De fiskar efter nya drömjobb. Unga feriearbetare blir musiker och påverkare... Sid 6-8. Så ser brotten ut i Flen enligt kommunpolisen...

Nr 3 Juni 2009 De fiskar efter nya drömjobb foto: jan lindblad jr Läs allt om sommarens bästa evenemangstips... Sid 12-15 Unga feriearbetare blir musiker och påverkare... Sid 6-8 Så ser brotten ut i Flen enligt kommunpolisen... Sid 16

Fest och kris Nu är sommaren här. Vi hoppas och tror på bra väder och många sköna dagar. Oavsett väder finns det mycket att göra i vår kommun och i övriga Sörmland. Sommaren blir till stor del vad vi själva gör den till. En viktig del i vår attraktionskraft är att vi syns och att det händer roliga saker i vår bygd. Id e t här numret av Glimten finns många bra tips på ställen att besöka och händelser att delta i, där kanske just ditt bästa sommarminne kan bli till. Det är tyvärr inte bara sommar och sol. Det är minst sagt lågtryck i ekonomin. Vi befinner oss i en lågkonjunktur med stora konsekvenser i Sverige liksom runt om i världen. I Flen innebär det bland annat att flera får gå från sina arbeten och att ungdomar har svårt att få arbete. För den kommunala verksamheten innebär det att skatteintäkterna minskar och att kostnaderna måste minska i samma mån. För 2009 och 2010 och framåt pågår just nu ett arbete för att få ner kostnaderna och det på ett sådant sätt att människor och viktiga verksamheter drabbas så lite som möjligt. Tyvärr ser ekonomin ut så att vi inte kommer att kunna undgå att det påverkar verksamheter som är viktiga och efterfrågade och kommunen måste troligen också minska personalstyrkan. Så långt som möjligt ska vi använda naturlig avgång men det kommer sannolikt inte att räcka. v i ko m m e r allt s å at t märka av försämringar. Mitt i detta måste vi både hantera den akuta situationen och ha modet att tro på framtiden. Det gör vi bäst genom att fortsätta det långsiktiga arbete vi inlett för att förbättra kommunen och dess attraktionskraft. Vi måste, som man brukar säga, både bromsa och gasa samtidigt. När vi utvecklar kommunen skapar vi också bättre förutsättningar för fler arbetstillfällen och bättre boende och därigenom högre skatteintäkter som gör att vi kan bedriva bra verksamhet. Många positiva saker är mitt i det dystra på gång. Några exempel på det kan du läsa i denna tidning. e n viktig del i vår attraktionskraft är att vi syns och att det händer roliga saker i vår bygd. I det här numret av Glimten kan du läsa om Fest i Flen bland annat, vår stora kommunfest. Kommunen är en av arrangörerna och finansieras via kommunen, näringslivet och handeln. Företag och handlare i kommunen tycker att evenemanget är så viktigt att vi trots lågkonjunkturen aldrig tidigare fått så stor uppslutning och så stor finansiering från företagen. Läs gärna GB:s och Stefan Schwendts kommentar i artikeln om Fest i Flen på sidan 10. Och det bästa av allt är att alla kan vara med. Det är gratis och innehåller mycket trevligt för barn, ungdomar och familjer. Så trots svåra tider kan alla delta i Fest i Flen utan att det kostar något. Med tillönskan om en glad och trevlig sommar! lars rådh, kommunchef Kulturrådet ger Kulturskolan 200 000 kronor k u lt u r s ko l a n i flens ko m m u n beviljades 200 000 kronor av Kulturrådet under maj för att främja estetiska former i vardagen. Pengarna är en extra resurs som betyder att flera kommunövergripande projekt kan genomföras. Ett projekt avser elever i årskurs 7-9 på Stenhammarsskolan som tillsammans med professionella konstnärer Samtidsdebatt om konst. Ytterligare ett projekt gäller elever i årskurs 7-9 i Malmköping som ska få göra en film om Flens kommun. Det tredje projektet gäller eleverna på Bruksskolan i Hälleforsnäs som med sitt projekt ska få stärka orten ur olika aspekter. Nina Hansson är mycket duktig danslärare på Kulturskolan med stark koppling till Kulturrådet. Hon kommer att leda projektet Kultur och dans som fokuserar på mötet mellan människor. I 20 år har nya allvädersbanor stått på önskelistan och nu är de verklighet för tre miljoner kronor. Hallå där Reine Johansson, ordförande för Flens Friidrottssällskap, som nu springer på sprillans nya allvädersbanor av gummiasfalt på