U T B I L D N I N G S P L A N



Relevanta dokument
U T B I L D N I N G S P L A N

UTBILDNINGSPLAN. Högskoleingenjörsutbildning i formgivning och tillverkning, trä, 180 högskolepoäng

U T B I L D N I N G S P L A N

Skog och träteknik, högskoleingenjör, 180 högskolepoäng Forest and Wood Engineering Programme, 180 credits

Högskoleingenjörsutbildning i datateknik, 180 högskolepoäng. Computer Engineering Programme, 180 Higher Education Credits

U T B I L D N I N G S P L A N

Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik Institutionen för teknik

U T B I L D N I N G S P L A N

U T B I L D N I N G S P L A N

Maskiningenjör - produktutveckling, 180 hp

Byggingenjör 180 högskolepoäng

UTBILDNINGSPLAN. Ekonomprogrammet On-line, 180 högskolepoäng. The Business Administration and Economics Program On-Line, 180 ECTS Credits

UTBILDNINGSPLAN. Högskoleingenjörsutbildning i datateknik, 180 högskolepoäng. Computer Engineering Programme, 180 ECTS Credits

UTBILDNINGSPLAN. Högskoleingenjörsutbildning i industriell teknik, 180 högskolepoäng

UTBILDNINGSPLAN. Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik, 120 poäng. Electrical Engineering Programme, 180 ECTS

HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING

UTBILDNINGSPLAN. Högskoleingenjörsutbildning i materialteknik, 180 högskolepoäng. Material Engineering Programme, 180 ECTS Credits

Sportteknologi maskiningenjör inom innovativ produktutveckling, 180 hp

Utbildningsplan. Byggingenjör BSc in Civil Engineering 180 högskolepoäng

Elkraftingenjör, 180 hp

Elkraftingenjör, 180 hp

UTBILDNINGSPLAN. Civilekonomprogrammet, 240 högskolepoäng. The Business Administration and Economics Program, 240 ECTS Credits

Byggteknik - Högskoleingenjörsprogram 180 högskolepoäng

Automationsingenjör, 180 hp

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik TGDDI

U T B I L D N I N G S P L A N

Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap. Utbildningsplan

Civilingenjör i teknisk design, 300 hp

Utbildningsplan. Fakulteten för teknik. Skogskandidatprogrammet, 180 högskolepoäng Bachelor of Science in Forest Sciences Program, 180 credits

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell teknik, 120 poäng. The Programme in Industrial Engineering, 180 ECTS

Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik

Utbildningsplan. Energiingenjör BSc Energy Engineering 180 credits

Civilingenjör i teknisk kemi, 300 hp

CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik

CIVILINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING

Högskoleingenjörsprogrammet i lantmäteriteknik och geografisk IT

CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING

Civilingenjör i elektroteknik, 300 hp Master of Science in Electrical Engineering, 300 credits

U T B I L D N I N G S P L A N

Högskoleingenjörsprogrammet i lantmäteriteknik och geografisk IT. Programmets benämning: Engineering: Surveying Technology and Geographical IT

Omfattning Högskoleingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.

U T B I L D N I N G S P L A N

CIVILINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för internationell försäljning & marknadsföring, 180 högskolepoäng

Byggingenjör Hållbart byggande, 180 hp

Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap Institutionen för språk och litteratur

Högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik

Utbildningsplan. Maskiningenjör - produktutveckling BSc in Mechanical Engineering - Product Development 180 högskolepoäng

Internationellt masterprogram i ekoteknik och hållbar utveckling, 120 hp

HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING

Product Design and Development Programme - Degree of Bachelor of Science in Engineering 180 Credits*

Civilingenjör i teknisk design, 300 hp

UTBILDNINGSPLAN. Masterprogram i pedagogik, 120 högskolepoäng. Master Programme of Pedagogical Science, 120 ECTS Credits

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng. Total Quality Maintenance Programme, 180/240 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Kandidatprogram i interaktiva digitala medier, 180 högskolepoäng. Bachelor Programme in Interactive Digital Media, 180 ECTS Credits

HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING

Internationellt masterprogram i ekoteknik och hållbar utveckling, 120 hp

UTBILDNINGSPLAN. Byggteknik med inriktning mot byggnadsutformning, 120 poäng. Building Technology with specialisation in Architectural Engineering,

