Prototyper för NFC implementeringar

Relevanta dokument
RadioFrekvensIdentifiering (RFID)

1 (7) Sida. Beteckning Datum Johan Nylander Upprättat av A Utgåva/Version. Tjänstebeskrivning. SSG Access

DIGITALA PROJEKT Väderstation

TJÄNSTEINNOVATIONER OCH MARKNADSOMVANDLING FALLET MOBILA BETALNINGAR

Rapport i Mobila systemarkitekturer. Symbian

Vi kan RFID.

Blue Key Digitala projekt VT

Nulägesanalys & Kravspecifikation

Manuell SMARTCD.G

Bonus Rapport Kommersiell Design KTH

SeniorNet Huddinge Dagens tema: Trådlösa uppkopplingar

Det finns många typer och former av kapslingar

Din manual NOKIA C111

Användarmanual. SMS Fjärrkontroll för Värmepump / Air Condition. Modell: GARD

Vi presenterar... * Laddningsstationer för mobiltelefoner och tablet s. * Digitala förvaringsboxar. * Digitala postboxar. * Digitala leveransboxar

Introduktion till E-block och Flowcode

Tjänster för elektronisk identifiering och signering

Juni Kundperspektivet. Information köpa och få biljett visera resa ( kontroll)

Voicefax telefoni fax modem

Modbus över Ethernet. WAGO Contact SA TSS STR

ETS Inside. En helt ny programvara från KNX Association. Rikard Nilsson. Jan Hammarsköld. Ordförande KNX Sweden. Sekreterare KNX Sweden

Skippa sladdarna kör trådlöst med Aperio. Globalt tillgänglig passerteknologi

1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till?

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A,

Informatikai megoldások

XS4 2.0 RE-VOLUTION XS4 MINI. LIMITED EDITION PRINT

ANVÄNDAR MANUAL. SESAM 800 RX MC Manager

Avtal/överenskommelse för leverans till K- samsök

RFID 2,45 GHz, Long Distance. RFID 2,45 GHz

tillägg till AnvändarmANUAL För LarmSystemet Lansen Home Installera, Använda och Administrera

WINTEXT SERVER/ WINTEXT32 integrerad texttelefoni i tele- och datornät

Din manual NOKIA

Framtidens Betalningar Utvecklingen i Sverige och Europa. Leif Trogen Svenska Bankföreningen 5 oktober 2011

TrackBlock Tracking System Bruksanvisning

Pulsmätare med varningsindikatorer

CanCom Bluetooth BLUETOOTH V5.6. Specifikation Specification LED. transceiver

PROGES PLUS THERMOSCAN RF. Instruktionsmanual V

BEST IQ säker vårdkommunikation i klartext! EN PRODUKT FRÅN

Komma i gång manual. Tempus ID06 LITE

Foto: Björn Abelin, Plainpicture, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009

Gränslös kommunikation

Din leverantör av hissautomater, pallställ, grenställ och utdragsenheter.

Hur når man tre miljoner användare på ett enkelt och säkert sätt?

Formula Blue. Digitala Projekt 8p. Jesper Ferm E02 Carl Hakenäs E04

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

PASSIV SMART CARD-TEKNIK IDENTIFIERINGSMEDIA OCH DESS PROGRAMMERING SIMONS VOSS 47

Dyna Pass. Wireless Secure Access

SGH-A400 WAP Browser Användarhandbok

Avtal/överenskommelse för leverans till K- samsök

SecureCom Card Preparation System

Olika slags datornätverk. Föreläsning 5 Internet ARPANET, Internet började med ARPANET

RFID. Individuell inlämningsuppgift. Veve Rydstedt Produktutveckling 3 KPP039. Examinator: Rolf Lövgren

IDC. Effektiv administration av identiteter i flera system IDENTITY CONNECTOR PAS SECURITY ID-KORTTILLVERKNING TIDSSYSTEM HR-SYSTEM BESÖKSSYSTEM

Tentamen Nätverksprogrammering Lösningsförslag

TDDC30. Objektorienterad programmering i Java, datastrukturer och algoritmer. Föreläsning 4 Erik Nilsson, Institutionen för Datavetenskap, LiU

vad kan det göra för mobila användare?

Godkännande av kundapplikationer

Användarhandbok för Nokia Field Force NFC-skal för Nokia 5140 och Nokia 5140i Utgåva 1

adage solutions ADAGE NEREID Handburen Läsare RFID RFID-SYSTEM OCH PRODUKTER TEKNISKA DATA

Kontaktchip - annat innehåll och nya kortprofiler för integration

Objektorienterad Programkonstruktion, DD1346 FACIT. Tentamen , kl

USB 3.0-minneskortläsare/skrivare för SD- och microsd-kort - USB-C och USB-A

YEARS. AirKey. Cloud Interface

TIDOMAT smartone. Säkerhet via webben

Digitala projekt rapport

The Intelligent Timer

Cargolog Impact Recorder System

DIGITAL ELEKTRONIK. Laboration DE3 VHDL 1. Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för inlämning...

QUICK GUIDE. Besök för quick guiden på andra språk.

Snabbstartsguide. Mobil WiFi ZTE MF910

Föreläsning 10 Mål Förse en översikt av mobilnätens utveckling Förstå komponenterna i ett mobilt nät. Mobila nätverk (1/5) Mobila nätverk (2/5)

Manual. Mobilt Bredband ZTE MF190 Stöder upp till 6 Mbit/s

Installationsguide. Lynx Mobile RxTx. Dokumentversion: 1.3/131106

Sex frågor du bör ställa dig innan du väljer M2M-uppkoppling

MANUAL MOBIL KLINIK APP 2.2

TDDE10 m.fl. Objektorienterad programmering i Java Föreläsning 6 Erik Nilsson, Institutionen för Datavetenskap, LiU

Installationsanvisningar för GSMlarmmodul för IVT värmepump C- och E- modell med reglercentral Rego600

TES Mobil. Användarmanual. Användarmanual TES Mobil Dok.nr v8

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp

USB 3.1-kort (10 Gbps) med 2 portar - 1x USB-C, 1x USB-A - PCIe

Internet ombord på våra tåg

Kaba TouchGo Bekväm säkerhet

ASSA passersystem. ARX, RX och Smartair. ASSA ABLOY, the global leader in door opening solutions.

VERKTYG FÖR BILKOMMUNIKATION VIDA ALL-IN-ONE

Manual Lead tracking. Version

Webbtjänster med API er

Manuell SmartCD.G

Begrepp inom elektronisk kommunikation. Tomas Lagerhed, Seniornet Lidingö

Near Field Communication och ett praktiskt exempel på användbarheten. Trond Larsen

HF, 13,56 MHz RFID LÄNK till PRODUKTERNA (klicka!)