Hammarvallen. Vad betyder det här för friidrotten i Flen? Jättemycket, det ger oss förutsättningar att träna på samma villkor som alla andra föreningar. Förut hade vi asfalt som underlag och då kunde vi inte träna med spikskor, som vi använder när vi tävlar, utan alla hade vanliga löparskor. Det är stor skillnad att springa med spikskor och på gummiasfalt, så därför är det viktigt att man får träna på det innan man kommer till tävling. Blir det bättre resultat från de aktiva nu när ni har bra banor att träna på? Ja, jag både tror och hoppas på det. Det kan också bli ett litet uppsving för friidrotten i Flen med fler barn och ungdomar som vill träna och tävla med oss. Idag har vi ett 20-tal aktiva friidrottare på två ledare, inklusive mig själv. För att kunna ta emot fler ungdomar måste vi även ha fler ledare. Vad finns det mer för fördelar med de nya banorna? Vi kommer att kunna arrangera tävlingar, det var inte möjligt med asfalt som underlag. Men innan det blir verklighet behöver vi mer utbildat folk som kan hjälpa till under tävlingarna. Vad säger ungdomarna om det nya underlaget? De tycker att det är kul, framför allt för att de kan använda samma skor som de har när de tävlar. Nu kan de bli vana och säkra på det här underlaget innan de kommer till tävling. 2

2009 året då många jubilerar Museispårvägen firar 40 år 2009 är verkligen ett jubileumsår. Museispårvägen i Malmköping fyller 40 år, Flen 60 år, Hälleforsnäs Bruk 350 år, Prins Wilhelmgymnasiet 10 år. Det är några av alla jubilarer i kommunen! Fl e n s 60- å r s j u b i l e u m firas inte separat, tyngdpunkten ligger istället på lyfta fram firandet av Flens kommun. Fest i Flen 11-13 juni är den stora kommunfesten då alla invånare bjuds på underhållning i varierande former. Då förvandlas Flen till en riktig nöjesmetropol som omfattar såväl företagskamper som spänning för de små. Läs mer på sidan 10-11. I augusti är det tio år sedan Bildningscentrum Prins Wilhelm invigdes. Det var då en mycket stor satsning för att erbjuda kommunens elever god utbildning på hemmaplan. Firandet uppmärksammas under hösten på olika sätt, även i kommuntidningen Glimten. Detsamma gäller firandet av Hälleforsnäs Bruk 350 år där firandet ligger i slutet av sommaren. m u s e i s p å r v ä g e n i malmköping satsar däremot stort på sitt firande och uppmärksammar det genom en mängd aktiviteter för allmänheten mellan 27 juni och 5 juli. I höst avslutas firandet den 11-13 september med den 12:e nordiska konferensen Nordtrikk då ett 50-tal delegater från de nordiska länderna gästar kommunen. Firandet kommer att prägla hela Malmköping och erbjuder något för alla åldrar. Det inleds den 27 juni med högtidlig öppningsceremoni av Enskede gosskör (som numer hunnit bli distingerade gentlemän). Därefter följer kavalkad, veteranbuss, invigningstur med vagn nr 34 med mera. På onsdagen den 1 juli inträffar höjdpunkten som de senaste åren lockar allt fler gladjazzkväll vid Östersjön med matservering alternativt medhavd korg. En lämplig start på denna kväll är att ta spårvagnen 16.30 till Östersjöns hållplats och bänka sig i tid eftersom området snabbt blir fullt. Därefter väntar en mycket trevlig kväll besökarna. Alla dagar under perioden 27 juni-5 juli blir det dessutom minibussar för barnen, simulator, modellspårväg, skärmutställningar, tät trafik på spåren, café och försäljning. En strid ström besökare hoppas Museispårvägen i Malmköping på i år då föreningen fyller 40 år. Firandet kommer att prägla hela Malmköping och bjuder på många aktiviteter. Ny karttjänst introduceras på webben u n d e r juni presenteras en ny karttjänst på Flens kommuns externa webbplats www.flen.se. Kartorna bygger på ett GIS-system, geografiskt informationssystem, och innehåller olika typer av information till nytta för både kommuninvånare och tillfälliga besökare. Exempelvis skolor, vårdinrättningar, lediga tomter, fritidsaktiviteter, detaljplanesituationen med mera. Tillfälliga besökare kommer enkelt att kunna få information om var de kan bo och äta, vilka kulturella sevärdheter och vilka sevärda naturområden som gör det värt att besöka Flens kommun. Dessutom visas ett stort antal flygbilder över kommunen tagna