Fakulteten för konst och humaniora

Utbildningsplan. Fakulteten för teknik

Ekoentreprenör för hållbar utveckling, 180 hp

CIVILINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING

Mål och kriterier för utvärdering av ingenjörs- och teknikvetenskapliga området

Utbildningsplan. Fakulteten för teknik

Civilingenjör i elektroniksystem, 300 hp

Informationslogistik, kandidatprogram, 180 högskolepoäng. Bachelor Programme in Information Logistics, 180 Higher Education Credits

Civilingenjör i industriell ekonomi, 300 hp

Energiingenjör, 180 hp

Utbildningsplan. Industriell ekonomi - logistikingenjör BSc in Industrial Engineering - Logistics 180 högskolepoäng

Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi

Civilingenjör i datateknik, 300 hp

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN. Barn- och ungdomsvetenskap, masterprogram, 120 högskolepoäng

Nivå Fastställande av utbildningsplan Förkunskaper Centrala examensmål enligt Högskoleförordningen Programspecifika mål

Förväntade studieresultat (lärandemål) Efter avslutad kurs ska studenterna kunna:


Civilingenjör i teknisk fysik, 300 hp

UTBILDNINGSPLAN. Masterprogram i matematik och modellering, 120 högskolepoäng. Master programme in Mathematics and Modelling, 120 ECTS Credits

UTBILDNINGSPLAN. Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng. Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits

Datavetenskapligt program, 180 högskolepoäng

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN

UTBILDNINGSPLAN. Marknadsföringsprogrammet, 180 högskolepoäng. The Marketing Programme, 180 Higher Education Credits

Fakulteten för hälso och livsvetenskap. Masterprogram i ehälsa, 120 högskolepoäng Master Programme in ehealth, 120 credits

UTBILDNINGSPLAN. Masterprogram i statsvetenskap, 120 högskolepoäng. Master Programme in Political Science, 120 Higher Education Credits

Nätverksdrift, 120 hp

Magister-/masterprogram i hållbar informationsförsörjning, hp

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/401. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Matematikerprogrammet, 180 högskolepoäng Applied Mathematics Programme, 180 credits

Programmets benämning: Master of Science in Computer Engineering

Avdelningen för informations- och kommunikationssystem Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier

NAMAS, Masterprogram i matematisk statistik, 120 högskolepoäng Master Programme in Mathematical Statistics, 120 credits

Utbildningsplan. Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik

Magister-/masterprogram i hållbar informationsförsörjning, hp

Automationsingenjör, 180 hp

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik Institutionen för teknik

U T B I L D N I N G S P L A N

Språkkonsultprogrammet

Fakulteten för teknik och naturvetenskap. Utbildningsplan. Matematisk modellering

Transkript:

Dnr:1018/2007-515 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik U T B I L D N I N G S P L A N Högskoleingenjörsutbildning i skog och träteknik, 180 högskolepoäng Forest and Wood Engineering Programme, 180 Higher Education Credits Ansvarig institution Institutionen för teknik och design Nivå på programmet Grundnivå Fastställande av utbildningsplan Styrelsen för institutionen för teknik och design har genom beslut 2007-10-31godkänt utbildningsplanen. Grundutbildningsnämnden har genom beslut 2007-12-13 fastställt utbildningsplanen. Denna utbildningsplan ersätter utbildningsplan Dnr: 44/2007-515. Giltighet Utbildningsplanen gäller från och med 2008-08-01. Förkunskaper För tillträde till programmet krävs grundläggande behörighet för högskolestudier samt gymnasieskolans kurser matematik D, fysik B och kemi A eller motsvarande. Syfte Utbildningsprogrammet skog och träteknik syftar till att utbilda högskoleingenjörer som är väl förberedda för yrkesverksamhet inom virkesproducerande skogsbruk och träförädlande industri. Programmets tyngdpunkt ligger på rundvirkesmottagande förädlingsled. Utbildningen ska dessutom lägga grunden för vidare studier inom ämnet Skogs- och träteknik med dess specialiseringar. Mål För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som högskoleingenjör. Kunskap och förståelse För högskoleingenjörsexamen skall studenten - visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och - visa brett kunnande inom det valda teknikområdet och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap. 1 (7)

