Årsredovisning2013. Vatten & Miljö i Väst AB, VIVAB Varberg Vatten AB Falkenbergs Vatten och Renhållnings AB, FAVRAB

Årsredovisning2013 Vatten & Miljö i Väst AB, VIVAB Varberg Vatten AB Falkenbergs Vatten och Renhållnings AB, FAVRAB

Förenklad miljösmart vardag VIVAB ansvarar för att boende och verksamma i Varbergs och Falkenbergs kommuner har friskt och gott dricksvatten. Vi ansvarar även för avloppsledningarna och reningsverken. VIVAB tar också hand om avfallet både hushållsavfallet och det som lämnas på bemannade återvinningscentraler. VIVAB:s vision är att skapa en förenklad miljösmart vardag. Vi hittar kreativa lösningar för att göra det enkelt för alla att tänka på miljön i vardagen. För att lyckas med detta tar vi tillvara och testar nya möjligheter och idéer. Tillsammans med våra kunder skapar vi enkla miljösmarta lösningar. Kunderna påverkar och ser sin del i det gemensamma miljöarbetet. 2

Innehåll VD har ordet... 4 Organisation, ledning... 5 Ordförande har ordet... 6 VIVAB:s styrelse 2013, ägarstruktur... 7 Kommunikation med kunden i fokus... 8 Kundtjänst i siffror... 9 Återvinning för en miljösmart vardag... 10 Nyckeltal avfall... 11 Hållbara lösningar för ett friskt vatten... 12 Nyckeltal VA... 14 Våra medarbetare... 15 Ekonomi... 15 Vatten & Miljö i Väst AB Förvaltningsberättelse... 17 Resultaträkning... 19 Balansräkning... 20 Kassaflödesanalys... 22 Noter... 23 Revisionsberättelse... 27 Lekmannarevisorernas rapport... 28 Varberg Vatten AB Förvaltningsberättelse... 31 Resultaträkning... 33 Balansräkning... 34 Särredovisning VA- och avfallsverksamhet... 36 Kassaflödesanalys... 38 Noter... 39 Revisionsberättelse... 44 Lekmannarevisorernas rapport... 45 Falkenbergs Vatten och Renhållnings AB Förvaltningsberättelse... 47 Resultaträkning... 49 Balansräkning... 50 Särredovisning VA- och avfallsverksamhet... 52 Kassaflödesanalys... 54 Noter... 55 Revisionsberättelse... 61 Lekmannarevisorernas rapport... 62 3

VD har ordet Behovet av resurser för att hålla VA-ledningsnätet i gott skick har också fått stor uppmärksamhet. Det behövs en långsiktig planering förutom resurser för akutinsatser. Även våra många anläggningar behöver underhållas. Vi har satsat mycket på upprustning av dessa, men också på att bygga överföringsledningar för att minska antalet anläggningar och införa ny teknik för att höja reningsgraden. Investeringsplanen kräver stora ekonomiska och personella resurser, och det är lätt att underskatta behoven för att genomföra investeringarna på ett kvalificerat sätt. VIVAB en del av samhällsplaneringen 2013 var VIVAB:s femte verksamhetsår. Bolaget har under dessa år gått från att huvudsakligen vara inriktat mot produktionsverksamhet, det vill säga dricksvattenproduktion, avloppsvattenrening och avfallshantering, till att arbeta mer långsiktigt med planeringsfrågor. Fortfarande är produktion en mycket stor del av vår verksamhet men vi behöver tidigt vara med i kommunernas planering, ta höjd för klimatförändringar och ha långsiktigt fungerande anläggningar. Den ökande satsningen på stadsplaneringsfrågor är en följd av utvecklingen runt omkring oss. Våra kommuner expanderar, och eftersom vatten- och avloppslösningen är en förutsättning för utbyggnad, har behovet av kompetens och resurser ökat, för att vi ska kunna leva upp till vårt ansvar inom samhällsbyggnadsprocessen. En övergripande VA-planering inom kommunerna har påbörjats och sker i samarbete mellan VIVAB och berörda förvaltningar. Ett nära samarbete är viktigt för att hitta de bästa lösningarna ur ekonomiskt, ekologiskt och tekniskt perspektiv. Ökade krav på enskilda avlopp gör att utbyggnadsplaner för dessa områden behövs. Dagvattenfrågan har aktualiserats i samband med städernas expansion och klimatförändringar vi redan kan se. Sjukdomsutbrottet i Östersund, där en stor andel av invånarna blev drabbade av magsjuka orsakad av Cryptosporidium i dricksvattnet, är en händelse som gav eko i hela VA-Sverige. För VIVAB:s del blev det en signal att vi var på rätt väg med den nya teknik för vattenrening som prövades på Kvarnagårdens vattenverk i Varberg, ett försök som nu har blivit ett investeringsprojekt. Då uppnår vi en tillräcklig säkerhet vad det gäller vattenkvaliteten. Men vi har också genom detta kunnat bygga upp nätverk med andra VA-verksamheter och högskolor med erfarenhetsutbyte på hög teknisk nivå. På avfallsidan har upphandling av ny entreprenad för fastighetsnära avfallsinsamling varit en stor fråga. Införandet av utsortering av matavfall ligger i tiden och vi utvecklar vår kommunikation med kommuninvånare och kunder. Behov av förnyelse och i vissa fall flytt av avfallsanläggningar har blivit aktuellt. När det gäller att hitta platser för nya anläggningar upplever vi svårigheten att hitta platser för verksamhet som i slutänden är av samhällsnytta. En framgångsrik rekrytering har varit en förutsättning för VIVAB:s utveckling. Möjligheten att arbeta inom ett bolag som VIVAB, som vänder sig till två kommuner har upplevts som en spännande utmaning för många sökande. Vi har kunnat rekrytera personer med specifik kunskap inom vissa områden, vilket gjort att dessa utvecklats betydligt mer än tidigare. Idag är vi bättre rustade för framtiden än för fem år sedan. Vi är numera certifierade för kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Och framåt jobbar vi efter visionen Förenklad miljösmart vardag! Margareta Björksund, VD margareta.bjorksund@vivab.info 4

