GRUNDKURS I REDOVISNING PERIOD III-IV VÅREN 2008
Kontaktuppgifter Kursansvarig är Företagsekonomi/ESF Lektor Åsa Jakas E-post: asa.jakas@abo.fi Telefon: 02-215 4217 Besök: vån. IV, rum 412 Universitetslärare E-post: Henna Sucksdorff henna.sucksdorff@abo.fi Telefon: 02-215 4569 Besök: vån. IV, rum 409 Postadress: Henriksgatan 7 20500 Åbo
Grundkurs i redovisning Kurskod 310 000 Sp/sv 10 sp/6 sv Består av två delar Extern del period II v 3-10 Intern del period III v 13-18 Rättsnotariestuderande från ESF kan alternativt avlägga 5 sp/3sv
Målsättning och innehåll Kursen ger en allmän översikt över ämnet redovisning med såväl finansiell redovisning som redovisning för företagsledning och syftar till att ge en förståelse av redovisningens grundbegrepp sett ur användarens synvinkel. Kursens externa del behandlar huvuddragen i den lagstadgade redovisningen samt kopplingen till bl a beskattning och revision. Den interna delen behandlar grundläggande kostnadskalkylering med tyngdpunkt på modeller och begrepp som används vid resultatplanering och produktkalkylering
Moduler EXTERN MODUL 1: GRUNDBEGREPP OCH BOKFÖRINGENS GRUNDER - grundbegrepp och teknik. - översiktlig genomgång av olika arbetsskeden under en räkenskapsperiod, d v s boköppning, löpande registrering och bokslut. MODUL 2: PERIODISERING - anskaffningsutgift för omsättningstillgångar - anskaffningsutgiften för bestående aktiva MODUL 3: LÖPANDE REGISTRERING - t ex eget kapital i olika företagsformer, mervärdesskatt, personalkostnader MODUL 4: BOKSLUT - periodisering - bokslutshandlingar - kopplingen till andra delområden såsom direkt beskattning, revision m m
Moduler INTERN MODULER som behandlar bl.a. Grundbegrepp och olika typer av kostnader Intern resultatberäkning och resultatplanering Produktkalkylering - olika typer av modeller för självkostnadskalkylering, bidragskalkylering Kort om övriga ekonomistyrningshjälpmedel bl.a. budgetering
Arbetsformer Tentamensformer föreläsningar räkneövningar på förhand lösa de övningsuppgifter som skall behandlas diskuteras på övningstimmen inlämningsarbeten görs i arbetsgrupper på 4 studerande Bedömning 1. Deltentamen 1-50 % 2. Deltentamen 2-50 % 3. Inlämningsuppgifter - tester/svarsteknik/info-sökning m m - avklarade med OK/KOMPLETTERA
Kurslitteratur Läses valda delar ur 1. Ihantola, E-M & P. Leppänen, Yrityksen kirjanpito; perusteet ja sovellusharjoitukset. Gaudeamus, senaste upplagan 2. Ax Chriatian m fl Den nya ekonomistyrningen Block 1-4 3. Övrigt Aktuell bokförings- och skattelagstiftning enl. anvisning av examinator Kursens webb-sida http://www.abo.fi/fak/esf/fei/ redovisa/kurser/grundkurs
Vissa avsnitt är skyddade Användarnamn: Grk Lösenord: 08K000
Modul 1 1. Vad är redovisning? Redovisningens delområden Lagstiftning Vem är bokföringsskyldig? 2. Bokföring av affärshändelser 3. Bokslut Vad är en affärshändelse? Kontogrupper och regler Verifikat, räkenskapsperiod m m Periodisering Kontoavslutning Rapporternas grundstruktur
Introduktion Anskaffning Försäljning Kapitalmarknaden
Grundbegrepp Inkomst/utgift Överlåtelseögoblicket då produktionsfaktor anskaffas eller prestation överlåts Inbetalning/utbetalning Betalningsögonblicket dvs då den konkreta penningströmmen sker Intäkt/kostnad Vad hör till beräkningsobjektet? Vad förbrukats? Vad har presterats?
