Valinfo Landstingsvalet 2010 Rädda Vårdens program, sid 4 7 Så här kan Du göra skillnad, sid 8-9 Därför räcker inte landstingets pengar, sid 11 Körschema - sista sidan - - 1 -
Männen bako J ag föddes 1959 i Malmberget av föräldrar som lämnade sitt arbetarursprung för studier i Stockholm. Växte sedan upp i Kalix. Blev av ursinniga politiska diskussioner mellan stalinister (mostrar) och socialdemokrater (pappa) före tio års ålder och för all framtid immun mot all politisk propaganda särskilt socialistisk sådan. Läkarstudent i Umeå. Blev 1992 specialist i anestesi och intensivvård (narkosläkare). Påtalade som nyfärdig specialist grova missförhållanden vid Kalix sjukhus inkluderande patientfarlig vård och läkemedelsmissbruk hos överläkare. Det resulterade i en häxprocess riktad mot mig från sjukhusledningen. På grund av för landstinget besvärande massmedial uppmärksamhet avbröts den gången försöken att avskeda mig. Min tjänst flyttades till dåvarande länssjukhuset i Boden utan andra åtgärder. När slakten av småsjukhusen i Piteå, Kalix och Kiruna sedan startade i början av årtusendet, ledd av samma personer som ett halvt årtionde tidigare sänkte Kalix sjukhus, beslöt jag att igen bjuda motstånd, väl medveten om att nya avskedsförsök skulle bli resultatet. Efter några misslyckade försök från landstinget dröjde avsked till 22 februari 2006 och motiveringen löd att jag använt min grundlagsskyddade yttrandefrihet. Avskedet ogiltigförklarades 6 april samma år av landstingets advokat. Den 20 april undertecknades avtal med utbetalning av 40 månadslöner. Det igen misslyckade avskedet innebär att jag efter 40 månader med betald ledighet och sedan 22 juni 2009 är utsatt för olaglig lockout. Tingsrätten i Luleå väntar på att avgöra frågan. Jag värvades i samband med avskedet 2006 till Folkpartiet i Norrbotten och valdes som andra FP-ledamot in till landstingsfullmäktige. Fyra år senare sparkades jag av partiet med exakt samma motivering som tidigare landstinget använde att jag påtalar olagligheter med hjälp av grundlagsskyddad rätt. Återstår nu ett parti Rädda Vården som möjlighet att sanera norrbottnisk sjukvård. Den som steg för steg har monterats ned för att bana väg för helt andra satsningar betalda men oönskade av länets skattebetalare. En vindsnurra utanför Sunderby sjukhus för trettiofem miljoner är det senaste exemplet. Kanske det sista? Sjukvård som täckmantel för organiserad och skattefinansierad ekonomisk brottslighet måste för alla patienters och alla skattebetalares skull äntligen få ett slut. Anders Mansten - 2 -
m rubrikerna springa över ett öppet fält när vi visste att det låg folk och sköt på oss i andra änden av fältet. Jag tyckte vi skulle smyga oss på fienden bakvägen istället. Det tyckte inte försvaret. Varken jag eller försvaret tyckte nog att jag passade som mannekäng åt Saab, Eriksson och Bofors och vi gick skilda vägar. Jag blev vapenvägrare och hamnade på Vattenfall som kraftledningsreparatör. Det var nästan som en sorts legalt Wallraffande och jag kunde i hög grad kombinera det bästa ur bägge systemen. Försvaret å sin sida finns nästan inte kvar. Arbetet har fyllt min tid och varit en källa till både glädje och sorg. En elleverantörs vardag ger rikligt tillfälle till självtillfredsställelse om man gör ett bra jobb. Märkligt nog kunde följa rikligt med ris även om man hade gjort ett bra jobb då av ideologiska och politiskt taktiska skäl. I slutet av 1980-talet när en kommunal pamp som ville bli riksdagsman fick vår koncession indragen brukade jag med glimten i ögat säga, att den optimala administrativa bemanningen på ett litet eldistributionsföretag var en tekniker, en ekonom och en advokat. Tyvärr har utvecklingen med allt snabbare etablerad röta i statsförvaltning och rättsväsende gjort att jag numera fått ändra det till sex advokater och emellanåt även avsätta tid åt sitta i politiskt fängelse utan att ha begått något brott. En allt mer moraliskt urgröpt politik, som inte klarar av att tygla byråkratin, har behövt en yttre fiende att samla massorna mot och jag har stått till tjänst. Med tiden har jag kommit fram till, att vi själva måste avsätta vår adel när den blir allt för oduglig och tar sig allt för stora friheter. Det har svenskarna gjort förr - många