DEN VÄNTANDE FAMILJENS MUNVÅRD



Relevanta dokument
Munhälsan under graviditeten. Martta Karttunen, Johanna Widerholm 2016

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder

FOLKTANDVÅRDEN VÄSTERNORRLAND

Tandhälsa för små barn

Cloetta Fazer Konfektyr Ab bakgrundsinformation

TIPS OCH RÅD FÖR EN REN OCH GLAD MUN!

MUNHÄLSOVÅRD HOS BARN UNDER SKOLÅLDER

Äldre tänder behöver mer omsorg

Graviditet och tandhälsa

Tandhälsa för små barn

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning

Patientguide. Enkla tips för ett fräscht leende

Eftermiddagens program

Hundar och tandvård av Elisabeth Rhodin

Apotekets råd om. Torr i munnen

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.

MUNVÅRD FÖR BARN Tips vid tandborstning

Karolinska institutet Kurs: Odontologi 5/6 TH3. Kariesutredning-Patientfall

Nedan finns en kortfattad information om problem som kan uppstå i munnen.

Den dementa tanden Hur bevara munhälsan vid demenssjukdom

FRÅGOR OM MUNHÄLSA OCH MUNFUNKTION

Första och enda fluortandkrämen med Sugar Acid Neutralizer TM som också motverkar sockersyror huvudorsaken till karies

FOLKTANDVÅRDEN. grundkurs för dig som vill träffa oss lite mer sällan. vi JOBBAR mest i landet MED förebyggande tandvård.

Slå hal på myterna om tandvård

Tandköttsinflammation och tandlossning

Göra rent. Borsta tänderna med fluortandkräm morgon och kväll.

Tandköttsinflammation. och tandlossning

Friskbladet Vårkänslor och kyssveckor Tandvårdstugget vad betyder det? Tandtråden tändernas bäste vän

MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år

MITT LEENDE STRÅLAR FORTFARANDE...

XGEVA. (denosumab) PATIENTGUIDE

Hälsa Vad är hälsa? Vad är ohälsa? Vad får dig att må bra? Vad får dig att må dåligt?

Äldres munhälsa en pusselbit för god livskvalitet

Råd om bra matvanor till barn och ungdomar

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos.

Birgitta Jälevik. Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio.

Tandhygieniststudent T3. Karies utredning

Tips och råd för dig med implantat

HANDBOK FÖR IDENTIFIERING AV FRISKT OCH SJUKT I MUNNEN. Kännetecken. Orsak

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Duchenne muskeldystrofi

VITARE TÄNDER. FAKTA OM NYA iwhite INSTANT

Landstinget Västmanland dec 2013 Länshandboken Barnhälsovården

Rökningen dödar människor om dagen

Så klarar dina tänder julens goda Julklappstips Öppet hus hos Folktandvården

Information till dig som behandlas med läkemedel som kan leda till biverkningar i munnen

Värt att veta om tandslitage

Tandköttsinflammation och tandlossning

Kliniktillfälle 2. Varför borstar vi tänderna? Rengörande effekt. Pellikel: definition. Pellikel. Rengörande effekt. Fräsch smak.

Syfte och metod. Resultatrapport enkät till åringar om tandhälsa 2

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center

Seminar i barnetannpleie

Tandvården för äldre människor

TePe guide. för marknadsförings- och instruktionsmaterial OT120073SE

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Narkolepsi

Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder

Välkommen till Folktandvården!

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Silver-Russells syndrom. Synonym: Russell-Silvers syndrom.

En helt annan känsla

Ge din fyrfota vän. Om din hund eller katts munhälsa

Tandvårdsriktlinjer som berör sjukvården

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Turners syndrom

Tandlossning och DIABETES

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Galaktosemi. Beräknad förekomst: 1: levande födda.

RÅD OCH INFORMATION VID TANDOLYCKSFALL

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Hästens tänder. Distriktsveterinärerna tipsar

Friskbladet. Kyssar på olika språk Blir vi årets marknadsförare? Akuttandvård ingår

Handledning för PROTESVÅRD funktionsnedsättings och inom äldreomsorgen.