DATAÖVERFÖRING MELLAN EN MOBILTELEFON OCH EN NFC-LÄSARE DATA TRANSMISSION BETWEEN A MOBILE PHONE AND A NFC READER

Innehållsförteckning. L3044_MobilWiFi_Manual_110x90.indd

Arv. Fundamental objekt-orienterad teknik. arv i Java modifieraren protected Lägga till och modifiera metoder med hjälp av arv Klass hierarkier

Programutvecklingsprojekt Projektgrupp Elvin. Detailed Design Document

EITA Fördjupningsuppgiften Ämnen. Emma Fitzgerald

Behörighetssystem. Ska kontrollera att ingen läser, skriver, ändrar och/eller på annat sätt använder data utan rätt att göra det

Objektorienterad analys och design

Traka32 alt Traka Touch

Modbus. WAGO Contact SA TSS STR

Installationsguide Huawei E367

Transkript:

Prototyper för NFC implementeringar Prototypes for NFC implementations Arban Sefedini & Samir Daniel Al-Ashraf VT 2010 Examensarbete inom Data-telekommunikationsteknik (15hp) Högskoleingenjörsprogram i Data- och telekommunikationsteknik (180hp) Examinator: Bengt Nilsson Handledare: Ivan Kruzela

Arban Sefedini & Samir Daniel Al Ashraf 2 Prototyper för NFC implementeringar Sammanfattning Near Field Communication (NFC) är en trådlös kommunikationsteknik för korta avstånd, vanligast med cirka 10 cm vilket medför en säkrare förbindelse. NFC är en relativt ung teknologi som är billig att implementera samt användarvänlig. NFC är lämpad främst för mobiltelefoner där en bred implementering av applikationer är möjlig. Tekniken medför snabbare och enklare utbyte av information genom att ställa enheter sida vid sida. I dagsläget används tekniken mest i Asien. I Europa har ingen stor satsning påbörjats än, men den är på väg. I framtiden förväntas det att NFC kommer att finnas i de flesta mobiltelefoner. Denna uppsats behandlar praktisk implementering av en verktygslåda med NFC teknologi. Målet är att skapa en verktygslåda med olika komponenter. verktygslådan är tänkt att användas som grundskelett för implementering av NFC applikationer och för experiment med de olika komponenterna. Hårdvarukomponenterna består av mobiltelefon, tagg, RFID läsarmodul och mikroprocessor. Programvarukomponenterna består av ett antal kodexempel. Vårt arbete har resulterat i tre prototyper som tillsammans utgör verktygslådan. I prototyperna sker kommunikation mellan en kombination av komponenter i verktygslådan : mobiltelefon och tagg, läsare och tagg samt läsare och mobiltelefon.

Arban Sefedini & Samir Daniel Al Ashraf 3 Prototyper för NFC implementeringar Abstract Prototypes for NFC implementations Near Field Communication (NFC) is a contactless short distance (approximately 10 centimeters) communication technology, which conveys a more secure connection. NFC is a relatively young technology which is cheap to implement, and user-friendly. NFC is directed to mainly cellphones, where opportunities for implementation of applications are wide. The technology conveys a faster and easier exchange of information, by putting units side by side. At present, the technology is used mostly in Asia. In Europe, no major effort has begun yet, but is expected to. NFC is expected to exist in a majority of cellphones, in the future. This essay treats practical implementation of a toolbox with the NFC technology. The goal was to make a toolbox with different components. The toolbox is intended as a base for implementing NFC applications and for experimenting with the different components. The hardware components are: cellphone, a tag, a RFID module and a microprocessor. The program components consist of a number of code examples. Our work has resulted in three prototypes which together constitute a toolbox. The prototypes communicate between any combinations of the components in the toolbox : cellphone with tag, reader with tag and reader with cellphone.

Arban Sefedini & Samir Daniel Al Ashraf 4 Prototyper för NFC implementeringar Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Abstract... 3 Prototypes for NFC implementations... 3 Förkortningar... 5 1 Inledning... 6 1.1 Allmänt... 6 1.1.1 Varför NFC... 6 1.1.2 Grundteknik bakom NFC... 6 1.1.3 Introduktion till NFC... 7 1.2 Bakgrund... 8 1.3 Syftet... 8 1.4 Metoden... 8 1.5 Disposition... 9 2 NFC applikationer... 10 2.1 Existerande applikationer... 10 2.1.1 Hotellbranschen.... 10 2.1.2 Hemtjänst... 11 2.1.3 Biljettsystem... 12 2.1.4 Betalsystem... 14 2.2 Egna förslag på applikationer... 16 2.2.1 Handtagssystem... 16 2.2.2 Schemasystem... 17 2.2.3 Rabattsystem... 17 2.2.4 Sjukvårdsidentifieringssystem... 18 3 Modeller för prototyper... 19 3.1 Modell 1 - NFC mobiltelefon och tagg... 19 3.2 Modell 2 - läsare och tagg... 20 3.3 Modell 3 - läsare och mobiltelefon... 21 4 Hårdvarukomponenter... 22 4.1 Mobiltelefon... 22 4.1.1 Nokia 6212 Classic... 22 4.1.2 NFC SIM-kort... 24 4.1.3 NFC SD-kort:... 25 4.2 Tagg... 26 4.2.1 NFC taggtyp definitioner... 26 4.2.2 MIFARE... 27 4.3 Läsarmodul... 29 4.4 Mikroprocessor... 30 5 Prototyperna enligt modellerna... 31 5.1 Prototyp 1 - NFC mobiltelefon och tagg... 31 5.2 Prototyp 2 - läsare och tagg... 33 5.3 Prototyp 3 - läsare och mobiltelefon... 36 6 Verktygslåda... 38 7 Slutsatser... 39 7.1 Allmänt... 39 7.2 Förslag till vidareutveckling... 39 8 Referenser... 40 9 Figurlistan... 44 Bilagor-Innehållsförteckning... 45 Bilaga-1 RFID... 49 Bilaga-2 ISO14443... 55 Bilaga-3 NFC... 62 Bilaga-4 Series 40 Nokia 6212 SDK & Kodexempel... 71

Arban Sefedini & Samir Daniel Al Ashraf 5 Prototyper för NFC implementeringar Förkortningar Förkortning Klartext A APDU Application data unit D E EEPROM Electrically Erasable Programmable Read-Only Memory EPC Electronic Product Code EPCglobal En standard organisation Inc ETSI ETSI SCP F G GSM GSMA H HF I I2C bus ISO14443 K L LF LLCP LPC2148 LSB M MAC adress European Telecommunications Standards Institute standard för smarta kort Global system för mobil kommunikation GSM association. För standardisering av mobil kommmunkation High Frequency Inter-Integrated Circuit bus Protokoll för kontaktlösa kort Low Frequency Logical Link Control Protocol ARM7 mikroprocessor från NXP Least Significant Bit Unik ID för en enhet Förkortning Klartext N NDEF NFC Data Exchange Format NFC Near Field Communication NFCIP Near Field Communication Interface Protocoll O OTA Over The Air P PCD proximity coupling device (or reader) PICC Proximity Integrated Circuit Cards R RFID Radio Frequency Identification RGB Red, Green, Blue S Secure En säker minnes plats Element (SE) Series 40 Nokia -6212 NFC SDK SIM kort SMS SD kort SRAM T Tagg U UID URI URL V, W VCD Utvecklings verktyg för Nokia 6212 Classic applikationer Subscriber Identity Module Text meddelande i mobiltelefoner Secure digital (minne) Static RAM Kontaktlös smart kort Unika ID Uniform Resource Identifier för identifiera/namnge en resurs Uniform Resource Locator eller webbadress Vicinity Coupling Device

