www.vasek.fi FT1 PLANERING AV FÖRETAGSVERKSAMHETEN

www.vasek.fi FT1 PLANERING AV FÖRETAGSVERKSAMHETEN 2015

2 FT1 PLANERING AV FÖRETAGSVERKSAMHETEN INNEHÅLL SIDA 1. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FÖRETAGANDE 3 1.1 Yrkesskicklighet 3 1.2 Utbildning 3 1.3 Finns det efterfrågan på produkten/servicen? 3 1.4 Köp av företag som ett alternativ 3 1.5 Köp av affärsverksamhetskoncept, dvs. franchiseföretagande som alternativ 4 2. UPPGÖRANDE AV PLAN FÖR AFFÄRSVERKSAMHETEN 4 2.1 Din målsättning som företagare 5 2.2 Analys av verksamhetsmiljö och konkurrenter 5 2.3 Visioner och målsättningar 6 2.4 Verksamhets- och affärsidé 7 2.5 Marknadsförings- och försäljningsplan 9 2.6 Produktionsplan 10 2.7 Personalplan 10 2.8 Produktutvecklingsplan 10 3. FÖRETAGETS EKONOMISKA KALKYLER 13 3.1 FöPL-företagarnas penninglöner 16 3.2 Företagets nettoavkastningsmålsättning 16 3.3 Avbetalningens årskostnader 16 3.4 ArPl-arbetstagarnas och ArPL-företagarnas penninglöner 16 3.5 Lönebikostnader 16 3.6 Pensionsavgifter 16 3.7 Övriga lönebikostnader 16 3.8 Övriga personalkostnader 17 3.9 Kostnader av affärslokaler 17 3.10 Leasingfinansieringens årskostnader 18 3.11 Utgifter för bilar bilar/arbetsmaskiner, affärsbruk 18 3.12 Kostnader av ADB-apparater och program 18 3.13 Övriga maskin- och apparaturkostnader 18 3.14 Reseersättningar 18 3.15 Repsesentationskostnader 19 3.16 Marknadsföringskostnader 19 3.17 Forskning och produktutveckling 19 3.18 Administrationstjänster 19 3.19 Faktainsamling 20 3.20 Datakommunikation och penningrörelse 20 3.21 Försäkringar 20 3.22 Kontorstillbehör 20 4. BEDÖMNING AV RISKER 20 4.1 Egendomsrisker 21 4.2 Personrisker 21 4.3 Produktansvarsrisker 21 4.4 Övriga risker 21 4.5 Risker som hänför sig till familjeförhållanden 21 4.6 Swot-analys 22 4.7 Bedömning av risker 22 På grund av uppdateringstidtabellerna ansvarar vi inte för skador, som uppkommer på grund av felaktiga uppgifter.

3 Med hjälp av Företagstolken kan du planera dit företagsverksamhet självständigt. Planeringen går framåt logiskt och allt nödvändig tas i beaktande. Såhär finns förutsättningarna för lönsamt och fortgående företagsverksamhet. Med hjälp av den här guiden kan du fylla i Affärsplanerna FT2 eller FT3 samt Ekonomiplanerna FT4 Lite. Vasaregionens Nyföretagscentrum Startia är den första instansen som det lönar sig att vända sig till genast i begynnelseskedet av företagsplanerna. Där kan en expert på företagsverksamhet ge goda råd och har som utomstående person en utmärkt möjlighet att kontakta externa finansiärer och vid behov hjälpa till med uppgörandet av finansieringsansökningar, övriga handlingar och kalkyler. 1. FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR FÖRETAGSVERKSAMHETEN 1.1 YRKESSKICKLIGHET Företagarens viktigaste resurs är yrkesskickligheten, som erhålls genom utbildning och arbetserfarenhet. Det lönar sig inte att bygga upp en företagsverksamhet som grundar sig på bristfällig yrkesskicklighet, och att skaffa sig yrkesskicklighet vid sidan av arbetet är ofta svårt. Brist på utbildning utgör ändå inte ett hinder för att inleda företagsverksamhet. Om du t.ex. noterar att det på orten saknas ett företag som utför rostskyddsbehandlingar på bilar, och förutsättningarna för framgång skulle finnas, kan du skaffa dig själv den utbildning som behövs via en yrkesutbildning som finansieras av ELY-centralen. 1.2 UTBILDNING Utöver den yrkesmässiga utbildningen krävs av företagaren en betydligt mångsidigare yrkesskicklighet än av arbetstagaren. Företagaren måste behärska bl.a. lagstiftningen inom sitt område och ärenden rörande arbetsförhållanden, samt ha kännedom om bokföring, bokslut, beskattning och budgetering. Företagaren måste förbinda sig till en fortgående utbildning och till att följa med förutsättningarna för företagande. Nödvändiga uppgifter om allt detta hittar du i Företagstolkens instruktionsguider. 1.3 FINNS DET EFTERFRÅGAN PÅ PRODUKTEN/SERVICEN? Utgångspunkten för all företagsverksamhet är efterfrågan på produkten eller servicen. Å andra sidan möjliggör en god yrkesskicklighet kombinerad med en korrekt uppgjord och konkurrenskraftig affärsidé alltid påbörjandet av företagsverksamhet, t.o.m. framgångsrik sådan. Det är enklast att starta upp företagsverksamhet då marknaderna växer och svårare då marknaderna minskar. Då efterfrågan minskar, drabbar problemen först dem som senast har inlett sin verksamhet. 1.4 KÖP AV FÖRETAG SOM ETT ALTERNATIV Det kan vara ett bättre alternativ att påbörja företagsverksamhet genom att köpa ett fungerande företag än genom att grunda ett eget. Att köpa ett fungerande företag eller en fungerande affärsverksamhetshelhet i stället för att grunda ett eget företag gör att man kan koncentrera sig på utvecklingen av företaget i stället för att tid och pengar går åt till att utveckla produkter och tjänster eller anskaffa kunder. Det är vanligt att en process med ägarbyte med dess olika skeden räcker 3-5 år. Detta innebär att säljaren har fattat beslutet om att avstå redan långt innan köparen får kännedom om objektet. Vanligen har ett företag som man avser att sälja trimmats i försäljningsskick med målet att sälja en ur köparens synvinkel fungerande helhet. Köparens fråge-/upgiftslista Ur företagsköparens synvinkel kulminerar bedömningen av det företag som skall säljas i följande viktiga frågor: 1. Har företagets affärsverksamhet en framtid? Den affärsmässiga situationen i ett företag som skall säljas kan uttömmande klargöras med hjälp av Företagstolken FT23.1 Marknadsföringsplan. Med hjälp av marknadsföringsplanen klargörs företagets affärsidé, konkurrenssituation samt