Välkommen till. Specialisttandvården Ortodonti. Karlskrona

Mobil tandvård Öppet hus Tips för dina tänder

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Tuberös skleros. Beräknad förekomst: 1: levande födda.

Att arbeta med förebyggande och hälsofrämjande perspektiv hos äldre. Pia Gabre Cheftandläkare, docent

I munnen på Janne. Storyboard för animationskurs 5 poäng Datorgrafik Av Sebastian Vidovic och Ulrika Svensson

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård

Vad vinner du på att sluta röka?

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Beckers muskeldystrofi. Koder: ICD-10: G71.

Vad vinner du på att sluta röka?

Rengör dina tänder rätt. av Torbjörn Pertt

SAMTALSGUIDE. En vägledning för munhälsobedömning vid 1 och 2 år

Vad vinner du på att sluta röka?

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Laurence-Moon-Bardet-Biedl

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Angelmans syndrom. Beräknad förekomst: 8: levande födda.

Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Sex råd till dig som förälder

Behandling av stora bettfel med ortognat kirurgi/ tandreglering och käkoperation.

Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling

TÖI ROLLSPEL B Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista

Angelmans syndrom Rapport från frågeformulär

Vårdprogram - karies

Laurence-Moon-Bardet-Biedl syndrom Rapport från frågeformulär

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Duchennes muskeldystrofi. Koder: ICD-10: G71.

Är det farligt att snusa? Det är ju så mycket bättre att snusa än att röka. Eller? Exakt hur snus skadar hälsan är omtvistat. Snusning ökar risken

Tandhälsa hos barn. Aspasia Giaitzi. Övertandläkare Specialisttandvården barntandvård. BHV-dag 24 oktober 2018

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär

Arthrogryposis Multiplex Congenita Rapport från frågeformulär

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med

Vårdprevention för att främja äldres munhälsa

Fluor för barn och vuxna, hemma och på kliniken

Transkript:

1 DEN VÄNTANDE FAMILJENS MUNVÅRD Under graviditeten är det bra att lägga om hela familjens vanor och bruk så att de bidrar till att ge det kommande barnet en god munhälsa. KOST Att modern äter mångsidigt är det bästa även för barnets tänder som håller på att utvecklas Det är bra för hela familjen att redan under graviditeten vänja sig vid regelbundna måltider och lämna bort överflödiga mellanmål. Vatten är den bästa törstsläckaren. TÄNDER Det är bra att kontrollera och vårda föräldrarnas tänder innan barnet föds Om du har fått regelbunden tandvård behöver du inte söka dig till tandläkaren under graviditeten. Under graviditeten ökar moderns benägenhet för munsjukdomar. Frekventa mellanmål och illamående under graviditeten kan orsaka hål i tänderna RENGÖRING Tänderna borstas omsorgsfullt med en mjuk tandborste och fluortandkräm två gånger dagligen. Dessutom ska man använda tandtråd eller tandpetare dagligen.

2 Rökningens inverkan på det utvecklande barnet Tobak är farligt för barnet under graviditets- och amningstiden. Nikotinet och kolmonoxiden i tobaksröken överförs nästan utan hinder till fostret i blodcirkulationen vilket fördröjer tillväxten och utvecklingen av fostret. Vid amning överförs nikotin från modersmjölken till barnets kropp. Halterna i mjölken kan vara flera gånger högre jämfört med halterna i moderns blod och stiger i och med att rökningen ökar. Barnet utsätts för cancerframkallande ämnen och tungmetaller. Risken för att barnet föds för tidigt, för barnets låga vikt och för plötslig spädbarnsdöd ökar. Nikotinet orsakar att det utvecklande barnets blodkärl drar ihop sig samt fördröjer hjärnans tillväxt och utveckling, vilket kan framträda som inlärnings-, tal- och utvecklingssvårigheter hos barnet. Passiv rökning ökar barnets risk att insjukna i öronsjukdomar, infektioner i andningsvägar, allergier, luftrörskatarr, lunginflammation och lungfeber. Föräldrarnas rökning fördubblar barnets risk att insjukna i astma, ökar risken för atopi och senare benägenheten för förträngning i andningsvägarna. Det ökar risken för kolik och sömnbesvär samt förorsakar illamående, magsmärtor och diarré. Det lönar sig också att pappan slutar röka! www.stumppi.fi/vaikutuksiakehittyväänlapseen

