Eskilstuna Energi & Miljö presenterar stolt sin årsredovisning 2010

Eskilstuna Energi & Miljö presenterar stolt sin årsredovisning 2010

Historien har sin upprinnelse uppströms från Hyndevad

Innehåll Sida Styrelsen har första repliken... 6 Premiär för återvinning i färg... 8 Fjärrvärme med biobränsle gör succé... 11 Vatten och Avlopp skildrar det eviga kretsloppet... 12 Ökad elförsäljning i fokus... 14 Ett vinstgivande elnät med få tillfälliga avbrott... 17 Service underhåller produktionen... 18 Värmekamera ger nya perspektiv... 19 Stadsnätet når en större publik... 20 Support tar hand om besökarna... 22 Årsredovisning... 25 Noter, gemensamma för moderföretag och koncern... 39 5

Styrelsen har första repliken 2010 var ett både utmanande och framgångsrikt år för koncernen som helhet. Året började med en kall och snörik vår och avslutades med en kall och snörik höst. Detta medförde stora utmaningar för all personal för att behålla en hög kvalitet och tillgänglighet. Exempel är hämtning av hushållsavfall på igensnöade gator, strömavbrott till följd av nedisning och översvämmade hushåll på grund av frusna vattenledningar. Trots det kalla vädret levererades en mycket hög tillgänglighet inom samtliga verksamheter vilket bidrog till en rekordproduktion av bland annat el och värme. Under året föll priserna på elcertifikat kraftigt, vilket tillsammans med höga bränslepriser bidrog till att hålla nere resultatet. Detta kompenserades till viss del av minskade kapitalkostnader tack vare ett lågt ränteläge. Företaget gjorde sammantaget ett bra resultat trots en kraftig nedskrivning av värdet på aktierna i Strängnäs Energiverk SEVAB. Arbetet med låga priser visade sig i att bolaget hade Sveriges femte lägsta elnätspris. Under året genomfördes ett ledarutvecklingsprogram med syfte att skapa en enhetlig ledarskapskultur mellan affärsområden och bolag inom koncernen. Programmet byggdes utifrån medarbetarnas bakomliggande drivkrafter och kundernas syn på företaget. Målet var att styra mot företagets övergripande strategiska mål genom att möjliggöra en utveckling av såväl medarbetarskapet som kvalitet i produkter och tjänster. Bolaget genomförde ett antal spännande utvecklingsprojekt under 2010. Bland annat ett omfattande uppströmsarbete inom avloppsverksamheten som bidrog till att spåra utsläpp direkt vid källan och på det sättet förbättra vattenreningen. Företaget deltog också i ett biogasprojekt i den indiska staden Mysore där vi bidrog med kunskaper inom vatten och biogas samt med beställarkompetens inom projektet. På miljösidan byggde vi Sveriges första passivhus som kontorsbyggnad och en optisk sorteringsanläggning för sortering av hushållsavfall i sex fraktioner. Vi vill rikta ett stort tack till både medarbetare och kunder för det gångna året. Tillsammans skapar vi ett levande Eskilstuna! Regissörsparet Adam Brännström, VD och Ann-Sofie Wågström, Styrelseordförande 6 7

Actionscen från Färgsorteringen en modern film i färg! Premiär för återvinning i färg Färgsortering av sopor var en av årets nyheter inom affärsområde Återvinning. Året började dock med ett namnbyte, från Avfall/Transport till just Återvinning. Det nya namnet beskriver bättre vår verksamhet, som syftar till ett mer hållbart samhälle präglat av återbruk. Optisk sortering färgsortering införde vi hos boende i Eskilstuna, och vi blev först i EU med hushållssortering av sex olika avfallstyper. Eskilstunaborna är föredömliga med att sortera enligt färgsorteringen, och mängden brännbart har därför redan minskat med hela 15%. Under 2010 lanserade vi också den första tjänsten i ett kommande paket med återvinningstjänster. Med helhetslösningen Städ och information får fastighetsägare bl a hjälp med skötsel i och omkring sorteringsrummen, ändringar av tömningsintervaller och hjälp med att informera hyresgäster om källsortering. Vid årets slut stod Sveriges första passivhus klart att används som kontor på återvinningscentralen Lilla Nyby. Ett passivhus värms främst upp av datorer och kroppsvärmen från människor som vistas i huset. Detta välisolerade hus förbrukar därför betydligt mindre energi än ett vanligt hus. 8 9

Succé! Nytt försäljningsrekord med 810 GWh fjärrvärme! Fjärrvärme med biobränsle gör succé Året 2010 slog vi alla tiders försäljningsrekord för fjärrvärme och sålde hela 810 GWh. Värmen färdades i sammanlagt 32 mil ledningar. Fem km av dessa består av nybyggnation i Västerleden, Mesta och Brunnsbacken. Från att tidigare ha drivits av den fossila eldningsolja 1 (en form av diesel) drivs hetvattencentralen i Lagersberg numera av bioolja. Detta är en förnybar, vegetabilisk olja, som därmed är betydligt mer miljövänlig. Under juli och augusti stoppade vi produktionen i kraftvärmeverket för en planerad översyn. Då bytte vi bl a delar av luftförvärmaren. Tack vare denna förbättring når vi nu en högre verkningsgrad än tidigare. Under 2010 gjorde vi också ett markförvärv för den planerade biobränsleterminalen vid Eskilstuna logistikpark. För detta projekt kommer att satsas 60 Mkr och vi får därigenom en säkrare försörjning av biobränsle till kraftvärmeverket. 10 11

Vatten och Avlopp skildrar det eviga kretsloppet Vatten och avlopp ingår i det eviga kretsloppet, och vår strävan är att alltmer av avloppet ska komma till nytta i form av ny energi. Vår huvudsakliga verksamhet är att producera och distribuera dricksvatten och att processa och förädla restprodukterna. Att bygga ut VA-nätet är ett viktigt miljöarbete. Många enskilda avlopp med dålig funktion kan nämligen då ersättas med kommunalt vatten och avlopp. Därför har vi under året, tillsammans med kommunen och externa konsulter, utrett var det är lämpligt att bygga ut det kommunala VA-nätet i framtiden. VAutbyggnaden på Mälarstranden till Grundby, Slätviken och Henstaviken avslutades under början av 2010. Därmed är alla de områden som beslutats om i den reviderade planen för Mälarstranden klara. Andra viktiga utredningar under 2010 har varit att ta fram förslag till skyddsområde och föreskrifter för råvattentäkten vid Hyndevad, och utredningar som handlar om omhändertagande av dagvatten. I affärsområdet Vatten och avlopp ingår även den viktiga biogasverksamheten. Under året uppgick försäljningen av biogas till strax under 1,5 miljoner m3. Av dessa gick 60% till de 20 gasbussar som körs inom kommunen, och resterande 40% till den publika gasstationen. Vi har under 2010 tagit fram en strategi för biogasutbyggnaden, vilken bl a går ut på att förse ytterligare 23 bussar med gas från och med december 2011. Kollektivtrafik är bäst på bio! Vi dubblar antalet biogasbussar under 2011 12 13