4 framtidsutsikter och planer fäst uppmärksamhet vid företagsverksamhetens personifiering vid den nuvarande företagaren, vilken bor de vara så liten som möjligt 2. Överensstämmer den helhet som säljs med köparens behov eller ska någon del tas bort? ofta ingår i det företag som säljs funktioner eller delar av egendom som inte hänför sig till den egentliga affärsverksam heten och som är ekonomiskt olönsamma 3. Är köpesumman lämplig? Ett företagsköp är en investering för köparen. Hur stor avkastning vill du få på investeringen? Nivån på investeringen bör överstiga avkastningen på sedvanliga placeringar, såvida inte motivet för köpet är köpet av en säker arbetsplats. i allmänhet ingår i köpesumman ett s.k. goodwill-värde, som uppgår till ett överpris i förhållande till gängse värdet på den egendom som köps. Goodwill-värdet måste kunna avskrivas inom högst 5 år. ett företag som ska köpas måste betala tillbaka det placerade kapitalet åt placeraren (högre lön än åt en arbetstagare, dividender, skattefri kapitalinkomst). En lämplig betalningstid är 5 10 år, beroende på verk samhetens natur. som övre gräns torde man vid köp av affärsverksamhet (inte fastigheter) anse högst årsomsättningen eller 3 gånger driftsbidraget 4. Genomgång av lager och maskinpark för det som köps En faktor som på ett avgörande sätt inverkar på försäljningspriset är det verkliga värdet på lagret och produktionsapparaturen. föråldrade eller osäljbara produkter i produktlagret har bedömts i enlighet med fullt pris service och uppdateringar på produktionsapparatur eller program produkter, som har gjorts med t.ex. matriser eller verktyg bland produktionsmedlen, vilka ingen vill köpa sådana råvaror eller material, som inte längre kan användas, t.ex. produktuppgifter på produktförpackningar, återanvändbarhet etc. 5. Produktansvar och risker garantirisker, som även kan vara stora eventuella oavslutade rättegångar och reklamationer kommande ändringar i lagstiftningen personrisker, stannar nyckelpersonerna i företaget bland försäljningsfordringarna fakturor som är över 6 månader gamla, där möjligheten att erhålla betalning är osannolik 1.5 KÖP AV AFFÄRSVERKSAMHETSKONCEPT, DVS. FRANCHISEFÖRETAGANDE SOM ALTERNATIV Franchiseföretagande kan vara ett bättre alternativ än grundande av ett eget företag. Franchising indelas i två huvudsakliga typer, produktfördelnings- och varumärkesfranchisin g samt affärsverksamhetsmodells-franchising. Eftersom det handlar om användning av en modell för affärsverksamhet som den andra parten har utvecklat, uppbär franchise-givaren en ersättning för det. Ersättningarna utgörs i regel av anslutningsavgift (t.ex. 20 000 ), samarbetsavgift (t.ex. 7 % av omsättningen) och marknadsföringsavgift (t.ex. 5 % av omsättningen). Du kan bekanta dig med kedjor som erbjuder franchiseföretagande och de samarbetsavgifter som de uppbär via följande länk www.franchising.fi. Den egendom som ska köpas samt bokslutet bör gås igenom grundligt med hjälp av en expert. Köpsdokumenten bör alttid utarbetas med hjälp av experter. 2. UPPGÖRANDE AV PLAN FÖR AFFÄRSVERKSAMHETEN I det här skedet tar du fram Affärsplanet FT2 Lite eller FT3. FT2 Lite är lämplig affärsplan för mindre företag och FT3 då, om företagaren vill noggrant kartlägga konkurrenter, marknad eller verksamhetsmiljö. Affärsplanet görs i samband med FT1 guiden. Affärsplanet kan sparas på din dator. Då du har fyllt i arbetsboken har du en färdig plan att genomföra och att visa finansiärerna. När du fyller i arbetsboken märker du att det inte är nödvändigt att hitta svar på alla punkter.

5 FT2 AFFÄRSPLAN LITE INNEHÅLLER: 1. Affärsidé 2. Huvudsakliga målsättningar 3. Marknadsförings- och försäljningsplan 4. Produktions- och försäljnigsanordningarna 5. Personalplan 6. Ekonomiska kalkyler och finansiering 7. Bedömning av risker 8. Personbeskrivningar FT3 AFFÄRSPLAN INNEHÅLLER: 1. Personliga målsättningar som företagare 2. Analys av verksamhetsmiljö 3. Visioner och primära målsättningar 4. Verksamhets- och affärsidé 5. Marknadsförings- och försäljningsplan 6. Produktionsplan 7. Personalplan 8. Produktutvecklingsplan 9. Företagets ekonomiska kalkyler 10. Bedömning av risker Den företagare som står i beråd att påbörja verksamheten, bör i synnerhet för finansiärerna visa att den affärsverksamhet som han har planerat är lönsam åtminstone med en viss tidsfördröjning. Det viktigaste skedet vid grundandet av ett företag utgörs av planeringen av den egentliga affärsverksamheten. I företagandet ingår alltid en ekonomisk risk och därför är det skäl att grundligt fördjupa sig i planeringen av den egna affärsverksamheten. Planen för affärsverksamheten (Business Plan) är en skriftlig plan rörande anordnandet av företagsverksamheten inom de olika delområdena. Affärsverksamheten bör anpassa sig till förändringarna i företagsmiljön och därför måste planen för affärsverksamheten uppdateras med några års mellanrum. 2.1 PERSONLIGA MÅLSÄTTNINGAR SOM FÖRETAGARE De faktorer som leder till grundandet av ett företag kan vara mycket varierande. Det blir allt vanligare att man blir företagare genom att arbetsgivaren outsourcar den egna verksamheten och erbjuder företagande åt sina nuvarande arbetstagare. Den nuvarande arbetsgivaren kan uppmuntra till företagande (delvis utan att i verkligheten vara medveten om det) även genom att upprätthålla en dålig arbetsatmosfär eller genom att producera en dålig produkt. I det egna företaget kan man göra arbetsatmosfären sådan man vill ha den och producera en så god produkt som man vill. Ibland kan drivfjädern för företagandet vara en vilja att påverka framtiden för sina barn genom att bygga upp ett lönande företag för dem. En ökad uppskattning av företagande och framgångsrika företagare kan också uppmuntra till företagande. 2.2 ANALYS AV VERKSAMHETSMILJÖN OCH KONKURRENTERNA Innan man börjar planera den egna verksamheten är det skäl att göra sig förtrogen med verksamhetsmiljön och konkurrenssituationen. Verksamhetsmiljön utgörs av kunderna och deras förändrade behov, lagstiftningen och förändringarna i miljön och värdegrunden. En av de största förändringarna i kundbeteendet är kedjebildningen bland kunderna, varvid anskaffningarna görs i större serier och besluten om anskaffningarna görs långt borta i huvudstadsregionen. Nya produkters inträde på marknaden försvåras av den snabbt föränderliga EU lagstiftningen och storkundernas datasystem. I analysen av verksamhetsmiljön klarläggs 1. Kundtyper, antalet kunder av olika kundtyper och kriterier för inköpsbeslut Inom varje bransch förekommer sinsemellan avvikande identifierbara kundtyper som gör sina inköpsbeslut utgående från sina egna behov. T.ex. inom restaurangbranschen kan man identifiera 7 kundtyper från tankaren till njutaren. I affärer som för reservdelar för maskiner är det den snabba tillgången till produkten som på ett betydande sätt inverkar på inköpsbeslutet. 2. Varför, varifrån och hur anskaffar kunderna sina produkter/sin service för tillfället? Ett anskaffningsbehov kan uppstå t.ex. genom att produkten har gått sönder, i samband med byggande, via gåvor etc. Produkten kan anskaffas via detalj- eller tobakshandeln, via postförsäljning, direkt från tillverkaren, genom att den görs på plats, genom att den avhämtas mm. Anskaffningen kan basera sig på offerttävling eller årsavtal, varvid antalet köphändelser kanske bara är ett per år. 3. Är kunderna köptrogna och vem fattar beslut om inköp? Vem av familjemedlemmarna eller inom arbetsplatsens organisation fattar inköpsbeslut, finns det en anskaffningsring, ett förvaltningsorgan eller liknande? Antalet inköpsbeslut per år, per vecka?