Arban Sefedini & Samir Daniel Al Ashraf 6 Prototyper för NFC implementeringar 1 Inledning Denna uppsats beskriver ett examensarbete där en verktygslåda för utveckling av applikationer och experiment med NFC teknologin skapades. Det här avsnittet ger bland annat en översiktlig beskrivning av NFC teknologin. 1.1 Allmänt Naturlig interaktion mellan människa och teknik är en av de största utmaningarna för en effektiv användning av information och kommunikationsteknik, dessutom har vårt sätt att genomföra detta samspel en stor inverkan på hur användarna upplever interaktionen, metoderna och tekniken i hela processen vid användning av en tjänst. 1.1.1 Varför NFC NFC tekniken är intressant ur den aspekten att vardagligt bruk för mobiltelefoner kan utökas. Till exempel kan mobiltelefonerna användas som ett betalsystem. En annan intressant aspekt med NFC är paradigmen röra och vifta med mobiltelefonen, detta öppnar ett nytt sätt för människor att interagera med sin omgivning. Ett exempel på detta är prototypen skapad av (Seewoonaouth.K m.fl. 2009) där mobiltelefonen används för att interagera med en skärm. Andra sådana interaktioner kan ske med reklamaffischer, betalpunkter och med mera. Med detta nya paradigm uppstår problemet att användare inte vet vart de ska röra och vifta enligt, (Broll.G m.fl. 2009) som har gjort en studie av olika metoder för att snabbast och enklast lära ut och vägleda vid användningen av paradigmen. Enligt (ABI Research, 2006) kommer det att finnas 450 miljoner mobiltelefoner med NFC [36]. I Asien används mobiltelefonen redan som ett betalsystem. Europa har ännu inte kommit lika långt inom NFC tekniken som i Asien. 1.1.2 Grundteknik bakom NFC Radio Frequency Identification (RFID), är en teknik som används för att lagra och läsa information på avstånd med hjälp av radiovågor. Tekniken publicerades för allmänheten på 70-talet då Mario W. Cardullo påstår sig ha fått den första Amerikanska patentet, den 23 januari 1973 för en aktiv RFIDtagg med återskrivbart minne. Samma år fick Charles Walton, en kalifornisk entreprenör, patent för en passiv transponder som används för att låsa upp en dörr utan nyckel. Men det påstås att rötterna till RFID teknik kan spåras tillbaka till andra världskriget då utvecklade Britterna den första aktiva identifieringen av flygplan. Därefter fortsatte framsteg inom radar och kommunikationssystem RF-system under 1950 och 1960 då företag började kommersialisera stöldskyddssystem som använder radiovågor för att avgöra om ett objekt hade betalats eller inte med hjälp av en såkallad tagg. Taggen hade 1-bit, Den biten är antingen på eller av. Om taggen är aktiv så kommer läsaren vid dörren upptäcka taggen och aktivera ett larm [30]. Den tekniken används fortfarande i dag, bland annat i förpackningar och stora köpcentrer. Under dem senaste åren har RFID teknologin börjat användas i flera olika sammanhang. Detta kommer att beröra oss som medborgare, hushållsinköpare, arbetstagare, vårdpatienter, resenärer och

Arban Sefedini & Samir Daniel Al Ashraf 7 Prototyper för NFC implementeringar trafikanter på många olika sätt exempelviss genom implementering av E-pass, identitetshandlingar, tillgångsaccess, handel, logistik, distribution och med mera. Listan blir allt längre och innefattar allt fler vardagsmoment [31]. 1.1.3 Introduktion till NFC NFC bygger på RFID teknologin med frekvensen 13.56 MHz. NFC är framtagen av NXP i samarbete med SONY år 2002 [32]. Räckvidden för NFC brukar vara cirka 10 cm men enligt (Paus 2007) är tekniken designad för kommunikation upp till 20 cm [35] [40]. Det korta avståndet medför stora säkerhetsfördelar [38]. Men enligt (SAARISALO.M, VIITANIEMI.P.K, 2006) medför det korta avståndet även nackdelar, nämligen att det sker trafikstockning då många användare vill åt information från samma källa samtidigt [37]. NFC gränssnittet definieras i standarden NFCIP-1 (se Bilaga 3 för mer information). Det unika med NFC standarden till skillnad från andra radiofrekvens standard är att NFC enheter kan anta olika modes [33]. Läsa/skriva: I denna mod kan NFC enheter läsa taggar som är kompatibla med NFC forums bestämmelse. För detta används ISO/IEC 14443 (se Bilaga 2 för mer information) och FeliCia. P2P: I denna mod kan NFC enheter växla data som till exempel dela parametrar för att ansluta en Bluetooth kommunikation. ISO/IEC 18092 (se NFCIP-1 i bilaga 3) standard används för detta. Tagg/Kort Emulering: I denna mod fungerar NFC enheten som en trådlös tagg/smartkort. På detta sätt ska det bland annat gå att betala på samma sätt som med dagens bankkort. NFCIP-2 (se i Bilaga 3 för mer information) definierar mekanismen för att välja rätt protokoll för respektive mode. I dagsläget erbjuder NFC forum 12 specifikationer [34]: NFC Data Exchange Format (NDEF) som definierar data format för överföring mellan NFC enheter. Record Type Definition (RTD) som är regler för att skapa innehåll i NDEF meddelanden med samma standard. RTD används i NDEF för att beskriva vilken typ av information som finns i datan (i.e. URI, MIME osv. ). Fyra RTD typer (Text, URI, Smart Poster och Generic Control). Handover som är till för att lämna över kommunikationen till en annan radiofrekvens till exempel från NFC till Bluetooth. Specifikation för fyra typer av taggar. Logic Link Control Protocol (LLCP) som är specifikation för Peer-2-Peer kommunikation.

Arban Sefedini & Samir Daniel Al Ashraf 8 Prototyper för NFC implementeringar 1.2 Bakgrund Under det tredje och sista året under vår utbildning har vi läst om inbyggda system. Inbyggda system har varit en av inspirationskällorna till vårt val av ämne till examensarbetet. Vi tittade närmare på NFC teknologin. Denna teknologi som nämns innan i uppsatsen och i bilagor har en stor potential inom trådlös kommunikation och erbjuder olika möjligheter såsom paradigmen rör och vifta. Vilket vi tyckte lät intressant och därför bestämde vi oss för att använda våra kunskaper inom inbyggda system för att få en praktisk inblick inom NFC teknologin. 1.3 Syftet Syftet med examensarbetet är att skapa en anpassningsbar verktygslåda. verktygslådan skall fungera som ett grundskelett bestående av: hårdvarukomponenterna: mobiltelefon, RFID-tag, RFID läsaremodul och mikroprocessor. programvarukomponenterna som är ett antal kodexempel. Med verktygslådan skall utvecklare kunna genomföra egna applikationer, eller öka sina praktiska kunskaper inom NFC tekniken. Denna uppsats är även tänkt att ge vägledning för att kunna göra en egen verktygslåda med hjälp av de utmaningar, lösningar och funderingar som tas upp i uppsatsen. 1.4 Metoden Eftersom vi ville göra ett praktiskt arbete med ett inbyggt system var det viktigt att ta reda på vilka möjligheter som finns för detta. Arbetet inleddes med en förundersökning om NFC teknologin och vilka möjligheter som finns och vilken hårdvara som är tillgänglig. I förundersökningen har vi börjat med att samla in sekundärdata (hemsidor, vetenskapliga artiklar, böcker) om NFC för att lära oss teknologin och dess möjligheter. Även en undersökning av marknaden för hårdvara har utförts via nätet. Utifrån förundersökningen formulerade vi fyra tänkbara applikationer som är beskrivna i avsnitt 2. Dessa använde vi som vägledning för arbetet. Genom det kom vi fram till tre prototypmodeller som utgör en sammanslagen verktygslåda. verktygslådan består av prototyper där implementering av både hårdvara och mjukvara skall ingå. Därefter har vi börjat med att implementera modellerna för prototyper där vi mest har använt oss av dokument från tillverkare av komponenterna som vi köpte in. Vi jobbade parallellt med prototyperna för att komma fram snabbare. Funktionalitet implementerades steg för steg där de nödvändigaste funktionerna implementerades först. Vårt mål var att fullborda prototyperna enligt de krav vi satt. Slutligen har vi gått vidare med att skriva uppsatsen där vi har använt oss av kunskaper vi samlat på oss under arbetet med prototyperna. Uppsatsen har strukturen: Tjänster Utrustning Prototyparbete verktygslåda Tekniska bilagor

Arban Sefedini & Samir Daniel Al Ashraf 9 Prototyper för NFC implementeringar Djupare insamling av sekundärdata har utförts för att få en starkare grund om NFC tekniken och för att kunna ge en bättre teoretisk beskrivning av de delar av NFC tekniken som kändes mest relevant för vårt arbete med verktygslådan. De mer tekniskt teoretiska delarna har vi lagt som bilagor. 1.5 Disposition Uppsatsen är disponerad på följande sätt: Kapitel 2 beskriver några NFC applikationer som existerar samt några egna förslag på applikationer vilka skulle kunna implementeras med verktygslådan som vi har tagit fram. I kapitel 3 presenteras tre modeller för prototyper. I kapitel 4 beskrivs komponenter som behövs för verktygslådan samt vilka vi har valt och hur vi har kommit fram till våra val. Framtagna prototyper som skall ingå i verktygslådan beskrivs i kapitel 5. Kapitel 6 illustrerar sammanslagningen av prototyper i form av en verktygslåda och alternativa applikationer som kan kopplas till. Avslutningsvis dras en slutsats i kapitel 7 där även rekommendationer för vidare utveckling tas upp. För en fördjupad läsning om de olika delar av NFC tekniken som förekommer i texten, se bilagor. I bilagorna kan läsaren hitta mer omfattande information om RFID, ISO14443, NFC, Series 40 Nokia 6212 NFC SDK och kodexempel.