gånger. J ag föddes 1956 i Stockholm och växte upp i Övertorneå på 1960- och 1970-talen. Familjens företag var litet, resurserna begränsade. Vi barn fick tidigt börja hjälpa till när det stormade eller eljest blev större elavbrott. Vi fick sköta telefonsvarandet och fungera som förbindelsepersoner. När personalen var tröttkörd kunde man vara med och bistå extra inhyrd personal med lokalkännedom. I lumpen kunde jag aldrig förstå varför vi skulle Bland annat på grund av idrottsskador i familjen blev jag varse hur illa även sjukvården kommit att fungera. Sjukvården är viktig för oss alla och så hotad i Norrbotten att den naturliga konsekvensen blev att sjukvården måste gå före rättsrötan. Om man ska kunna sanera rättsrötan i det här landet är det ju en fördel att inte ha dött i en likbil på väg till Sunderby Sjukhus i avsaknad av vård på hemorten. Mikael Styrman - 3 -
Varför Rädda Vården? Alla har vi sett hur norrbottnisk sjukvård avlövats på grund av felaktig politisk styrning. Vi ser svaga politiska ledare som omger sig med nickedockor. Landstingspolitiker som borde vara starka, kunniga och arbeta för patienternas bästa är idag röstboskap, utan andra uppgifter än att trycka på knappen för byråkraternas egennyttiga förslag. I skydd av en svag politikerkår har särintressen tagit plats. Plus sidoverksamheter som inte landstinget bör ägna sig åt alls. Landstingsbyråkratin växer, som en svamp åt alla håll. Den kostar mer och mer och stryper långsamt vården. Ett sjukt landsting talar om stängda mottagningar, minskade öppettider och nedlagda OBS-platser. De är symptomen på landstingets sjukdom. Nästa år kommer det att handla om stängda sjukhus och ännu längre väg till läkare. Om patienter som allt oftare dör på vägen. Som sedan inte behöver ambulans utan likbil. Det är den bilden vi vill visa och protestera mot - med hjälp av vår blandade ambulans och likbil på vår valturné. De som drar nytta av ordningen, de som härskar genom att söndra, vill att vi förlorar oss i detaljer. Om enstaka öppettider eller OBS-platsers vara eller inte vara. Vi måste sluta låta oss luras. Utan ett friskt landsting kan inget rädda öppettider eller OBS-platser. Utan en kvalificerad vård kan ingen rädda sjuka patienter, lokala OBS-platser eller ej. Om man funderar inser man, att enda vägen idag är att bota landstinget. När sjukdomen är botad kommer symptomen att försvinna. De etablerade partierna tiger om planen att efter valet stänga sjukhusen Kalix, Piteå och Kiruna. Ja, de stängs förstås inte genast. Först kamoufleras det med hjälp av propaganda och skyltar Närsjukhus - så att vi ska tro att de finns kvar. I verkligheten avlövas de och blir odugliga till kvalificerad sjukvård. Sedan läggs de ned. Vi vill tala klartext. Sedan ta itu med problemen. Vi vill lägga ned all onödig byråkrati för att använda pengarna till sjukvård istället. Välkommen att del av vår beskrivning av vad vi vill åstadkomma och varför. Kom sedan gärna för att lyssna på oss och tala med oss - när vi besöker Din kommun. Körschema för Luleå-Ambulansen finner du på sista sidan. Anders Mansten Mikael Styrman Redaktionsruta Utgivare: Rädda Vården, Matarengivägen 15, 957 31 Övertorneå Fax: 0927-771 85, mikael@ekfors.net, Produktion: Toolanen IT, greger@tornedal.se Tryck: GTC Print AB, Luleå, info@gtc.se, Upplaga: 130 000 ex. Extratidningar finns för avhämtning - kontakta via e-post: greger@tornedal.se - 4 -
Fem akutsjukhus i Norrbotten Av Norrbottens fem sjukhus är idag två av dem fullvärdiga. Gällivare och Sunderbyn. Övriga tre, Kalix, Kiruna och Piteå, är än så länge medicinska akutsjukhus men med varierande verksamhet inom opererande specialiteter. Piteå är exempelvis ett av Sveriges största ortopedsjukhus, framför allt för byten av höft- och knäleder. Omedelbart efter valet kommer slakten av tre låtsassjukhus att fullföljas. Undan för undan naturligtvis, som man alltid har gjort. Alla partier i fullmäktige är med på upplägget, liksom att mörka det helt tills valet är avklarat. När närsjukhusreformen är genomförd ska så många patienter som möjligt i södra, norra och östra Norrbotten vårdas på sjukhus med inga, eller möjligtvis några få utbildade sjukhusläkare. Övriga då ersatta av distriktsläkare som bytt titel på namnskylten till