från helikopter. Kartorna är interaktiva, vilket innebär att man kan förflytta sig i kartorna, förstora och förminska och välja vilken information man vill se. För många av objekten finns en direkt koppling till ytterligare information på andra sidor på kommunens webbplats. Man kan även få reda på vem som är rektor för en skola och hur man kommer i kontakt med skolans expedition. Det går också att skriva ut kartorna. Karttjänsten byggs ut allteftersom nytt kart- och informationsmaterial tas fram. På sikt kan kartorna komma att kopplas till felanmälan och bygglovsansökningar via internet. foto: flens kommun Kommuntidningen Glimten information om den mångsidiga bygden delas ut till nästan alla permanent- och fritidshushåll i kommunen. Tidningen finns också på biblioteken i kommunen och i Stadshuset bland annat. Distributionen sker med hjälp av Folket. Posten delar denna gång även ut tidningen till enskilt belägna landsbygdshushåll som har lantbrevbärare. Om du inte får tidningen i lådan, ring då 010-110 18 00. Ansvarig utgivare: Lars Rådh, kommunchef Redaktör: Marianne Rynefeldt-Skog, informationsstrateg Kontaktuppgifter: 0157-190 00 vx, Sveavägen 1, 642 81 Flen E-post: flenskommun@flen.se TALTIDNING: Finns på www.flen.se Teknisk produktion: Reklamfolket 016-17 75 06 PROJEKTLEDNING: Daniel Eriksson GRAFISK FORM: Lotta Collander Distribution: Prolog Tryck: Eskilstuna-Kurirens Tryckeri AB Nästa nummer: Utkommer 20 augusti Nr 3/09 sid 7 Nu måste kostnaderna ned...sid 4 Tågförsämringar upprör alla...sid 4 En upplevelse utan dess like...sid 5 De får sommarens drömjobb...sid 6-8 Festen ingen vill missa...sid 10-11 Sommarens evenemangstips...sid 12-15 Vill du nå kommuninvånarna med annons i detta media kontakta Kim Laine tel 016-17 75 44 eller e-post kim.laine@folket.se 3

Många protesterar gemensamt mot försämringarna av UVEN Må n ga, många i ko m m u n e n och i regionen, upprörs över de planerade försämringarna av regiontrafikens UVEN-tåg. Arbetsgivare och företagare är minst lika upprörda som de enskilda pendlare som känner sina framtida resmöjligheter hotade. Kommunen har därför gemensamt med större företag och arbetsgivare samt aktörer som verkar för regional tillväxt, skrivit en debattartikel för publicering i olika medier. Den kommer efter publicering även att visas på www.flen.se. Smarta sätt att samverka ska stärka kommunens ekonomi n e d r e v i d e r i n ga r n a av skatteunderlagsprognoserna innebär stora försämringar i den kommunala ekonomin. För bara ett halvår sedan, i oktober 2008, fastställde kommunfullmäktige budgeten för 2009 och flerårsplanen för 2010-2011, men sedan dess har förutsättningarna försämrats. Skatteintäkterna för 2009 minskar med 19 miljoner kronor, för 2010 med 24 miljoner konor och för 2011 med 41 miljoner kronor. För att sätta beloppen i relation till något så motsvarar 24 mkr hela 65 årsarbetare eller hela nettokostnaden av Kultur och fritidsnämndens verksamheter eller nästan all verksamhet som bedrivs inom tekniska nämnden. Därför inleder kommunen nu en jakt på kostnader för att klara den kommunala servicen. Kommunerna är skyldiga att ha en ekonomi i balans, det innebär att Flens kommun måste se till att intäkter och kostnader går ihop och att budgeten inte hamnar på minus. Om den ändå skulle hamna på minus måste underskottet återställas inom tre år. Nya prognoser för skatteunderlaget kommer i mitten av augusti, i början av oktober och i mitten av december. Enligt beslut i regeringens vårproposition tillskjuts medel som för Flens kommun innebär 8,5 miljoner kronor för 2010 och 6 miljoner kronor för 2011 och 2012. sa m v e r k a n och sa m o r d n i n ga r med andra kommuner ses nu över, det kan gälla administration, räddningstjänst m m liksom andra möjligheter till rationaliseringar, organisationsförändringar, upphandlingar, I en fråga av denna karaktär är det av stor vikt att alla krafter samverkar för att motverka de planerade försämringarna. De krav som ställs på Flens kommun, dvs att börja betala för en minskad trafik trots att kommunen redan finansierar en stor del av denna, är orimligt höga, menar undertecknarna av brevet. Flens kommun har tidigare medverkat i opinionsbildande