Organisation VIVAB Styrelse VD-assistent VD Ekonomi Kommunikation och strategi Personal Miljökemi Projekt och planering VA Teknisk utveckling Återvinning och avfall Produktion VA Ledningsgruppen Margareta Björksund, VD Lena Medby, Kvalitet- och miljöstrateg Johan Fälth, Avfallschef Anders Fermheden, Avdelningschef Projekt och planering VA Petra Nilsson Rissmann, Avdelningschef Produktion VA Lena Andersson, Personalchef Cecilia Zryd, Avdelningschef Kommunikation och strategi Evy Nilsson, Ekonomichef 5

Ordförande har ordet Inom VA pågår ständiga förändringar och nya projekt. Det handlar bland annat om nya reningsprocesser, både av dricksvatten och av avloppsvatten. Under året har till exempel projektering av en ny reningsprocess i Kvarnagårdens vattenverk planerats och upphandlats. Byggstart kommer att ske under 2014. Jag har under året haft förmånen att följa Svenskt Vattens framtagning av hållbarhetsindex vilket är tänkt som en hjälp för Sveriges kommuner att veta var man befinner sig i förhållande till övriga kommuner i Sverige. Ett mycket intressant instrument för att mäta hur vårt vatten mår. Ett av våra projekt på avfallssidan är att bygga en ny omlastningsstation i anslutning till motorvägen. Detta har rönt ett visst motstånd, bland annat på grund av rädsla för skadedjur. Vi har noga studerat omlastningsstationer i andra kommuner och konstaterat att risken för skadedjur är minimal då avfallet som sagt bara lastas om och inte blir liggande någon längre tid. Vi investerar för en hållbar framtid Ännu ett år är till ända och nu har VIVAB funnits i fem år. Man kan konstatera att ett år går väldigt fort. Framför allt när man arbetar med processer som sträcker sig över en längre tid. VIVAB:s arbete med återvinningsoch avfallshantering, produktion och distribution av dricksvatten samt rening avloppsvatten är alla verksamheter som kräver långsiktig planering. Det är mycket som påverkas av vad VIVAB gör. Verksamheten har direkt inverkan på miljön i stort men även på den kommunala verksamheten och i förlängningen på boende och verksamma i våra kommuner. Till exempel så går det inte att bygga var som helst utan att tänka på att vatten kommer fram till fastigheten. Likaså ska avloppsvattnet kunna transporteras iväg. Det är därför viktigt att VIVAB är med mycket tidigt i samhällsbyggnadsprocessen. Avfall, vad är det? En belastning eller en tillgång? Det vi hoppas och tror på är att vårt gemensamma avfall kan bli en tillgång i framtiden, när vi lär oss att hantera de restprodukter som uppstår både i hushåll och i verksamheter. Vi har under året fått en ny entreprenör som hämtar hushållsavfallet. Denna förändring har gett oss möjligheten att sudda ut kommungränsen ännu mer och få en effektivare transportkedja som gynnar miljön, vilket har inneburit ändrade hämtningsdagar för några av våra kunder. Under året har vi startat det förberedande arbetet inför insamlingen av matavfall. En fråga som ofta kommer upp är om VIVAB tjänar pengar på att samla in matavfall. Svaret är att det inte ger någon som helst ekonomisk vinst utan är en miljömässig investering. Matavfallet som samlas in omvandlas till biogas ett miljösmartare alternativ till fossila bränslen. Tack till alla invånare och gäster i Varbergs och Falkenbergs kommuner att ni hjälper oss i vårt arbete med att vårda vår miljö. Peter Sjöholm, ordförande peter.sjoholm@vivab.info 6

Ägarstruktur Varbergs kommun Falkenbergs kommun Varbergs Stadshus AB Falkenbergs Stadshus AB Varberg Vatten AB Falkenbergs Vatten och Renhållnings AB Ägande 50% Ägande 50% Styrelsen Anders Richardsson (c) Hans Bertilsson (m) Rebecka Jönsson, arbetstagarrepresentant Darek Nilsson (s) Jan-Olof Lundin, arbetstagarrepresentant Stefan Stenberg (c) Margareta Björksund, VD Per-Gunnar Andersson (s) Hans Johansson (c) Peter Sjöholm (m), ordföranden Carin Carlsson, arbetstagarrepresentant Yvonne Hååg, arbetstagarrepresentant 7

Kommunikation med kunden i fokus Kundernas synpunkter är viktiga! Vad kunderna tycker om VIVAB:s verksamhet är viktigt att känna till. Det är utifrån dessa synpunkter som vi kan utveckla vår verksamhet och information. Synpunkter får vi in via telefon, mail och hemsida eller genom att dela ut formulär till kunder på våra återvinningscentraler. I juni 2013 lanserades vår Facebooksida, som även den, kan ses som ett forum för synpunkter. Webben ett forum för kontakt Som ett led i att tydliggöra vår information har www.vivab.info ändrat utseende utifrån kundens användningsområden. Det har bland annat handlat om att synliggöra återvinningscentralernas öppettider, aktuella driftstörningar och göra det enklare att lämna vattenmätarställning eller göra flyttanmälan via hemsidan. Vi kan se en ökning av trafiken till hemsidan under 2013. I genomsnitt besöktes den av nära 6 800 personer varje månad, vilket är en ökning med 36 % från föregående år. Under hösten lades en webbenkät ut för att mäta hur besökarna upplever vår hemsida och dess användarvänlighet. På så sätt kan vi utveckla hemsidan ytterligare. Information vid driftstörningar Att snabbt och effektivt informera om driftstörningar är en utmaning och något som våra kunder värdesätter. Vid störningar i vattenleverans och avfallshantering brukar vi tillämpa ett antal olika sätt att informera berörda kunder: dörrknackning, information i brevlådor, annonsering på hemsidan och i lokala medier. Nytt för 2013 är att vi lagt ut informationen på vår Facebooksida men även skickat SMS till boende i berörda områden. Informationskampanj inför matavfallsinsamling Inför starten av matavfallsinsamlingen i de båda kommunerna 2014 har en kommunikationsplan tagits fram. En stor del av kampanjen har utgjorts av tryckt information direkt till hushållen enligt kundernas egna önskemål. Inför starten i de första områdena har vi även annonserat i lokalpress och på webb samt anordnat informationsmöten för allmänheten. Ägare till flerfamiljsfastigheter har fått skriftlig information och bjudits in till samtal kring praktiska frågor. Vår hemsida ger viktig information om införandet av matavfallsutsortering. Via den kan våra kunder även göra sitt val av avfallsabonnemang. 8