akutläkare. Drivkraften bakom reformen heter besparing. Betalar med sina liv och sin hälsa gör redan människor i länets utkanter. Snart kommer ännu fler att drabbas. En vårdcentral i varje kommun F ör fyra år sedan presenterade landstinget siffror som visade att distriktsläkare i Norrbotten träffade mellan tre och fyra patienter per dag i genomsnitt. Sedan dess har kollapsen fortsatt. Läkarföreningen larmade nyligen om att etthundra primärvårdsläkare fattas. Stafettläkarkostnaderna är högst i landet. Primärvårdens kostnader totalt - 5 - Det räcker därför inte att bara avstyra framtidens närsjukhus. Idag är tre sjukhus dödsfällor för patienter med akut operationskrävande sjukdom. Från och med i höst blir de undan för undan dödsfällor för ännu många flera. I den del av vårt land där människor redan idag dör först. Rädda Vården ensamt eller med stöd från andra partier vill återställa fem kompletta akutsjukhus med medicinsk och opererande verksamhet. Akut barn- och kvinnosjukvård ska fortsätta bedrivas vid två sjukhus som idag. är högsti landet. Trots det planerar landstinget att sjukhusvården i framtiden under skyltarna närsjukhus ska skötas av primärvården. Människor bör ställa frågan: Vilken verklighet lever ansvariga chefer i? En offentlig av landstinget skött vårdcentral ska finnas i var och en av länets fjorton kommuner. Av den borgerliga regeringen nyligen genomförda vårdvalsreformen bör sedan användas för att, undan för undan, bilda små och självständiga öppenvårdsenheter där driftsformer kan och bör varieras privata, kooperativa eller andra. På det sättet kan Norrbottningar i framtiden erbjudas bassjukvård till rimligt pris och med tillräckligt hög kvalitet. Rädda Vården ensamt eller med hjälp av andra partier vill efter valet behålla en vårdcentral i varje kommun och överlåta all övrig primärvård till andra än landstinget.
Sälj landstingshuset S vensk sjukvårdsbyråkrati har under decennier löpt amok. Antalet sjukvårdsbyråkrater i Sverige är idag är lika som antalet läkare. I ett av Europas läkartätaste länder. Samtidigt har arbetet vid landets sjukhus och vårdcentraler förändrats och handlar idag mindre och mindre om möten med patienter och mer och mer om administrativt arbete. En svensk sjukhusläkare träffar enligt aktuell statistik drygt två patienter per dag. Siffran är lägst i Europa. Utöver de snabbt växande kraven på dokumentation och rapportering till landstingskanslierna skyller sjukhusläkarna sitt synbarliga ointresse för patienter på klumpiga och tidskrävande datasystem och bristen på läkarsekreterare. De som avskedats och ersatts av byråkrater och som tvingar läkarkåren att sakta spela pekfingervalsen på datorn istället för att möta patienter. Lösningen? Att befria sjukvården från onödig byråkrati. Rädda Vården vill ensamma eller med stöd från andra partier sälja landstingshuset och säga upp all administrativ personal utom sekreterare vid arkiven, lönekontoret i Boden och läkarsekreterare. En ny cirka tio personer stor landstingsledning placeras vid Sunderby sjukhus. Fem sjukvårdsförvaltningar Under sjukvårdens glansperiod i vårt land, fram till mitten av 70-talet, fattades många beslut av lokala politiker i sjukvårdsförvaltningar uppbyggda kring sjukhusen. Idag har politiskt inflytande undan för undan monterats ner och politikerna har i praktiken helt förlorat sin tänkta demokratiska funktion. Makten har övertagits av tjänstemän, dock inte ansvaret, vilket överlåts till sjukvårdsanställda och lite en kort stund vart fjärde år - till politikerna. Resultatet har blivit det förfall vi alla ser och drabbas av. Sjukvård, liksom allt annat mänskligt, kräver ansvarstagande för att fungera. När ansvaret sviktar inom sjukvården blir konsekvenserna tydligare och hemskare än - 6 - på andra områden. En lokalt förankrad politisk organisation med tillhörande lokal styrelse är central för möjligheten att åter ge sjukvården öppenoch sjukhusvård tillsammans rätt förutsättningar att ta ansvar för hela sin befolknings behov av god sjukvård. Rädda Vården kommer att skära bort allt det dödkött inom politisk och administrativ organisation som gällande lagstiftning medger och återställa fem sjukvårdsförvaltningar i Norrbotten med tillhörande politisk organisation och lokal styrelse.