Ökad elförsäljning i fokus Elförsäljningen är en viktig del av vår verksamhet och vår ständiga strävan är att öka vår marknadsandel. Året har präglats av hård konkurrens och låga marginaler. Vi har dock sett kronan stärkas och har kunnat dra fördel av att vi under året inte har gjort några nya valutasäkringar förrän i september 2010. Då prissäkrade vi framgångsrikt en del av våra förväntade kassaflöden. Under vintermånaderna fick våra kunder möjlighet att teckna s k takprisavtal. Det innebar, att även om elpriset höjdes, så överstegs aldrig det överenskomna takpriset. Samtidigt hade våra kunder samma chans till ett lägre elpris som vid ett rörligt avtal. Vi var först i Sverige med att erbjuda detta takprisavtal. Vi fortsätter att sträva mot större marknadsandelar på marknader även utanför Eskilstuna, bl a genom att erbjuda och marknadsföra nya produkter. Den svenska elmarknaden kommer att påverkas av införandet av prisområden, och vi kommer att koncentrera vår försäljning till mellansverige. Vår förhoppning är att konkurrensen ska bli något svagare, när andra mindre elbolag minskar sina insatser på bortamarknaderna. Under 2010 sålde vi 9 GWh el märkt Bra Miljöval och 144 GWh Eskilstuna Bioel *. Vår sammanlagda elförsäljning var 486 GWh. * Eskilstuna Bioel är el som producerats i Eskilstuna Kraftvärmeverk och som vi sålt med ursprungsgaranti till slutkunderna. 14 15

Ett vinstgivande elnät med få tillfälliga avbrott Under 2010 nådde affärsområde Elnät en vinst som överträffade våra beräkningar. En anledning till det positiva resultatet var den förbättrade konjunkturen - våra industrikunder ökade sin produktion - och därmed sin elkonsumtion. Totalt ökade vår försäljning av elenergi med 4,9%. Vi höll dessutom en hög leveranskvalitet under året med få och korta avbrott. Vår medelavbrottstid per kund var 40 minuter (medelavbrottstiden för Sverige ligger på 60 minuter). Vår taxa för företag är bland de lägsta i Sverige, enligt ett resultat från en Nils Holgerssonundersökning som redovisades i oktober. Undersökningen visar främst resultatet för lägenhetskunder, men våra taxor är genomgående låga för alla kundkategorier. Under året gjordes betydande satsningar på leveranskvaliteten. Vi förstärkte elnätet och grävde ner luftburna kablar för att ytterligare minska risken för driftsstörningar och elavbrott. Våra taxor är genomgående låga för alla kundkategorier. 16 17

Service underhåller produktionen Värmekamera ger nya perspektiv Service är en erfaren aktör i ny kostym sedan januari 2010, då bolaget Eskilstuna Elinstallation AB och delar av vår el- och mätarserviceverksamhet slogs ihop. Vi servar i första hand våra interna kunder med produkter och tjänster. Det rör sig ofta om installation och underhåll av elektriska anläggningar eller av förbrukningsmätare. Vi förädlar även mätvärden från förbrukningsmätare och är en naturlig partner i utbyggnaden av vårt stadsnät. Den 1 juni 2010 blev Energitjänster ett eget affärsområde inom Eskilstuna Energi och Miljö. Verksamheten består i att förbättra miljön genom att föreslå och genomföra energibesparingsåtgärder både internt och externt. Under året har vi utvecklat flera tjänster inom detta område, och dessa började marknadsföras brett under sensommaren. Några av de tjänster vi utvecklade under 2010: TERMOGRAFERING Vi fotograferar kundens fastighet med värmekamera i syfte att hitta energiläckage i fasader. ENERGIANALYS Vi besiktigar kundens fastighet, vilket resulterar i en rapport med åtgärdsförslag. ENERGISTATUS Vi kartlägger kundens hela energiförbrukning, jämför med andra liknande fastigheter och bedömer kundens totala besparingspotential. PROJEKTLEDNING Vi hjälper kunden att genomföra energieffektiviserande åtgärder. FÖRBRUKNINGSSAMMANSTÄLLNING Vi ger kunden en samlad och överskådlig statistik över sin el-, värme- och vattenförbrukning. Under året blev vi dessutom ett av SWEDAC auktoriserat kontrollorgan för att utföra energideklarationer. 18 19

Stadsnätet når en större publik Tillsammans med vår externa partner Mälarenergi Stadsnät har affärsområde Stadsnät fortsatt sin utveckling under 2010. Sedan samarbetet startade 2009 har vi själva mer kunnat fokusera på vår kärnverksamhet - nätägarskapet - medan Mälarenergi Stadsnät ansvarat för drift, marknadsföring och försäljning. Vi ser nu en stor potential till en betydande expansion av stadsnätet inom de närmaste åren. Under året beslutade Eskilstuna kommun om en ny bredbandsstrategi. Detta innebär att vi fick uppdraget att upprätta ett ortssammanbindande nät till Alberga/Västermo och Näshulta. Utbyggnaden kommer delvis att finansieras av kommunen. Tv-tjänster via stadsnätet visade en stark utveckling under 2010. Nu har alla som är anslutna till stadsnätet ett större tv-utbud med fler kanaler och fler leverantörer att välja bland. Merparten av alla nyproducerade kommersiella fastigheter inom Eskilstuna tätort är nu anslutna, och vid 2010 års slut kunde drygt 11 500 privatbostäder använda sig av stadsnätet. 20 21

Support tar hand om besökarna Under 2010 bytte vår personalavdelning namn till Human Resources. Stora utvecklingsinsatser gjordes för personalen, däribland satsningar på kulturanalys och chefsutbildningar. Vi satsade även på arbetsmiljö och friskvård, vilket resulterade i lägre sjukfrånvaro. Fokus under året har legat på effektivisering av organisationen och processer.ekonomiavdelningen och säljstöd flyttades ihop och blev den nya ekonomienheten. Dessutom knoppades inköp av från ekonomiavdelningen, i syfte att öka fokus på våra upphandlingar och inköpsprocesser. Vår IT-avdelning hanterade under 2010 drygt 3 500 ärenden, vilket är en minskning med ca 20% från året innan. En ny IT-plattform och en ny intern verksamhetsportal är de främsta anledningarna till ett minskat supportbehov. Vårt kundcenter har under året arbetat med bl a kvalitetssäkring av samtal och effektivisering av processer och rutiner. Förändringar i växeluppsättningen har resulterat i ett samlat grepp om alla inkommande samtal, vilket underlättat för både vårt kundcenter och våra kunder. Under året startade försäljningskampanjer i områden där hushållen främst har direktverkande el som uppvärmningskälla. Kampanjerna var lyckade och ingår i den värmestrategi som beräknas pågå fram till 2014. Vi har också stärkt våra affärsmässiga band med några av de större företagen i Eskilstuna som byggt ut runt västerleden. Vi har under 2010 gjort betydande insatser för att förbättra vår kommunikation, såväl internt som externt. Reklamkampanjen för Färgsorteringen var t ex en av våra största marknadsföringssatsningar genom tiderna. I media omnämndes vi under året i sammanlagt 110 positiva, 6 negativa och 24 neutrala artiklar. 22 23