Färdighet och förmåga För högskoleingenjörsexamen skall studenten - visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar och analysera och utvärdera olika tekniska lösningar, - visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar, - visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information, - visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, - visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper. Värderingsförmåga och förhållningssätt För högskoleingenjörsexamen skall studenten - visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, - visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Programspecifika mål Kunskap och förståelse Studenten skall efter avlagd examen: - ha kunskaper om skogsproduktionens förutsättningar, sambandet skogsskötsel och virkeskvalitet, materialet trä samt virkesråvarans sönderdelning och förädling. - ha kunskaper om hur skogsbruk och träförädling bedrivs uthålligt med hänsyn till miljöns förutsättningar och produktionens miljöpåverkan. - ha kunskaper om ekonomistyrning, marknadsföring, logistik och organisation med relevans för skogs- och träbranschen. Färdighet och förmåga Studenten skall efter avlagd examen: - besitta förmåga att tillämpa och utveckla kända produktionstekniker och -metoder inom skogs- och träområdet. - besitta förmåga att bidra till effektivisering av organisation, materialflöde, marknadskontakter och ekonomiska rutiner i ett företag. - besitta förmåga att muntligt och skriftligt kommunicera relevanta frågeställningar inom skogs- och träförädlingssektorn, såväl med allmänhet som med branschkunniga, och - efter en viss tid yrkesutövning ha förmåga att leda organisationer och utveckla verksamheter i kedjan från skogsproduktion till träanvändande industri. Värderingsförmåga och förhållningssätt Studenten skall efter avlagd examen: - utifrån en grundsyn om det hållbara samhället kunna värdera effekterna för människa, ekonomi och miljö av förändrade produktionssystem inom skogs- och träindustrin, och - kunna identifiera behov av ytterligare kunskap för att fortlöpande utveckla sitt kunnande om material, produktionsprocesser och organisation inom skogs- och träbranschen. 2 (7)

Programmets organisation och uppläggning Högskoleingenjörsprogrammet skog och träteknik bedrivs vid Institutionen för teknik och design. Utbildningen ges på heltid och omfattar sex terminer motsvarande180 högskolepoäng (). Programmet leder fram till en högskoleingenjörsexamen. Programmet leds av en programansvarig lärare. Det finns ett internt programråd med minst en studentrepresentant från varje årskurs, programansvarig och ytterligare minst en lärare. Minst en av lärarna i programrådet ska ha forskningserfarenhet. Programrådet träffas minst en gång per termin. Sammankallande är programansvarig. Studenter uppmuntras att kontinuerligt ordna egna årskursmöten för att samla in konstruktiv kritik och idéer för programmets utveckling. Kurserna under programmets två första år (120 högskolepoäng) är obligatoriska. Undantag gäller för valbarhet mellan statistik och vektorgeometri i årskurs 2. Vidare sker val av de samhällsorienterade s k TMS-kurserna. Industriell ekonomi är obligatorisk. Därutöver ska minst ytterligare en TMS-kurs läsas. Under det tredje året är 30 högskolepoäng, varav examensarbete 15 högskolepoäng obligatoriska. Återstående 30 poäng av programmets kurser får bytas ut mot individuellt valda kurser alternativt läses motsvarande inom programmets valbara profilkurser. Individuellt valda kurser skall på förhand godkännas av programansvarig för att få inräknas i Högskoleingenjörsprogrammet Skog och träteknik. Kurser inom individuellt val kan läsas vid Växjö universitet eller annat universitet inom eller utom landet. Vissa av programmets kurser annonseras internationellt. Programmets första år består av orienterande kurser inom ämnet skogs- och träteknik, kurserna hållbart familjeskogsbruk ( se befintlig kursplan ) samt träindustriell maskinteknik och virkeslära. Vidare läses fördjupande kurser inom ämnet skogsskötsel och skogens produkter och marknader. Under det andra året läses matematikkurser, fysikkurs, fortsättningskurser i träteknik samt kursen Computer aided engineering. I slutet av årskurs 2 görs en verksamhetsförlagd utbildning i projektform. Det tredje året består av, kursen industriell ekonomi, logistik, träindustriell produktionsteknik en valbar TMS-kurs, kursen projektledning och teknisk kommunikation samt en valbar kurs ( kurserna ges beroende på antal sökande ) samt examensarbete. Inom programmet tas internationella aspekter upp i tillämpade kurser. Möjlighet till utlandsstudier ges i projekt, examensarbete och genom utbyte av kurser i årskurs 3. Utländska studenter har möjlighet att delta i utbildningsprogrammets kurser. Mångfald och jämställdhet beaktas i rekrytering och tas upp i kursers innehåll där detta är relevant. 3 (7)