Fler distriktssköterskor K ronjuvelerna i svensk bassjukvård är sedan ett århundrade distriktssköterskemottagningarna. Några av landstingets svartaste brott som ökat de senaste åren är nedläggning av dessa mottagningar i glesbygd. Särskilt med tanke på Norrbottens geografi och befolkningsfördelning. Utvecklingen måste brytas och vändas. Också med tanke på den av landstinget erkända misär som präglar vården till döende patienter. Den som landstinget vill bryta med hjälp av satsningen på enstaka palliativa sjuksköterskor knutna till sjukhusen. I praktiken ett slags dödsbyråkrater eftersom god vård i livets slutskede kräver lagarbete och nära samarbete mellan dem som vårdar patienter hemma distriktssköterskorna och på sjukhus. Rädda Vården vill ensamma eller tillsammans med andra partier kraftfullt bygga ut distrikssköterskevården i hela länet och samtidigt uppmuntra samarbetet mellan distriktssköterskor och sjukhus. Den av landstinget planerade palliativa satsningen skrotas helt. Helikoptrar som bara räddar liv om de flyger T ransportorganisationen för sjuka människor hotas i Norrbotten av kollaps till följd av redan genomförda och planerade strukturförändringar på sjukhusen. För ambulanssjukvården är lösningen att återställa fem fungerande akutsjukhus. När det gäller flygburna transporter är situationen mer k o m p l i c e r a d. Vi slösar idag orimligt mycket pengar på flygfordon som används alldeles för lite. Särskilt gäller detta helikoptertransporter. Vi har idag en helikopter i Gällivare, bemannad med två piloter, en narkossköterska och läkare vardera, som i arktisk miljö står stilla på grund av väderförhållanden cirka hundra kalenderdagar per år. Övrig tid minimeras antalet uppdrag på grund av höga flygkostnader med hjälp av skandalösa kontrakt. Det kostar pengar och människoliv. - 7 - Rädda Vården vill ensamma eller med stöd från andra partier ersätta dagens organisation med tre rationellt upphandlade och bemannade helikoptrar. En vid kusten och två i inlandet. Det kan göras, sedan gällande kontrakt brutits, till oförändrat pris jämfört med idag. Foto: Rickard Gillberg / Norrlandsflyg.
Hur vill Du ha det? Fråga Dig gärna så här: Hur vill JAG att valet ska gå till? Är det så, som det står i Sveriges grundlag, att all makt i Sverige utgår från folket, det vill säga från mig? Vill jag bara kunna rösta på de etablerade partiernas toppstyrda listor? Listor där centralpolitrukerna i Stockholm bestämt vem som toppar listan och en liten grupp mobbare genomdriver vem som kommer med på listan och kan bli invald? Som om jag vore satt under förmyndare? Eller vill jag själv bestämma vem som ska väljas in i Landstinget för att tillvarata mina intressen? Så här kan Du göra skillnad! Landstingsfullmäktige består av 71 platser. För att ha majoritet att stoppa sjukvårdens förfall och vända utvecklingen behöver Rädda Vården, ensamma eller tillsammans med andra, 36 platser. Att bara välja in Anders Mansten och Mikael Styrman kan vara poänglöst. Men tillsammans med andra norrbottningar kan Du välja in minst 36 kloka och ansvarskännande norrbottningar. Då kan vi ta tillbaka demokratin från partipolitrukerna. Vi kan återta kontrollen över sjukvården från den egennyttiga byråkratin. Då kan vi göra skillnad. Rädda Vården erbjuder Dig en sådan möjlighet. I årets landstingsval kan Du, tillsammans med andra, välja in personer som delar Rädda Vårdens värderingar. Personer som Du själv har förtroende för och som kommer att agera för Norrbottens befolknings bästa. Om Rädda Vården får tillräckligt många röster för att ta platser i landstingsfullmäktige kommer de in som har fått flest röster. Vi, Anders och Mikael, vill se bra kandidater från alla Norrbottens kommuner. Då kan vi företräda Dig och alla norrbottningar på ett bättre sätt i landstingsfullmäktige. Kom ihåg, att det är Du som bestämmer vem som ska utforma Norrbottens sjukvård. Sjukvården blir lika bra som de kandidater Du röstar in i landstingsfullmäktige. Så, vem vill Du att ska företräda Dig i landstingsfullmäktige? - 8 -
