Etablering och marknadsutveckling för Energieffektivt företagande i Norrbotten Energianalys av verkstad samt kontor på Luleå Lokaltrafik AB Mars 2007 Genomförandegrupp: Per-Erik Andersson Leif Aasa Roland Lundström Handledare: Hassan Salman, ETC Finansiärer:
Kontaktuppgifter Per-Erik Andersson Företag: PEAs Energilösningar Telefon: 076-805 88 62 mail:peas.energilosningar@glocalnet.net Leif Aasa Företag: Ventilation och Energitjänst i Luleå Telefon: 070-251 79 99 mail:leif.aasa@telia.com Roland Lundström Företag: Luleå Energi Telefon: 0920-26 44 00 mail: Roland.lundstrom@luleaenergi.se 2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 4 ENERGIANVÄNDNINGEN 5 ANALYS/VÄRME 6 ANALYS/EL 6 ANALYS AV EFFEKTDIAGRAMMET: 7 EFFEKTIVISERINGSÅTGÄRDER/EL 8 EFFEKTIVISERINGSÅTGÄRDER/VÄRME 9 SLUTSATSER 9 BILAGA 1. ENERGIBALANS FÖR FEBRUARI 2006 10 3
Sammanfattning Luleå Lokaltrafik AB är ett helägt kommunalt bolag som ingår i Luleå Kommunföretag. Luleå Lokaltrafik AB har uppdrag av kommunen att planera, marknadsföra och utföra tätortstrafik med buss i Luleå tätortsområde. Bolaget omsätter ca 70 miljoner kr/år och har 115st anställda. Kärnverksamheten kompletteras med planering och marknadsföring av bussresandet, information/biljettförsäljning vid LLT info, garage- och verkstadstjänster i egen regi, samt underhåll av hållplatssystemet. Denna energikartläggning behandlar endast verkstadslokalen, kontoret, förrådet och uthyrningslokaler, vilka ligger under samma el- och fjärrvärmecentral. Figuren nedan visar byggnaderna som kartlagts. Inom parantes anges ytorna i kvadratmeter. Det finns fem hyresgäster i lokalerna: 1. Connex: hyr en del av verkstaden. Lokalen är elvärmd. 2. Vianet: hyr ca 100 m 2 i kontorslokalen. Hela lokalen är värmd med fjärrvärme. 3. Däckhuset: hyr en lokal på ca 100 m 2. Lokalen är elvärmd. 4. Två hyresgäster hyr en del av förrådet. En kall del och en del som är elvärmd (125 m 2 ) Verkstad (1150) Connex Förråd (125) Vianet Kontor (1200) Däckhuset (100) Figur 1: Översikt på lokaler (antal m2) 4
Energianvändningen Totalt köper bolaget in 409 MWh fjärrvärme och 453 MWh el, där 60 MWh el förbrukas och betalas av Däckhusets ägare. Av den totala el-förbrukningen används ca 75 MWh till värme. Den specifika värmeförbrukningen är 175 kwh/m 2. Figuren nedan visar betydande el-förbrukare den 1 februari 2007. Siffrorna inom parentes anger kwh/dygn. Leverantör är Luleå Energi AB och nätägare är Luleå energi elnät AB och priset förhandlas av Luleå kommun och är som följer: 2007-01-01-2007-03-31 62,36 kr/kwh 2007-04-01-2007-06-30 48,65 kr/kwh 2007-07-01-2007-09-30 39,18 kr/kwh 2007-10-01-2007-12-31 45,75 kr/kwh Nätavgift 42 500 kr/år EL Ytterbelysning (63) Kontor Ventilation (97) Verkstad Vent, (534) Varmförråd (105) Inohusbelysning (226) Motorvärmare (252) Däckhuset (282) Figur 2: Stora El-förbrukare (kwh/dygn) 5
Analys/värme Av Luleå Energi AB har bolaget år 2006 köpt 409 MWh fjärrvärme. Det kräver ett flöde av 12 748 m³ som kostar 1,88 kr/m 3. Energikostnaden är 166 kr/mwh plus en fast avgift på 54 450 kr/år. Det, det ger en totalkostnad på 146 310 kr/år, och ett pris på 0,357 kr/kwh. Klimatskalet på kontoret, som är byggt på 90-talet, är bra. Även verkstadsdelen, som är äldre, har treglasfönster och täta portar. Båda byggnaderna har ventilation med roterande värmeväxlare som får regelbunden service. Den specifika värmeförbrukningen för verkstan är 200 kwh/(m 2, år) och för kontoret 150 kwh/(m 2, år). Värmeförbrukningen för verkstan är något hög. Men med tanke på att portarna öppnas flera gånger per dag så är den jämförbar med nyckeltalet för jämförbara industrier på ca 175 kwh/(m 2, år). Kontoret har därmed ett bra nyckeltal. Lokalen Däckhuset är väldigt dålig ur energisynpunkt. Portarna är ihåliga på vissa ställen och själva betongbyggnaden är gammal med utvändig tunn isolering och plåtskal. Denna byggnad har en värmeförbrukning på 400 kwh/(m 2, år), vilket är mer än dubbelt så högt som nyckeltalet för jämförbara industrier. Analys/el Bolaget har Luleå Energi som leverantör av el och har ett effektabonnemang 160 kw. Ungefär 50 kw av den effekten använder Däckhuset. 