Modell över programmet Årskurs 1 Hållbart familjeskogsbruk, 30 Virkeslära, Träindustriell maskinteknik, Skogsskötsel, Skogens produkter och marknader, = högskolepoäng Årskurs 2 Computer Aided Engineering, 7,5 Handledd utbildningspraktik, 7,5 Träförädlingsteknik, Trämateriallära Grundläggande algebra, Differential- och integralkalkyl, Statistik, (valbar) Vektorgeometri, (valbar) Fysik, Årskurs 3 Distansformen är inte garanterad för alla valbara kurser under läsår 3. Kursutbudet kan vidare komma att kompletteras. Träindustriell produktionsteknik, 7,5 Projektledning och teknisk kommunikation, Industriell ekonomi (TMSobligatorisk), Logistik, Energiteknik, (valbar) Skoglig planering, (valbar) Byggteknik 1, (valbar) Bostadens utformning, (valbar) Trä och design, (valbar) Kvalitetsteknik, (TMS- valbar) Industriell organisation, ( TMSvalbar) Miljöteknik och hållbar utveckling (TMS-valbar), Byggnadsmekanik, (valbar) Examensarbete, 15 Innehåll Utbildningen innehåller följande kurser, som samtliga ligger på grundnivå: Grundläggande ingenjörskurser Grundläggande algebra Differential- och integralkalkyl Statistik Kursen tar upp talsystem, kombinatorik, sannolikhetslära, polynom och algebraiska ekvationer. Kursen behandlar de elementära funktionerna och deras egenskaper Kursen behandlar matematisk statistik såsom sannolikhetsfördelningar, skattning och regression Vektorgeometri Kursen behandlar vektorer i planet och rummet, vektor- och skalärprodukt, baser och basbyte, linjära ekvationssystem, matriser, determinanter, linjer och plan i rummet, linjära avbildningar, egenvärden och egenvektorer 4 (7)

Fysik Kursen behandlar statik och dynamik. Statisk jämvikt, friktion och Newtons lagar är centrala begrepp. TMS-kurser (Industriell ekonomi är obligatorisk) Industriell ekonomi Miljöteknik och hållbar utveckling Industriell organisation Kvalitetsteknik Mot skogsproduktionen tillämpade kurser Hållbart familjeskogsbruk grundkurs 30 Skogsskötsel Skoglig planering Kursen ger en allmän förståelse för ekonomiska samband. Kursen behandlar också ekonomiska analyser och bedömningar i företag. Ur ett hållbart utvecklingsperspektiv behandlar kursen jorden som ett slutet system. Härvid tas grundläggande miljövetenskapliga begrepp och miljöpåverkan från mänskliga aktiviteter upp. Kursen omfattar organisation, verksamhetsstyrning, medarbetarskap och personlig utveckling. Kursen behandlar kvalitetsbegreppet kopplat till produktionssystem av varor och tjänster. Kursen ger grundkunskaper inom skogshushållning och privatskogsbrukets förvaltning. Kursen behandlar också skogsföretagets produkter, dess vidareförädling samt skogsnäringes logistik och marknader. Kursen behandlar olika skogsskötselmetoder och hur de kan användas för att uppnå ett lönsamt och hållbart brukande av ett skogsföretag. Kursen ger kunskaper om och träning i hur en modern skogsbruksplan tas fram samt hur den skogliga planeringen bedrivs i olika typer av skogsföretag. Mot träindustrin tillämpade kurser Virkeslära Trämateriallära Träindustriell maskinteknik Computer Aided Engineering Träförädlingsteknik Kursen ger grundkunskaper om materialet trä, träets egenskaper och träets förädling och användning. Kursen behandlar träets struktur, fysikaliska egenskaper och hur egenskaperna kommer till uttryck i olika träprodukter. Vidare ingår identifiering av trä från olika trädslag. Kursen innehåller funktion och uppbyggnad av spånskärande bearbetningsmaskiner i sågverks- och trämanufakturindustrin. Orientering ges även om andra bearbetningsmetoder såsom kniv- och vattenskärning. Kursen ska ge underlag för val av maskinutrustning i samband med upphandling. Kursen behandlar CAD/CAM för träindustrin med en översikt över programvaror samt träning i solidmodellering för CNC-bearbetning. Kursen tar upp trätorkning, limning, ytbehandling och andra tekniker för vidareföräd- 5 (7)