Inför vägning av hushållsavfall i Falkenberg Även inför vägningen av hushållsavfall i Falkenberg har vi haft extra informationsinsatser. Falkenbergsborna har informerats om på märkningen (med adressetikett och chip) som används för att registrera vägningen av sopkärlen. Kompletterande information har följt med fakturor i december samt publicerats på vår hemsida och Facebooksida. Entreprenörsbyten Entreprenörsbytena för renhållning och slamtömning i oktober medförde många samtal till kundtjänst 6 700 inkommande samtal mot 3 000 normalt. Frågor handlade till stor del om ändrad hämtningsdag, tunnor som inte blivit tömda och vilka tider sopbilen kommer. VIVAB:s kundtjänst tar nu också emot beställningar av slamtömningar, något som tidigare hanterades av slamentreprenören. Digital vattenavläsning Under våren bytte VIVAB leverantör för vattenavläsning, vilket har medfört att kunderna nu på ett enklare sätt kan lämna sin vattenmätarställning på www.vivab.info. De kan även få sms-avisering i stället för ett avläsningskort i brevlådan när det är dags att läsa av vattenmätaren. Kunder som har smartphone kan, med hjälp av en QR-läsare, skicka in ställningen direkt vid vattenmätaren! Kundtjänst i siffror Antal besvarade samtal ca 26 500 Genomsnittlig längd på samtal 3 min 3 sek Antal skickade fakturor 229 150, varav drygt 17 % e-fakturor Registrerade flyttar 1 335 Nyuppsatta vattenmätare 237 9

Återvinning för en miljösmart vardag Ny återvinningscentral VIVAB har reserverat en tomt på ca 36 000 m 2 på industriområdet Holmagärde i Varberg för byggnation av en ny återvinningscentral. Den geotekniska undersökningen visar att omfattande markarbeten krävs för att stabilisera marken, vilket innebär ökade kostnader och en översyn av investeringsplanen. Verksamheten är tillståndspliktig och förberedande utredningar har påbörjats. Vi planerar att genomföra samråd med berörda och lämna in tillståndsansökan under våren 2014. Ytan är väl tilltagen och delar av den kan komma att hyras ut den första tiden. Eftersom Varberg är en expansiv kommun och vi i framtiden kommer att sortera avfallet ännu mer behövs möjligheten att kunna utveckla verksamheten på området. Nytt system och entreprenör Ett verksamhetsområde, ett system. Med det som grundtanke valdes att införa ett viktbaserat system i både Varberg och Falkenberg. Nya krav som ställdes på renhållningsentreprenören var att även matavfall ska hämtas, att den del av fordonen ska köras på gas och att samtliga kärl ska vägas. För både renhållning och slamhantering ska avvikelser rapporteras in om hämtning inte skett och varför. Samtidigt beslutades att VIVAB ska vara kundens naturliga kontakt i alla frågor. Internt arbete med att förbereda för order-, avvikelse- och ärendehantering gjordes och den 1 oktober började Nordisk Återvinnings respektive Petterssons Miljöåkeris fordon rulla på gatorna i Varberg och Falkenberg. Omlastningsstation för hushållsavfall Redan 2009 startade arbetet med att hitta en ny lämplig plats för en kommungemensam omlastning. Varbergs kommun köpte mark i Himle för bland annat detta ändamål och en ny detaljplan togs fram och antogs av kommunen i december 2013. Planen är överklagad vilket gör att det kan dröja ytterligare ett par år innan omlastningsstationen kan stå klar. Som en alternativ lösning har VIVAB ansökt om att bedriva omlastning vid Långåsmotet, vilket har godkänts. Däremot har markägarens bygglov överklagats. I väntan på ett slutligt besked lastas hushållsavfallet om hos Åkericentralen i Falkenberg respektive omlastningsstationen på Östra Hamnvägen i Varberg. Matavfall Under 2013 informerades Varbergs och Falkenbergs invånare om möjligheten att sortera ut sitt matavfall till biogasproduktion. Denna möjlighet införs successivt i kommunerna från 1 januari 2014. Införandet beräknas ta tre år och vara klart hösten 2016. Först ut var delar av Tvååker i Varbergs kommun samt delar av Slöinge och Heberg i Falkenbergs kommun. I november fick kunderna i dessa områden välja abonnemang för 2014. Svarsfrekvensen blev hög, ca 70 %. Även anslutningsgraden till abonnemanget Matavfall blir biogas blev hög, mellan 70-75 %. Målsättningen var 65 %. I december 2013 började de första kärlen sättas ut. Sluttäckning av deponier Under 2013 färdigställdes sluttäckningen av Hebergs deponi. Totalkostnaden för sluttäckningsarbetet uppgick till ca 7,4 Mkr. I Ullared finns nu de massor som behövs för att färdigställa sluttäckningen och vi beräknar komma igång under hösten 2014. I Falkenbergs kommun återstår sedan bara Ågårds deponi som ska vara sluttäckt senast 2020. I Varbergs kommun skulle sluttäckningen av Bösarps deponi påbörjats under 2013. Läckage i en vattenledning under deponin har medfört förseningar. Arbetet är beräknat att påbörjas under våren 2014. I samband med tunnelprojektet i Varberg har blickarna riktats mot kommunens gamla deponier och att använda överskottsmassorna för sluttäckning. 10