Arban Sefedini & Samir Daniel Al Ashraf 10 Prototyper för NFC implementeringar 2 NFC applikationer I detta kapitel presenteras fyra existerande applikationer samt fyra egna applikationsförslag som kan utvecklas och testas med hjälp av verktygslådan. 2.1 Existerande applikationer Detta avsnitt tar upp fyra existerande applikationer med NFC. 2.1.1 Hotellbranschen. I Frankrike och Sverige har företaget Assa Abloys 1 implementerat nyckelsystem utvecklat av Vingcard 2 [1] för hotell. Den bygger på att gästerna med en NFC - mobiltelefon kan ta emot bokningsbekräftelsen med rumsnummer och en krypterad rumsnyckel via SMS före ankomsten. Detta gör så att telefonen uppträder som ett nyckelkort med precis den kod som passar till det aktuella rummet. Denna funktion utnyttjar emuleringstjänsten som NFC- mobilen har. På så vis slipper kunden att checka in i receptionen och hotellpersonalen undviker belastning vid ankomsten av stora grupper av hotellgäster, se Figur 2.1 för illustrering [2]. Figur 2.1 Mobil som nyckel [1]. 1 Världsledande inom lås och dörrlösningar som uppfyller krav på trygghet, säkerhet och bekvämlighet för slutanvändaren. 2 VingCard Elsafe dotterbolag till Assa Abloys. Specialiserat på elektroniska säkerhetslösningar för hotell och restaurantnäring.

Arban Sefedini & Samir Daniel Al Ashraf 11 Prototyper för NFC implementeringar 2.1.2 Hemtjänst Det holländska företaget Nedap NV Healtcare [3] är vinnaren av den bästa NFC applikationen utvecklad för hemtjänsten år 2007 och heter io TouchPro [4]. Den används redan av cirka 6000 anställda. Varje gång en medarbetare kommer fram till patienten hålls telefonen fram mot hans eller hennes patientkort, det vill säga taggen som innehåller information om patienten, och informationen visas på telefonens display. Därefter skickas informationen till hemtjänstens databas om att besöket ägt rum, inklusive vilka eventuella behov som finns, till exempel medicinering [5]. Figur 2.2 illustrerar detta. Figur 2.2 Hemtjänst applikationen [4].

Arban Sefedini & Samir Daniel Al Ashraf 12 Prototyper för NFC implementeringar 2.1.3 Biljettsystem Touch and travel heter konceptet i Tyskland, ett NFC projekt som sker under ledning av den tyska statsjärnvägen, Deutsche Bahn(DB) [6]. Den bygger på att stationerna utrustats med avläsningspunkter (taggar) på lämpliga ställen på perrongen. På den station där resan påbörjas viftar passageraren med sin telefon framför en avläsningspunkt. Därmed registrerar systemet var resan påbörjas. Biljetten lagras på telefonens SIM-kort som visas i Figur 2.3. Figur 2.3 Biljettköp vid resans start [6]. Ombord på tåget kontrollerar konduktören att biljett finns genom att hålla fram en trådlös avläsare mot passagerarens mobiltelefon se Figur 2.4. Figur 2.4 Biljettkontrollanten i ett NFC-biljettsystem [6].

Arban Sefedini & Samir Daniel Al Ashraf 13 Prototyper för NFC implementeringar Vid slutstationen som Figur 2.5 illustrerar, hålls telefonen mot avläsningspunkten på perrongen och därmed vid resans slutpunkt beräknas biljettpriset som registreras i systemet. Figur 2.5 Registrering av resanslut [6]. En gång i månaden skickas en faktura ut på samtliga genomförda resor så som Figur 2.6 visar. Figur 2.6 Fakturering av genomförda resor [7]. Vid avläsningsplatserna kan kunden erhålla tidtabeller, resealternativ och historik och se det på mobiltelefonens display [7].

Arban Sefedini & Samir Daniel Al Ashraf 14 Prototyper för NFC implementeringar 2.1.4 Betalsystem En av de största fördelarna med NFC är att den kan simulera ett smartkort och den är bakåtkompatibel med olika smartkortsstandarder se Figur 2.7. Att använda NFC för betalning och biljetthantering har ansetts vara de viktigaste NFC applikationerna. Mobilbetalning som begrepp definieras på följande sätt: Användning av en mobilenhet för att utföra betalningstransaktioner där pengar överförs från betalaren till mottagaren via en mellanhand, såsom en finansiell institution, eller direkt utan mellanhand. Figur 2.7 Betalning med mobiltelefon [8]. Pay-Buy-Mobile-projektet (PBM) är ett globalt samarbete mellan 52 teleoperatörer som tillsammans har över 1,7 miljarder kunder. Tekniken som ligger till grund för detta projekt bygger på NFC. Användaren håller fram telefonen nära en kortterminal som registrerar transaktionen. Fördelen med teleoperatörens inblandning är att kostnaden kan bli så låg som några ören per betalning. Lanseringen av tjänsten var tänkt att äga rum 2009 men på grund av terminaltillverkare och till viss del telefontillverkare, har den blivit försenad [8]. Många studier och forskningsprojekt har under de senaste åren tagit upp frågan om hur tekniken kan appliceras på bästa möjliga sätt, där bland annat frågor som rör säkerhet (Bhole.A.V m.fl 2007) och vinstaspekter (GSMA 2007) förekommer när det gäller tjänstleverantörer. Att mobiltelefonen ska fungera som ett betal- eller kreditkort har varit en konfliktfråga mellan operatörerna och bankerna eftersom det anses vara som en konkurrens mot traditionella banksystem [45]. GSMA 3 har sedan 2007 haft omfattande studier om mobilbetalning. I januari 2010 har de publicerat resultatet i form av tjänsthanteringskrav och specifikationer för att skapa ett stabilt ekosystem och en fördelaktig affärsmodell för alla inblandade parter. I rapporten som GSMA har publicerat [9] finns Mobile Contactless Payments (MCP) konceptet som går ut på att använda mobiltelefoner för att göra kontaktlösa betalningar på ett säkert och bekvämt sätt. SIM-kort (UICC 4 ) -principen anses vara nästa logiska steg i utvecklingen av mobila applikationer och betaltjänster. Figur 2.8 beskriver överföring av betaltjänstapplikation till mobilens simkort av typen UICC via teleoperatören. 3 GSM Association består av ca 500 företag över hela världen med koppling till mobilteletjänster. 4 Universal Integrated Circuit Card är smarta kort som används i mobila terminaler.

Arban Sefedini & Samir Daniel Al Ashraf 15 Prototyper för NFC implementeringar Figur 2.8 Överföring av betalningsapplikation [9]. När kunden vill utföra en betalning så finns det två parter som är inblandade, en utfärdare av kundens betalning och en mottagare via handlarens betalningsterminal som går under SPEA s 5 [10] riktlinjer. Processen i Figur 2.9 illustrerar betalningen med hjälp av ett UICC kort. Figur 2.9 Initialisering och processen av UICC betalning [9]. 5 Single Euro Payments Area är det område där medborgare, företag och andra ekonomiska aktörer kan betala och ta emot betalningar i euro, inom Europa, vare sig inom eller över nationella gränser på samma grundläggande villkor, rättigheter och skyldigheter, oavsett var de befinner sig.