2006 hade bolaget köpt 453 MWh el till en totalkostnad av 466 337 kr (inklusive nätavgiften), vilket ger en specifik kostnad på 1,03 kr/kwh. Bolaget har debiterat Däckhuset för dess förbrukning 60 MWh samt för effekten dem använt. Högsta uttag under år 2006 var måndag 6 februari (149,6 kw) som också var det årets kallaste vardag i Luleå. De 10 kw (2 500 kr/år) som är skillnaden mellan abonnerad och förbrukad effekt (outnyttjad effekt) anses välavvägt och bör inte förändras utan att andra effektbesparande åtgärder vidtagits. Ventilationsaggregaten står för 30 % av den totala elförbrukningen i februari. För ventilationen i verkstaden är drifttiden 15 h/dygn medan värmeväxlaren går kontinuerligt. För ventilationen på kontoret är drifttiden 12h/dygn och där går värmeväxlaren 18h/dygn. 6
Effektdiagram den 4 December 2006 120 100 80 kwh 60 40 20 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 Tid Analys av effektdiagrammet: Förmiddagsskiftet börjar kl. 5.00. Effekten går då upp ca 10 kw. Klockan 6.00 går ventilationen, som har en effekt på 34 kw, igång. Mellan 7 och 8 nås toppeffekten ca 120 kwh, en uppgång på ca 50 kw. Denna stora uppgång kan förklaras av att arbetet i Däckhuset börjar då. Däckhuset värms upp med två aerotempar som är elvärmd. Detta, plus effekten av kompressorn, ger en effektökning på minst 45 kw. Dessutom anländer kontorspersonalen då. Efter kl. 8.00 går effekten ner en aning. Men kl. 14 nås en ny topp som kan härledas till att förmiddagsskiftet kopplar in sig i ca 25 motorvärmare. Efter kl. 15.00 börjar effekten att falla och kl. 24 är den nere i 45 kw. Att tomgångsdriften är hög (42kW) kan dels hänvisas till förekomsten av el-uppvärmning av vissa lokaler. Den elvärmen har en total effekt på 21 kw. De 21 kw som är tomgångseffekten, utgörs dels av värmeväxlare, utomhusbelysning värmeslinga (vintertid), pumpar, dataserver, kylar samt viss inomhusbelysning, dessa förbrukare ger en effekt på ca 15 kw. De övriga 6 kw har inte utretts men en felkälla kan vara värmeslingan (60m) som tinar upp verkstadsinfart, den är enligt uppgift på endast 1,2 kw. Däckhuset har en låg tomgångsdrift eftersom kompressorn och aerotemparna slås av vid stängningen. 7
Energieffektiviseringsåtgärder Effektiviseringsåtgärder/El Det finns en del enkla lösningar för att minska elförbrukningen och få ner effekten. Analysen av elförbrukningen visar att följande åtgärder bör genomföras. 1. Att minska drifttiderna för ventilationen och installera tidur på värmeväxlaren i verkstan, vilket ger en besparingen på 30 kwh/h i minskad drifttid samt 3,5 kwh/h tack vare tidstyrningen. För värmeväxlaren på kontoret bör drifttiden ändras till samma drifttid som för ventilationen. 2. De lokaler som är el-uppvärmda bör konverteras till fjärrvärme. 3. Belysningsarmaturerna bör bytas till mindre energikrävande armaturer. 