Nyckeltal 2009 2013 Avfall Varberg Falkenberg 2013 2012 2011 2010 2009 2013 2012 2011 2010 2009 Hushållsavfall, totalt, ton 14 183 14 043 14 005 13 688 13 766 11 846 11 590 12 083 12 096 11 930 Hushållsavfall, kg per invånare 237 238 240 235 240 283 280 293 295 292 ÅVC, brännbart avfall, ton 2 057 2 624 2 735 2 637 1 993 1 625 1 790 1 828 1 932 1 944 ÅVC, restavfall, ton 291 145 118 102 266 213 196 185 139 196 ÅVC insamlat skrot, samt mobil återvinning, ton 1 206 1 173 1 224 1 274 1 147 847 890 928 931 1 160 Insamlat farligt avfall inkl tryckimpregnerat, ton 835* 790 796 648 538 440* 363 353 302 371 Insamlat glas, ton 1 533 1 539 1 515 1 467 1 311 879 875 893 897 911 Abonnentens kostnad för fastighetsrenhållning - lägenhet enligt Nils Holgersson, kr/m 2 inkl moms 20,2 19,6 19,0 19,7 18,3 22,2 22,2 22,2 22,2 18,5 - normalhushåll 190 l kärl var 14:e dag, kr/år inkl moms 2 102 2 035 1 968 1 952 1 851 2 030 2 030 2 030 2 024 1 966 * Uppskattade siffror för 2013 Avfallsverksamhet Varberg och Falkenberg Intäkter: totalt 93 Mkr Kostnader: totalt 88 Mkr ÅVC / återvinningsmaterial 9 Mkr (10%) Entreprenader de tre största 42 Mkr (48%) Kapitalkostnader 5 Mkr (5%) Övriga driftkostnader 23 Mkr (26%) Fastighetsrenhållningstaxan 84 Mkr (90%) Personalkostnader 18 Mkr (21%) 11

Hållbara lösningar för ett friskt vatten Samhällsplanering Varbergs vattenförsörjningsplan färdigställdes. I Varberg påbörjades även arbetet med att ta fram en så kallad blåstrategi som syftat till att säkra kommunens alla vattenmiljöer och därmed förbättra kust- och havsmiljön. En gemensam VA-policy för Falkenberg och Varberg har arbetats om för att göras redo för beslut i kommunfullmäktige. Även ett arbete med att ta fram en gemensam VA-utbyggnadsplan startade under 2013. VIVAB deltar också i arbetet med att ta fram en regional vattenplan. Det är Länsstyrelsen i Halland som driver arbetet med planen som beräknas vara klar hösten 2015. Uppströmsarbete för renare vatten Under året har VIVAB arbetat med att hitta hållbara och långsiktiga lösningar för att minska miljögifterna i våra vatten. Vi har börjat ta fram nya strategier för ett fortsatt uppströmsarbete. Syftet är att förbättra kvaliteten på vårt avloppsslam och möjliggöra återvinning. Fokus ligger bland annat på att minska zinkhalten som kommer in i våra reningsverk. Arbetet med att hitta och åtgärda orsakerna till de höga zinkhalterna i Varbergs avloppsslam har fortsatt. Flera möjliga orsaker till förhöjd zinkhalt har kunnat avfärdas. Sökningen fortsätter efter orsakerna till de höga halterna. Vattenförvaltning Arbetet med att modernisera vattenskyddsområden fortsätter. I de två kommunerna finns 23 vattentäkter. I Varbergs kommun finns åtta vattentäkter och i Falkenbergs kommun finns 15 vattentäkter. Moderniseringen grundar sig bland annat i förändrad lagstiftning och att det i vissa fall tillkommit brunnar som ligger utanför det tidigare vattenskyddsområdet. Under 2013 har förslag till skyddsområden och skyddsföreskrifter lämnats in till Länsstyrelsen i Halland om fastställelse för vattentäkterna i Kungsäter, Valinge och Gunnarsjö. Arbetet har under året fortskridit för framtagande av skyddsområde och skyddsföreskrifter för Sibbarps och Fegens vattentäkter. Under 2013 vann skyddsområdet och föreskrifterna för Köinge vattentäkter laga kraft. Krisberedskap En krisövning hölls i början av året med Kundtjänst. Räddningstjänsten Väst hjälpte oss med övningens uppbyggnad och med inspel i scenariot. VIVAB har under året även deltagit i tre övningar i Länsstyrelsens regi. I september var VIVAB värd för kursen Dricksvattenkris berör oss alla som vände sig till räddningstjänst, miljömyndigheter, polis och VA-organisationer. 12