sammanhang i denna fråga tillsammans med Regionförbundet Sörmland som samlat kommunerna i ett debattinlägg. Det pågår nu ett intensivt arbete inom Flens kommun för att se över ekonomin inför de allt tuffare ekonomiska utmaningar som de svenska kommunerna står inför. I Flens kommun har arbetslösheten fördubblats jämfört med samma period föregående år. Skatteunderlagsprognosen har också försämrats avsesvärt sedan början av året och kommunstyrelsen har fått i uppdrag att se över vilka effektiviseringar som kan göras för att reducera kommunens kostnader. Antalet barn och unga minskar såväl i Flens kommun som i hela landet. Det är en anledning till att Flens kommun får övertalig personal inom skola och barnomsorg. förändrad transport och logitistik med mera. Alla politiska nämnder samt ledningsgruppen i kommunen undersöker dessa möjligheter just nu. Det gör även en ekonomgrupp och en konsult som kopplats in för att se över fastighetssidan. Anställnings- och inköpsstopp har diskuterats men effekterna av dem kan på lång sikt till och med bli negativa visar interna utredningar. Alla vakanser på tjänstesidan ska noga prövas innan de återbesätts. När intäkterna minskar så mycket som de gjort och gör för tillfället blir det sannolikt omöjligt att undvika att ett antal tjänster i kommunen måste tas bort. Det innebär tyvärr att ett antal anställda kommer att varslas även om allt görs för att minimera detta. Det är dessvärre inte möjligt att nu berätta exakt vad som kommer att beslutas eller när. Ett stort arbete återstår innan alla förslag har gåtts igenom och beräknats. Flen klarar sig inte utan tåg En ort som Flen klarar sig inte utan tåg. Vi är många som är beroende av tåget för att pendla till våra jobb. Vi måste få behålla Uven. Det säger Daniel Danon, 40-årig flensbo från Elfenbenskusten, som själv pendlar från Flen till Eskilstuna där han är lärare i franska på Fröslundaskolan. s e da n det blev känt att staten inte vill skjuta till pengar till Uven, tåget som förbinder Västmanland, Sörmland och Östergötland med varandra, har Daniel jobbat på olika sätt för att få beslutet ändrat. Tillsammans med två Katrineholmare, Fredrik Olofsson och Mikael Eriksson från arbetarekommunen startade Daniel ett upprop som riktas Daniel Danon kämpar för att Flen ska få behålla tåget Uven. till infrastrukturminister Åsa Torstensson. De samlar namnunderskrifter bland tågpendlare för att få behålla Uven. Vi delar också ut vykort som är adresserade till ministern, säger Daniel. Han kan vittna om att många, många tågresenärer uppskattar arbetet med att rädda Uven. Jag får telefonsamtal från människor som vill skriva på uppropet, säger han. Andra vill ha listor för att själva samla namn. Daniel Danon flyttade till Flen tillsammans med sin svenska fru Anne-Marie för sex år sedan. Valet föll på Flen dels för att husen har bra priser här, dels för att Anne-Marie är från Flen och har sina föräldrar här. Nu bor de i Bagarens hus på Sörmlandsgatan. Danon anser att kommunerna inte kan betala vad Uven skulle kosta utan statligt stöd. Vi är med och betalar citybanan i Stockholm med våra skattepengar. Då borde vi få en del tillbaka till vårt tåg. Att åka bil är inget alternativ. Det är inte bra för miljön. Han jobbar även med ungdomar i skolan och på sin fritid. Vid senaste årsmötet valdes han till ordförande i Flens IF/Södra och han tränar ungdomar i A-laget. elisabeth anderson 4

Ö-vik inspirerar till malmköpingsborna I mars åkte representanter från Malmköpings ortsutvecklingsprojekt till Örnsköldsvik, där de studerade stadens förvandling från Dövik till Övik. Med nya lärdomar i bagaget har nu Malmköping påbörjat sin utvecklingsresa. v å r t besök i övik var en upplevelse utan dess like. Ungdomarna kallade stan för Dövik, kommunen hade missat massor av arbetstillfällen och folk flyttade därifrån, men man har lyckats vända på det. De har gjort underverk i Övik och nu hoppas vi kunna göra samma sak i Malmköping, säger Börje Johansson. Örnsköldsviks väg ut ur den neråtgående spiralen startade 1997. Initiativtagare var några företagare som hade bestämt sig för att göra något åt situationen. De fick med sig politiker, tjänstemän och