6 4. Håller kundernas köpbeteende på att ändras? Bland annat mode och trender förändrar kundernas köpvanor. Inom beklädnadsbranschen kommer det in nya produkter t.o.m. två gånger i veckan till de bästa modeaffärerna. Kundens köptrohet försvagas och man försöker förstärka den med olika bonusprogram. Inom den offentliga förvaltningen ökar konkurrensutsättningen och blir allt noggrannare. Nya anskaffningsandelslag och anskaffningsringar uppstår hela tiden. Konkurrenterna utgör en viktig del av verksamhetsmiljön Utöver kunderna bör konkurrenterna klarläggas grundligt. Ge även akt på behovskonkurrenter som ännu inte har kommit ut på marknaden. Ouppmärksamhet på behovskonkurrenter har straffat även större företag, t.ex. Shell, som samarbetade med SOK ifråga om trafikstationsverksamhet. På detta sätt kom SOK i god lära och på goda affärsplatser som företaget sedan drog nytta av då man grundade den egna ABC-kedjan. Utan Shell skulle startandet av ABC ha varit mycket svårare. Man klarlägger med en konkurrentanalys I fråga om konkurrenter är det skäl att komma ihåg att de reagerar på en ny aktör på något sätt. Det är säkert att de försöker försvåra din framgång. Fundera på med vilka medel de kan göra det? Konkurrensläget och risker klarläggs även under punkt 4 samt i FT3 Affärsplanens punkt 2.10, uppgiften Swot analys. 1. Vilka är konkurrenterna klarlägg de företag som verkar på det tilltänkta marknadsområdet skaffa alla tänkbara uppgifter om dem (broschyrer, varuprover, kundernas åsikter osv.) beställ bokslutsuppgifter för några av de senaste åren via Suomen Asiakastieto Oy 2. Vilka är konkurrenternas svagheter och styrkor? 3. Vilka är priserna hos era konkurrenter? 4. Ökar våra konkurrenters verksamhet, stampar den på stället eller minskar den? 2.3 Visioner och målsättningar Företagsverksamheten planeras ofta som långsiktig, vilket ändå inte innebär att samma person driver samma slag av affärsverksamhet hela livet. Det finns företagare som har drivit affärsverksamhet inom fem olika branscher under sitt liv. Man bör ändå ha en vision för verksamheten som uppgörs för 5 år framåt i tiden räknat från dagens datum. Att sätta upp mål gör det lättare att uppnå dem. Att enbart driva omkring utan mål räcker inte. Visionen utgör en uppfattning, en slags fantasibild av hur det egna företaget ser ut om 5 år. VISIONEN är i regel ett mätbart resultat, en prestation, den är ett tal, en tidsgräns etc. För att den ska vara korrekt uppställd, bör VISIONEN grunda sig på utgångsläget vid den tidpunkt då den uppställdes. Uppställandet av mål sker inom flera delsektorer. De ekonomiska målen varierar beroende på företagaren och företaget. Ibland kan företaget utgöra ett levnadssätt utan desto större mål, ibland ser man företaget som kraftigt växande och expanderande. På denna punkt tänker man på företagets målsättningar, inte de personliga. Då kan målsättningarna ansluta sig till t.ex. omsättningen, omfattningen av skulder och lönsamheten. Det är även skäl att definiera de målsättningar som hänför sig till kunderna, för kunden är den egentliga löneutbetalaren. Handhavandet av kunderna bör vara äkta också eftersom det är betydligt svårare att få en ny kund än att hålla kvar en gammal. De mål som hänför sig till produkter och produktion, dvs. tillverkningsprocessen och görandet, visar hur du har för avsikt att hänga med i konkurrensen. Det är viktigt att komma ihåg att produkterna säljs till ett pris som marknaderna och konkurrenterna definierar men resultatet av företagsverksamheten görs på basen av köp och produktionens effektivitet. Detta gäller inom samtliga branscher, eftersom även service är produktion. Å andra sidan har produkten i sig en betydande inverkan på det pris som man får för produkten. I detaljhandeln innebär processen butiksmiljö, kvaliteten på möblerna, hur saker och ting är framlagda osv. Personalen är vid sidan av företagaren själv företagets viktigaste resurs. Eftersom man i statistiskt hänseende befarar att tillgången på personal kommer att minska, är en god personalpolitik viktig.

7 2.4 VERKSAMHETS- OCH AFFÄRSIDÉ Verksamhetsidé Verksamhetsidén utgör den grund för företaget som all verksamhet baserar sig på. Av verksamhetsidén kan man på en gång lista ut hurudant företag det är fråga om? varför företaget finns till, vad som är avsikten med företaget? inom hurudan business företaget verkar? vilka behov företaget tillfredsställer? vad företaget gör för att uppnå sina mål? Exempel på verksamhetsideer: Transport Ab Vi utvecklar ett tillgängligt transportsystem med hänsyn till säkerhet, miljö och hälsa. Med respekt för konsekvenser för medborgare och näringsliv utformar vi regler och följer upp att de efterlevs. Vi förser samhället med uppgifter om transportmedel och förare. Vi arbetar med helhetssyn och effektivitet och har hög servicenivå i vår kontakt med omvärlden. Alla företagare har en verksamhetsidé men alla har inte skrivit ner den på papper. Det är viktigt att verksamhetsidén är i skriftlig form och ständigt framlagd. Se till att dina kunder och arbetstagare känner till ditt företags verksamhetsidé. En god verksamhetsidé är kort, konkret och entydig. Den är som bäst då den är bara en mening lång. Testning av affärsidén Om din planerade affärsverksamhet är ny på din egen ort/region är det skäl att testa affärsidén. Ett gott och tillförlitligt sätt är att kontakta en företagare i branschen på annat håll i Finland. Målföretagaren väljs så att han inte upplever dig som en konkurrent. Han vägleder dig nog då du uppträder öppet och berättar om dina planer. På detta sätt kan du få säkerhet beträffande bärkraften i din egen affärsidé och goda råd samtidigt. Här granskas innehållet i en fingerad affärsidé: Behov/nytta för kunden: Företagets service/produkter bör vara till nytta för kunden. Produkten bör utgöra en lösning på något av de problem som kunden har. Fördelen bör vara verklig så att marknadsföringen av produkten är möjlig. Försäljningen av IDA:s produkter måste ge återförsäljarna en möjlighet att förtjäna, vilket inte är möjligt utan ett konkurrenskraftigt pris och ett utseende som uppskattas av slutanvändarna (höjer bostadens pris). Möjligheten att förtjäna är ur återförsäljarens synvinkel en synnerligen avgörande urvalsgrund, oftast viktigare än toppkvalitet. Kundgrupper: Man bör kunna avgränsa kundgrupperna så noggrant som möjligt. Ett hela världen omfamnande allt åt alla medför inget lönsamt slutresultat på grund av att en marknadsföring till en vidsträckt kundkrets kostar för mycket. IDA har därför begränsat sin kundkrets till två och bl.a. helt lämnat bort byggnadsföretagen. Detta därför att byggnadsföretagen strävar efter ett så billigt pris som möjligt. Image: Definitionen av imagen är inte det första man kommer att tänka på då man funderar på affärsidén. Imagen har ändå en stor betydelse då man definierar företagets förfaringssätt. I fallet IDA. Pålitlig leverantör kan företaget göra såväl serieproduktion och försäljning som inköp baserade på årsavtal. Ett konkurrenskraftigt pris kan man inte uppnå utan kreditförluster (faktureringen via underleverantörer, som samtidigt ger återförsäljarna en möjlighet att förtjäna) och utan att dra nytta av modern teknik. Sättet att fungera: I dagens konkurrenssituation uppkommer lösningarna i konkurrensen företagen emellan oftast i fråga om valet att fungera. Produkterna är ofta ganska lika, vilket innebär att rätt valda förfaringssätt kommer i nyckelposition. I fallet IDA innebär riklig användning av underleverantörer en snabbare genomströmning och en möjlighet att koncentrera sig på helheten genom att hålla de centrala funktionerna inom företaget. Resurser: Fastän affärsidéns övriga delar skulle vara väl övervägda utgörs grunden för all verksamhet ändå av resurserna. Företaget förmår t.ex. inte upprätthålla en modern maskinpark om de ekonomiska resurserna inte är tillräckliga. Det är skäl att kartlägga även de mentala resurserna och att medge eventuella brister.