Så här röstar Du på Rädda Vården: 1) Ta en blank valsedel och en penna. 2) Skriv Rädda Vården. 3) Skriv namnet på Din kandidat. Tänk på Skriv gärna kandidatens hemort och adress. Då kan han/hon lätt identifieras. Anders Mansten däremot, är ett ovanligt namn, som inte medför någon förväxlingsrisk. - 9 -
Sverige har varit i krig senast år 1809. Stora delar av Europa har helt eller delvis ödelagts av krig under 1900-talet. Många länder har ödelagts två gånger. Andra länder har både ödelagts och tvingats erlägga krigsskadestånd. Sverige som förskonades från de europeiska krigen satt således i guldsits 1945 när resten av Europa skulle återuppbyggas. Allt gick att sälja och till vilket pris som helst. I Sverige spreds den ogrundade självupptagna myten att omvärlden köpte på grund av den höga svenska kvalitén. Sanningen var mindre smickrande. Omvärlden köpte för att de led brist på allting och Sverige stod med intakta industrier och var oförhindrad att leverera. Låg förädlingsgrad Redan efter andra världskriget grundlades allvarliga systemfel i svensk ekonomi. Eftersom man fick bra betalt för råvaror och halvfabrikat utvecklades inte den kompetenskrävande industrin lika väl som i övriga Europa. Överkonsumtion av välfärd Genom främst socialdemokraternas försorg unnade Sverige sig en betydande överkonsumtion av trygghet och välfärd. Byråkratin svällde okontrollerat åt alla håll och fortsätter att svälla utan kontroll än idag. Allt fler fattiga Utan att folket riktigt har förstått det, har landet idag slutat tjäna pengar. Allt färre industrier finns kvar i landet. Fler är arbetslösa eller har låtsasarbeten. Bidragstagarna blir fler. Trots bidrag växer de fattigas skara. I andra länder kan bidrag förekomma men inte alls i samma omfattning som i Sverige. En skillnad till finns. Människorna är inte lika fattiga i andra länder. Hur väl hävdar vi oss? Vi har gjort en jämförelse mellan en svensk sjuksköterska och en amerikansk dito: De amerikanska priserna har räknats om med kursen 2006-09- 08 7,3419 kr. Alla belopp i svenska kronor. Jämförelsen gäller ett autentiskt fall i Boston. Bruttolön per år 300 000 719 506 Skatt -106 188-187 017 Delstatsskatt 0-35 975 Sjukförsäkring, 0-3 920 - hela familjen Tandvårdsförsäkring, 0-260 - hela familjen Nettolön per år 193 812 492 280 Den amerikanska sköterskan har således 298 468 kr mer i nettolön än den svenska sköterskan eller mer än dubbelt så mycket. Dessutom förmånliga avragsregler för räntor och avskrivningar. Varför ingen bra lön i Sverige? Vi har kollat prisnivån för den aktuella familjen i Boston. Jämför själv med egna kostnader: Räntenivå på huset: 30-årig bunden ränta; 5,79 % Fastighetsskatt: 3 % Dagis kr per dag och barn 329 2-familjshus 2,7 Mkr Husförsäkring kr/år 7 342 Gas+El+Vatten kr/år 22 025 Läkarbesök, kr per besök 110 Och så några jämförelser med svenska priser (2006): Bensin, liter 11,21 5,36 Lättmjölk, liter 7,50 12,88 Smör, 500 g 21,90 47,76 Ägg, 15 st 23,90 22,63 Bröd, 600 g 9,90 16,24 Fläskkotlett, kg 74,90 87,55 Spagetti, kg 23,92 9,90 Körsbärstomater, 250 g 24,90 21,72 Corn Flakes, 500 g 19,90 26,90 Bacon, 140 g 11,80 6,70 Mjöl, 2 kg 13,90 15,81 Maten tycks vara något dyrare i USA men å andra sidan tycks ju amerikanen ha råd att betala. Hur kan amerikanen ha så mycket mer köpkraft? Jo, Sveriges välfärd bygger på att man utnyttjar lågavlönade. Många jobb måste vara lågavlönade annars kan staten inte sysselsätta stora mängder människor med låtsasarbeten. Det är de fattiga som betalar det ineffektiva systemet inte de rika. När Göran Persson glatt lovar att för 45 miljoner förlänga en startbana i Pajala som inte behövs och som är byggd på fel plats, så är det inte jultomten som betalar, inte heller de rika. Det är sjukvårdsbiträden, städerskor och arbetare som betalar. Gustaf Möller, tidigare socialdemokratisk