fastighetsägare och under en tioårsperiod förändrades attityder, det byggdes bostäder i attraktiva lägen och det skapades nya jobb. 2008 fick Örnsköldsviks centrum utmärkelsen Årets stadskärna och Dövik är nu ett minne blott. Det nya smeknamnet är Glödvik. b ö r j e johansson arbeta r som vaktmästare åt Malmköpings Idrottsförening och är medlem i Malmabygdens Byaråd, en förening som arbetar för att köpingen ska leva och frodas. I ortsutvecklingsprojektet ingår han i arbetsgruppen för boendemiljö och näringslivsutveckling. Det som inspirerade mig mest var att ungdomarna i Ö-vik fick prova på att bli entreprenörer och två av tio fortsatte på den banan. Ungdomarna är vår framtid och vi fokuserar på att få till jobb och nya bostäder så att de vill stanna kvar i Malmköping, berättar Börje Johansson som är pappa åt sex barn. Fem av dem har flyttat Resan till Örnsköldsviks kommun som representanter för Malmköpings utvecklingsgrupper gjorde blev en upplevelse utan dess like, som Johanna Boström Stone sammanfattade resan med. På plats fick de träffa både tjänstemän och invånare som engagerat sig för Ö-viks förändring. från Malmköping till Nyköping respektive Eskilstuna. Mitt starkaste minne från resan är helt klart människorna vi träffade, säger Johanna Boström Stone. De har en otrolig öppenhet och prestigelöshet, de är entusiastiska och brinner för det de gör. Det är utan tvekan en av anledningarna till varför Ö-vik har utvecklats så fantastiskt positivt på bara några år. j o h a n n a boström sto n e äger Malmköpings Wärdshus och är styrelsemedlem i föreningen Malmköping.nu. Det är en ideell förening som bildades i samband med att den nya vägsträckningen förbi Malmköping färdigställdes 2007, då man såg ett behov av att bättre marknadsföra Malmköping. Hon ingår i arbetsgruppen som arbetar med handel och varumärket. Just nu fokuserar vi på marknadsföringen av Malmköping, bland annat genom en folder om orten, men vi tittar även på möjligheterna till fina skyltar som ska leda in folk till köpingen, säger Johanna Boström Stone. Jack Rydberg driver Malmköpings camping och är ordförande för Malmabygdens Byaråd. Han är med i arbetsgruppen som arbetar med fysisk miljö, trafik och gator. I Ö-vik har de bland annat investerat i nya bänkar, belysning och blommor och de har förbättrat öppettiderna i stan, säger han. I Malmköping är vi på god väg att få rondellutsmyckningar. Vi i arbetsgruppen pratar också om att öppna det fjärde benet vid norra infarten. Då kan bussarna åka in som de alltid har gjort och butiker och restauranger kan få ett uppsving. Det är jätteviktigt för hela orten. Något annat som inspirerade mig var att projektledarna sitter vid samma bord som politikerna och diskuterar förslagen, säger Jack Rydberg. Då blir det snabba beslut hela tiden. De behövs alltså ingen skrivelse, som det kan ta flera år innan det fattas beslut om. nina jonsson Fyra grupper jobbar med utvecklingen d e n n ya f ö r b i fa r t e n utanför Malmköping har enligt handlarna medfört minskade resandeströmmar med negativa effekter på handel och service vilket även visat sig inom besöksnäringens siffror. Samtidigt sviktar befolkningsunderlaget trots att orten med sitt läge och sin charm borde ha mycket goda förutsättningar att utvecklas. För att motverka detta har ett ortsutvecklingsprojekt startat i Malmköping där representanter för olika föreningar tillsammans med Flens kommuns tjänstemän arbetar för att stärka Malmköpings utveckling. De arbetar i fyra olika arbetsgrupper. En grupp svarar för Fysisk miljö, trafik och gator, den andra för Handel och varumärke, den tredje för Boendeoch näringslivsutveckling, den fjärde är en visionsgrupp ledd av kommunchef Lars Rådh. Information om arbetet, minnesanteckningar från möten etc, läggs regelbundet ut på www.flen.se under fliken Utvecklingsprojekt. EU-ansökan om förstudie i Malmköping f l e n s ko m m u n har nyligen lämnat in en EU-ansökan till Länsstyrelsen Södermanland som gäller en förstudie om hur orten Malmköping ska kunna utvecklas. De sökta medlen kommer från Jordbruksprogrammets strukturfond och avser landsbygdsutveckling. Förhoppningen, om ansökan bara beviljas, är att en projektledare ska kunna rekryteras på deltid. I förstudien ingår bland annat en Handelsoch näringslivsanalys av befintliga förutsättningar för Malmköping. Svar på ansökan väntas under försommaren. 5