8 EXEMPEL PÅ EN AFFÄRSIDÉ: INDÖRR AB (IDA) BEHOVET/NYTTAN FÖR KUNDEN Återförsäljaren: stöd för försäljningen av andra produkter ger en möjlighet till förtjänst Slutanvändaren: höjer värdet på bostaden ökar boendetrivseln IMAGE högklassiga produkter pålitlig leverantör framstegsvänlig, nyttjar modern teknik serviceinriktad, serviceförmåga konkurrenskraftiga priser KUNDGRUPPER återförsäljare (affärer för byggnadstillbehör) industri i behov av dörrar PRODUKTER innerdörrar SÄTT ATT FUNGERA försäljningen sker via återförsäljare (åtminstone faktureringen) man använder sig av landspecifika agenter ifråga om export marknadsföring som baserar sig på årsavtal produktionen utgörs av serieproduktion som är baserad på beställning (ingen lagertillverkning) anskaffningarna är baserade på årsavtal stor användning av underleverantörer centrala funktioner inom företaget aktivt och fortgående sökande av produkter, högklassig planering planerings- och uppföljningssystem som utnyttjar modern teknik på alla delområden utvecklingsinriktad, synligt uppträdande, riklig användning av sakkunnigtjänster RESURSER FYSISKA de egna, nuvarande lokaliteterna är för små maskinparken är modern, inget behov av förnyande ännu tillstånden i skick EKONOMISKA företagsegendomens värde 2,5 m skulder 1,8 m säkerheter i bruk MENTALA Baskunskaper om produktion, marknadsföringen god inställningen god ungdomlig personal ekonomiförvaltningen bör utvecklas

9 2.5 MARKNADSFÖRINGS- OCH FÖRSÄLJNINGSPLAN Inledningsvis är det bra att komma ihåg att marknadsföring och försäljning är två olika saker. Marknadsföringen gör ett grundläggande arbete för försäljningen fastän det ofta är samma personer som utför bägge sakerna. I marknadsföringen är det väsentligt att komma ihåg att det inte enbart är fråga om att föra fram idéer, utan i högsta grad en fråga om utförande. Goda idéer producerar ingenting såvida de inte förverkligas fullt ut. Försäljning innebär flitigt görande och är en krävande konstgren. Åt en god försäljare betalar du aldrig för mycket. Det största problemet för försäljningen är att få ett rejält pris av marknaden. Alltför snabbt säger man att kunden inte köper på grund av ett för högt pris. Priset är aldrig ett hinder, möjligen en fördröjare. Man bör dra nytta av gratis marknadsföring Gratis marknadsföring för företaget görs av finansiärer, kommunen, varuleverantörer, grannar, släktingar, egna arbetstagare och naturligtvis kunderna. Goda relationer till nämnda intressentgrupper är viktiga. Lokaloch gratistidningarna gör gärna en artikel om ditt företag gratis. Använd dig av professionell hjälp med reklamen Vid sidan av gratisreklamen är det viktigt att komma ihåg att du använder sig av professionell hjälp vid produktionen av allt material som hör till reklam och marknadsföring. Om ekonomin inte medger möjligheter att använda sig av professionella personer kan du under mellantiden använda dig av neutrala lösningar. Öppningen intresserar Vid öppnandet av företagsverksamheten drar man åtminstone nytta av lokaltidningarnas intresse för den nya företagsverksamheten. Då man planerar öppningsdagen eller besök av medierna lönar det sig att beakta lokaltidningarnas utgivningsdag, som vanligen är en torsdag. Den bästa tidningsdagen och öppningsdagen för detaljhandeln är torsdag, då journalisterna har bäst tid att göra en artikel. Om det finns en lokalradio på orten är det skäl att vara i kontakt med den också. En pressmottagning för ett företag som producerar industriprodukter eller icke-konsumtionstjänster arrangeras först när alla funktioner är i utställningsskick. Inför pressinformationen skriver man ett färdigt pressmeddelande, i vilket man redogör för de viktiga faktorerna i ditt företag och nämner företagets styrkor och försäljningsargument. Skapandet av företagsbilden börjar genast i starten Det första intrycket är det viktigaste. Det hävdas att man bildar sig en uppfattning om en människa inom en halv minut efter att man har träffats. Den uppfattningen förblir kvar länge och stämmer vanligen väl överens med verkligheten. Kunder och allmänheten bildar sig också en uppfattning utgående från hur företaget och dess representanter verkar och hur de uppträder. Viktighetsordningen för egenskaper som är väsentliga för företagsbilden utåt och som bör ombesörjas är här företagets logo, visitkort, webbsidor och domain-signum, personalens klädsel och reklamtejpningar, missiver, förpackningslistor, räkningsblanketter, stämplar och kuvert. Trycksaker har ännu sitt värde Som marknadsföringsredskap kommer tryckta broschyrer fortsättningsvis att vara viktiga fastän nätsidorna har kört förbi dem inom många sektorer. När man utarbetar broschyrer är det skäl att anlita professionell hjälp. En lämplig tryckmängd motsvarar det verkliga behovet för 1 2 år, fastän tryckeriet försöker övertala att beställa en större mängd. Det är skäl att klarlägga efterfrågan på marknaden Basen för en försäljnings- och marknadsföringsplan utgörs alltid av efterfrågan på marknadsområdet, som bedöms per produkt och produktgrupp. Då man bedömer efterfrågan bör man beakta att det förekommer förskjutning i efterfrågan, eftersom kunderna skaffar produkter även utanför det egna området. Å andra sidan skaffar också kunder som verkar utanför det egna området produkter även från vårt område. Beräkningsformel för försäljningsmålsättningen: Influensområdets befolkningsmängd/antalet kunder X genomsnittlig konsumtion/person eller kund = totala efterfrågan inom influensområdet - från vilken avdras den förskjutning i efterfrågan som sker åt annat håll (t.ex. postförsäljning) - till vilken fogas den förskjutning i efterfrågan som kommer från annat håll = den efterfrågan som kan uppnås Då man på basen av efterfrågan eftersträvar en viss marknadsandel, erhåller man försäljningsmålsättningen för det egna företaget.