Årsredovisning INFORMATION OM VERKSAMHETEN Eskilstuna Energi och Miljö AB säljer fjärrvärme, fjärrkyla, energitjänster, egenproducerad el, vattenoch avloppstjänster, avfallstjänster och transporttjänster samt datakommunikationstjänster huvudsakligen på den lokala marknaden. Eskilstuna Energi och Miljö AB är moderföretag i en koncern som består av dotterföretagen Eskilstuna Energi och Miljö Försäljning AB, vilket säljer el, Eskilstuna Energi och Miljö Elnät AB, som svarar för elnät och eldistribution och Elinstallation i Eskilstuna AB. Elinstallation i Eskilstuna AB är ett vilande bolag. Den verksamhet, elinstallationsverksamhet, som tidigare bedrevs i bolaget överfördes till moderföretaget, Eskilstuna Energi och Miljö AB den 1 januari 2010. Eskilstuna Energi och Miljö AB svarar, förutom för de egna produkterna och tjänsterna, för faktureringen av produkter och tjänster i Eskilstuna Energi och Miljö Försäljning AB och i Eskilstuna Energi och Miljö Elnät AB. ÄGARFÖRHÅLLANDEN Eskilstuna Energi och Miljö AB är ett helägt dotterföretag till Eskilstuna Kommunföretag AB. KONCERNSTRUKTUR Eskilstuna Energi och Miljö AB har tre helägda dotterföretag: Eskilstuna Energi och Miljö Försäljning AB, Eskilstuna Energi och Miljö Elnät AB och Elinstallation i Eskilstuna AB. VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER RÄKENSKAPSÅRET Värme Affärsområdet Värme levererade 820 GWh värme under 2010 vilket är mycket högt. För 2009 uppgick motsvarande leveranser till 718 GWh. Det var den mycket kalla inledningen och avslutningen av året som bidrog till den höga nivån. Elpriset ökade under början av året till ca 730 kr/mwh. Under sommaren sjönk priset till 420 kr/mwh för att sedan öka i december till 830 kr/mwh. Medelpriset för helåret blev 601 kr/mwh. Priset på elcertifikat sjönk under första delen av året från 320 kr/mwh till 230 kr/mwh. Medelpriset på sålda elcertifikat blev 291 kr/mwh. Elintäkterna blev 194 mkr varav 53 mkr avser elcertifikaten. Vatten och Avlopp Utredningar som syftar till utökat skydd av råvattentäkten för Hyndevads vattenverk påbörjades 2008 och har fortsatt 2009 och 2010. Eskilstuna Energi och Miljö AB har enligt Vattentjänstlagen möjlighet att tillämpa särtaxa i områden där kostnaden för anslutning är väsentligt högre än för övriga kollektivet. I samband med Mälarstrandsprojektet tillämpades därför särtaxa under åren 2004-2009. Efter överklagan dömde Statens VA-nämnd att särtaxan inte var utformad eller beslutad på rätt sätt inom Eskilstuna kommun enligt Vattentjänstlagen och menade att den ordinarie taxan ska gälla på Mälarstranden. Styrelsen för Eskilstuna Energi och Miljö AB beslutade att överklaga domen till Miljööverdomstolen. I avvaktan på att Miljööverdomstolen prövar frågan har bolaget gjort en reservering om 36 mkr i bokslutet, vilket motsvarar det belopp som bolaget kan komma att bli återbetalningsskyldigt. Återvinning Under 2010 har en anläggning för optisk sortering byggts. Samtidigt har ett nytt kontor med personalutrymmen byggts. Affärsområde Återvinning redovisar ökad volym 2010, från ca 73 000 ton år 2009 till ca 84 000 ton år 2010. Förbättrad konjunktur och fler kunder 24 25