Sommaren är för många en tid för självförverkligande och genomförande av drömmar. För ungdomar och vuxna utan erfarenhet av arbetsmarknaden kan ett sommarjobb och en lön också betyda att man mognar, känner sig behövd och stimulerad. Flens kommun har i många år prioriterat feriejobb till ungdomar på ett sätt som få andra kommuner gör. Alla elever födda -92 som vill ha ett feriejobb i tre veckor i kommunens regi, kan ansöka och få det. Alla vill inte, men den här sommaren sökte cirka hälften, ungefär 130 stycken. På följande sidor presenterar vi några som fått jobb av karaktären drömjobb. Det är gänget som får spela och sjunga för boende inom kommunens äldreomsorg på betald arbetstid, det är ungdomarna som ska få ägna veckor åt att fundera på hur kommunen kan bli en bättre plats för unga att leva och bo på och det är ett introduktionsprojekt för vuxna nyanlända som gör en viktig insats för miljön. Deras feriejobb: på turné till äldre De börjar inte på riktigt förrän den 15 juni, men mentalt har de redan börjat fundera. Vilka sånger och texter vill äldre människor höra? Var hittar man allt underlag? Vilka ska man börja prata med? Inför sommarens kommande turné på kommunens äldreboenden behöver de både lära sig att spela ihop och fördela uppgifter. Martina Eriksson från Malmköping, Johanna Björnler från Flen, Lina Larsson från Mellösa och Georg Warselius från Skebokvarn är helt överens om att de har fått drömjobbet! tänk at t få tjäna penga r på det roligaste man vet, utropar Martina Eriksson. Vill man hålla på med musik, som jag vill, då finns det inget bättre jobb än det här! De har visserligen aldrig spelat och sjungit ihop tidigare, men alla går estetinriktningen på Prins Wilhelmgymnasiet. Eftersom skolans verksamheter bjuder dem på många tillfällen att uppträda har de redan ganska stor erfarenhet. Men det här jobbet blir en perfekt erfarenhet att pröva lite olika publiker, kommenterar Jonny Björk, elevernas musiklärare och handledare. Dessutom får de lära sig att varje framträdande kräver rätt mycket förberedelser som de själva får ta ansvar för. Det blir mycket nyttigt för dem. vi är öppna för allt, säger de. Vi kan tänka oss att spela i många olika sammanhang, inte bara på äldreboenden och inom omsorgen, om vi bara får tid. Eftersom vi inte behöver släpa på så stor utrustning är vi ju också väldigt mobila, vi kan lätt ta oss runt på olika platser med det vi har. Det som gör dem mest fundersamma just nu är hur de ska transportera sig runt i kommunen i sommar men det löser sig, räknar de med. Vi hade inte hört talas om det här sommarjobbet tidigare, men att det finns är toppen! Det är tredje gången Flens kommun erbjuder skolungdomar feriearbete som musikanter. marianne rynefeldt-skog Tänk att få tjäna pengar på det roligaste man vet! Martina Eriksson Johanna Björnler, Lina Larsson och Georg Warselius tycker att de fått drömjobbet. Som feriearbetare i Flens kommun ska de sjunga på kommunens äldreboenden i sommar. Med utbildning blir nya feriejobbet lättare Inför sommaren 2008 startades en helt ny introduktionsdag för semestervikarierna inom Äldre och handikappomsorgen. Utbildningen blev en succé som återkommer inför sommaren 2009. Under utbildningsdagen informerar personalkontoret, en kommunsjuksköterska och förvaltningens lokala handledare de nya vikarierna. Ett mycket uppskattat inslag, som återkommer även i år, är de rollspel/sketcher som behandlar bemötande och etik i vardagen. Sketcherna och rollspelen speglar situationer och problem som kan uppkomma i samband med arbete inom äldre och handikappomsorg. Under förra året deltog ca 70 personer i utbildningen och ungefär lika många väntas vara med i år. Tanken är att innehållet ska kunna anpassas efter vikariernas erfarenhet. Första utbildningstillfället var 3 juni och därefter följer ytterligare 5 olika tillfällen. 6