10 2.6 PRODUKTIONSPLAN På ett allmänt plan handlar företagsverksamheten om att producera, oberoende av om det är frågan om ett industriellt företag eller ett serviceföretag. Allt mera sällan är hela produktionen i egna händer. På detta inverkar förutom bristen på egen yrkesskicklighet även arbetskraftskostnaderna och bindningen av kapitalet. Tröskeln för att avlöna arbetskraft är hög, för det är svårt att smidigt reglera arbetsstyrkans storlek i enlighet med produktion och efterfrågan, och förändringarna bör förutspås väl. I ett industriellt företag är användningen av underleverantörer mycket lättare än i ett serviceföretag. I ett serviceföretag bör de personliga relationerna mellan huvudleverantören och underleverantörerna vara tillförlitliga, för samarbetet innebär ofta att det yrkesmässiga kunnandet och kundrelationerna avslöjas för en eventuell konkurrent. Samarbetet bör basera sig på klara avtal, som innehåller villkor om begränsning av konkurrensen och kännbara penningmässiga avtalsböter. En färdig blankett för underleverantören finns i delen Företagets administration, FT15.28 Underleverantörsavtal. 2.6.1 Lokaler Allmänt taget är det bästa sättet att påbörja en affärsverksamhet att skaffa hyreslokal, för det lönar sig inte att genast i början binda kapital i dyra affärslokaler, såvida man inte redan äger affärslokaler som lämpar sig för ändamålet. I mången affärsverksamhet är affärslokalens läge en nyckelfråga, varför egen lokal på ett felaktigt affärsläge inte garanterar framgång. I synnerhet i fråga om detaljhandel är det allt mera sällsynt att man äger affärslokalerna, eftersom affärsidkarna vill försäkra sig om en möjlighet att byta affärsplats. Hyresvärden behöver garantihyran för 1 3 monader, som skall ges tillbaka först efter hyresperioden. En färdig hyresavtalsblankett finns i delen Företagets administration, FT15.7 Hyresavtal för affärslokal. 2.6.2 Investeringar För att genomföra investeringar behövs finansiering som kan skötas i form av ägarnas kapitalplaceringar eller med främmande finansiering. Under vissa förutsättningar kan man få bidrag till investeringarna som visserligen betalas först efter att investeringarna har genomförts efter att räkningarna har betalats. Även bidragsdelen måste således finansieras. En användbar finansieringsform kan vara leasing, delbetalning eller uthyrning. Fördelen med delbetalning jämfört med leasing är att man av den mervärdesskatt som härrör från den apparatur som inköps kan göra en ansökan om förhandsåterbetalning och få mervärdesskattesumman direkt i kassan, om mervärdesskatten vid köpet överstiger 2 000 euro. I leasing uppgår avdragen för mervärdesskatt till endast en betalningsrat. I Företagstolken FT6 Finansiering redogörs för finansiering av investeringar. 2.6.3 Beaktande av miljöaspekter I framtiden måste företagen i allt större utsträckning fästa uppmärksamhet vid miljöaspekter, behärskandet av utsläpp, användningen av energi eller behärskandet av miljörisker. Miljötänkande är förnuftigt och lönsamt vid en utveckling på lång sikt. Att spara energi och gallra bort onödiga anskaffningar och processer medför ekonomisk nytta. Bedömningen av och behärskandet av miljörisker kan intressera även placerare och finansiärer. Ansvarsfullhet i miljöärenden kan även vara nödvändig för ett underleverantörsföretag på basen av önskemål från samarbetskompanjonerna. Du får uppgifter om nödvändiga tillstånd från blanketterna i Företagstolken guide FT5. Tillståndspliktiga näringar och tillståndsansökningar finns i delen Företagets administration. 2.7 PERSONALPLAN Personalen utgör vid sidan av företagaren företagets viktigaste resurs. Då man avlönar personal är det skäl att alltid göra ett skriftligt arbetsavtal. Skriftligt arbetsavtal I samband med uppgörandet av ett arbetsavtal är det skäl att beakta en prövotid och försäkra sig om att arbetstagaren är medlem i sektorns fackförbund. Detta är viktigt med tanke på att arbetstagarens inkomster är någorlunda tryggade vid en eventuell permittering. Ärenden som hör ihop med ett arbetsavtal kan granskas på sidorna www.tyosuojelu. fi/se, som upprätthålls av Arbetarskyddsdistrikten. En färdig arbetsavtalsblankett finns i delen Företagets administration, FT15.33 Arbetsavtal. Läroavtal Det lönar sig att klarlägga möjligheten att använda sig av läroavtal, eftersom staten och några kommuner bistår företagaren vid avlöningen. Ett läroavtal kan numera fås i nästan vilken bransch som helst oberoende av om den som ska avlönas har en yrkesutbildning eller inte. Läroavtalsstöd betalas till företaget för undervisningsarbete 75 150 euro/månad. Dessutom får företaget tilläggsstöd 530 1 030 euro/månad, om det gäller utbildning av en arbetslös person. 2.8 PRODUKTUTVECKLINGSPLAN Den ständigt hårdnande konkurrensen tvingar företagen att kontinuerligt utveckla sina produkter. Produktutvecklingsätten är:

11 1. Produktutvecklingen är aktiv I detta fall strävar företaget till att alltid vara lite före de andra. Produktutvecklings- och marknadsföringskostnaderna är höga, vilket förutsätter ett högre pris. En fortgående aktiv produktutveckling för med tiden med sig en marknadsföringsfördel, då kunderna lär sig att känna till företagets produktpolitik. 2. Produktutvecklingen baserar sig på en snabb kopiering I detta fall undviker man höga produktutvecklingskostnader. I stället förlorar man prissättningsfördelen på nyheter. 3. Produktutvecklingen baserar sig på en långsam kopiering Man undviker de fel som ofta förekommer på nya produkter och sparar i produktutvecklingskostnader. En dålig sida är det lägsta priset. Då man ger sig in på produktutveckling, är det bra att komma ihåg riskerna med företagsverksamhet, som växer i enlighet med nedanstående figur: A. GAMMAL PRODUKT GAMLA KUNDER Risk 5 % A. Man börjar tillverka en gammal produkt i större mängd åt den gamla kundkretsen. Antalet kunder ökar nog men köpgruppen förblir den samma. Risken att misslyckas är minima, dvs. den enda risken är att de nya kunderna tillhörande gruppen gamla kunder inte köper. T.ex. Fönsterfabriken säljer sina produkter åt vissa trähusfabriker och utökar sin försäljning åt övriga trähusfabriker. B. GAMMAL PRODUKT NYA KUNDER Risk 50 % B. Man börjar marknadsföra en gammal produkt åt nya kundgrupper. Denna strategi kräver inte annan produktutveckling än att den gamla produkten i viss mån måste omarbetas så, att den fortsättningsvis kan säljas. Mycket arbete krävs däremot i marknadsundersökning och marknadsföring. Risken att misslyckas är 50 %, dvs. den är inte speciellt riskfylld. T.ex. Fönsterfabriken lättar upp produkten för att göra den lämplig för en sommarstuga och börjar sälja åt stockstugsfabriker. C. NY PRODUKT GAMLA KUNDER Risk 80 % C. Man utvecklar en helt ny produkt för att marknadsföras åt gamla kunder. Denna strategi förutsätter, att man har tillgång till nödvändiga tekniska innovationer eller att man har möjlighet at skapa dem. De bör dessutom skapas i enlighet med det sätt som marknadsundersökningarna utvisar och dessutom beaktande företagets nuvarande produktionskapacitet eller en sådan som kan utvecklas. Risken uppgår redan till 80 %. T.ex. Fönsterfabriken börjar tillverka innertrappor i trä åt sina gamla husfabrikskunder. D. NY PRODUKT NYA KUNDER Risk 95 % D. En ny produkt åt nya kunder är arbetskrävande för det kräver lika mycket forskning och planering som strategierna A och B tillsammans. Eftersom risken att misslyckas uppgår till hela 95 %, kan inte andra än verkligt förmögna företag övergå till detta område. T.ex. Fönsterfabriken börjar tillverka innertrappor i trä med tanke på att försälja trappor till byggnadsmaterialaffärer. Möjligheterna att lyckas uppgår till endast 5 procent. 2.8.1 Produktskydd I nuvarande konkurrenssituation är det mycket viktigt att skydda produkten. Det minsta du kan göra är att skaffa produkten ett varumärke. CE-märkning är inte ett produktskydd i egentlig mening, utan en slags försäkran om att produkten är säker att inhandla i alla EU-länder. Varumärke Varumärket är ett kännetecken, som skiljer de varor som företaget har tillverkat eller producerat och tjänsterna från motsvarande tjänster hos övriga. I och med att en näringsidkare söker registrering från Patent- och registerstyrelsen

12 får han ensamrätt att använda sitt märke som kännetecken på sin vara eller tjänst. Endast den som förfogar över registreringen får använda nämnda varumärke i sin näringsverksamhet och å andra sidan kan han förbjuda andra att använda hans märke eller annat märke som kan förväxlas med det. Att ansöka om ett varumärke kostar 215 och det är i kraft i 10 år. Mönsterrätt Med mönsterrätt avses en form av skydd med vilket man skyddar ny design mot bl.a. plagiering. I praktiken är mönsterrätten ett obestämt skyddssätt, för det är ganska lätt att kringgå det. Ansökningsavgiften är 154 euro. Nyttighetsmodell Nyttighetsmodellen, dvs. ett litet patent, är en förbudsrätt som påminner om ett patent. Ägaren av förbudsmodellen har rätt att förbjuda andra att yrkesmässigt utnyttja uppfinningen. Förbudsrätten är regionalt begränsad, den är i kraft i de länder där nyttighetsmodellen är ansökt och beviljad. Förbudsrätten är i bruk under en begränsad tid, i allmänhet högst 10 år från den dag då ansökningen har uppgjorts. Ansökningens registreringsavgift är 135. Man kan även göra ansökan själv med hjälp av PRS:s rådgivningssektion men oftast sker ansökan via patentbyrån. I dylika fall uppgår priset på ett litet patent till minst 1 000. Patent Patent är en ensamrätt som samhället beviljar uppfinnaren mot att uppfinnaren i stället tillåter att hans uppfinning publiceras. Patent kan erhållas för en uppfinning som är industriellt användbar, som är ny och som väsentligt avviker från tidigare. Man ansöker om det per land. I praktiken är ansökan om och erhållandet av ett patent arbetsamt. Det lönar sig att använda sig av en professionell patentbyrå då man ansöker om det. Kostnaden för ansökan om ett patent är minst 2000. Man kan få hjälp med ansökan av Uppfinningsstiftelsen. Mera info www.keksintosaatio.fi CE-märkning De nya EU direktiven innehåller redan nu och speciellt i framtiden bestämmelser om fästande av CE-märkning. Härigenom ska så gott som alla produkter förses med ifrågavarande märkning. Märkningen utgör producentens försäkran om att produkten fyller kraven i de direktiv som berör den och att den har genomgått vederbörliga metoder för att påvisa att kraven fylls. CEmärkningen för byggnadsprodukter avviker från CE-märkningen för andra produkter. Då det gäller byggnadsprodukter garanterar CE-märkningen inte automatiskt att bestämmelserna uppfylls. Det är byggnadsprodukternas användares uppgift att granska att uppgifterna om CE-märkning utvisar att produkten fyller den minimikravsnivå som myndigheterna har uppställt för ifrågavarande användningsändamål.

13 3. FÖRETAGETS EKONOMISKA KALKYLER Noggranna ekonomiska kalkyler utgör ett viktigt skede då man bedömer de egna framgångsmöjligheterna. De bör göras med fötterna på jorden och genom att hellre bedöma utgifterna som överstora än för små. Till denna guide hänför sig ett Excel-kalkyleringsprogram FT4 Ekonomiplan, som du kan fylla i med hjälp av denna guide. I kalkyleringsprogrammets vänstra kant finns en hänvisning till den punkt i denna guide där du hittar ett direktiv, ett kapitel eller ett kalkylschema som grund för kalkyleringsuppgifterna. Med hjälp av ekonomiplanen kan du räkna ut lönsamheten i din affärsverksamhet. Uppgörandet av ekonomiplanen påbörjas genom att välja företagets bransch (handel gula sidor, övrig affärsverksamhet gröna sidor). Kalkyleringen svarar på nästa frågor: 1) Hur mycket pengar behövs och hur mycket och varifrån får man dem? 2) Hur stora kostnader finns i företagsverksamheten? 3) Hur uppstår omsättning? 4) Räcker pengarna till att täcka de årliga kostnaderna? 5) Hur ser resultatskalkylen ut, om avskrivningarna gjorts enligt beskattningen? Här ska vi bekanta oss med användningen av företagets program för ekonomiska kalkyler. Både FT4 Ekonomiplan LITE och PRO framskrider i samma ordningsföljd. Användningsändamålen för programmen är följande: FT4 Ekonomiplan LITE används när man vill utreda om den planerade affärsverksamheten skulle ge tillräcklig inkomst vilka investeringar den planerade affärsverksamheten förutsätter och hur anskaffningarna finansieras utgifterna för affärsverksamheten och vilka produkter/tjänster omsättningen bildas av DEN HÄR KALKYLEN ÄR INTE TILLRÄCKLIG SOM BILAGA TILL FINANSIERINGSANSÖKNINGAR! FT4 Ekonomiplan PRO används, när det behövs tilläggskalkyler för startbidrags- eller andra finansieringsansökningar t.ex. till bank eller Finnvera man vill klarlägga den planerade affärsverksamhetens avkastning dvs. Resultaträkning man gör noggranna prognoser för den planerade affärsverksamheten man vill säkerställa att pengarna räcker till under det första verksamhetsåret, dvs. utarbeta Kassabudget Exempel. Från tabell FT4 Ekonomiplan LITE Först räknar man ut penningbehovet, som ska täckas med pengar från olika penningkällor. Penningbehov och penningkällor måste vara lika stora. Om det finns för mycket pengar, fogas de till punkt 5, dvs. till kassan.