Byggnadsmekanik Byggteknik 1 Energiteknik ( specialanpassning för detta ingenjörsprogram ) Ekonomi, logistik och organisation Projektledning och teknisk kommunikation Logistik Skogens produkter och marknader Arbetslivsanknytning Handledd utbildningspraktik Examensarbete ling inom träindustrin. Kursen omfattar beräkning av inre krafter (snittkrafter) hos statiskt bestämda stänger, fackverk och balkar. Den omfattar också spännings- och töjningsbegreppen, elastiskt och elastoplastiskt materialbeteende, spänningar vid dragning, böjning, skjuvning, vridning och kombinerad påverkan. Elastiska linjens ekvation, statiskt obestämda balkar, andra ordningens teori och knäckning. Kursen behandlar grundläggande byggnadsteknik och ger en introduktion i byggnadsfysik och byggnadsmateriallära. Kursen bygger vidare på de grundförutsättningar som gäller inom energiområdet och sätter samman det till system. Följande områden behandlas ingående; storskalig el och värmeproduktion (värmekraftverk, kärnkraftverk samt. småskalig värmeproduktion för villor (pannor och värmepumpar) förbränningsmotorn Kursen ger grundkunskaper om projektarbetsformen, projektledning och presentationsteknik. Kursen ger kunskaper om logistikens betydelse för företagets strategi och organisation. Såväl informationsflöden som ekonomiska och fysiska flöden tas upp. Kursen behandlar marknaden för skogsprodukter i ett internationellt perspektiv. Faktorer som styr efterfrågan i en nation analyseras. Exempel ges på företagsstrategier. Kursen är företagsförlagd och omfattar praktikarbete och ett eget projekt. Kursen avslutar utbildningen och den ska ge möjlighet att tillämpa de kunskaper som förvärvats under studietiden. Examensarbetet omfattar planering, genomförande, analys och presentation av ett självständigt projekt. Arbetslivsanknytning I flera av programmets kurser ingår mindre projektarbeten knutna till näringsliv och organisationer. I årskurs två genomförs en obligatorisk praktikperiod i projektform vid ett branschanknutet företag. Det avslutande examensarbetet utförs med anknytning till forskningsverksamhet eller vid ett företag utifrån en verklighetsbaserad problemställning. Undervisning och examinationsformer Programmet ges på campus, helfart distans samt halvfart distans. Dock med reservation för antalet sökande. Samläsning sker mellan alla dessa programformer samt även med andra närliggande program. Samtliga kurser, alla studenter och alla ansvariga lärare kommunicerar material och inlämningsuppifter via programmets lärplattform som nås via en Internetsida. 6 (7)

Undervisningen sker i form av föreläsningar, övningar, laborationer och projekt. Övningar i huvudämnets kurser sker ofta i form av exkursioner och industribesök. Projektarbeten utförs individuellt och i grupper. Projekt kan genomföras som problembaserat lärande, där studenterna ansvarar för en gemensam kunskapsinhämtning. På programsidans lärplattform ( Internetsida med kurssidor ) läggs all dokumentation ut det kan då vara text, ljud och eller bildfil. Programmet arbetar med film och streamade föreläsningar. Via programmets lärplattform har studenter tillgång till såväl administrativ- teknisk support såsom även ämnessupport. Alla studenter har en egen kontaktlärare. Studenten har ett stort ansvar för sin egen lärprocess och stimuleras att söka kunskap efter uppställda delmål i kontakt med sin handledare/lärare. Studenter uppmuntras att i pågående projekt ta egna initiativ till workshops som kan stödja och inspirera arbetet. Vanligt förekommande examinationsformer på programmet är inlämningsuppgifter, muntliga redovisningar, muntliga och skriftliga tentamina. Utvärdering, studentinflytande, kvalitetsutveckling Kvalitetssäkring sker genom att varje kurs utvärderas. Sammanställningar av kurs- och programutvärderingar arkiveras av institutionen. Samtal om kursers utformning och resultat förs i lärarkollegium och med studenter. Det under punkt 8 omnämnda programrådet ingår som en del i kvalitetsarbetet. I samband med examen genomförs en programutvärdering. Samtliga utvärderingar nås av studenter och behörig personal via programmets lärplattform. Examensbevis Studenter som med godkänt resultat genomgått utbildningsprogrammet kan efter ansökan få examensbevis. Ansökan om examensbevis lämnas eller skickas till: Växjö universitet, Studentcentrum/Examen, 351 95 Växjö. Ansökningsblankett hämtas på Examensenheten eller på hemsidan http://www.student.vxu.se/studentservice/examen/index.html. De som fullföljt Högskoleingenjörsutbildning i skog och träteknik, kan erhålla följande examen: Högskoleingenjörsexamen Skogs- och träteknik Bachelor of Science in Engineering Forest and Wood Engineering Examensbeviset är tvåspråkigt (svenska/engelska). Tillsammans med examensbeviset följer Diploma Supplement (engelska). Övrigt Studenter har tillgång till verkstäder efter avlagda körkortsprover och med beaktande av uppställt regelverk även under tider då lärare eller verkstadstekniker inte kan handleda. Frivilliga studieresor som kan medföra kostnader för studenterna genomförs under utbildningen. 7 (7)