inom verksamhetsavfall är bakomliggande orsaker. Utvecklingen mot ökad matavfallsinsamling från hushåll har fortsatt under 2010. Efter införandet av optisk sortering har ca 42 000 hushåll matavfallsinsamling jämfört med ca 22 000 hushåll 2009. Sluttäckningen av deponin på Lilla Nyby har gått bra och ytterligare ca 10 000 m 2 har täckts. Stadsnät Stadsnätet uppvisade ett positivt resultat för första gången 2010. Låga räntor och förändrad avskrivningstid har bidragit till det förbättrade resultatet. Avskrivningstiden för stadsnätet har anpassats till praxis i branschen. Förändringen har förbättrat resultatet för 2010 med 2 mkr. Eskilstuna Energi och Miljö Elnät AB Ingen höjning av elnätspriset gjordes under 2010. Bolaget har under året fått besked från Energimarknadsinspektionen avseende tillsyn av nättariffer. I jämförelse med andra elnätsföretag är priserna fortfarande låga och då framförallt för de kunder som bor i lägenheter. De större bostadsföretagen, fastighetsägarna och hyresgästföreningen jämför årligen olika taxor i Sveriges kommuner i den s.k. Nils Holgersson undersökningen. För år 2010 förbättrades bolagets placering från 9:e till 5:e plats av de billigaste taxorna i Sverige. Eskilstuna Energi och Miljö Försäljning AB Inom Eskilstuna Energi och Miljö Försäljning AB har verksamheten under året präglats av hård konkurrens och låga marginaler. Prissättningen på marknaden har stabiliserats under året. Bolaget har framgångsrikt prissäkrat valutapositioner under året. Årets resultat hamnar på 4,4 mkr vilket är i samma nivå som föregående års vinst som också uppgick till 4,4 mkr. Övrigt Intresseföretaget SEVAB Strängnäs Energi AB:s lönsamhet har inte motsvarat förväntad nivå. Aktierna i bolaget var tidigare upptagna till anskaffningsvärde. Värdet har nu skrivits ned med 14 937 tkr. I koncernen har en nedskrivning utöver den plan som upprättades vid förvärvet påverkat resultatet negativt med 16 397 tkr. FÖRSÄLJNING Försäljningen har under räkenskapsåret uppgått till 1 427 918 tkr, vilket är en ökning med 5,9 % jämfört med föregående år. Försäljningen har under räkenskapsåret uppgått till 1 002 452 tkr, vilket är en ökning med 12,3 % jämfört med föregående år. INVESTERINGAR s totala investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar har uppgått till 208 351 tkr (233 993) huvudsakligen omfattande återvinningsverksamheten 78 253 tkr, fjärrvärmeverksamheten 50 422 tkr och VA-verksamheten 48 891 tkr. Bolagets totala investeringar i immateriella- och materiella anläggningstillgångar har uppgått till 184 693 tkr (157 860). MILJÖPÅVERKAN Bolaget bedriver fyra anläggningar som är till 100 % tillståndspliktiga enligt miljöbalken. Tillstånden gäller för A- och B-anläggningar och nio anmälningspliktiga anläggningar. Eskilstuna Energi och Miljö AB inklusive dotterföretag blev i sin helhet miljöcertifierat enligt ISO 14001 i december 2002. Certifikatet omprövades under hösten 2008. Ett nytt certifikat utfärdades som gäller i tre år. Värme Tre tillståndspliktiga och tre anmälningspliktiga anläggningar avser värme- samt kraftvärmeverk. Denna verksamhet påverkar miljön främst genom utsläpp till luft. Målet i kommunens Energiplan är att utsläpp av CO 2 från oljeanvändningen ska minska med 50 % jämfört med år 1997, då utsläppen var 37 810 ton. CO 2 (fossil) utsläpp totalt för hela affärsområdet värmes verksamhet år 2010 uppgick till 35 780 ton. Målet är inte uppfyllt 2010. De långa köldperioderna under vintern 2010 ledde till ökad oljeförbrukning vilket i sin tur gav ökade utsläpp av CO 2. Med nuvarande anläggningar ska målet uppfyllas ett normalår. Vatten och Avlopp En tillståndspliktig och fem anmälningspliktiga anläggningar avser behandling av avloppsvatten från hushåll och företag. Denna verksamhet påverkar miljön främst genom utsläpp till vatten. Samtliga avloppsanläggningar klarar kravet på Total-P och BOD7, fosfor och kväve med god marginal. Hela den uppkomna rötslammängden nyttiggöres som sluttäckningsingrediens på Eskilstunas avfallsdeponi. Biogas från slambehandlingen förädlas till fordonsbränsle som bidrar till renare luft i staden. Biogasen har använts som drivmedel till stadsbussar, sopbilar och privata fordon som kan tanka i en publik mack. Återvinning Ett tillstånd avser deponering av avfall. Denna verksamhet påverkar miljön främst genom utsläpp till mark, luft och vatten. Ett uppsamlingssystem för deponigas finns. Försöket med sluttäckning som påbörjades 2006 har nu som metod godkänts av Miljö- och räddningstjänstförvaltningen. 10 000 m 2 av deponin har under året sluttäckts. Totalt har därmed 7,2 hektar sluttäckts. I konstruktionen används bland annat aska från kraftvärmeverket och rötslam från Ekeby reningsverk. Ytterligare 23 000 hushåll har under året påbörjat utsortering av hushållsavfallet. Informationsinsatser för ökat medvetande hos hushållen vad gäller avfall och farligt avfall har genomförts under året. Anläggning för optisk sortering har byggts och kommer att tas i drift 2011. RISKHANTERING Risk i beroendet av lagstiftning och nationella beslut s verksamhet är i hög grad beroende av lagstiftning och annan nationell reglering. Inom flera verksamhetsområden finns risk för förändrade 26 27

förutsättningar vilka kan komma att påverka bolagets ekonomiska situation framöver. Kreditrisk Kundkreditrisken regleras genom av styrelsen beslutad kreditpolicy. Policyn säkerställer rutiner för att uppnå en hög grad av kontroll och därmed en minimerad risk för koncernen i kundkredithanteringen. Ytterst syftar policyn till att begränsa kundförlusternas storlek. Finansiell risk och likviditetsrisk Verksamhetens kapitalbehov tillgodoses i första hand genom Eskilstuna kommuns internbank. Av vid årsskiftet utestående räntebärande lån 1 201 mkr utgjordes 94 % av internbankslån. Kraftvärmeverket är finansierat dels genom långfristigt lån och dels genom leasingavtal med löptid till 2016. Vid utgången av 2010 uppgick räntebärande skulder inklusive leasingavtal till 1 375 mkr. Styrelsens beslutade låneram uppgick 2010 till 1 681 mkr. Finansiella risker regleras genom av styrelsen beslutad finansiell policy. får enligt policyn bära en ränterisk där en räntehöjning om 1 % får ett genomslag i räntekostnaderna på 0,5 % på ett års sikt och 0,7 % på tre års sikt exklusive finansieringen av kraftvärmeverket. Ränterisken i finansieringen av kraftvärmeverket är delvis säkrad med finansiella instrument. Genom utnyttjandet av internbanken är likviditetsrisken i hög grad överflyttad till kommunen. Risker i elhandeln Inom elhandeln finns ett flertal risker. En stor del av elhandeln sker till slutkunder enligt fastprisavtal. För att möta dessa avtal köps el på terminer via Nord Pool. Handeln på Nord Pool sker via portföljförvaltare. Inom elhandeln tas en begränsad position i samråd med portföljförvaltaren. För att begränsa risken utifrån positionen har största möjliga förlust säkrats genom s.k. stop-loss till 3 mkr. All elhandel sker i Euro. För att undvika valutaexponering säkras elhandeln i så stor utsträckning som möjligt genom valutaterminer. En riskpolicy avseende elhandeln beslutades av styrelsen i januari 2008. Elhandel via Nord Pool inleddes i juli 2007. För clearingen i Nord Pool har säkerheter ställts i form av kommunal borgen och bankgarantier. Utöver ovan redovisade risker finns en prognososäkerhet avseende slutkundernas elförbrukning såväl inom dygn som över period. Vidare finns inom elhandeln en betydande prisrisk på slutkundsmarknaden. Hård konkurrens tvingar bolaget att göra en löpande avvägning mellan priser som ger önskad intäkt och priser som försvarar bolagets marknadsandel. Varken prognosrisk eller prisrisken på slutkundsmarknaden kan undvikas. Prognoser görs löpande baserat på historik. Prissättningen strävar efter en acceptabel avvägning mellan intäkter och marknadsandel enligt aktuell budget och den strategi för elhandel som styrelsen beslutat om. För elförsäljningen krävs elcertifikat. Till största del genereras dessa internt genom kraftvärmeverkets elproduktion. Ur elförsäljningens perspektiv hanteras prisosäkerheten genom långa avtal. Den statliga regleringen med elcertifikat upphör 2030 men tilldelningen av elcertifikat till kraftvärmeverket upphör 2014. Inom elhandelsverksamheten finns också en administrativ risk, få medarbetare hanterar komplicerade frågor runt köp, försäljning och administration. Denna risk säkras delvis genom en rutin för uppföljning och avrapportering av verksamheten. Övriga risker Inom koncernens affärsområden finns rutiner risk- och sårbarhetsanalys för att överblicka och eliminera risker i koncernens leveransförmåga. FLERÅRSJÄMFÖRELSE Bolagets ekonomiska utveckling i sammandrag. Samtliga siffror anges i tkr 2010 2009 2008 2007 2006 Nettoomsättning 1 427 918 1 347 203 1 353 105 1 183 705 1 045 106 Resultat efter finansiella poster 125 133 137 527 150 708 135 311 139 132 Balansomslutning 2 468 769 2 369 135 2 207 936 2 090 381 1 774 643 Medelantalet anställda, st 411 434 441 442 420 Soliditet, % 22,7 23,3 21,6 20,8 20,8 Avkastning på totalt kapital, % 6,7 7,9 9,8 9,2 9,6 Avkastning på justerat eget kapital, % 16,6 19,7 23,8 24,2 28,3 Nettoomsättning 1 002 452 892 274 920 898 774 836 636 049 Resultat efter finansiella poster 109 507 125 423 151 415 119 677 91 773 Balansomslutning 2 049 745 1 924 038 1 781 843 1 718 445 1 414 593 Medelantalet anställda, st 364 343 337 329 312 Soliditet, % 25,4 27,0 25,0 23,5 24,0 Medelantalet anställda beräknas enligt Bokföringsnämndens allmänna råd 2006:11 Gränsvärden punkt 8 och 9. Eftersom detta är en förändring jämfört med tidigare år har jämförelsesiffror räknats om. Nyckeltalsdefinitioner framgår av not 1 Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång Inga väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång. Framtida utveckling I stort fortsätter koncernens verksamhet med likartad inriktning som tidigare. Värme Arbetet med en biobränsleterminal i Kjula fortsätter med förvärv av mark och uppbyggnad av en modern biobränsleterminal. Utredningar pågår om vilka investeringar som bör göras för att möta intäktsbortfallet när elcertifikaten för kraftvärmeverket upphör vid utgången av år 2014. Vatten och Avlopp För affärsområdet VA är huvuduppgiften att genomföra åtgärder för att uppfylla Eskilstuna kommuns vattenplan; vilket innefattar dagvattenrening, vattenreserv Näshultasjön, VA-utbyggnad samt skyddsområde i Hyndevad. Åtgärderna baseras på EU:s vattendirektiv. Verksamheten inom biogas har de senaste åren ökat och ska utökas ytterligare genom att nya tankställen installeras och utbyggnad av produktionskapacitet och distributionsnät. Återvinning Inom affärsområdet Återvinning kommer en anläggning för optisk sortering att driftsättas under 2011. Det medför en ökning av källsorterat hushållsavfall i Eskilstuna. En större andel källsorterat hushållsavfall leder till en fortsatt ökad 28 29