Under året har vi arbetat fram en bättre uppföljning av stopp och andra problem i ledningsnätet som har orsakats av fett, trasor eller våtservetter som spolats ner i avloppet. Bland annat har en folder Stopp för fett i avloppsvattnet som vänder sig främst till livsmedelsverksamheter arbetats fram tillsammans med informationsansvarig och miljö- & hälsoskyddskontoren. Det finns även planer på att komplettera hemsidan med information som riktar sig till livsmedelsverksamheter. Nytt vattenverk i Sibbarp Sibbarps samhälle försörjdes sedan 1977 med grundvatten från en lokal anlagd grundvattentäkt. Grundvattnet innehöll relativt mycket järn. De höga järnhalterna medförde ett stort underhåll och även vattenverksbyggnaden var i dåligt skick och krävde en omfattande investering. Söder om Sibbarp hittades en ny vattentäkt med ett vatten av hög kvalitet och god tillgång. I juli 2013 kunde det nya vattenverket äntligen tas i drift. Nytt reningsverk i Ullared I maj 2013 driftsattes det nya reningsverket i Ullared. Det tidigare reningsverket med sin placering i centrala Ullared hade nått sin maxkapacitet och ett nytt verk krävdes för att kunna ta emot och rena vatten för invånarna och det ökade antalet besökare som varuhuset Gekås tar emot. För att undvika luktproblem flyttade man det nya avloppsreningsverket till utkanten av samhället. Det nya verket drivs med en modern biologisk reningsprocess. Med en kapacitet som är närmare fyra gånger större än det gamla reningsverkets kan man täcka reningsbehovet en lång tid framöver. Nya dagvattenledningar på Monarkområdet i Varberg Industrifastigheten vid Monarkfabriken i Varberg har tidigare drabbats av dagvattenrelaterade översvämningar. Stora delar av norra Varberg avvattnas genom Monarkområdet och under året har det gjorts stora insatser för att säkerställa dagvattensystemets funktionalitet och avledning av dagvatten genom området. För att klara ett 10-års-regn har området förstärkts med ytterligare en dagvattenledning samt två nya ytmagasin. Nedläggning av reningsverk i Morup Morups reningsverk togs ur drift i slutet av året. Det gamla reningsverket saknade kemisk fällning (rening av fosfor) och slamhantering samt bassängvolymer som motsvarade belastningen. Istället för att uppgradera reningsverket byggdes en överföringsledning mellan Morup och Björkäng. Nu pumpas avloppsvattnet till Getteröverket i Varberg. Bösarpsledning ger stor miljövinst Istället för att med slambil köra lakvatten från Bösarps deponi och slam från markinfiltrationen i Valinge till Getteröverket, byggdes under året en överföringsledning. På så sätt sparar vi ca 22 resor i veckan med lakvatten samt en resa i månaden med slam. Projektering Kvarnagårdens vattenverk Utbyggnaden av ultrafilter på Kvarnagårdens vattenverk i Varberg fortsätter. Beslutet om utbyggnaden och satsningen på membranfilter togs i september 2012. VIVAB vill få flera av varandra oberoende mikrobiologiska barriärer för att säkra dricksvattenkvaliteten. Dessutom blir membransteget ett sätt att komma åt ökande humushalter och ökande färgtal (så kallad brunifiering). I entreprenaden ingår bland annat avancerade on-line mätare för NOM-karakterisering. Maxkapaciteten på fullskalealäggningen blir 1 080 kubikmeter per timme. Nytt underhållssystem För att säkerställa att lagar följs och för att planera underhållsarbetet på ett systematiskt sätt har ett underhållssystem börjat användas under året. I systemet lägger vi bland annat in återkommande myndighetsbesiktningar (såsom ventilation, hissar och tryckkärl), kalibreringar, underhållsarbeten, besiktningsprotokoll och ritningar. 13

Nyckeltal 2009 2013 Vatten och avlopp Varberg Falkenberg 2013 2012 2011 2010 2009 2013 2012 2011 2010 2009 Antal vattenläckor 21 27 18 21 29 20 21 25 39 23 Antal läckor/10 km vattenledning 0,4 0,5 0,3 0,4 0,5 0,3 0,4 0,4 0,7 0,4 Antal avloppsstopp 54 64 65 62 32 101 102 104 100 60 Antal avloppsstopp/10 km spillvattenledning 1,2 1,4 1,4 1,4 0,7 2,2 2,2 2,3 2,2 1,4 Producerad mängd vatten, tm³ 5 505 4 903 4 833 5 095 5 042 3 596 3 956 3 961 3 957 4 031 Försåld mängd vatten, tm³ 4 232 4 256 4 394 4 463 4 450 2 926 3 215 3 256 3 329 3 426 Renad mängd avloppsvatten, tm³ 5 771 9 402 8 598 7 709 6 525 5 925 7 847 7 832 7 387 6 290 Försåld mängd avloppsvatten, tm³ 3 301 3 171 3 160 3 216 3 208 2 904 3 087 3 203 3 322 3 444 Andel ovidkommande vatten till reningsverk % 43 66 63 58 51 51 61 59 55 45 Andel läckage % 23 13 9 12 12 16 16 15 13 12 Läckage/ledningslängd, m³/m 2,14 1,10 0,76 1,12 1,06 0,98 1,13 1,08 0,94 0,91 Ledningslängd totalt, km 1 437 1 420 1 401 1 338 1 320 1 330 1 316 1 306 1 287 1 265 Vattenledningar, km 595 589 577 567 560 573 570 567 553 546 Spillvattenledningar, km 453 450 450 449 442 460 456 453 451 444 Tryckavlopp, km 59 54 50 53 50 48 48 45 Dagvattenledningar, km 330 327 324 322 318 244 240 238 235 230 Nylagda ledningar, m 16 700 16 000 28 881 17 153 16 758 13 801 14 100 10 072 18 774 4 670 Sanerade/omlagda ledningar, m 4 350 5 500 3 415 6 140 5 443 3 100 2 300 6 256 3 822 3 250 Totalt, m 21 000 21 500 32 296 23 293 22 201 16 901 12 400 13 328 22 596 7 920 Ledningsnätets förnyelsetakt, årsintervall 1/340 1/237 1/402 1/219 1/244 1/424 1/566 1/206 1/366 1/390 Renad mängd fosfor, ton 43,8 54,8 60,4 57,0 52,8 37,2 41,2 52,1 46,9 52,2 Renad mängd kväve, ton 210 249 260 253 242 186 172 196 186 214 Renad mängd syreförbrukande ämnen (BOD7), ton 1 959 1 968 1 993 2 022 1 989 1 797 3 099 2 255 2 090 1 904 Energiförbrukning vattenproduktion, MWh 2 666 2 242 2 304 2 369 2 571 3 109 3 188 3 443 3 706 3 612 Energiförbrukning vattenproduktion, kwh/m 3 0,48 0,46 0,48 0,47 0,51 0,86 0,81 087 0,94 0,90 Energiförbrukning avloppsrening, MWh 4 483 4 340 4 128 3 872 3 634 3 578 4 233 3 925 3 932 3 707 Energiförbrukning avloppsrening, kwh/m 3 0,77 0,46 0,48 0,50 0,56 0,60 0,46 0,50 0,53 0,59 Abonnentens kostnad för vatten/avlopp - lägenhet enligt Nils Holgersson inkl moms, kr/m 2 47,5 46,6 45,8 44,9 41,0 54,4 51,1 48,0 46,5 44,9 - typhus A, inkl moms, kr/år 4 896 4 803 4 703 4 633 4 288 5 268 4 940 4 640 4 540 4 370 - typhus B, inkl moms, kr/år 47 520 46 620 45 770 44 850 40 990 54 360 51 055 47 970 46 455 44 929 14