Intressenter Ägare Långivare Leverantörer Kunder Företag Företagsledning Intresseorg. Samhället Anställda
Företag Exempel på olika sätt att indela företag 1. Verksamhetstyp handelsföretag tillverkande företag serviceföretag 2. Storlek små, stora bokföringsskyldiga se BFL 3 kap 9 3. Företagsform (bolagsform) T ex enskild näringsidkare öppet bolag kommanditbolag aktiebolag
Vad är redovisning? Beskriver den företagsekonomiska verkligheten i siffror. Ger underlag för ledning av företag och organisationer Visar utåt hur företaget klarar sig ekonomiskt. Redovisningen är ett gemensamt språk för alla i ett företag. Redovisning är ett system för att mäta ekonomisk aktivitet och rapportera resultatet till användarna av informationen. Registrera (samla in) Lagra Bearbeta Rapportera 1) Registreringsuppgiften 2) Användningsuppgiften
Redovisningens uppdelning Finansiell redovisning (extern) Financial accounting Rahoittajan laskentatoimi (ulkoinen) Händelser mellan företag och externa intressenter Obligatorisk enligt lag Redovisning för ledning (intern) Management accounting Johdon laskentatoimi (sisäinen, operatiivienen) Interna händelser som visar resursanvändning Utnyttjas för intern styrning
Skillnader mellan extern och intern extern regleras av lagstiftningen intern frivillig, påverkas av användarnas behov av information olika objekt olika urval av data olika värdering av resursanvändning olika tider olika rapportmottagare
Varför bokföring? Obligatorisk enligt lag 1. Särskilja 2. Klarlägga resultat och ekonomisk/finansiell ställning 3. Rapportera Förse externa intressenter med information om resultat och ekonomisk ställning minst en gång per år Vara som underlag för rapportering till myndigheter Tillgodose företagsledningens info.behov för kontroll mot budget av kostnader, intäkter och resultat m m
BOKFÖRINGSLAG 1336/1997 BOKFÖRINGSFÖRORDNING 1339/1997 Bokföringslagens kapitel 1. Allmänna bestämmelser 2. Bokföring av affärshändelser samt bokföringsmaterial 3. Bokslut 4. Def. i anslutning till bokslutsposter 5. Värderings- o periodiseringsbestämmelser 6. Koncernbokslut 7. Yrkesutövares bokföring 7a.Bokslut och koncernbokslut som skall upprättas enligt internationella redovisningsstandarder 8. Särskilda bestämmelser 9. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Vem är bokföringsskyldig? BFL 1 kap 1 alla som driver rörelse eller utövar yrke samt även alltid aktiebolag andelslag öppna bolag kommanditbolag föreningar m m
Räkenskapsperiod BFL 1 KAP 4 12 månader Undantag, kortare /längre dock max 18 månader ARBETSSKEDEN Boköppning Löpande registrering Bokslut
Vad skall registreras? Affärshändelser enligt BFL 2 kap 1 utgifter inkomster finansiella transaktioner samt därtillhörande rättelse- och överföringsposter Jämför med bilden modellen för Det ekonomiska kretsloppet i ett företag
Hur skall vi bokföra? Konto-begrepp BFL 2 KAP 2 Affärshändelserna skall bokföras enligt sin art på olika konton. DEBET - KREDIT PER - AN SALDO OMSLUTNING INGÅENDE SALDO UTGÅENDE SALDO KONTOPLAN D>K DEBETSALDO K>D KREDITSALDO konton grupperas i olika kontoklasser
+ KASSA -