återvinning och en större mängd biomassa för biogasproduktion. Stadsnät Under det närmaste året kommer affärsområde Stadsnät att fokusera på att öka antalet aktiverade anslutningar. Det kommer främst att kunna ske genom förbättrat utbud av tjänster och kundbearbetning. Eskilstuna Energi och Miljö Elnät AB Verksamheten inom Eskilstuna Energi och Miljö Elnät AB kommer framöver att påverkas av en större reglering och förändringar i lagar och andra regelverk. Ny lagstiftning som trädde ikraft den 1 januari 2011 innebär att det är olagligt att ha avbrott längre än 24 timmar. Det medför på sikt att ca hälften av luftledningsnätet behöver förläggas i marken med kabel eller skyddas på annat sätt mot väderstörningar. Under de närmsta sex åren kommer 10 kv luftledningar att vädersäkras för ca 10 mkr per år för att säkra nätet mot väderstörningar. Denna vädersäkring har blivit något utdragen beroende på det stora behovet av att modernisera de viktiga mottagningsstationerna samt den stora satsningen på området Odlaren. Nätnyttomodellen ersätts av en elnätsreglering där elnätsföretagens tillåtna intäkter bestäms i förväg för fyra år i taget. Första tillsynsperiod blir 2012-2015. Senast den 31 mars 2011 ska uppgifter lämnas till Energimarknadsinspektionen avseende intäkter, driftkostnader, investeringar och kapitalkostnader för perioden. Utifrån den ekonomiska plan som varje elnätsföretag lämnar in ska Energimarknadsinspektionen besluta om en intäktsram för perioden 2012-2015. Eskilstuna Energi och Miljö Försäljning AB För Eskilstuna Energi och Miljö Försäljning AB kommer verksamheten fortsatt att påverkas av stor osäkerhet i elprisutvecklingen samt risk för vikande nettomarginaler mot slutkund och därigenom också risk för svag lönsamhet. Inom elförsäljningen fortsätter insatser för att öka marknadsandelen även utanför Eskilstuna genom marknadsföring av nya produkter. Elmarknaden kommer även att påverkas av införandet av prisområden. Elinstallation i Eskilstuna AB Bolaget är vilande för närvarande. RESULTAT OCH STÄLLNING Bolagets resultat efter finansiella poster uppgår till 109 507 tkr, vilket är en minskning med 12,7 % jämfört med föregående år. Resultatet av koncernens och moderföretagets verksamhet samt den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets utgång framgår i övrigt av efterföljande resultaträkningar och balansräkningar med noter. FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Balanserade vinstmedel 82 309 820 Årets resultat -13 917 750 68 392 070 Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att till aktieägarna utdelas 3 779,20 kr/aktie 37 792 000 att i ny räkning överförs 30 600 070 68 392 070 ÖVRIGA VINSTDISPOSITIONER Koncernbidrag har erhållits från Eskilstuna Energi och Miljö Elnät AB med 6 000 tkr (10 000) och Eskilstuna Energi och Miljö Försäljning AB med 4 420 tkr (4 418). Koncernbidrag har - under förutsättning av årsstämmans godkännande - lämnats till Eskilstuna Kommunföretag AB med 48 149 tkr (39 258). STYRELSENS YTTRANDE ÖVER DEN FÖRESLAGNA VINSTUTDELNINGEN Den föreslagna värdeöverföringen i form av koncernbidrag och utdelning reducerar bolagets soliditet från 26,5 % till 24,0 %. Soliditeten är mot bakgrund av att bolagets verksamhet fortsatt bedrivs med lönsamhet betryggande. Likviditeten i bolaget bedöms kunna KONCERNRESULTATRÄKNING upprätthållas på likaledes betryggande nivå. Styrelsens uppfattning är att den föreslagna utdelningen ej hindrar bolaget från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt, ej heller att fullgöra erforderliga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i ABL 17 kap 3 2-3 st. Samtliga siffror anges i tkr Not 2010 2009 Nettoomsättning 2 1 427 918 1 347 203 Punktskatter -94 111-90 028 Förändring av lager av produkter i arbete, färdiga varor och pågående arbete för annans räkning 864-3 003 Aktiverat arbete för egen räkning 19 930 15 329 Andelar i intresseföretags resultat 3-15 563 495 Övriga rörelseintäkter 15 562 7 452 Rörelsens kostnader 1 354 600 1 277 448 Råvaror och förnödenheter -615 539-488 039 Övriga externa kostnader 4, 5-219 162-253 618 Personalkostnader 6-225 941-224 670 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar -131 704-120 989 Övriga rörelsekostnader 7-1 897-11 201 Summa rörelsens kostnader -1 194 243-1 098 517 Rörelseresultat 2 160 357 178 931 Resultat från finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 1 481 1 923 Räntekostnader och liknande resultatposter -36 705-43 327 Summa resultat från finansiella poster -35 224-41 404 Resultat efter finansiella poster 125 133 137 527 Lämnade koncernbidrag -48 149-39 258 Skatt på årets resultat 8, 9-20 984-24 387 Årets resultat 56 000 73 882 30 31