Arban Sefedini & Samir Daniel Al Ashraf 16 Prototyper för NFC implementeringar 2.2 Egna förslag på applikationer Detta avsnitt tar upp fyra förslag på applikationer med NFC. 2.2.1 Handtagssystem När svininfluensan bröt ut runt om i världen och väckte rädsla uppmärksammades vikten av hygien. Genom att regelbundet tvätta händerna skulle man förhindra spridning av sjukdomen. Eftersom bakterier överförs enklast genom kontakt med objekt som många har rört vid blir dörrhandtag en av de största bovarna [46]. Enklaste lösningen är att undvika att röra vid dessa objekt. En tänkbar NFC applikation är att använda mobiltelefonen som ett alternativ till dörrhandtag utan att kompromissa med tillträdesbehörighet. Mobiltelefoner är personliga ägodelar och enklare att rensa. Därför kan mobiltelefonen tänkas att användas som ett dörrhandtag, genom att svepa mobilen över en läsare som öppnar en dörr automatiskt se Figur 2.10 exempel. Figur 2.10 Mobilen som Handtags-system.

Arban Sefedini & Samir Daniel Al Ashraf 17 Prototyper för NFC implementeringar 2.2.2 Schemasystem En annan NFC applikation är ett schemasystem som vägleder studenter vart de ska vara, när de börjar och vilken kurs de har. Med hjälp av NFC, som Figur 2.11 illustrerar, kan studenten ta reda på sitt schema med hjälp av ett enkelt svep med mobiltelefonen, istället för att skriva på sina almanackor. Figur 2.11 Mobilen som Schemasystem. Läsare som placeras på välutvalda platser på skolan, kan bidra med information till studenter. Behöriga studenter behöver bara svepa sina mobiler över läsaren som i sin tur är kopplade till en databas. Med hjälp av uppgifter som mobilen ger, kan läsaren få fram relevant information och presentera det för studenten i en liten skärm på läsaren eller mobilen. 2.2.3 Rabattsystem Skulle det inte vara skönt att slippa hålla reda på rabattkuponger? Många skulle nog hålla med om att det skulle vara mycket bekvämare att använda digitala rabattkuponger. Kunder som är på väg in i ett köpcentrum behöver bara svepa sin mobil över en tagg som innehåller rabatterbjudanden. Detta illustreras i Figur 2.12. Taggar har möjlighet att lagra information och kan användas av affärer som erbjuder sina kunder rabatt. Data för rabatt kan lagras i taggar som kunderna har tillgång till med sina mobiltelefoner. Fördelen med taggar är att de kan omprogrammeras för att lagra nya rabatterbjudanden. Figur 2.12 Mobilen som rabattsystem.

Arban Sefedini & Samir Daniel Al Ashraf 18 Prototyper för NFC implementeringar 2.2.4 Sjukvårdsidentifieringssystem En vanlig måndagsmorgon är det mesta som vanligt, men inte för Sven. Han faller handlöst till marken när han väntar på bussen. Samtal kommer till SOS alarm och ambulans är snabbt på plats. Sjukvårdspersonalen vet inte vem Sven är eftersom han är medvetslös och inte har någon identifieringshandling på sig. Sven förs till akutmottagningen för att diagnostisera hans hälsotillstånd, se Figur 2.13. Där tas blodprov och det görs nödvändiga undersökningar för att ta reda på orsaken till det som inträffat. Efter lång tid kommer det fram att Sven drabbats av ett diabetesanfall och behöver återställa sockernivån. Figur 2.13 Sven utan NFC tjänster. Mobiltelefonen är som det nämndes ovan, ett personligt verktyg. Med NFC finns möjligheten för applikationer som skulle kunna underlätta för bland annat ambulanspersonal att identifiera fall likt Sven. Sjukvårdspersonalen kan med hjälp av NFC utrustning, som visas i Figur 2.14, hämta hälsoinformation från patientens mobiltelefon. Med hjälp av denna applikation skulle ambulanspersonal utföra snabbare diagnos av patienter och hjälpa dem på plats. Figur 2.14 Sven med NFC tjänster.

Arban Sefedini & Samir Daniel Al Ashraf 19 Prototyper för NFC implementeringar 3 Modeller för prototyper I detta kapitel presenteras tre modeller. Utifrån dessa modeller har vi tagit fram prototyper som motsvarar respektive modell. 3.1 Modell 1 - NFC mobiltelefon och tagg I denna modell är det tänk att en NFC kompatibel mobiltelefon och en tagg skall kommunicera genom utbyte av information genom att mobiltelefonen läser till eller skriver från taggen. Taggen skall beroende på dess minnesstorlek kunna tillhandahålla olika typer av information, till exempel MACadress, URL adress till en hemsida, text och med mera. Denna modell är inspirerad från applikationsidén om rabattsystemet i avsnitt 2.2.3 där taggen tillhandahåller information om rabatter och kan leverera digitala rabattkuponger till mobiltelefoner genom vilka rabatten kan utnyttjas för att köpa en produkt. Figur 3.1 illustrerar modellen där data överförs via NFC gränssnittet mellan mobiltelefon och tagg. I den streckade rutan visas att ytterligare implementeringar kan kopplas till mobiltelefonen, till exempel en hemsida för att se en filmtrailer. Figur 3.1 Modell 1 - mobiltelefon och tagg.

Arban Sefedini & Samir Daniel Al Ashraf 20 Prototyper för NFC implementeringar 3.2 Modell 2 - läsare och tagg Applikationen i avsnitt 2.2.1 inspirerade oss till att utveckla en egen läsarenhet som kan skriva till och läsa från taggar. Läsarenheten skall använda sig av en processor för att utföra uppgifter eller vidarebefordra data, till exempel till en databas. Figuren 3.2 illustrerar modellen där en processor kommunicerar med en läsarmodul via ett gränssnitt antingen trådbundet eller trådlöst. Läsarmodulen kommunicerar via radiofrekvensen 13.56 Mhz med taggar där data kan skickas till eller tillhandahållas från taggar för att sedan vidarebefordra till processorn som utför en uppgift eller vidarebefordrar datan någon annanstans. Figur 3.2 Modell 2 - läsare och tagg. Varför vi kom fram till denna modell istället för att köpa en färdig produkt var för att bland annat ville vi använda inbyggda system tillsammans med NFC, och för att under tiden vi undersökte tekniken fann vi att tillgängliga läsarenheter som finns. Inte erbjöd mycket frihet för utveckling, enheterna var utformade för specifika uppgifter till exempel för passerkort. Vi ville utveckla en enhet med mer möjligheter på olika områden.

Arban Sefedini & Samir Daniel Al Ashraf 21 Prototyper för NFC implementeringar 3.3 Modell 3 - läsare och mobiltelefon Då i princip alla källor om NFC tar upp styrkan med tekniken, nämligen att använda mobiltelefonen som ett smartkort. Är det självklart att något sådant skall ingå i verktygslådan. Dock med minimal funktionalitet då det är för omfattande för detta arbete att gå in djupare på det. Schema systemet i avsnitt 2.2.2 ledde oss till denna prototyp. Samma läsare som i modell 2 är tänk att kommunicera med en mobiltelefon som emulerar en tagg. Emuleringen innebär att läsaren kommer att uppfatta och utnyttja mobiltelefonen som en tagg. Figur 3.3 illustrerar modellen för prototypen där läsarenheten kan kommunicera med mobiltelefonen på samma sätt som med en tagg. Läsaren i sin tur kan kopplas till exempel en databas där schemainformation kan tillhandahållas och presentera det antingen i mobiltelefonen eller på en display i läsaren. Figur 3.3 Modell 3 - läsare och mobiltelefon.