4. Däckhuset kan förses med fjärrvärme, vilket ger en lägre uppvärmningskostnad för Däckhusets ägare. Ett annat alternativ är att lokalen säljs ut till Däckhusets ägare. Tabellen nedan visar de lönsammaste effektiviseringsåtgärderna. Konventeringsförslagen är framräknade med en skillnad på 0,50 kr/kwh mellan elpris och fjärrvärme-pris. Övriga förslag är framräknade på ett el-pris på 0,70 kr/kwh. Effektkostnaden på 250 kr/kw är medräknad i besparingen per år. Återbetalningstiden är framräknad enligt PAY-OFF metoden (investering/ årlig besparing). Siffrorna inom parantes är för Däckhusets ägare. Åtgärd Minskad Elförbrukning Minskad effekt Kostnad Skr Återbetalningstid År Besparing Skr/år kwh/år kw Drifttid ventilation 19 800 0 0 13 860 Verkstad 6.00-15.00 Tidur värmeväxlare 18 163 3 500 0,4 12 781 6.00-15.00 Ändring tidur 1 800 0 0 1 260 Kontor Förrådet konvertering till 17 150 15 50 000 4 12 325 Fjärrvärme Connex lokal konvertering till 9 000 3 18 000 3,4 5 250 Fjärrvärme Byte av armaturer 29 213 13 225 000 7 32 463 Fj-värme Däckhuset (40 000) (33) 30 000 1,5 20 000 Totalt (exklusive däck) 95 126 31 296 500 77 939 Tabell 1: Besparingsåtgärder i elsidan 8
Effektiviseringsåtgärder/Värme Den effektivaste åtgärden för att spara värme är att minimera portarnas öppettider i verkstaden på vintern. Står portarna i medeltal öppna 1h/dygn och med en årlig medeltemperatur på 2 o C och en inomhustemperatur på 20 o C så försvinner det ut ca 150 kwh/dygn Det ger en årlig energiförlust på ca 140 MWh. Portarna i lokalen Däckhuset bör repareras. Denna åtgärd skulle bespara 10 000-15 000 kwh i uppvärmning. Slutsatser Denna energibesiktning visar att LLT inte har tillräcklig kontroll över energianvändningen i den verksamhet som utretts. Saker som pekar på detta är dels drifttider för ventilationen som ej överstämmer med verksamheten, samt att värmeväxlaren går i onödan. Den del av verkstan som Connex hyr har elvärme trots att resten av byggnaden har fjärrvärme. Detta har lett till en onödigt hög energikostnad, samt en negativ miljöpåverkan. En minskad elanvändning ger inte bara en ekonomisk vinst utan medför även minskade utsläpp av växthusgasen koldioxid i motsvarande mängd, då 1kWh el motsvarar 1kg CO 2. Om LLT utför de ovan föreslagna energibesparande åtgärderna ger detta en miljövinst på 135 ton mindre utsläpp av CO 2 per år, samt att energikostnaden minskar med ca 100 000 kr per år. Den första energikartläggningen av ett företag är tidskrävande. Den utgör dock en bra grund för att LLT ska kunna fortsätta arbetet med den inledda energieffektiviseringen. För att arbetet ska kunna bedrivas kontinuerligt bör någon få ansvar över den verksamheten, bland annat för att de åtgärder som utförs även utvärderas. 9
Bilaga 1. Energibalans för Februari 2006 effekt antal total effekt gångtid (h) kwh/dygn Dagar/ kwh/ kwh/feb (kw) dygn Vecka vecka Verkstad Värmefäktar 0,1 6 0,6 24 14,4 7 100,8 403,2 Värmefläktar 0,1 2 0,2 2 0,4 7 2,8 11,2 Innerbelysning 0,062 304 18,848 12 226 5 1130 6332 Ytterbelysning 0,26 10 2,6 24 62,4 7 436,8 1747 Pumpar 1,25 1,25 24 30 7 210 840 El-radiatorer 3,2 3,2 16,8 37 7 263 1053 Utsugsfläktar 1 1 1 1 5 7 28 Vämeväxlare 3,5 1 3,5 24 84 7 588 2352 Ventilation 15 2 30 15 450 5 3150 12600 Motorvärmare 84 84 3 252 5 1764 7056 Hydrallyftar 26 26 2 52 5 364 1456 Värmeslinga 1,2 1 1,2 24 28,8 7 201,6 806,4 Övrigt 2 2 24 48 336 1344 Kontor Innerbelysning 0,06 30 1,8 12 21,6 5 151,2 604,8 Kontors el 1 6 6 12 72 5 504 2016 Värmeväxlare 2,7 1 2,7 18 48,6 340,2 1360,8 Ventilation 4 1 4 12 48 5 336 1344 Ytterbelysning 1,5 1,5 24 36 5 252 1008 Övrigt 1 1 24 24 168 672 Däckhuset Kompressor 20 1 20 3 60 5 420 1680 Aerotemp 15 2 30 5 150 5 1050 4200 El-element 3 3 24 72 7 504 2016 Övrigt 1 1 8 8 56 224 Varmförråd Aerotemp 15 1 15 7 105 7 735 2940 Beräknat värde 1932 13071 54096 Uppmätt värde 2009 56377 10