KONCERNBALANSRÄKNING Samtliga siffror anges i tkr Not 2010-12-31 2009-12-31 Samtliga siffror anges i tkr Not 2010-12-31 2009-12-31 Tillgångar Eget kapital och skulder Anläggningstillgångar Eget kapital 22 Immateriella anläggningstillgångar Dataprogram 10 3 522 7 054 Materiella anläggningstillgångar 11, 12 Byggnader och mark 13 211 865 218 950 Maskiner och andra tekniska anläggningar 14 1 452 847 1 448 532 Inventarier, verktyg och installationer 15 73 563 60 780 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar 16 115 287 47 889 1 853 562 1 776 151 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i intresseföretag 17 35 901 47 966 Andra långfristiga värdepappersinnehav 18 176 176 36 077 48 142 Summa anläggningstillgångar 1 893 161 1 831 347 Omsättningstillgångar Varulager m m Råvaror och förnödenheter 48 075 52 205 Lager av elcerifikat/utsläppsrätter 107 822 101 542 Pågående arbete för annans räkning 19 339 443 156 236 154 190 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 271 324 235 210 Fordringar hos koncernföretag 20 57 995 55 342 Aktuella skattefordringar 5 461 5 142 Övriga kortfristiga fordringar 1 294 273 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 39 614 38 810 375 688 334 777 Kassa och bank 43 684 48 821 Summa omsättningstillgångar 575 608 537 788 Summa tillgångar 2 468 769 2 369 135 Bundet eget kapital Aktiekapital (10 000 aktier) 10 000 10 000 Bundna reserver 492 210 426 040 502 210 436 040 Fritt eget kapital Fria reserver 1 238 41 186 Årets resultat 56 000 73 882 57 238 115 068 Summa eget kapital 559 448 551 108 Avsättningar Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 23 9 235 10 195 Uppskjutna skatter 9 176 459 151 980 Övriga avsättningar 24 39 939 37 482 Summa avsättningar 225 633 199 657 Långfristiga skulder 25 Övriga skulder till kreditinstitut 67 000 20 000 Skulder till Eskilstuna kommun 1 020 000 990 600 Övriga långfristiga skulder 159 987 174 599 Summa långfristiga skulder 1 246 987 1 185 199 Kortfristiga skulder 25 Skulder till kreditinstitut 19 527 71 527 Leverantörsskulder 78 550 58 223 Skulder till Eskilstuna kommun 103 499 117 898 Skulder till koncernföretag 20 47 917 29 623 Övriga kortfristiga skulder 102 002 93 875 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 26 85 206 62 025 Summa kortfristiga skulder 436 701 433 171 Summa eget kapital och skulder 2 468 769 2 369 135 Ställda säkerheter 27 42 013 47 846 Ansvarsförbindelser 20, 28 31 288 36 784 32 33

KASSAFLÖDESANALYS FÖR KONCERNEN MODERFÖRETAGETS RESULTATRÄKNING Samtliga siffror anges i tkr Not 2010 2009 Den löpande verksamheten Rörelseresultat efter finansiella poster 125 133 137 527 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet, mm 29 151 532 165 412 Betald inkomstskatt -322 123 276 343 303 062 Ökning/minskning varulager -2 046-24 397 Ökning/minskning övriga kortfristiga fordringar -40 592-7 452 Ökning/minskning övriga kortfristiga rörelseskulder 62 337 21 544 Kassaflöde från den löpande verksamheten 296 042 292 757 Investeringsverksamheten Investeringar i immateriella anläggningstillgångar -804-4 840 Investeringar i materiella anläggningstillgångar -207 547-229 153 Sålda materiella anläggningstillgångar - 150 Kassaflöde från investeringsverksamheten -208 351-233 843 Finansieringsverksamheten Nettoupplåning -5 910 15 022 Utbetalt koncernbidrag -39 258-47 261 Utbetald utdelning -47 660 - Kassaflöde från finansieringsverksamheten -92 828-32 239 Årets kassaflöde -5 137 26 675 Likvida medel vid årets början 48 821 22 146 Likvida medel vid årets slut 43 684 48 821 Samtliga siffror anges i tkr Not 2010 2009 Nettoomsättning 2 1 002 452 892 274 Förändring av lager av produkter i arbete, färdiga varor och pågående arbete för annans räkning 1 066-105 Aktiverat arbete för egen räkning 12 620 7 411 Övriga rörelseintäkter 30 46 434 33 411 Rörelsens kostnader 1 062 572 932 991 Råvaror och förnödenheter -373 726-231 907 Övriga externa kostnader 4, 5-250 278-283 459 Personalkostnader 6-199 883-180 771 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar -92 659-84 351 Övriga rörelsekostnader 7-157 -263 Summa rörelsens kostnader -916 703-780 751 Rörelseresultat 2 145 869 152 240 Resultat från finansiella poster Resultat från andelar i koncernföretag 31 320 - Resultat från andelar i intresseföretag 3-14 937 - Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 10 649 11 625 Räntekostnader och liknande resultatposter -32 394-38 442 Summa resultat från finansiella poster -36 362-26 817 Resultat efter finansiella poster 109 507 125 423 Bokslutsdispositioner 32-122 989-106 340 Skatt på årets resultat 8, 9-436 -4 999 Årets resultat -13 918 14 084 34 35