Arban Sefedini & Samir Daniel Al Ashraf 22 Prototyper för NFC implementeringar 4 Hårdvarukomponenter Detta avsnitt går in på komponenterna för prototyperna. Avsnittet tar upp vad vi har valt, hur vi har gått till väga samt vad vi har tänk på när vi har gjort våra val. 4.1 Mobiltelefon I Europa finns ett litet sortiment när det gäller NFC- mobiltelefoner därför att tekniken fortfarande ligger under utvecklingsfas på olika områden. Mobiltelefonen som används i denna studie kommer att presenteras tillsammans med ett par valmöjligheter för kommande lösningar för NFC integrering i mobiltelefoner. 4.1.1 Nokia 6212 Classic Mobilens största fördel, utöver de standardfunktionerna hos en vanlig mobiltelefon (USB anslutning, Bluetooth, kamera, färgdisplay, stort internminne, stöd för extern SD kort för extra lagringsutrymme), är att den är NFC kompatibel se Figur 4.1. Figur 4.1 Nokia 6212-NFC Ute på marknaden finns inte många mobiltelefoner med NFC att välja mellan. Det finns prototyper på ett par NFC kompatibla mobilttelefoner från olika mobiltillverkare. Nokia och Samsung [11] är bland dem mobiltillverkare som har lanserat NFC- kompatibla telefoner i Europa. Valet av denna specifika mobiltelefon baseras på egenskaper som mobiltillverkare har åstadkommit i denna produkt när det gäller utvecklingsmöjligheter inom NFC applikationer, samt att den bygger på bland annat en beprövad produkt, Nokia 6131-NFC. Det har under åren hjälpt utvecklare och forskare att uppnå den nivå som finns idag inom applicering och testning av NFC tjänster. Nokia 6212 Classic är kompatibel med taggar i avsnitt 4.2. Mobiltelefonen kan fungera som en läsarenhet som kan läsa från och skriva till taggar. 6212 Series 40 Nokia 6212 SDK är ett utvecklingsverktyg för applikationer för mobiltelefonen Nokia 6212. Med utvecklings verktyget medföljer olika API: s, bland annat Connectionless communication (JSR257) API: t vilket är till för RFID och NFC kommunikation, se bilaga 4 för mer information.

Arban Sefedini & Samir Daniel Al Ashraf 23 Prototyper för NFC implementeringar Mobilen kan göra följande: Taggläsning och skrivning stöder alla definierade taggar som NFC Forum kräver. Funktionen illustreras bland annat i applikationerna som beskrivs i avsnitt 5.1. Enheten fungerar som en NFC tagg där en annan läsare kan interagera med den som en vanlig NFC kompatibel tagg. För att åstadkomma funktionen har telefonen en Integrerad Secure Element (SE) med kortemulering som stöder IOS14443A, MIFARE 4K och ISO/globala plattformens smartkort. Detta gör att tjänsteleverantören kan installera specifika data för tillämpningen av till exempel biljetthantering och betalning i avsnitt 2.1.3 och 2.1.4. Kompatibelt med befintliga RFID kontaktlösa läsare, som gör det möjligt för mobilen att vara en del av ett RFID system. Peer to Peer kommunikation där två NFC enheter kommunicerar med varandra och utbyter information. Hand over funktion som möjliggör för mobilen att med hjälp av en sparad genväg aktivera ett annat radiogränssnitt såsom Bluetooth när stor datamängd skall överföras. Mer information om enheten kan hittas i databladet för Nokia 6212 Classic [12].

Arban Sefedini & Samir Daniel Al Ashraf 24 Prototyper för NFC implementeringar 4.1.2 NFC SIM-kort NFC SIM-kort innebär att NFC tekniken är integrerad i SIM-kortet. En sådan teknik är Toshibas nyutvecklade USIM-kort vilket uppfyller de senaste specifikationerna av European Telecommunications Standards Institutet Smart Card Plattform (ETSI SCP) och GSM Association (GSMA). Den är även kompatibel med GSMA: s Pay-Buy-Mobile-Program, och erbjuder fullt stöd för mobila kontaktlösatjänster, och uppfyller samtliga skyddsnivåer för internationella applikationer för utbetalning [13]. Möjligheterna med att implementera NFC i mobilen med hjälp av USIM kort illustreras i Figur 4.2 [14]. Figur 4.2 Mobilbetalning med hjälp av USIM [14].

Arban Sefedini & Samir Daniel Al Ashraf 25 Prototyper för NFC implementeringar 4.1.3 NFC SD-kort: Företaget Tyfonecard har patent på teknologi för att bygga in SE, mikrokontroller och antenn i SDkort och MicroSD-kort [15] som Figur 4.3 visar. Detta gör det möjligt för applicering av NFC teknik i mobiltelefon eller handdator [16]. Figur 4.3 Mobilbetalning med hjälp av Micro-SD [15]. Dessa exemplar kan betraktas som ett bättre alternativ för implementering av tekniken med avseende på kompatibilitet med nuvarande mobiltelefoner.

Arban Sefedini & Samir Daniel Al Ashraf 26 Prototyper för NFC implementeringar 4.2 Tagg Taggar kallas ibland för transpondrar och de finns i olika varianter såsom aktiva, passiva och semipassiva taggar. Taggen är ett mikrochip kopplad till en antenn som fångar upp signaler från läsaren och skickar tillbaka signalen med information till läsaren, se Figur 4.4. Taggen innehåller ett unikt serienummer (UID), men kan ha annan information, till exempel kontonummer, text, bild, URL länk eller annan information beroende på tillämpning. Typiskt exempel på tillämpning är affischer, där små mängder data kan lagras och överföras till en aktiv NFC enhet. Figur 4.4 Tagg läsning. Passiva taggar diskuteras i denna uppsats, se Bilaga 1 eller 4 om detta. I juni 2006 införde NFC forum sina första standardiserade tekniska arkitektur och standarder för NFC kompatibla enheter. För att definiera kommunikationen mellan taggen och den aktiva enheten har dem inkluderat NFC Data Exchange Format (NDEF) och tre Record Type Definitioner (RTD). Dessa behandlar smartaaffischer, text och tillämpningar som berör Internet. Dessa fyra grundläggande taggtyper som har definierats ges beteckningar 1 till 4 och alla har olika format och kapacitet. Typformat baseras på ISO 14443 typ A och B och Sony FeliCa som ISO18092 överensstämmer med. 4.2.1 NFC taggtyp definitioner Typ 1: bygger på ISO14443A standard. Det går att läsa från, skriva till och kan konfigureras för att bli skrivskyddad. Minneskapacitet är 96 bytes och kan utökas till 2kB, vilket är mer än tillräckligt för att lagra en webbadress eller annan mindre mängd data. Överföringshastighet är 106 kbit/s. Denna typ är kostnadseffektiv och idealisk för många NFC applikationer. Typ 2: till skillnad ifrån typ 1 har typ 2 grundläggande minneskapacitet på 48 bytes och kan utökas till 2kB. Typ 3: Bygger på Sony FeliCa systemet. Har 2kB minneskapacitet och data- överföringshastighet på 212 kbit/s. Lämplig för mer komplexa applikationer som medför högre kostnad per tagg. Typ 4: Denna typ är kompatibel med ISO14443A och B-standard. Denna taggtyp är förkonfigurerad vid tillverkning och kan ställas in om det ska gå att läsa till taggen eller vara skrivskyddad. Minneskapaciteten kan vara upp till 32kB och dataöverföringshastighet mellan 106 kbit/s och 424 kbit/s.