3 KARIES DVS. ATT DET UPPSTÅR HÅL I TÄNDERNA ÄR INTE ÄRFTLIGT Karies är en av världens mest utbredda och vanliga kroniska infektionssjukdomar. Karies förhindras genom att borsta tänderna 2 ggr om dagen med fluortandkräm samt med en regelbunden kost Nappflaskekaries hos ett 1,4 år gammalt barn KARIESBAKTERIET KAN SMITTA TILL BARNET Nästan var och en av oss har streptococcus mutans-bakterier som orsakar karies i vår mun Bakterien smittar till barnet av en nära människa genom saliv Smittan kan överföras direkt när den första tanden har spruckit t.ex. via napp eller matbestick Undvik att kyssas på mun, att rengöra nappen i egen mun och att smaka mat med gemensam tallrik När föräldrarna använder dagligen helxylitol minskas antalet bakterier i munnen och risken att de överförs till babyn AMNING OCH BABYNS MUNHÄLSA

4 Källa: Therapia Odontologica Amning är fördelaktigt för munnens och tändernas sunda utveckling Amning stimulerar käkarnas uppväxt och den ideala utvecklingen av bettmuskler Amning främjar den tidiga utvecklingen av tändernas ställning Långvarig amning, som fortsätter över 1,5 år, kan ha ett samband med barnets kariesrisk Bakterier som orsakar hålbildning kan inte tillgodogöra laktosen i modersmjölken så snabbt som vanligt socker, eftersom antibakteriella och enzymatiska ämnen förhindrar att laktosen söndras i munnen Om barnet ammas länge, speciellt på natten, och om barnets kost därtill består av produkter med mycket socker, och om det finns brister i fluoranvändningen, ökar risken för hålbildning i tänderna Bettskador har man inte konstaterat mycket även om amningen fortsätter länge Hälsosamma kostvanor tillsammans med en grundlig daglig munhygien främjar munhälsan för ett barn som ammas även länge (Källa: Imetyksen edistämisen toimintaohjelma 2009 2012)

5 NÄR TÄNDERNA SPRICKER De första tänderna spricker ungefär vid 6 8 månaders ålder Det kommer vanligen 20 mjölktänder och de har spruckit vanligen senast vid 3 års ålder Symptomen kan vara kraftig salivation, svullnad i gommen osv. Svalkande tuggleksaker kan underlätta måendet Du kan massera gommen med en borste eller handduk Vid behov kan du använda värkmedcin t.ex. paracetamol Sprickningsordning av mjölktänder Överkäke Första framtänder Andra framtänder Hörntänder Första kindtänder Andra kindtänder Underkäke Andra kindtänder Första kindtänder Hörntänder Andra framtänder Första framtänder vid 7 12 månaders ålder vid 7 15 månaders ålder vid 14 23 månaders ålder vid 12 18 månaders ålder vid 26 34 månaders ålder vid 20 33 månaders ålder vid 12 18 månaders ålder vid 12 24 månaders ålder vid 8 16 månaders ålder vid 4 10 månaders ålder

6 MUNVÅRD FÖR BARN Mun- och tandhälsa är en gemensam sak för hela familjen. Det är föräldrarna som utgör exempel för barnet! Tänderna ska börja borstas senast efter att den första tanden har spruckit En liten, mjuk babyborste Användningen av barntandkräm ska påbörjas efter att den första tanden har spruckit Man ska stryka en liten mängd barntandkräm på borsten, den ska inte spottas ut Bakteriebeläggning d.v.s. plack som lägger sig över tänderna orsakar hål i tänderna. Bakterierna tillverkar syra av socker och då bildas syreattack mot tänderna. Syran löser upp tandemaljen och så småningom bildas ett hål i tanden. Bakteriebeläggningen avlägsnas genom att borsta tänderna med en mjuk barnborste och fluortandkräm två gånger om dagen. Eltandborste är mycket bra också när man borstar barnens tänder! Barnet behöver den vuxnas hjälp med att borsta tänderna ända till cirka tio års ålder. Först då har handfärdigheten blivit tillräckligt utvecklad. Tandkrämen kan spottas ut men munnen behöver inte sköljas efter borstningen. För att kontrollera resultatet av borstningen kan man använda färgtabletter som visar plack. Källa: Therapia Odontologica