socialminister har sagt: Varje bortslösad skattekrona är en stöld från de fattiga Tyvärr är senare tiders politiska ledare okänsliga inför detta. Är det den fattiges lott - att rösta på någon som plundrar en och stirra missunnsamt på den som har det bättre ställt och sprida illvilligt förtal bakom ryggen när den korrumperade statsapparaten sprider sina lögner om folk? Eller går det att ta sig ur det genom att rösta bort oduglingarna? Hur mycket stryk tål svenska folket? Hur fattiga måste vi bli innan vi kastar oket? P.S. Vår amerikanska referensfamilj har även mannens lön att leva på. D.S. Mikael Styrman - 10 -
Därför räcker inte pengarna T ill stor del beror landstingets underskott på att man ägnar sig åt saker som man över huvud taget inte ska hålla på med - och som man inte klarar av. Det blir sällan så tydligt som när landstingsråden Agneta Granström (mp) och Kent Ögren (s) blev intervjuade i Nordnytt den 6 augusti (kan ses på svt play). Istället för att lägga ned pengarna på sjukvård vill landstingspolitiker nu bygga ett vindkraftverk för 35 miljoner. Enligt Granström och Ögren kan det inte bli lättare. Förutsättningarna för det är goda förkunnar de myndigt och det går inte att ta miste på att det är sakkunskapen som talar. Granström fyller på med att det bara är att dra en egen kabel direkt in i sjukhuset och koppla in. Osökt kom jag att tänka på när en person en gång sa åt mig: Det är väl ingen konst att bygga kraftledningar. Bara att gräva en grop i marken, resa stolparna och dra linor. Och det är klart, uttryckt på det sättet verkar det ju enkelt. Synd att inte vi inom kraftindustrin har förstått det. Här har vi tydligen helt i onödan, i decennier, utbildat folk till linjemontörer i tron att det är ett yrke som faktiskt kräver yrkeskunskap För att återvända till landstingets vindkraftplaner är ett modernt sjukhus fullproppat med elektronik som kräver mycket hög kvalitet på elleveransen för att fungera tillförlitligt. Ett vindkraftverk har som regel stor effekt och producerar utomordentligt oregelbundet med påtagliga återverkningar på spänningsnivåerna. Mycket värre ändå är att rotorbladen tre gånger per varv passerar kraftverkets pelare varvid bladen, och rotorn, bromsas upp för att strax efter accelerera. Man behöver nog inte vara särskilt bevandrad i detta för att inse att det vore förödande för - 11 - all elektronisk utrustning ansluten till sjukhusets nät. Man kan naturligtvis bygga ett vindkraftverk på platsen, enligt Granströms och Ögrens intentioner. Det är till och med lämpligt att ansluta det till sjukhuset, men bara på ett villkor: Det är lämpligt, om avsikten är att föra den medicinska nivån på Sunderby Sjukhus tillbaka till vad den var före elektronikens intåg, på Florence Nightingales tid. Hon var, enligt Wikipedia, en av grundarna av det moderna sjuksköterskeyrket. Under Krimkriget, 1853-1856, lyckades hon sänka dödligheten bland soldaterna på sin avdelning med en faktor tjugo eller trettio genom bland annat bättre hygien. Fast hon sysslade ju med sjukvård. Hon trodde inte att hon var elektriker. Mikael Styrman
Man är som en bon Felavhjälpning i midnattssol. I sina memoarer skriver en av Ekfors-bolagets grundare, J E Rova: År 1916 tog kronolänsman M. Ström, C. F. Engberg, Karl Kivijärvi, B. O. A. Utterström och jag initiativet till att bygga en kraftstation i Ekfors för att därifrån framdraga elektrisk belysning till i första hand Övertorneå och Hietaniemi socknars folktätaste byar. Så långt bolagets grundare. En generation före Genom initiativet att starta ett eget elverksbolag fick de folkrikaste byarna i vad som numera är Övertorneå och Haparanda kommuner elektrisk ström runt 1920. Till stor glädje för befolkningen i dessa byar och till lite mindre glädje för befolkningen i angränsande byar som fick vänta till 1949-1955 (en generation) innan staten drog el till dessa. Ombyggnadsberget tornar upp sig Eftersom Ekfors-bolagets ledningar