Arban Sefedini & Samir Daniel Al Ashraf 27 Prototyper för NFC implementeringar NFC taggar tillverkas i olika stora volymer och de byggs ut på ett antal områden i världen där användning av taggar blir nödvändiga. Redan många miljoner har tagits i bruk och ett stort antal taggar planeras för framtiden. Detta gör att definitionen och standaren för taggar måste vara tydliga så att NFC taggar från vilken tillverkare som helst kan användas med annan utrustning från andra tillverkare [17]. Mobiltelefonen som används i denna studie är kompatibel med passiva taggar. MIFARE (Standard, Standard 4k, Ultralight och DESFire), Sony FeliCa (inte säker enligt Nokia) och Innovision (skrivskyddat Jewel och Topaz) är dem taggtyper som är kompatibla med Nokia 6212 Classic [18] enligt mobiltillverkaren. Att få tag på sådana taggar är möjligt direkt ifrån dessa tillverkare eller hos en lokal handlare så som Areef [19]. Andra taggar som är kompatibla med ISO14443-4 kan också användas men prestandan hos kompatibla taggar kan variera. Det är värt att nämna när det gäller inköp av mobilen att tre stycken taggar inkluderas i paketet, dessa är av typen Mifare standard 4kb läs/skriv taggar, se Figur 4.5. Figur 4.5 Mifare standard 4kb. 4.2.2 MIFARE MIFARE som är en produktfamilj från NXP Semiconductors uppfyller den internationella standarden ISO/IEC 14443 typ A som används i mer än 70 % av alla beröringsfria smarta kort i dag [20]. Mer om ISO 14443 A kan hittas i bilaga 2. MIFARE 1kb är det första integrerade kortet (IC) som används i hög volym, till exempel biljetter i ett större transportprojekt såsom Seoul, Korea. Men framgången har spridit sig till bland annat London, Peking, Taipei, Pusan och många fler använder MIFARE 1kb. MIFARE 1kb används främst i slutna system som ett fast förbestämt biljettvärde, till exempel vecko- eller månadrespass eller biljetter där värdet extraheras från kortet av tjänsteleverantören. Användningsområdet kan vara Kollektivtrafik, event biljettsystem, spel, identitet. Bland dem viktiga funktioner som kortet erbjuder är datalagring på 10 år, antal enskilda skrivoperationer på 100,000 gånge och unikt serienummer (4 Byte). Kortet erbjuder datalagring på 1024 byte, som delas upp i 16 sektorer; varje sektor är skyddad av två olika nycklar, A och B. De kan programmeras för åtgärder som läsning och skrivning [21].

Arban Sefedini & Samir Daniel Al Ashraf 28 Prototyper för NFC implementeringar MIFARE 4kb Till skillnad ifrån MIFARE 1kb är dessa taggar organiserade i 40 olika sektorer med lagringskapacitet på 4096 byte av information, se Figur 4.6. Organisationen av de första 32 sektorerna följer samma strukturblock som i MIFARE 1kb, medan de sista åtta sektorerna fyrdubblats i kapacitet. Införandet av denna korttyp har öppnat många nya möjligheter till tjänster genom att möjliggöra kollektivtrafikmyndigheter att genomföra multimodala system se Figur 4.7 för kortuppbyggnad. Det kan användas för en kombination av beröringsfria e-handelapplikationer på en enda MIFARE smartkort [22]. För mer information om Mifare 4kB hänvisas läsaren till databladet Mifare 4kB Card IC MF1 IC S70 [23]. Figur 4.6 Minneslayout för MIFARE 4K Tag [23]. Figur 4.7 Mifare 4k uppbyggnad [23].

Arban Sefedini & Samir Daniel Al Ashraf 29 Prototyper för NFC implementeringar 4.3 Läsarmodul Läsarmodulen är en komponent som ska vara kopplad till en mikroprocessor. Läsarmodulens uppgift är att läsa från och skriva till taggar. I detta arbete har en färdig läsarmodul använts men det finns även möjlighet att göra en egen såsom (Chawda.K.H, Kang.L.Z. 2008) gjorde vid framtagningen av en pulsläsare för försöksdjur. Sökandet efter en NFC läsarmodul med en inbyggd antenn och ett rimligt pris som går att koppla med en mikroprocessor gav inget resultat. Eftersom NFC är bakåtkompatibel med befintlig RFID infrastruktur vändes uppmärksamheten istället mot RFID moduler. RFID läsarmodulen M1-mini från Skyetek [24] blev valet för detta arbete se Figur 4.8. Den fungerar med frekvensområdet 13.56 MHz och därför lämplig för NFC. Läsarmodulen är kompatibel med bland annat ISO14443A protokollet för taggarna Mifare 1- och 4kB (ingen läs- och skrivfunktionalitet dock endast avläsning av UID) och Mifare Ultralight (läs- och skrivfunktionalitet). M1-mini har flera gränssnitt för koppling av externa enheter så som en mikroprocessor. Samt har den en inbyggd antenn. Figur 4.8 Läsarmodul M1-mini. Vid val av RFID modul följdes kraven: att den hade inbyggd antenn. att den är kompatibel med samma frekvensområde som NFC, det vill säga frekvensområdet 13.56Mhz. stödjer bland annat ISO14443A protokollet och att den har möjlighet att koppla till en mikroprocessor. Med M1-mini ska det gå att: Upptäcka och läsa det unika ID: et för taggar Läsa information från taggar Skriva information till taggar Vidarebefordra information till en extern enhet, till exempel mikroprocessor via olika val av gränssnitt. Mer information om enheten kan hittas i produktspecifikationen [25].

Arban Sefedini & Samir Daniel Al Ashraf 30 Prototyper för NFC implementeringar 4.4 Mikroprocessor Mikroprocessorn är komponenten som utgör logiken för informationen som kommer från läsarmodulen. Det går att använda olika typer av processorer. När det gäller att välja mikroprocessor kan det variera för olika önskemål. I vårt arbete var det största bekymret vilken kopplingsgränssnitt som stöds för att koppla olika periferienheter. En annan sak att tänka på är hur bekant dess arkitektur är om man inte har tid att sätta sig in i någon ny arkitektur. Till detta arbete valdes ARM7 processorn LPC2148 demo board från Embedded Artists AB, se Figur 4.9, eftersom vi redan var bekanta med arkitekturen. LPC2148 kortet har många kopplingsmöjligheter för i vårt fall läsarmodulen och för att den har många periferienheter såsom motor för att kunna användas för experimentering. Figur 4.9 LPC2148 demo board med ARM7. Med mikroprocessorn ska det gå att: Använda information från en RFID modul för att utföra en uppgift, till exempel att starta en motor. Använda olika periferienheter, till exempel en liten skärm. Kommunicera med ytterligare källor såsom datorer, databaser med mera. För mer information om processorn hänvisas läsaren till manualen [26]. För mer information om demokortet hänvisas läsaren till demokortets användarbok [27].

Arban Sefedini & Samir Daniel Al Ashraf 31 Prototyper för NFC implementeringar 5 Prototyperna enligt modellerna Detta kapitel beskriver varje prototyp framtagen enligt respektive modell i kapitel 3. 5.1 Prototyp 1 - NFC mobiltelefon och tagg Vi har utvecklat exempelapplikationer för mobiltelefonen där olika typer av information skickas mellan mobiltelefon och tagg. Informationen som skickas till taggen och lagras där, kan mobiltelefonen läsa, Figur 5.1 illustrerar när mobiltelefonen läser det unika ID: t från taggen. Figur 5.1 UID avläsning. Vi har testat en Bluetooth applikation där mobiltelefonen upptäcker Bluetoothenheter och sparar en utvald MACadress i taggen. Med MACadressen i taggen går det, genom att markera en bild i mobiltelefonen och sedan svepa mobiltelefonen över taggen, överföra bilden via Bluetooth direkt, se Figur 5.2. Figur 5.2 Bluetooth initiering.