MODERFÖRETAGETS BALANSRÄKNING Samtliga siffror anges i tkr Not 2010-12-31 2009-12-31 Samtliga siffror anges i tkr Not 2010-12-31 2009-12-31 Tillgångar Eget kapital och skulder Anläggningstillgångar Eget kapital 22 Immateriella anläggningstillgångar Dataprogram 10 1 557 5 146 Materiella anläggningstillgångar 11 Byggnader och mark 13 193 496 200 230 Maskiner och andra tekniska anläggningar 14 947 360 924 953 Inventarier, verktyg och installationer 15 71 090 57 705 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar 16 111 369 45 832 1 323 315 1 228 720 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 33 17 270 16 950 Fordringar hos koncernföretag 20 111 691 111 691 Andelar i intresseföretag 17 35 901 50 838 Andra långfristiga värdepappersinnehav 18 176 176 165 038 179 655 Summa anläggningstillgångar 1 489 910 1 413 521 Omsättningstillgångar Varulager m m Råvaror och förnödenheter 47 914 50 798 Elcertifikat och Utsläppsrätter 90 375 89 011 Pågående arbete för annans räkning 19 98-138 387 139 809 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 271 324 231 791 Fordringar hos koncernföretag 20 68 962 54 444 Aktuella skattefordringar 4 018 4 008 Övriga kortfristiga fordringar 408 38 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 33 052 31 634 377 764 321 915 Bundet eget kapital Aktiekapital (10 000 aktier) 10 000 10 000 Reservfond 50 000 50 000 60 000 60 000 Fritt eget kapital Balanserad vinst 82 310 115 886 Årets resultat -13 918 14 084 68 392 129 970 Summa eget kapital 128 392 189 970 Obeskattade reserver 34 531 341 446 081 Avsättningar Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 23 9 235 9 916 Uppskjutna skatter 9 23 424 22 989 Övriga avsättningar 24 36 244 35 732 Summa avsättningar 68 903 68 637 Långfristiga skulder 25 Övriga skulder till kreditinstitut 67 000 20 000 Skulder till Eskilstuna kommun 945 000 915 600 Summa långfristiga skulder 1 012 000 935 600 Kortfristiga skulder 25 Skulder till kreditinstitut 5 000 57 000 Leverantörsskulder 63 917 42 795 Skulder till Eskilstuna kommun 43 144 4 226 Skulder till koncernföretag 20 60 191 86 845 Övriga kortfristiga skulder 57 275 40 749 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 26 79 582 52 135 Summa kortfristiga skulder 309 109 283 750 Summa eget kapital och skulder 2 049 745 1 924 038 Kassa och bank 43 684 48 793 Summa omsättningstillgångar 559 835 510 517 Summa tillgångar 2 049 745 1 924 038 Ställda säkerheter 27 42 013 47 846 Ansvarsförbindelser 20, 28 31 288 36 784 36 37

KASSAFLÖDESANALYS FÖR MODERFÖRETAGET Samtliga siffror anges i tkr Not 2010 2009 Den löpande verksamheten Rörelseresultat efter finansiella poster 109 507 125 423 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet, mm 29 108 135 118 334 Noter, gemensamma för moderföretag och koncern Betald inkomstskatt -11 1 217 631 243 758 Ökning/minskning varulager 1 422-31 872 Ökning/minskning övriga kortfristiga fordringar -55 839 3 192 Ökning/minskning övriga kortfristiga rörelseskulder 24 710 12 251 Kassaflöde från den löpande verksamheten 187 924 227 329 Investeringsverksamheten Investeringar i immateriella anläggningstillgångar - -3 313 Investeringar i materiella anläggningstillgångar -184 693-154 547 Sålda materiella anläggningstillgångar - 150 Kassaflöde från investeringsverksamheten -184 693-157 710 Finansieringsverksamheten Nettoupplåning 64 160 4 931 Erhållet koncernbidrag 14 418 10 000 Utbetalt koncernbidrag -39 258-57 901 Utbetald utdelning -47 660 - Kassaflöde från finansieringsverksamheten -8 340-42 970 Årets kassaflöde -5 109 26 649 Likvida medel vid årets början 48 793 22 144 Likvida medel vid årets slut 43 684 48 793 38 39

NOT 1 REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGS- PRINCIPER Årsredovisning har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med föregående år. Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Koncernredovisning Koncernredovisning har upprättats i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation RR 1:00. I koncernredovisningen ingår dotterföretag där moderbolaget direkt eller indirekt innehar mer än 50 % av rösterna, eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande. s bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att dotterbolagens egna kapital vid förvärvet, fastställt som skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas verkliga värden, elimineras i sin helhet. I koncernens egna kapital ingår härigenom endast den del av dotterbolagens egna kapital som tillkommit efter förvärvet. Under året förvärvade bolag inkluderas i koncernredovisningen med belopp avseende tiden efter förvärvet. Resultat från under året sålda bolag har inkluderats i koncernens resultaträkning för tiden fram till tidpunkten för avyttringen. Internvinster inom koncernen elimineras i sin helhet. I moderbolagets bokslut redovisas andelar i dotterföretag till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. Som utdelning från dotterföretag redovisas endast erhållen utdelning av vinstmedel som intjänats efter förvärvet. Koncernbidrag och aktieägartillskott Koncernbidrag och aktieägartillskott redovisas i resultaträkningen tillsammans med tillhörande skatteeffekt. Intresseföretagsredovisning Som intresseföretag betraktas de företag som inte är dotterföretag men där moderbolaget direkt eller indirekt innehar minst 20 % av rösterna för samtliga andelar, eller på annat sätt har ett betydande inflytande. I koncernens bokslut redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att andelar i ett företag redovisas till anskaffningsvärde vid anskaffningstillfället och därefter justeras med koncernens andel av förändringen i intresseföretagets nettotillgångar. Andelarnas värde inkluderar goodwill (efter avdrag för ackumulerade avskrivningar) vid förvärvet. I koncernens resultaträkning ingår som intäkt koncernens andel av intresseföretagets resultat. Ej utdelad ackumulerad vinstandel hänförlig till intresseföretag redovisas i koncernbalansräkningen som kapitalandelsfond under bundna reserver. Orealiserade internvinster elimineras med den på koncernen belöpande andelen av vinsten. I moderbolagets bokslut redovisas andelar i intresseföretag till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. Som intäkt från intresseföretag redovisas endast erhållen utdelning av vinstmedel som intjänats efter förvärvet. Intäkter Intäktsredovisning sker i enlighet med BFNAR 2003:3 Intäkter. Intäktsredovisning sker i resultaträkningen när det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelarna kommer att tillfalla bolaget och dessa kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna inkluderar endast det bruttoinflöde av ekonomiska fördelar som företaget erhåller eller kan erhålla för egen räkning.intäkter vid försäljning av varor och tjänster redovisas vid leverans i enligthet med försäljningsvillkoren. Försäljningen redovisas netto efter moms, rabatter och tillämpliga punktskatter. Den 1 maj 2003 trädde lagen om elcertifikat i kraft. Lagen innebär ett kvotsystem för att främja elproduktion med användning av förnyelsebara energikällor. Elproducenter av förnyelsebar el tilldelas elcertifikat per producerad megawatt timme (MWh). Kvotplikten innebär en skyldighet för elhandelsbolag att införskaffa elcertifikat. Energi och Miljö koncernen tilldelades elcertifikat för produktionen i kraftvärmeverket. Energi och Miljö Försäljning AB skall uppfylla kvotplikt avseende såld el. Sålda elcertifikat ingår i affärsområde Värmes omsättning och intäktsredovisas i samband med att bindande avtal ingåtts. Kvarvarande elcertifikat redovisas i Energi och Miljö AB till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. I Energi och Miljö Försäljning AB redovisas lager av elcertifikat till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Inkomstskatter Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt, förändringar i uppskjuten skatt samt andel i intressebolags skatt. Värdering av samtliga skatteskulder/-fordringar sker till nominella belopp och görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Uppskjuten skatteskuld avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterbolag, filialer, intresseföretag och andelar i joint ventures redovisas inte i koncernredovisningen då moderbolaget i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom överskådlig framtid. I moderbolaget redovisas - på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning - den uppskjutna skatteskulden på obeskattade reserver, som en del av de obeskattade reserverna. Immateriella tillgångar Förvärvade programvaror: Vanligtvis kostnadsförs alla utgifter för utveckling eller underhåll av programvara omedelbart. Utgifter för programvaror som utvecklas eller på ett omfattande sätt anpassats för bolagets räkning balanseras som en immateriell tillgång om de har troliga ekonomiska fördelar som efter ett år överstiger kostnaden. Balanserade utgifter för förvärvade programvaror skrivs av linjärt över nyttjandetiden, dock högst 5 år. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. Utgifter för förbättringar av tillgångars prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter för reparation och underhåll redovisas som kostnader. Ränta på kapital som har lånats för att finansiera tillverkningen av en tillgång räknas in i anskaffningsvärdet till den del räntan hänför sig till tillverkningsperioden. Övriga lånekostnader redovisas som kostnader. Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. När tillgångarnas avskrivningsbara belopp fastställs, beaktas i förekommande fall tillgångens restvärde. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av materiella tillgångar. Följande avskrivningstider tillämpas: Byggnader... 20-50 år Markanläggningar...10-20 år Nedlagda kostnader på annans fastighet...20 år Maskiner och andra tekniska anläggningar... 5-33 år Inventarier, verktyg och installationer...3-20 år Nedskrivningar När det finns en indikation på att en tillgång eller en grupp av tillgångar minskat i värde görs en bedömning av dess redovisade värde. I de fall det redovisade värdet överstiger det beräknade återvinningsvärdet skrivs det redovisade värdet omedelbart ner till detta återvinningsvärde. En tidigare nedskrivning av en tillgång återförs när det har skett en förändring i de antaganden som vid nedskrivningstillfället låg till grund för att fastställa tillgångens återvinningsvärde. Det återförda beloppet ökar tillgångens redovisade värde, dock högst till det värde tillgången skulle ha haft (efter avdrag för normala avskrivningar) om ingen nedskrivning gjorts. 40 41