Våra medarbetare Kompetensutveckling VIVAB har ökat sina satsningar på att kompetensutveckla sin personal. En kompetensinventering har påbörjats och ska vara ett underlag för planering av framtida kompetenutveckling i företaget. Flera av de genomförda utbildningarna har vänt sig till samtlig personal. Till exempel har en stor satsning gjorts för att öka medvetenheten om elsäkerhet och om hur vi berörs som medarbetare i en offentlig verksamhet. Denna satsning påbörjades hösten 2012 och avslutades under våren 2013. En hel del utbildningar har varit inriktade på trafiksäkerhet då många använder fordon i sitt dagliga arbete. Andra utbildningar har haft en mer specifik inriktning utifrån yrkesområde. Rutiner kring kompetensförsörjning och rekryteringsprocessen har uppdaterats under året. Vi har även skapat interna och externa nätverk där personal med liknande arbetsuppgifter utbyter erfarenhet och kunskap. Under 2013 har vi externrekryterat ett flertal personer med olika bakgrunder vilket medfört att vi breddat vår kompetens genom att lära av varandra. Nyanställda Pensionsavgångar och nyrekryteringar innebär utmaningar för att upprätthålla en hög kompetensnivå i organisationen. Generationsskiftet inom branschen innebär att vi får en sjunkande medelålder. Det i sin tur kräver att organisationen måste anpassa sig till andra typer av förändringar. Exempelvis ökar antalet föräldralediga som ibland måste ersättas med vikarier. För att detta ska kunna hanteras på bästa sätt måste vi ha en väl fungerande introduktion till våra nyanställda. Under våren 2013 har vi sett över de rutiner som finns för våra nya medarbetare. I de fall där det är möjligt får våra nyanställda under en introduktionstid arbeta parallellt med den medarbetare som ska ersättas. Detta är en ovärderlig källa till kunskapsöverföring och en viktig del av introduktionen. VIVAB anordnar även två introduktionsdagar om året, en under hösten och en under våren, då nyanställda ges en övergripande bild av VIVAB:s verksamhet och får besöka ett reningsverk, ett vattenverk och en återvinningscentral för att få en bra inblick i vår breda verksamhet. Ekonomi Omsättningen i de tre bolagen har under året uppgått till 285 Mkr eller 1,8 Mkr per årsarbetare. Bolagets materiella anläggningstillgångar värderas enligt årsbokslutet till sammanlagt 785 Mkr, en ökning med 92 Mkr under året. Ökningen visar att investeringsnivån är hög. Återanskaffningsvärdet torde vara betydligt högre än det redovisade, kanske 10 gånger så mycket. Detta beror både på kostnadsutvecklingen, den tekniska utvecklingen och på de redovisningsprinciper som använts under årens lopp. VA-verksamheten är kapitalintensiv och har stora behov av både underhållsinsatser och investeringar för att säkerställa och förbättra anläggningarna och deras funktion. Detta för att kunderna ska få ett gott och kvalitetsmässigt bra dricksvatten och för att den miljömässiga påverkan ska bli så liten som möjligt. Tillväxten i de båda kommunerna medför också en utbyggnad av anläggningarna, i första hand av ledningsnätet. En relativt låg räntenivå de senaste åren har gynnat verksamheten. De huvudsakliga intäkterna utgörs av avgifter från taxeverksamheterna. Självkostnadsprincipen gäller vilket innebär att taxeintäkter endast får tas ut för att täcka så kallade nödvändiga kostnader. Taxan för fastighetsrenhållning har omkonstruerats inför 2014 på grund av införandet av utsortering av matavfall. För Falkenberg införs också en vikttaxa från 2014. Förändringarna innebär en osäkerhet kring vilka framtida intäkter som beslutade taxenivåer ger. Ur ett kundperspektiv är det viktigt att någon del av kundens avgift kan påverkas av det egna beteendet. VA-verksamhet Varberg och Falkenberg Dagvattenavgifter 2 Mkr (1%) Intäkter: totalt 198 Mkr Övriga intäkter 1 Mkr (0%) Lakvatten/slam/överhaltsavgifter 5 Mkr (3%) Anläggningsavgifter 18 Mkr (9%) Konsumtionsavgifter 172 Mkr (87%) Kostnader: totalt 190 Mkr Kapitalkostnader 41 Mkr (22%) Övriga driftkostnader 32 Mkr (17%) Personalkostnader 66 Mkr (35%) Energi 16 Mkr (8%) Slamhantering 5 Mkr (3%) Kemikalier 7 Mkr (3%) Externa entreprenader 23 Mkr (12%) 15

vatten & miljö i väst ab Vatten & Miljö i Väst AB Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 Organisationsnummer 55 67 64 7606 Styrelsen och verkställande direktören avger följande årsredovisning: Förvaltningsberättelse... 17 Resultaträkning... 19 Balansräkning...20 Kassaflödesanalys... 22 Noter... 23 Revisionsberättelse... 27 Lekmannarevisisorernas rapport... 28 Om inte annat särskilt anges redovisas alla belopp i tusentals kronor, tkr. 16