Arban Sefedini & Samir Daniel Al Ashraf 32 Prototyper för NFC implementeringar En annan exempelapplikation vi har testat är att skicka en URL för en hemsida till taggen. När mobiltelefonen sveps över taggen, uppfattar mobiltelefonen automatiskt adressen och frågar om uppkoppling till hemsidan skall ske se Figur 5.3. Detta skulle kunna användas av biobesökare där taggar innehåller adresser för hemsidor till filmer vilka kan ge förhandsvisning av en film innan besökarna beställer biljetter till en specifik film. Figur 5.3 Öppna URL. I bilaga 4 har vi lagt in exempelkod för hur man skriver till och läser text från taggen. Koden vi har valt att lägga i bilaga 4 (textexemplet) ger en bra beskrivning för hur mobiltelefonen kommunicerar med taggen genom NDEF formaterade meddelanden, se bilaga 3 för mer information om NDEF.

Arban Sefedini & Samir Daniel Al Ashraf 33 Prototyper för NFC implementeringar 5.2 Prototyp 2 - läsare och tagg Läsarenheten som har tagits fram för detta arbete består av komponenterna M1-mini från Skyetek se avsnitt 4.3 och en LPC2148 demokort se avsnitt 4.4. Kommunikation med tagg utförs av M1-mini modulen som sedan vidarebefordrar informationen till ARM kortet via I 2 C gränssnittet, vilket i sin tur utför en uppgift. M1-mini modulen är kompatibel med ett flertal protokoll bland annat för den typen av taggar vi använder i detta arbete [24]. I 2 C är en synkron seriellbuss för koppling av komponenter med två ledningar, en datasignal (SDA) och en klocksignal (SCL), se figur 5.4 som illustrerar vår koppling av komponenterna. Kommunikationen är master-slave baserad där mastern inleder och styr kommunikationen. I vårt fall är M1-mini slaven och processorn mastern [28]. Figur 5.4 I 2 C koppling. I I 2 C busen inleder mastern kommunikationen med en startbit, sedan skickas en databyte där en 7 bitars slavadress tillsammans med åttonde biten (W/S) som indikerar om mastern vill ta emot från eller skriva till slaven. Därefter väntar mastern på bekräftelse från slaven för att fortsätta kommunikationen. Sessionen avslutas av mastern då en stopbit skickas. Figur 5.5 illustrerar detta [26]. Figur 5.5 Data från Master till Slave [26]. Kommunikationen mellan läsarmodulen och processorn är request/respond baserad, där M1-mini kräver att meddelanden är formaterade enligt Skyetek Protocol v.2.0 Reference guide [25]. Processorn inleder kommunikationen på samma sätt som det nämndes innan. När kommandon skall skickas till läsarmodulen måste processorn ange i W/S biten att den skall skicka. Därefter skickas kommandot uppdelat i databytes där ett databyte skickas åt gången. Därefter måste läsarmodulen få tid att behandla kommandot och utföra det. Sedan måste processorn inleda en ny session där det anges att data skall tas emot, för att ta emot respons från läsarmodulen. Figur 5.6 beskriver I 2 C kommunikationen för

Arban Sefedini & Samir Daniel Al Ashraf 34 Prototyper för NFC implementeringar mottagning av data från slaven. Figur 5.7 visar sessionen för att skicka ett kommando till läsarmodulen. Figur 5.6 Kommando från processor till läsarmodul [25]. Figur 5.7 Data från Slav till master [26]. Kommando och Respons är paket och formaterade enligt Skyetek Protocol v.2.0 Reference guide [25]. Figur 5.8 beskriver kommandopaketets uppbyggnad där de vita delarna alltid måste vara med och de gråa är alternativa delar av paketet. I kommandopaketet skickas kommandon riktade till läsarmodulens system, läsarmodulens minne eller taggar. Kommandon kan även innehålla data för att lagras i en tagg. Det finns även diverse alternativ såsom vilken taggtyp läsarmodulen skall upptäcka med mera. För mer information om respektive fält i kommandopaketet hänvisas läsaren till Skyetek Protocol v.2.0 Reference guide. Figur 5.8 Kommandopaket [25]. Responspaketet illustreras i Figur 5.9. Respons innehåller alltid status för uppgiften den fick i kommandot. Paketet kan även innehålla diverse fält såsom vilken taggtyp som upptäcktes och data från taggar. För mer information om respektive fält i kommandopaketet hänvisas läsaren till Skyetek Protocol v.2.0 Reference guide. Figur 5.9 Respond paket [25].

Arban Sefedini & Samir Daniel Al Ashraf 35 Prototyper för NFC implementeringar I bilaga 4 finns kod för enheten där ett kommando till läsarmodulen skickas från processorn för att upptäcka en tagg och hämta UID från taggen. Figur 5.10 illustrerar när enheten läser UID från en tagg och skriver ut det tillsammans med resten av paketet som läsarmodulen svarar med på LCD displayen på ARM7 kortet samt lyser RGB lampan i olika färger beroende på om det är ett känt eller okänt UID. Koden innehåller alla nödvändiga funktioner för att skicka kommandon och ta emot svar. I SkyeTek Protocol HF tag commands (AN002) beskrivs kommandon för M1-mini modulen. Figur 5.10 Läsaren kopplad till ARM 7 läser av taggens UID.

Arban Sefedini & Samir Daniel Al Ashraf 36 Prototyper för NFC implementeringar 5.3 Prototyp 3 - läsare och mobiltelefon Då Nokia 6212 Classic kan ställas in i emuleringsläge, innebär det att den fungerar som en tagg. I mobiltelefonen finns en intern SE. Med SE: n finns möjlighet att lagra känslig information och göra det tillgängligt genom att emulera ISO14443A och Mifare 4kb taggar [12]. Dock har ingen sådan implementering gjorts då det inte var vårt mål. Läsarenheten som presenteras i avsnitt 5.2 är tänkt att användas också i denna prototyp då kommunikationen är identisk. Infrastrukturen är klar då funktioner i läsaren för att skicka kommandon och ta emot respons, är klara se avsnitt 5.2. Det går att läsa av mobiltelefonens UID och skriva ut hela responspaketet, se Figur 5.11. UID: t kan i sin tur användas för att utföra schemasystemet i avsnitt 2.2.1. Figur 5.11 Läsaren läser mobiltelefonens UID. För att bekräfta att även mobilen reagerar på kommunikationen mellan mobiltelefonen och läsarenheten har vi implementerat ett enkelt program i mobiltelefonen som upptäcker en extern läsare och skriver ut det på mobiltelefonens display, se kod exempel 1, [29]. Kod exempel 1 //importera nödvändiga bibliotek import javax.microedition.contactless.discoverymanager; import javax.microedition.contactless.transactionlistener; import javax.microedition.lcdui.display; import javax.microedition.lcdui.form; import javax.microedition.lcdui.textfield; import javax.microedition.midlet.midlet; import javax.microedition.midlet.midletstatechangeexception; public class find extends MIDlet implements TransactionListener { private Form form; public find() { // TODO Auto-generated constructor stub }

Arban Sefedini & Samir Daniel Al Ashraf 37 Prototyper för NFC implementeringar protected void destroyapp(boolean arg0) throws MIDletStateChangeException { // TODO Auto-generated method stub } protected void pauseapp() { // TODO Auto-generated method stub } protected void startapp() throws MIDletStateChangeException { //Hämta DiscoveryManager instans. DiscoveryManager dm = DiscoveryManager.getInstance(); try { //Koppla gränssnittet TransactionListener för att //upptäcka extera läsare dm.addtransactionlistener(this); } catch (IllegalStateException e) { } } catch (Exception e) { } form = new Form("Detect external reader"); Display.getDisplay(this).setCurrent(form); //Metoden anropas automatiskt när en extern läsare har upptäcks och data med //interna kortet utbyts i detta fall UID: t. //arg0 är till för att öppna PADUconnection i JSR 177 (Utanför //uppsatsen). public void externalreaderdetected(byte arg0) { form.append("extern läsare upptäck!"); } }