1. 2. 1. Sutare, brax och mört tillhör den vanliga vitfisken. 2. Projektledare Krister Lyche övervakar och Jerry Persson, Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund, tar prover. 3. Så här ser Skunderns djup ut enligt kartan visar en av deltagarna. 4. Här pågår trål mellan två pontonbåtar. 5. Arbetsledare Kjell Haglund kastar glatt tillbaka gäddan som fastnade i trålen. 3. 4. Sann fiskelycka ett jobb på sjön Skundern De har aldrig fiskat tidigare, inte ens rott, men efter en månads arbete trålar de som riktiga yrkesfiskare. I ur och skur beger de sig till sjön Skundern utanför Malmköping för att fiska vitfisk från arméns gamla pontonbåtar. Uppdraget är en del av Leader Inlandets projekt som ska rädda Skunderns ekosystem genom att återställa den naturliga ekobalansen. 5. foto: jan lindblad jr Os m a n dua l l e från somalia, boende i Flen, är en av dem som jobbar inom Flens kommuns introduktionsprojekt som kombinerar arbete med språkträning. Förhoppningsvis leder arbetet till ett nytt jobb. Han har inte fått nog av fisk trots de stora mängderna som fiskas upp varje dag. Nejdå, det är ett roligt jobb, lite kallt ibland bara. Fast jag äter helst inte fisk från insjö, hellre fisk från havet, säger han och betraktar misstänksamt ett antal stora sutare i plastlådorna på släpvagnen. Osman och hans kompisar ägnar sig dagligen åt manipulering av naturen, så kallad biomanipulering. Totalt är tio-tolv personer involverade i Skundern och Flens kommuns introduktionsprojekt. Genom att fiska upp 80 procent av vitfiskbeståndet i sjön ska ekobalansen återställas och algblomningen i sjön minskas. Målet är att ta upp 45 ton vitfisk till och med augusti 2010. All gädda och abborre släpps tillbaka i sjön, men mört, ruda, sutare, braxen m m tas upp för att återställa den biologiska balansen. Sjön är ganska grund och trålen dras på botten vilket direkt syns på ytvattnet men prover tas regelbundet för att kontrollera effekterna. Kjell Haglund från Arbetsmarknads- och Utbildningscentrum AUC i Flens kommun är arbetsledare för introduktionsprojektet. I manskapsboden vid sjön med omklädningsskåp och el har de sin bas och vid bryggan ligger båtarna. När de fiskar drar två båtar trålen mellan sig, vilket kräver samverkan och noggrannhet. Det är ett roligt jobb, lite kallt ibland bara at t tråla är tungt, kräver precision och uthållighet men eftersom de är så entusiastiska har de väldigt snabbt lärt sig tekniken. Vi har fått utveckla allt efter hand som vi lärt oss, förklarar Kjell Haglund när de kommit i land. Med tanke på att ingen kunde ro från början och att de knappt hade vattenvana, är vi mycket imponerade. Utvecklingen har gått fort, säger Kjell Haglund. Jobbet ingår som ett led i AUCs introduktionsprogram för nyanlända. Förutom att de får en god arbetserfarenhet lär de sig också tala svenska under arbetet. Det syns att deltagarna har roligt under tiden och det blir många tillfällen till goda skratt. När projektet är över har de fått lära sig ro, köra båt, tråla, vittja ryssjor och dra not. Metoder som används för att få upp fisken. Safet Rexhepi är rom bland somalier och kurder i introduktionsprojektet. Han jobbade i skogen tidigare. Han gillar att köra båt, fiska och jobba fysiskt. Safet landar plastlådorna med fisk på vågen och vikten noteras i pärmen. Det blev 162 kg på en hal. Rekordet hittills för ett hal är 301 kilo. Jag trivs, och sen har jag så trevliga arbetskamrater, strålar han. Det här är ett bra jobb som jag hoppas kan leda till något nytt för mig. p r o j e k t l e da r e n krister ly c h e från Skunderns miljö- och fiskeförening som noterar vikten, är glad över kommunens medverkan i Leaderprojektet, en förutsättning för projektet. Men AUCs arbetsinsatser räcker inte, SMOFF-medlemmarnas medverkan krävs också om tidplanen ska hållas. Vi riskerar att få fortsätta ett tag in i augusti om vi ska nå målet 25 ton. Det värsta är bränslekostnaderna, de har blivit dyrare än vi räknat med eftersom priserna stigit och det går åt mycket bränsle. Projektets beslutade budget uppgår till totalt 1 288 793 kronor, varav 631 540 kronor i projektstöd, 270 660 kronor från LAG-potten från Flens kommun samt privat/ideell finansiering om 386 593 kronor. Projektperioden pågår mellan 2008-09-18 och 2012-12-31. Läs mer om projektet på www.skundern.se marianne rynefeldt-skog 7