Förvaltningsberättelse Information om verksamheten Vatten & Miljö i Väst AB, VIVAB, bildades under 2008. Verksamheten startade 2009-01-01. Verksamheten omfattar uppdrag åt Varberg Vatten AB, 55 67 68 1977 och Falkenbergs Vatten och Renhållnings AB, FAVRAB, 55 65 60 8121. Dessa bolag äger anläggningarna för vatten och avlopp, VA, och anläggningarna för avfall i respektive kommun och betecknas anläggningsbolag. VIVAB ska driva och utveckla VA-verksamhet samt avfallshantering utom vad gäller myndighetsutövning i de båda kommunerna. Uppdragen regleras via ägardirektiv och ett gemensamt uppdrags- och samarbetsavtal. Dessutom utförs andra uppdrag inom kompetensområdet. Ägarförhållanden VIVAB ägs av Varberg Vatten AB (50 %) och FAVRAB (50 %). VIVAB har sitt säte i Falkenberg. Organisationsnummer: 55 67 64 7606. Resultat och ställning Bolagets resultat efter finansiella poster uppgår till +418 tkr (+1 105 tkr). Efter bokslutsdispositioner och skatt redovisas ett resultat på 13 tkr (-93 tkr). Det totala resultatet av bolagets verksamhet samt den ekonomiska ställningen framgår av efterföljande resultat- och balansräkning med tillhörande noter. Bolagets intäkter består huvudsakligen av ersättningar avseende uppdragen från de båda anläggningsbolagen. Bolaget gör ingen vinst på dessa uppdrag utan ersätts med de faktiska nettokostnaderna. I bolaget redovisas kostnader för gemensamma funktioner som ledning, ekonomi- och personalfunktion, kundtjänst, teknisk utveckling m.m. Kostnader för personal och andra omkostnader för att driva VA- och avfallsverksamheterna i anläggningsbolagen ingår samt även en del gemensamma utredningar m.m. Bolagets resultat kommer från uppdrag inom kompetensområdet till exempel spolbilsuppdrag, mindre VA-arbeten och hämtning av glas för återvinning. Nyckeltal Se definitioner not 1 samt separat sammanställning av nyckeltal. Personal organisation Totalt antal årsarbetare under 2013 har varit 156 (147), varav 28 % kvinnor och 72 % män. Andelen kvinnor har ökat med 2 %. Bemanningen räknat som årsarbetare har ökat jämfört med föregående år, vilket har flera orsaker. Några exempel: Två nya tjänster i den senaste större organisationsförändringen tillsattes under senare delen av 2012. Ingenjörstjänster som tidigare köpts från Varbergs kommun finns sedan våren 2012 i VIVAB:s organisation. Dessa tjänster inräknas fullt ut i antalet årsarbetare från och med 2013. Extra personal har anställts i samband med införande av utsortering av matavfall för till exempel informationsinsatser och utkörning av nya kärl och för uppstart av nya reningsverket i Ullared. Styrelsen består av åtta politiskt tillsatta ledamöter samt två ordinarie arbetstagarrepresentanter, varav åtta män och två kvinnor. Bolagets verkställande direktör är en kvinna. Hon innehar samma position i de båda anläggningsbolagen. Verksamhet VIVAB:s uppdrag är att med egen eller inhyrd personal sköta all verksamhet för anläggningsbolagen. Verksamheten innebär produktion och distribution av dricksvatten, avledning och rening av avloppsvatten samt drift, underhåll och förnyelse av VA-anläggningar. VIVAB sköter också den avfallsverksamhet som åvilar kommunerna. VIVAB biträder kommunerna vid planering av utbyggnad av VA-anläggningen samt är remissinstans i samhällsplaneringsfrågor. Utöver funktioner för ekonomi i VIVAB och anläggningsbolagen, personalfunktion, kundtjänst, faktureringsfunktion m.m. för båda kommunerna hanteras i VIVAB gemensamma utvecklingsfrågor och projekt. Några exempel ges nedan. Styrelsen arbetade hösten 2012 tillsammans med ledningsgruppen fram en vision och en verksamhetsidé för VIVAB:s arbete. Under 2013 har man arbetat med visionen internt i olika sammanhang för att förankra budskapet. Verksamhetsutveckling sker med ett tydligt kundfokus. En målsättning är att skapa ett övergripande verksamhetssystem med gemensamma mål. Ett annat mål har varit en certifiering av verksamheten avseende kvalitet, miljö och arbetsmiljö, vilket också genomförts. Certifieringsrevision genomfördes med positivt resultat i december 2013. Ett underhållssystem har tagits i drift för våra anläggningar. Utveckling av uppföljningssystemet Insikt har fortsatt och innehåller numera förutom ekonomiska data även information från personalsystemet. Stora utbildningsinsatser har gjorts under året, bland annat avseende elsäkerhet och trafiksäkerhet. 17