7 KOST Allt ätande och drickande förutom vatten och xylitolprodukter ger upphov till syreattacker. Tänderna tål 5 6 syreattacker om dagen. Det är viktigt att hålla fast vid regelbundna måltider och undvika småätande. Långvarig och ofta upprepad amning särskilt under nattetid är en stor risk för tandhälsan. Undvikandet av småätande och regelbundna måltider upprätthåller bra munhälsa. Även frukter och safter innehåller socker så det lönar sig att bjuda dem enbart i samband med måltider. Lightdrycker, juice och kryddade mineralvatten är också skadliga för tänderna eftersom de är sura. Vatten är den bästa törstsläckaren. XYLITOL Stoppar syreattacken Förebygger hål i tänderna Skyddar och förstärker tandemaljen Minskar antalet kariesbakterier streptococcus mutans Hälsosamt alternativ till sötsaker Regelbunden användning förebygger att bakteriet överförs till barnet Minskar mängden plack Hjälper att förebygga öroninflammationer

8 Xylitoltuggummi eller -pastill som man tar efter måltid stoppar syreattacken. Xylitol ersätter inte tandborstningen. Det är särskilt rekommendabelt att använda xylitol efter att man har ätit eller druckit. Då minskar det varaktigheten av syreattatcker. Xylitol finns tillgänglig som tuggummi, pastiller och tuggtabletter. Det är rekommendabelt att använda helxylitolprodukter. Användningsrekommendation: 1 2 bitar/pastiller efter måltid 5 6 ggr/dag under 5 10 min. FLUOR Fluor reparerar redan uppkomna emaljskador och förstärker tandemaljen. Fluormängden som behövs kan man få genom att man borstar tänderna med fluortandkräm 2 gånger dagligen. Efter att de första tänderna har spruckit är det dags att övergå från barntandkräm till fluortandkräm för vuxna. Tandkliniken kan rekommendera extrafluor vid behov. Fluortabletter får man på apoteket och de är avsedda enbart för dem som behöver dem.

9 Doseringsanvisningar finns i förpackningen. Fluortabletter är avsedda att användas en åt gången under dagen, inte i samband med borstningen. NAPP och TÄNDERNAS STÄLLNING Amning upp till 6 månaders ålder möjliggör tändernas gynnsamma utveckling och minskar senare behov av tandreglering. Barnet har ett naturligt behov att suga, men alla barn behöver inte en napp. Nappen ska gärna vara anatomisk. En napp som har fallit på golvet sköljs med vatten. Att avstå från napp Vid cirka 6 8 månaders ålder minskar sugbehovet. I detta skede skulle det vara naturligt att avstå från nappen.

10 Eftersom sugbehovet är individuellt kan det vara besvärligt att avstå från nappen. För utvecklingen av tanduppsättningen skulle det dock vara rekommendabelt att barnet avstår från nappen senast vid två års ålder. Långvarig nappanvändning eller tumsugning orsakar nästan alltid frontalt öppet bett. Avstår man från napp i tidigt skede repareras öppna bettet av sig självt. Långvarig nappanvändning kan förorsaka även korsbett på kindtänder vilket sällan blir reparerad utan tandregleringsvård. Källa: Therapia Odontologica ATT AVSTÅ FRÅN NAPP 10 tips Gradvis minskning Begränsa användningen av nappen. Berätta till en början att nappen inte hör till vissa situationer. Senare får nappen användas bara i särskilda situationer eller platser. Till slut begränsas nappanvändningen till insomningssituationen tills användningen uteblir även då. När man pratar Ta ut nappen ur munnen när man pratar! Säg att man inte förstår den som pratar med napp i munnen. Håll munnen upptagen Småprata, fråga, tillåt barnet att dricka med sugrör, blåsa såpbubblor o.s.v. Privilegium Erbjud ett privilegium i stället för nappen, till exempel en stor flickas eller pojkes stol, säng, bestick e.d.