Jonna blir en av dem som påverkar framtiden för unga Jonna Claesson i Bettna är en av de ungdomar som nappat på möjligheten att få feriearbeta i Flens kommun i sommar. Hon var dessutom intresserad av det erbjudande de feriearbetande ungdomarna fick hem i brevlådan. I ett personligt brev fick de en möjlighet att anmäla intresse för att påverka framtiden för unga i Flens kommun genom att delta i sommarprojektet Framtidsboxen. jag har lätt at t engag e r a mig och har jobbat i elevrådet tidigare så den här möjligheten kändes jättebra, säger hon. Nedräkningen till sommarlovet har börjat för Jonna och när Glimten kommer ut är sommarlovet mer eller mindre här. Vilan behövs för de dagliga resorna från Bettna till Jensen gymnasium Norra i Stockholm tar fyra timmar varje dag. Där går hon ett program med media- och journalistikinriktning. Drömmen är att få bli journalist. Den grupp som ska feriejobba med det här har inte haft någon samling ännu, men jag tror vi kommer att få lära oss hur man ska gå tillväga om man vill åstadkomma förändring, driva frågor och påverka åt olika håll. Jag är född här och trivs jättebra, men för att man ska vilja stanna kvar som ung i kommunen behövs det en förändring. Lite fler mötesplatser, caféer och lite större utbud är sånt som tilltalar mig bland annat. I skolan i Flen deltog Jonna i elevrådet för att få vara med och påverka i olika frågor. Med det nya feriejobbet får hon en utbildning i hur man gör för att påverka men utbildningen inspirerar också till ett entreprenörstänkande och passar därför unga som har driv, vilja och ser möjligheter snarare än problem. Fakta KY-utbildning Praktisk Industriteknik KY- utbildningen Praktisk Industriteknik är ett samarbete mellan kommunen och de lokala företagen. Utbildningen är eftergymnasial och 30 procent av studierna är arbetsplatsförlagda. På detta sätt skapar studenterna viktiga kontakter för framtiden. Lite fler mötesplatser, caféer och lite större utbud är sånt som tilltalar mig. På skolbänken i feriejobbet Ung Framtid i Flen. Så heter det projekt som inleds i augusti för tio-femton ungdomar från kommunen. Alla har fått feriearbeten genom Arbetsmarknads- och Utbildningscentrum i Flens kommun. Tanken är att fånga upp ungas tankar, idéer och förslag på hur Flens kommun kan bli en ännu bättre kommun att leva och verka i som ung. Utbildningen, för det är en utbildning samtidigt som det är ett feriejobb, är en tre veckor lång kurs i entreprenörskap, inflytande och engagemang. Deltagarna får samma lön som de skulle ha fått som feriearbetande skolungdom i kommunen men skillnaden är att de i dagliga samtal och gruppövningar kommer att inspireras till förändringstänkande. Som avslutning på projektet lämnar de över en rapport till Flens kommun som ska användas i det fortsatta arbetet med att utveckla Flens kommuns varumärke. Initiativet till utbildningen har tagits av Arbetsmarknads- och Utbildningscentrum i samverkan med Näringslivsenheten i kommunen. Framtidsboxen heter företaget som håller utbildningen. Den har tidigare genomförts i flera andra kommuner med stor framgång. Högtidlig KY-examen på Hedenlunda Efter examen väntar jobb. Många på KY-utbildningen får jobb ganska omgående. 8 Redan under studietiden kan företagarna skapa sig en uppfattning om studenten, ungefär som vid en provanställning och studenterna får en bra inblick i företaget och har stora möjligheter att bli den efterfrågade kompetensen. t v å års yrkesutbildning inom praktisk industriteknik avslutades högtidligt på Hedenlunda utanför Flen. Till musik av Prins Wilhelmgymnasiets elever delades examensbevis och blommor ut. Den 15 maj var det examen för den tredje kullen studenter på den kvalificerade yrkesutbildningen Praktisk Industriteknik. I strålande solsken samlades studenterna på Hedenlunda för att få sina examensbevis och njuta av en välförtjänt examenslunch. Rektor Kristina Ljung och ledningsgruppens Stefan Edlund från Volvo Parts höll tal och elever från BCPW underhöll med vacker musik. KY-utbildningen Praktisk Industriteknik har sedan starten 2005 varit både populär och framgångsrik. Den här utbildningsformen ger jobb och intresset för utbildningen har varit stort.