Exempel på konton ur en kontoplan 1150 Byggnader 1250 Inventarier 1260 Bilar 1500 Varor i lager 1600 Försäljningsfordringar 1900 Kassa 1910 Bank 2000 Aktiekapital 2090 Periodens resultat 2200 Reserver 2400 Banklån 2700 Leverantörsskulder 3000 Försäljningsinkomster 4000 Inköpsutgifter av varor 5000 Löneutgifter 5200 Lagstadgade lönebikostnader 6060 Avskrivningar 6130 Hyresutgifter 6400 El-utgifter 6500 Reklamutgifter 6700 Telefonutgifter 8300 Ränteinkomster 8500 Ränteutgifter m m
Dubbel bokföring BFL 1 KAP 2 För varje affärshändelse utreda till vilket ändamål pengarna använts och ur vilken källa pengarna har kommit Affärshändelserna noteras på minst två konton så att DEBET=KREDIT ANVÄNDNING/PENNINGKÄLLA
Gruppering av konton 1. FINANSKONTON A) PENNING- OCH FORDRINGSKONTON t ex kassa, bankkonton, kundfordringar B) KAPITALKONTON konto för eget och främmande kapital t ex aktiekapital, uppskrivningsfond, privatuttag leverantörsskulder, banklån 2. UTGIFTSKONTON t ex löneutgifter, hyresutgifter, telefonutgifter tomtmark, byggnader, maskiner, bilar 3. INKOMSTKONTON t ex försäljningsinkomster, hyresinkomster 4. BOKÖPPNINGS-OCH BOKSLUTSKONTON IB-konto, UB-konto och RK-konto
Boköppning UB år 1 IB år 2 IB EK,FK FIN.TILLG. UTGIFTER + + +
Verifikation BFL 2 kap 5 Daterad Numrerad Konteringsanteckning Vad mottagit/vad överlåtit EGNA VERIFIKAT
Bokföringsgrunder BFL 2 kap 3 Prestationsprincip/Kontantprincip Exempel: 1.9 Vi beställer varor för 1.000 från leverantör Livs Ab 5.9 Vi får varorna och räkningen (fakturan) på 1.000 från Livs Ab. Fakturan har en betalningstid på 14 dgr. 10.9 Vi betalar kontant fakturan.
Bokföringsordning BFL 2 kap 4 Affärshändelserna skall bokföras Kronologiskt GRUNDBOKFÖRING (kallas ofta DAGBOK) Systematiskt HUVUDBOKFÖRING
Bokslut BFL 3:1 Rapporter Bokslut innebär rent tekniskt att alla konton nedräknas och avslutas och ett resultat för perioden framräknas RK-konto och UB-konto Bokslut görs enligt prestationsprincipen BFL 3:4
Vad är ett resultat? BFL 5 kap 1 Räkenskapsperiodens inkomster skall tas upp som intäkter i resultaträkningen. Från intäkterna skall som kostnader dras av de utgifter som sannolikt inte längre medför motsvarande inkomst samt förlusterna. Övriga utgifter får aktiveras i enlighet med vad som bestäms i detta kapitel. Resultat=Intäkter-Kostnader
Periodisering Innebär att inkomster och utgifter uppdelas på de räkenskapsperioder dit de hör Intäkt=periodiserad inkomst Kostnad=periodiserad utgift RESULTATKONTO KOSTNADER INTÄKTER UTGÅENDE BALANSKONTO TILLGÅNGAR EGET KAPITAL FRÄMMANDE KAPITAL
Bokslutsschema Utgifter RK Inkomster Penning o fordr.konton UB FK, EK
Bokslutsrapporter Ett bokslut innehåller Balansräkning Resultaträkning Noter Finansieringsanalys Till bokslutet skall bifogas en verksamhetsberättelse jämförelse-siffror Bokslutsrapporternas utseende regleras av bl.a. bokföringsförordningen
RESULTATRÄKNING En rapport som skrivs på basen av RKkontot Beskriver hur resultatet har uppkommit Scheman finns i BFF 1 KAP 1 enligt kostnadsslag 2 enl. funktion 3 förening, stiftelse 4 fastighetsbolag 5 yrkesutövare
BALANSRÄKNING En rapport som skrivs på basen av UBkontot Visar den ekonomiska ställning på bokslutsdagen Se BFF 1 kap 6 Långfristig och kortfristig skuld/fordring se BFL 4 kap 7 BALANSRÄKNING 31.12 20XX AKTIVA Bestående Rörliga PASSIVA Eget kapital Ack. bokslutsdispositioner Avsättningar Främmande kapital