11 Att skänka bort nappen Skänk bort nappen. Slå in den tillsammans och skänk bort den till t.ex. ekorr-, hareller fågelungar. På julen kan man lämna nappen till själva julgubben som ger den till babynissar. Bytesaffär Barnet får byta nappen till en trevlig leksak. I leksaksbutiken kan man komma överens med expediten att barnet efter att ha valt sin leksak får betala den med nappen. Nappälva Fester Släktingen till tandälvan, nappälvan byter nappen till någon trevlig leksak. En stor flickas eller pojkes fest krönas med en ceremoni, i vilken man avstår från nappen. Nappen försvinner Det som inte syns, finns inte. Tappa bort nappen. När barnet saknar den, vänd bort uppmärksamheten till något annat. Ha sönder nappen Klipp toppen på sugdelen. När barnet klagar på det, konstatera att nappen har gått sönder och föreslå att ni ska slänga den.

12 HUR SÖKER DU DIG TILL TANDVÅRDEN BARN Första kontrollen för 1-åriga är hos tandskötaren eller munhygienisten. Mun- och tandvården skickar en påminnelse om att beställa tid hos tandskötare eller munhygienist till alla föräldrar med 1, 3 och 5 år gamla barn. Tiden bokas via den centraliserade tidsbeställningen. Vid behov skickas barnet vidare till tandläkaren. Grundskoleelever i Helsingfors kallas oavsett hemkommun till en kontroll av mun och tänder antingen hos munhygienisten eller tandläkaren enligt deras individuella undersökningsintervall. Tandläkaren kontrollerar alla som är 9 och 14 år gamla (3 kl. och 8 kl.). Vid behov skickar munhygienisten barnet till tandläkaren. HUR SÖKER DU DIG TILL TANDVÅRDEN Centraliserad tidsbeställning har öppet må to kl. 8 16.30 och fre kl. 8 15. Icke-akut tidsbeställning (rekommenderas att ringa efter kl. 10) Invånare på nordöstra området: tfn (09) 310 53438 Invånare på östra och sydöstra området: tfn (09) 310 61450 Invånare på mellersta och norra området: tfn (09) 310 53500 Invånare på södra och västra området: tfn (09) 310 51400 Tidsbeställning till jourmottagningen vardagar kl. 8 14. Invånare på nordöstra området: tfn (09) 310 48855 Invånare på östra och sydöstra området: tfn (09) 310 48856 Invånare på mellersta och norra området: tfn (09) 310 48857 Invånare på södra och västra området: tfn (09) 310 48858

13 Jourmottagning på vardagar, på veckoslut och på söckenhelger Jourmottagning för mun- och tandhälsovården på vardagar, på veckoslut och på helger är belägen på Haartmanska sjukhuset (Haartmansgatan 4, byggnad 12). Jouren betjänar förutom invånarna i Helsingfors också invånarna i Esbo, Grankulla, Kyrkslätt och Vanda. På vardagskvällar har jouren öppet kl. 16 21, på veckoslut och söckenhelger kl. 9 21. Vi ber patienterna ta kontakt med oss per telefon före ankomsten till jouren så att angelägenheten av vårdbehovet kan bedömas. Tidsbeställning till gemensam jour tfn (09) 310 49999, betjänar på vardagar kl. 14 21 och på veckoslut och söckenhelger kl. 8 21. Vid jouren vårdas värk- och olycksfallspatienter som behöver brådskande vård som inte kan vänta till följande vardag. Varje deltagande kommun sköter själv jouren under tjänstetiden. Allvarliga tand- mun- samt käk- och ansiktsskador såväl som övriga sjukdomar som förutsätter akut sjukhusvård inom detta område vårdas vid Tölö Sjukhus (HNS) dygnet runt. Information om jourhavande privata tandläkare fås vid rådgivningen för hälsotjänster, tfn (09) 10 023. Kommunerna står inte för kostnaderna för vården som ges av privata tandläkare. YTTERLIGARE INFORMATION www.suunvuoro.fi www.hel.fi - hälsotjänster http://www.thl.fi