byggdes med oimpregnerade stolpar, som gjordes av de träd som växte i ledningsgatan, var det inbyggt i systemet att de skulle behöva förnyas efter 20-30 år. Det föreföll vara ett litet problem runt 1920 men redan på 1940-talet förstod man att det var betydligt större. - 12 - Hela ledningsnätet behövde förnyas samtidigt och inga pengar fanns. Inga anslutningsavgifter av betydelse hade tagits ut och något kapital för förnyelse av elnätet hade inte heller ackumulerats. Till råga på allt rådde råvarubrist under och efter andra världskriget. Nytt ställdes mot gammalt När staten elektrifierade angränsande områden och stod med nybyggda ledningar var Ekforsbolagets ålderstigna ledningar i kraftigt behov av förnyelse. En föga avundsvärd situation. Nöden blev uppfinningarnas moder. Man bytte ut var tredje stolpe så att de nyinresta stolparna fick hålla uppe sina ruttna kollegor. På så sätt kunde driften hållas igång tills man fick råd att förnya resterande stolpar. Vattenfall var servicebyrå I början av 1960-talet byggdes
de i Puerto Rico Välröjt, lättskött efter att bilden togs även helikopterkvistat. Billigt och lättskött även för skogsägaren. merparten av huvudledningsnätet om av entreprenör. Övertorneå-Korva-Juoksengi 1965, Bäckesta-Karungi 1965, Karungi- Haparanda 1968. Som kuriosa kan nämnas att Bäckesta-Karungi byggdes om av Vattenfall. På den tiden fungerade Vattenfall som servicebyrå gentemot övriga svenska elverk. Det skulle snart komma att förändras. Eftersom socialdemokratin ville förstatliga alla svenska elnät fick Vattenfall andra uppgifter och förvandlades från samarbetspartner till hårdhänt konkurrent. Svårast för Ekfors att hantera blev rättsväsendets och myndigheternas oförmåga att behandla privata och statliga elbolag lika. 1970-1972 byggdes en andra ledning mellan Ekfors och Övertorneå varefter den ursprungliga förnyades. Det förbättrade försörjningssäkerheten för kommuncentrat påtagligt. Efter dessa ombyggnader var försörjningssäkerheten för de många kunderna tryggad och man kunde lägga mer tid och kraft på förnyelse av lågspänningsnäten. Generatorn i Ekfors nedre kraftverk på väg till Småland för omlindning i samband med renovering av båda kraftverken. - 13 -
Ute på förebyggande besiktning eller ute och retar gallfeber på missunnsamma typer? Negativt jämförelseobjekt Under alla dessa år kom med tiotalet års mellanrum propåer om socialisering av Ekfors-bolaget varvat med en och annan maktkamp inom bolaget. Socialisering av Ekfors blev den fråga med vars hjälp nedre tornedalspolitiker kunde profilera sig och ta sig upp. Någon egentlig vilja att socialisera Ekfors-bolaget fanns inte från statens sida. Det berodde på att Ekfors var användbart som argument för socialismens fördelar. Med nya statliga ledningar och gamla privatägda ledningar intill varandra kunde ju socialism framstå som ett förträffligt samhällssystem. Efter de tunga ombyggnaderna kunde ledningsgatorna röjas upp ordentligt vilket delvis gjordes av kriminalvården på entreprenad 1980. Det var min första kontakt med kriminalvården. På den tiden blev man ännu inte, som frispråkig egenföretagare, inlåst i fängelse. 10 m ledningsgator redan från start Ursprungligen avtalade 10 m breda ledningsgator blev ordentligt upphuggna, till stor glädje för bolaget och dess kunder och till lite mindre glädje för Vattenfall och dess kunder som hade 6 m gator. 