vatten & miljö i väst ab Förvaltningsberättelse Arbetet med att modernisera vattenskyddsområden fortsätter. I de två kommunerna finns 23 vattentäkter. I Varbergs kommun finns åtta vattentäkter och i Falkenbergs kommun finns 15 vattentäkter. Moderniseringen grundar sig bland annat i förändrad lagstiftning och att det i vissa fall tillkommit brunnar som ligger utanför det tidigare vattenskyddsområdet. Under 2013 har förslag till skyddsområden och skyddsföreskrifter lämnats in till Länsstyrelsen i Halland för fastställelse om vattentäkterna i Kungsäter, Valinge och Gunnarsjö. Arbetet har under året fortskridit för framtagande av skyddsområde och skyddsföreskrifter för Sibbarps och Fegens vattentäkter. Under 2013 har skyddsområdet och föreskrifterna för Köinge vattentäkter vunnit laga kraft. Arbetet med VA-planer, VA-policy och dagvattenhandbok pågår i samarbete med båda kommunerna. Avledning av spillvatten från nuvarande Morups reningsverk i Falkenberg till Getteröverket i Varberg i stället för renovering av reningsverket i Morup, är ett exempel på projekt där samarbetet mellan kommunerna gör det möjligt att hitta effektiva lösningar. Projektet är genomfört och ledningen är i drift från och med november 2013. Nordisk Återvinning Service AB är entreprenör för fastighetsrenhållningen från oktober 2013. Planeringen av en kommungemensam omlastningsstation för avfall har försenats på grund av överklaganden, vilket har medfört användning av provisoriska lösningar, som varit både kostsamt och tidsödande. Arbete pågår med införande av utsortering av matavfall. Förändringen genomförs successivt med några områden i taget och beräknas vara genomförd under 2016. Vikttaxa införs i Falkenbergs kommun från 2014. Dessa förändringar innebär ökade krav på informationsinsatser och medför en större belastning på vår kundtjänst till exempel i form av fler telefonsamtal. VIVAB lämnade tidigare lokaler på Kardanvägen i Varberg och har numera samlat såväl kontorslokaler som lokaler för ledningsnätspersonal och akutförråd på Härdgatan. Investeringar Under året har investeringar gjorts för totalt 2,1 Mkr. Största inköpen är inredning och utrustning till de nya lokalerna i Varberg samt ett lastbilssläp. Miljöpåverkan VIVAB:s verksamhet påverkar den yttre miljön både positivt och negativt. Bolagets uppdrag och kärnverksamhet leder till att vi minskar påverkan på miljön genom att vi tar hand om våra kunders spill- samt dagvatten och renar det innan vattnet släpps ut i recipienten. Reningsprocessen skapar även ett överskott av energi samt ett slam som kan återanvändas. Vi tar även emot våra kunders avfall och återvinningsmaterial och ser till att det behandlas på ett så miljöriktigt sätt som möjligt. VIVAB:s negativa miljöpåverkan är en följd av vår energi- och kemikalieanvändning samt våra transporter. Vi släpper även ut förorening till vatten och mark genom att all förorening inte kan tas om hand från avloppsreningen samt till viss del lakvatten från deponi. Våra verksamheter är resurskrävande, vilket medför att miljöperspektivet i inköps- och upphandlingsfrågor är väsentligt. Framtida utveckling VIVAB arbetar i allt större utsträckning med planering inom samhällsbyggnad som en följd av att verka i två växande kommuner. Klimatförändringar, både pågående och förväntade, påverkar planeringsarbetet, men också högre krav på driftsäkerhet och förnyelse. Omfattningen av detta arbete kommer att fortsätta öka, och ställer krav på ökad kompetens. En önskvärd utveckling är också att ansvaret för VAoch avfallsverksamheterna i ännu högre grad läggs på VIVAB, för att underlätta beslutsvägar, öppna upp för mer samordning och tydliggöra VIVAB:s roll till exempel gentemot kommuninvånare. Större förändringar inom avfallsområdet kan på längre sikt påverka VIVAB:s uppdrag. VIVAB:s verksamhetsidé uttrycker att bolaget ska vara en förebild för regional samverkan, vilket öppnar upp för samarbete med fler närliggande kommuner. Vikten av att följa och vara delaktig i forskning och utveckling inom VIVAB:s verksamheter måste understrykas. Detta kan ge möjlighet att påverka inriktning på forskning som kan vara av betydelse för verksamheten, men också kunskap om förändringar så att vi kan agera i god tid. Förslag till behandling av resultat Styrelsen föreslår att ansamlad förlust, 77 748,95 kr, överförs i ny räkning. 18

Resultaträkning Belopp i tkr Resultaträkning Not 2013 2012 Rörelsens intäkter Nettoomsättning 2 117 191 107 179 Övriga rörelseintäkter - 658 Summa rörelsens intäkter 117 191 107 837 Rörelsens kostnader Varor och material -3 486-3 503 Övriga externa kostnader 3, 4-27 646-25 509 Personalkostnader 5-83 928-76 225 Av- och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar 6, 7-1 814-1 612 Summa rörelsens kostnader -116 874-106 849 Rörelseresultat 317 988 Resultat från finansiella poster Ränteintäkter och liknande resultatposter 105 124 Räntekostnader och liknande resultatposter -4-7 Summa resultat från finansiella poster 101 117 Resultat efter finansiella poster 418 1 105 Bokslutsdispositioner 8-372 -1 198 Skatt på årets resultat 9-33 - Årets resultat 13-93 Flerårsjämförelse Bolagets ekonomiska utveckling under de senaste sex åren i sammandrag. Nyckeltalsdefinitioner framgår av not 1. 2013 2012 2011 2010 2009 Nettoomsättning, tkr 117 191 107 179 101 035 96 884 89 263 Resultat efter finansiella poster, tkr 418 1 105 751 749 576 Balansomslutning, tkr 29 032 28 003 28 179 24 870 23 067 Kassalikviditet % 97 94 96 105 103 Soliditet % 30 30 26 28 27 Avkastning på sysselsatt kapital % 5,0 14 10 11 18 Avkastning på justerat eget kapital % 3,8 10 7,7 8,3 13 Avkastning totalt kapital % 1,5 4,1 3,0 3,2 5,0 Antal anställda, årsarbetare 156 147 144 145 136 varav kvinnor, % 28 26 25 26 24 varav män, % 72 74 75 74 76 19

vatten & miljö i väst ab Balansräkning Belopp i tkr Tillgångar Not 2013-12-31 2012-12-31 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Maskiner och andra tekniska anläggningar 7 4 861 5 082 Inventarier, verktyg och installationer 6 3 593 3 127 Summa materiella anläggningstillgångar 8 454 8 209 Summa anläggningstillgångar 8 454 8 209 Omsättningstillgångar Varulager m.m. Råvaror och förnödenheter 1 706 1 988 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 313 387 Fordringar intresseföretag 10 14 660 10 750 Aktuell skattefordran 990 961 Övriga kortfristiga fordringar 31 - Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 791 918 Summa kortfristiga fordringar 16 785 13 016 Kortfristiga placeringar Fordran Falkenbergs kommun (koncernkonto) 2 083 4 772 Kassa och bank 4 18 Summa omsättningstillgångar 20 578 19 794 Summa tillgångar 29 032 28 003 20