Leasingavtal Redovisningsrådets rekommendation RR 6:99 tillämpas. Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren, om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing. Tillgångar som förhyrs enligt finansiella leasingavtal har redovisats som tillgång i koncernens balansräkning. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter har redovisats som lång- och kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna avskrivs enligt plan medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna. Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig åt från vad som de facto erlagts som leasingavgift under året. I koncernen redovisas leasing av kraftvärmeverket som finansiell leasing. I moderföretaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing. Fordringar Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta. Kundfordringar Kundfordringar redovisas som omsättningstillgångar till det belopp som förväntas bli inbetalt efter avdrag för individuellt bedömda osäkra kundfordringar. Varulager Varulagret värderas, med tillämpning av först-in först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. För homogena varugrupper tillämpas kollektiv värdering. Rapportering för rörelsegrenar En rörelsegren är en del av företagets verksamhet som skiljer sig från andra verksamhetsdelar vad gäller affärsidé, efterfråge- och produktionsstruktur samt risknivå. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Som likvida medel klassificeras, förutom kassaoch banktillgodohavanden, kortfristiga finansiella placeringar som dels är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer, dels - handlas på en öppen marknad till kända belopp eller - har en kortare återstående löptid än tre månader från anskaffningstidpunkten. Koncernuppgifter Företaget är helägt dotterföretag till Eskilstuna Kommunföretag AB, org nr 556531-7293 med säte i Eskilstuna och som upprättar koncernredovisning för hela koncernen. Eskilstuna Energi och Miljö AB är moderföretag i en koncern med de helägda dotterföretagen Eskilstuna Energi och Miljö Försäljning AB, org nr 556001-6882, Eskilstuna Energi och Miljö Elnät AB, org nr 556513-9556, samt Elinstallation i Eskilstuna AB, org nr 556458-1873, samtliga med säte i Eskilstuna. Nyckeltalsdefinitioner Justerat eget kapital. Eget kapital och obeskattade reserver med avdrag för uppskjuten skatt. Soliditet. Justerat eget kapital i förhållande till balansomslutningen. Avkastning på totalt kapital. Resultat före avdrag för räntekostnader i förhållande till genomsnittlig balansomslutning. Avkastning på justerat eget kapital. Resultat efter finansiella poster med avdrag för skatt enligt aktuell skattesats i förhållande till genomsnittligt justerat eget kapital. NOT 2 NETTOOMSÄTTNINGENS OCH RÖRELSERESULTATETS FÖRDELNING PÅ RÖRELSEGRENAR Samtliga siffror anges i tkr 2010 2009 2010 2009 Nettoomsättningen fördelar sig på rörelsegrenar enligt följande: Elnätstjänster 152 382 148 884 - - Elförsäljning 234 224 226 725 - - Elentreprenadtjänster - 17 754 - - Punktskatt, el 94 111 90 028 - - Fjärrvärmeförsäljning 594 594 541 859 638 475 545 027 Vatten- och avloppstjänster 169 994 144 570 170 043 144 622 Avfalls- och transporttjänster 157 439 156 238 159 996 158 947 Stadsnät 14 631 16 949 14 715 18 227 Gemensamma funktioner 10 543 4 196 19 223 25 451 Summa 1 427 918 1 347 203 1 002 452 892 274 I nettoomsättning från Gemensamma funktioner finns intäkter för mätarbytestjänster och elentreprenadtjänster som utförs av affärsområde Service i Eskilstuna Energi och Miljö AB. I jämförelsesiffra för föregående år avser posten Elentreprenadtjänster de intäkter som fanns i det nu vilande dotterbolaget Elinstallation i Eskilstuna AB. Samtliga siffror anges i tkr 2010 2009 2010 2009 Rörelseresultatet fördelar sig på rörelsegrenar enligt följande. Elnätstjänster 23 297 28 135 - - Elförsäljning 4 546 4 609 - - Elentreprenadtjänster - 66 - - Fjärrvärmeförsäljning 91 750 110 729 89 537 117 343 Vatten- och avloppstjänster 37 596 24 200 37 596 24 200 Avfalls- och transporttjänster 13 787 8 416 13 787 8 416 Gemensamma funktioner 673 346 678 346 Stadsnät 4 271 1 935 4 271 1 935 Andel i intresseföretags resultat -15 563 495 - - Summa 160 357 178 931 145 869 152 240 I fjärrvärmeförsäljning ingår försåld el som producerats i kraftvärmeverket och sålda samt lagerförda elcertifikat med 194 229 tkr (157 445). För vatten- och avloppstjänster redovisades 2009 en minskning av intäkterna avseende avsättning för eventuell återbetalning av anslutningsavgifter med 30 528 tkr. 42 43