14 1. SKEDE: PENNINGBEHOV OCH PENNINGKÄLLOR Ekonomiplanering inleds med uträkning av PENNIGBEHOV. PENNINGBEHOV OCH PENNINGKÄLLOR FINANSIERINGSBEHOV inkl. MOMS EURO FINANSIERING EURO 1. Lokaliteter sammanlagt - Jordområden - Skattefria fastigheter - Inköp/byggande av fastigheter 2. Maskiner och inventarier - köksapparater - kärl etc. - paketbil - varulager/förvärv av affärsverksamheten Bidrag-% 6. Långfristiga lån Sammanlagt 50 000 Långivare Ränta - % Betalningstid Kapital Finnvera 4,0 % 1 5 35 000 Bank 5,0 % 1 5 15 000 Bidrag-% 65 500 25,0 % 42 000 7. Leasingfinansiering 6,0 % 3 25 000 25,0 % 8 500 8. Avbetalning 15 000 9. Företagsbidragen 6 457 - Bidrag från ELY-centralen 6 457 - varulager i början, garantihyra - övriga bidragen - Skattefria maskiner och inventar. 3. Marknadsföringsinvesteringar, hurudana 4 300 10. Återbäring av mervärdesskatt 7 573 - neonreklam 2 500 11. Egen finansiering, sammanlagt 3 500 - websidor och besökkort 1 800 - företagarnas placeringar 3 500 Företagare i initialskede lyfter ofta första lånet från Finnvera och det är mini-/kvinnolån högst 35000. 4. Utvecklingsinvesteringar 5. Övrigt driftskapital Sammanlagt 22 731 92 531 Sammanlagt 92 531 Penningbehov - Penningkällor, differens 0 Bidragen och återbäring av Moms, sammanlagt 14 031 Driftskapital reserveras min. 10 000 euro/person. Med denna penningsumma kan man balansera slutsummorna på vänstra och högra sidan. Företag kan erhålla bidrag från ELY-centralen. Mera uppgifter i guiden FT6 Företagets finansiering. I punkt Maskiner och inventarier beroende på lokalerna kan man bli tvungen att ta elanslutningar. Penningbehovet täcks med pengar av olika penningkällor. Företagarnas egen placering borde vara åtminstone 20 procent, och summan innehåller också möjliga bidrag eller stöd. Närmare uppgifter om lokala finansieringsmöjligheter i guiden FT6 Företagets finansiering! KOM IHÅG, ATT ALLA FINANSSIÄRERNA BEHÖVER ALLTID SÄKERHET. FINANSIERING EURO 6. Långfristiga lån Sammanlagt 50 000 Långivare Ränta - % Betalningstid Kapital Finnvera 4,0 % 1 5 35 000 Bank 5,0 % 1 5 15 000 Företagets likviditet kan förbättras med användning av ett år fritt från avkortningar. 7. Leasingfinansiering 6,0 % 3 25 000 8. Avbetalning 9. Företagsbidragen 6 457 - Bidrag från ELY-centralen 6 457 - övriga bidragen Leasing- och avbetalningsfinansiering behöver inte säkerhet och egna pengar behövs endast 30 procent. 10. Återbäring av mervärdesskatt 11. Egen finansiering, sammanlagt - företagarnas placeringar 7 573 3 500 3 500 Återbäring av mervärdesskatt erhålls ganska snabbt, men utbetalning av ELY-centralens bidrag kan ta lång tid. Överväg behov av tillfällig finansiering. Sammanlagt Bidragen och återbäring av Moms, sammanlagt 92 531 14 031

15 2. SKEDE: VERKSAMHETSKOSTNADER Hänvisning till ifrågavarande ställe i guiden FT1 Planering av företagsverksamheten Fyll i gula cellerna verksamhetskostnader 3.13 21 Utgifter för datakommunikation och bankförbindelser 2 240 2 390 2 540 - telefon- och postavgifter 1 200 1 300 1 400 - nätanslutningskostnader, programlicenser 800 850 900 - utgifter för bankförbindelser 240 240 240 3. SKEDE: FÖRSÄLJNINGSPROGNOS Välj rätt mervärdesskattesats Fyll i gula cellerna faktureringstimmens pris och farktureringstimmar Fyll i gula cellerna försäljnings- och inköpspriset, mängder och svinn. 4. SKEDE: GRANSKNING AV RESULTATEN De här kostnaderna måste betalas varje månad. Företagarens löneinkomst 29 Försäljningsbidrag enligt försäljningsprognosen 54 228 62 500 71 805 30 - minus VERKSAMHETSKOSTNADER -22 610-28 935-34 503 31 Verksamhetskostnaderna per månad = min. driftskapital 1 884 2 411 2 875 32 = Affärsverksamhetens bruttoinkomst utan avskrivningar 31 618 33 565 37 302 33 - minus avskrivningar -5 081-3 811-2 858 34 FÖRETAGARENS BESKATTNINGSBAR INKOMST 26 536 29 754 34 444 35 OMSÄTTNING 67 886 80 183 94 146 3.23 36 Mervärdesskattesumma 15 614 18 442 21 654 3.24 37 TOTALFÖRSÄLJNING 83 500 120 279 115 800 ARBETSVECKOR PER ÅR ARBETSDAGAR PER VECKA FÖRSÄLJNING PER DAG (förverkligad) 47 47 47 5 5 5 355 512 493 Slutligen definieras företagets öppenhållningsdagar och timmar.

