspeth Randelin från Åland. Ordnar Läsnatt tillsammans med idrottsföreningar. Deltagarna sover över på biblioteket, engagerar pappor. Över 30% av eleverna läser aldrig för nöjes skull. "Jag fattar inte vad som står" De allra flesta har ändå någon gång läst en bok som de gillade. Skolan. Strukturproblem. Ingen medveten strategi kring läsning. Tex varför författarbesök. Något i organisationen är fel! Yngre lärare läser sällan romaner. Svårt att förmedla läslust om man inte själv läser. Förskolan läsning ingår inte i en strategi. Läsombud god idé. Bookstart 85% kommuner. Sällan koppling med vad som är aktuellt nu att läsa! Vad är nyttan med böcker? Nyfiken, bildning, empati, kritiskt tänkande, samhällsorientering, analysförmåga. Martin Ingvar. Forskning, läroplaner, best practise - alla säger samma Biblioteken ser tråkiga ut! Det går att gör anågot åt. Mer än hälften av alla ungdomar (13-20) tränade i en idrottsförening 2010. Idrottsrörelse och läsning Basketförbundet "läs spelet" Niklas Krogh. Idrottsrörelsen och böckerna tjänar på det. Skolbibliotekslagen 2011. Inga konsekvenser om man inte har bibliotek. "Det är som att släppa iväg en tio-åring på tågluff" Freedom From choice. Superlibrarian! Nacka gymnasiebibliotek - slängde ut lånedisken. Satte in en smartboard i stället. Vad är mest förvånande efter dessa två år som läsambassadör? Att det finns så mycket dokumenterad kunskap som inte används!
Martin Widmark En läsande klass Tydliga samband. 20-25% kan inte läsa ordentligt. Medlemsantalet till extrema grupperingar går upp, tror Martin. 25% står utanför. Grunden är att alla får vara med. Vad gör man om man blir avstängd? Man skapar en egen identitet som sällan är kreativ... Krafter som säger jag är inte med i det här samhället. Så länge vi sorterar barn, så kommer många att hamna utanför. Litteraturutredningen - skolfråga. Öka läsförståelsen går inte att lägga på hemmen. Vad gör läsningen med oss? Martin Widmark känner igen "en läsande klass" En klass där man blir empatisk! Varför gör inte alla lärare så här? Vad gör läsningen med hjärnan? Portugisisk familj med syskon som utsatts för läsning och syskon som inte utsatts för läsning. Där kan man se en stor skillnad mellan syskonen. Vad händer med hjärnan? Hjärnan utvecklas. Martin Ingvar. Vad ÄR läsning? ABC. Grund Läskondis. 5000 timmar, 93 meter böcker, 42 böcker. Syresättning. Träna automatisering Läsförståelse. Här ligger problemet. Läsa mellan raderna. För att komma dit måste man få lässtrategier. Är omskrivna i läroplanen. Skolan vet inte vad lässtrategier är. Läslust Lässtrategier 1. Förutspå 2. Ställa frågor - vad betyder det t ex att man lägger huvudet i händerna i en sekvens, om det tidigare i texten hänt något tråkigt. 3. Nya ord - mekaniska läsare läser vidare. Läsa långsammare, läsa meningen innan, fråga... 4. Sammanfatta - återberätta 5. Koppla - till den egna världen När man jobbar med detta försvinner skillnaden mellan tjejers och killars läsning. Amerikansk forskning 1984. Varför har inte lärarkåren fått det till sig? Hur lyckas man stänga inne kunskap? Har fastnat på universitet och läromedelsförlag. Snegla mot Finland som fortfarande ligger i topp i PISA. Finland har fortsatt med lärarledd undervisning. Lässtrategier. Norge fick sin PISA-chock för 10 år sedan - har nu gjort något åt det. Det finns goda exempel i Sverige. T ex Karlstad, Umeå.
En läsande klass. Varför gör inte alla så här? Martin Widmark har fem lärare i Sätra och Nyköping. Skriver en studieplan hur du ska jobba med läsning. 15 veckoplaneringar per termin. Utgår från 1/2 tim läsning per dag. 23 april 2014 kommer den att gå ut gratis. Förlagen/upphovspersonerna skänker texterna. Fakta och skönlitteratur. Hämta hem texten från hemsidan En läsande klass, kopiera fritt.. 8 instruktionsfilmer, 2 av filmerna riktade till föräldrar, en instruktionsfilm för förädramöten. Studiecirkel för läsförståelsestrategier. Gå igång hösten 2014. Avstämning PIRLS 2016. På hemsidan. Projektet går ut gratis till alla skolor UNICEF erbjuder resurser. Presentera ideer om hur man tar emot en skolklass på biblioteket. Otydlig ansvarsroll. glapp mellan två utbildningar. koppla ihop skola och folkbibliotek. Snickra ihop ett möte per årskurs. Göra biblioteket till en kul plats. Bibliotekens roll. Luma bibliotek. Skattjakt för 6-åringar. Bibliotekets tjockaste bok, snyggaste... Samhällets svar...hur får vi igång läslusten? Det blir ju inte roligare om man ändå inte kan! Läslustprojekt - fråga hur kan det bli kul om man inte kan? De första tre pusselbitarna är nödvändiga. Projektet ska pågå i fem år. Pia: Goda exempel från landet. Hur man tar emot klasser i biblioteket. Skolan har ett uppdrag och biblioteket har ett annat. Viktigt att se att det är olika. Länsbiblioteket i Västerbotten har bjudit in BIV och Lärarutb till att diskutera en 7,5p kurs där utbildningarna går hand i hand. Hemsidan kommer upp i höst. Där kan man påverka... 23 april släppfest för projektet. Även Bokjuryn 23 april. Gruppdiskussioner. Den förändrade konsulentrollen? Konsulentrollen i en förändrad kontext. Samhällsförändringar. Förändrad ekonomi - koffertar o dyl. Läsförståelseproblematiken. Lagen. Läsfrämjandefokus. Skriva fram läsfrämjande tydligare i samverkansmodellen. Skolbiblioteken. Var tar bibliotekariekompetensen vägen? Biblioteksanknytningen? Är den värd något? Allt handlar om hur man formulerar kulturplanen.