1982 byggdes Luppio-Bäckesta som kom att bli den sista sträckan på lång tid som byggdes om i befintlig sträckning. Utslagsgivande väderförhållanden Åren 1982-1986 följde ett flertal stora stormar som bolaget klarade väl. Svårast var Mauri-Myrsky, som vi säger här, därför att den inträffade på Mauridagen i den finska almanackan, 22 september 1982. Det tog 20 timmar innan sista såväl hög- som lågspänningsfelet var lagat. Den sista kunden som fick tillbaka strömmen var Kalle Korvi i Kukkola som hade fasfel därför att linorna till Toivolansaari hade - 14 - slagit ihop i den hårda vinden. Det visade sig senare att Vattenfall behövde mer än 13 dygn innan man hade lagat alla högspänningsfel och hur länge det dröjde innan lågspänningsfelen åtgärdats törs man inte tänka på. Liten mening men med stor verkan I början av 1980-talet kom en kund in på kontoret, jag har tyvärr glömt vem. Jag har funderat på en sak, sa han. Varför bygger ni inte ledningarna längs vägen istället? Det borde ju vara enklare. Beror det på besvärliga markförhandlingar? Jag vet inte, men det kanske det gör, svarade jag. Därmed hade denna vår kund startat en process som så småningom ledde till att vi flyttat ut många ledningar till väg. Det kom att ske under stort motstånd från Vattenfall. De lät sina markförhandlare delta
på våra ledningsförrättningar som våra markägares ombud, för att stoppa omstruktureringen. Våra markägare, som hade kunnat följa konsekvenserna av stormarna inom vårt område och ställa dem mot situationen i angränsande nät, lät inte lura sig. Lammirova-Siekasjärvi, Lampisenpää-Svanstein, Korpikylä samt Karungi-Kukkolaforsen kunde byggas längs väg under 1980-talets senare hälft. Bättre nät intensifierar socialiseringssträvanden Detta satte verkligen fart på socialiseringssträvandena för nu hade situationen vänt. Staten var nu placerad i strykklass och det socialistiska systemets oförmåga att ändra kurs var plågsamt uppenbart. På senare tid har Ekfors-bolaget börjat bygga väg i ledningsgatorna vilket lett till att socialiststaten gjort gryningsräder och anhållit mig. Bolaget sattes under tvångsförvaltning därför att grova skattebrottslingar som vägrade betala räkningarna inte anslöts till nätet. S-partiet, med tyst bifall från mutkolvar i de andra partierna, åstadkom en massiv borgenärsattack varigenom man fick banken att säga upp bolagets lån för att få bolaget i konkurs. Hittills har ett tiotal försök gjorts. I förlängningen på detta har en lokal småpåve hittat på att kommunerna inte ska betala vägbelysningsräkningarna. för länsstyrelsens folk tycks vara att hindra lokalbefolkningen att bygga vid vatten. Värst är kanske att de använder helikopter. Ja inte just att de använder helikopter utan att de åker runt i fjällen och driver ut djur ur gryten för att montera sändare och diverse grejor på dem. Det är minst sagt oetiskt. Jag tycker att de bär sig åt som naturnazister. Naturvårdens doktor Mengele. Mycket dumt får man använda skattemedel till i det här landet, men det tar nästan priset. Var kommer utvecklingsfientligheten ifrån? Under samma tid har Ekfors-bolaget helikopterkvistat hela 20 kv-nätet varigenom träden blir mindre benägna att falla mot ledningarna eller böja sig mot dessa när det faller blötsnö. Som enda svenska elverk har bolaget egen helikopter. I USA är helikopteranvändandet utbrett. I Sverige har bara Ekfors egen. Det beror nog på två saker. I vårt land måste elverkschefer som vill köpa helikopter dra frågan genom en lekmannastyrelse vilket väl ungefär är som att be om sparken. Det sammanhänger nog med att det i 70 år varit mycket närmare från Sverige till Sovjetunionen än till USA. Jag menar inte geografiskt. Om man tittar i backspegeln så har vi jobbat konstruktivt framåt och samhället strävat bakåt med klackarna i backen. Vi har fått släpa en ovillig politrukapparat med ändan före in i framtiden. Se där, det var ett axplock om hur det är att vara egenföretagare i Sverige och bedriva samhällsnyttig verksamhet efter 70 år av socialdemokrati och fyra år av alliansregering. Man är som en bonde i Puerto Rico. Mikael Styrman VD, Ekfors-bolagen Naturnazisternas ögonsten Att vi sköter nätet och ser till att vi kommer fram och kan reparera ses inte med blida ögon av länsstyrelsens folk. Det är ju för övrigt inte bara privata elverk de tycker om att trakassera. De är lika bra på att stjäla människors skog också och ställa den för fäfot. En annan viktig sak Helikopterkvistning pågår i närheten av Ekfors. - 15 -