16 VERKSAMHETSKOSTNADERNA (Följande priser är genomsnittliga) 3.1 FÖPL-FÖRETAGARNAS PENNINGLÖNER (i FT4 PRO-kalkyl) Företagare är en affärs- eller yrkesidkare, ansvarig bolagsman i personbolag och aktieägare i aktiebolag, om aktieägaren arbetar i ledande ställning och äger ensam äger över 30 procent eller tillsammans med familjemedlem över 50 procent av bolagets aktier eller röstetal. En privat näringsidkare (firma) kan inte betala lön för sig själv, men vid kalkylering är det förnuftigt att använda lönbetalning. Påbörja första året försiktigt genom att i beräkningarna utgå från den verkliga minimiinkomst, som du behöver för att klara dig. Senast under det tredje året borde du förtjäna minst 10 % mera än en löntagare i samma arbete eftersom det ingår risker i företagandet. Utöver lönebetalning är för en FöPL- företagare utbetalningen av naturaförmåner förmånlig. Sådana är telefon-, lunch- och bilförmåner. 3.2 MÅLSÄTTNING FÖR FÖRETAGETS NETTOAVKASTNING (i FT4 PRO-kalkyl) Här en summa som företaget borde avkasta för att företagarna ska klara sina egna utgifter och kunna sköta företagets lån. 3.3 AVBETALNINGENS ÅRSKOSTNADER Avbetalning är populär finansieringsmetod i synnerhet då man anskaffar maskiner och apparatur, emedan finansieringen i allmänhet ordnar sig utan säkerhet då den produkt som inköps fungerar som säkerhet upp till 80 %. Övriga fördelar är omedelbar återbäring av Momsen om hela köpet och möjlighet att få ELY-centralens bidrag för hela köpet. Man får emellertid inte hela summan finansierad, utan den egna finansieringen bör uppgå till 20 40 %. Avbetalningens ränta är 1 2 procentenheter högre än bankfinansiering. 3.4 PENNINGLÖNEKOSTNADER (ArPL-anställda och ArPL-företagare) ArPL-pensionsförsäkring betalas för arbetstagaren och företagaren, vilka inte arbetar i bestämmande läge i företaget. I FT4 Pro Ekonomikalkyl finns en separat tabell för kalkylering lönekostnaderna. Åt arbetstagaren (8 timmars arbetsdag) betalas lön för 2 150 timmar i året, fastän den verkliga arbetstiden uppgår till ca 1 750 timmar. På motsvarande sätt får en arbetstagare som arbetar 7,5 timmar lön för 2 015 timmar. Under en månad uppgår motsvarande antal till 179 och 168 timmar. 3.5 LÖNEBIKOSTNADER Av arbetstagarens bruttolön, inklusive natura förmåner, betalas obligatoriska bikostnader ca 25 % och inom sektorer som är känsliga för olyckor t.o.m. 30 %. I socialskyddsavgiften ingår ändå inte den del av lönen, som vid sjukdomsfall betalas åt arbetstagaren som FPA inte ersätter. Sålunda uppgår socialskyddsavgiftens beräknade andel till minst 36 % av lönerna. I uträkningen du kan välja bikostnadsprocenten frivilligt. 3.6 FÖRETAGARENS PENSIONSFÖRSÄKRING (i FT4 PRO-kalkyl) Företagarpensionen tas i enlighet med lönen för en motsvarande arbetstagares lön inom din bransch. Kom ihåg att din kund finansierar din pensionspremie, du bara betalar den. Den som startar företagsverksamhet för första gången får 25 procent rabatt under de första 4 åren, men beakta inte rabatten i dina beräkningar. Mera uppgifter i FT10 Åtgärder för igångsättandet av ett företag. 3.7 ÖVRIGA LÖNEBIKOSTNADER Företaget betalar för sina arbetstagare och ArPL-företagare arbetslöshets-, olycks- och grupplivförsäkringspremie samt betalar till Skatteförvaltningen sjukförsäkringspremie sammanlagt 4,82 % av de beskattningsbara inkomsterna. Av arbetstagaren avdras arbetslöshetspremie 0,6 %. För företagaren själv finns inga andra obligatoriska försäkringar än FöPL-försäkring, men det är synnerligen tillrådligt att företagare, med tanke på den ekonomiska tryggheten, tar åtminstone följande försäkringar: 1) Olycksfallsförsäkring för arbetet och fritiden och för av arbetet uppkomna yrkessjukdomar - försäkringspremie 1,7 % av den årslön, som har lagts till grund för FöPL-betalningen (programmet uträknar färdigt) 2) Försäkring för bestående arbetsoförmåga (programmet uträknar färdigt) 3) Livförsäkringen för denna summa, som motsvarar de lån som är tagna med personligt ansvar (programmet uträknar färdigt) Företagaren kan ansluta sig till arbetslöshetskassan, och dess medlemsavgifter är ÅRSINKOMST MEDLEMSAVGIFT/ÅR 25 000 ca 509

17 ÅRSINKOMST MEDLEMSAVGIFT/ÅR Företagarnas Arbetslöshetskassa i Finland, SYT kassa 30 000 ca 641 35 000 ca 774 40 000 ca 906 -kassa Företaget kan betala livförsäkring för sina arbetstagare på basen av personens kön, ålder och försäkringssumma. I det följande några exempel på livförsäkringspremiens storlek för en försäkringssumma om 100 000 euro. Om försäkringssumman är t.ex. 150 000 euro, är försäkringspremien nedanstående summor multiplicerat med 1,5. ÅLDER LIVFÖRSÄKRING 100 000 EURO FÖRSÄKRING 100 000 EURO FÖR BESTÅENDE ARBETSOFÖRMÅGA 30 år ca 215 ca 170 36 år ca 265 ca 325 40 år ca 320 ca 500 Nästan alla försäkringspremier kan avdras som utgifter för företaget, då försäkringens förmånstagare är någon annan än företaget (se närmare FT10 Åtgärder för igångsättandet av ett företag) 46 år ca 490 ca 960 3.8 ÖVRIGA PERSONALKOSTNADER Utöver skolning ordnade för arbetstagare lönar det sig att satsa på företagarens egen yrkesskicklighet och att öka kunskapen om företagandet. Bl.a. ELY- centralen ordnar olika kurser, ett tiotal i året. Tack vare stödet från staten är deltagaravgifterna till kurserna förmånliga, från några tior. Företaget kan betala utgifter av personalens rekreations- och intressetillfällen upp till 400 euro/person/år. De ska omfatta hela personalen, inge bara t.ex. företagare. Kostnader av arbetshälsovård orsaker både argetstagare och företagare. Vid kalkylering reserveras 250 euro/person. Folkpensionsanstalten betalar ersättning om kostnaderna (se närmare FT10 Åtgärder för igångsättandet av ett företag punkt 12). Arbetskläder och skyddsmedel utgör en del av företagsbilden, varför de alltid bör hållas i skick. Priser för arbetskläder Moms 0 %. Jacka och byxor för inomhusbruk från 55 euro, utomhusbruk från 100 euro, Skyddsskor från 50 euro Tvättningstjänst för halare 3,50-5 euro/st., 47 gånger/år, 165-235 euro/år Övriga frivilliga personalkostnader är t.ex. kaffe- och matservering för personalen, matsedlar etc. 3.9 KOSTNADER AV AFFÄRSLOKALER Allmänt taget är det bästa sättet att påbörja en affärsverksamhet att skaffa hyreslokaler, såvida man inte redan äger affärslokaler som lämpar sig för ändamålet. I mången affärsverksamhet är affärslokalens läge en nyckelfråga, varför egna lokaler på ett felaktigt affärsläge inte garanterar framgång. I synnerhet ifråga om detaljhandel är det allt mera sällsynt att man äger affärslokalerna, eftersom affärsidkarna vill försäkra sig om en möjlighet att byta affärsplats. Reservera pengar även för en garantihyra, som hyresvärden kräver för 1 3 månader. Summan får man tillbaka först efter att hyrestiden har utgått. Om kommunen är hyresvärd lönar det sig att höra sig för om en delvis kompensation av hyran i samband med ett eventuellt köp. Information om hyresnivån samt lediga affärslokaler får man av företagsrådgivningen eller av fastighetsförmedlingen. Brandförsäkringsavgiftens storlek kalkyleras automatiskt enligt inventariernas återanskaffningsvärde. Exempel på kostnader för värme, el, vatten, avfall och städning (priser Moms 0 %) Värme: Årskostnaden för uppvärmning är 7-13 euro/m² beroende på värmningssätt, byggnad och bruk. En inre höjd, som är högre än normalt, höjer uppvärmningskostnaderna ca 20 % El: Totalpriset på allmän elektricitet inkl. grund-, energi- och förflyttningskostnader är ca 0,11 euro/kwh. Elkonsumtionen får du genom att räkna ut effekten på elapparaterna (kw) x använda timmar x 0,12 euro. Den allmänna elektriciteten för ett kontor kostar ca 6 euro/m² i året. Vatten: I den lätta industrin, i kontor och i butiker uppgår vattenförbrukningen till ca 25 liter/person/dygn