Landsbygdsutveckling i strandnära lägen

Dnr 2010-0564-502

2 Dnr 2010-0564-502 Landsbygdsutveckling i strandnära lägen -en del av den framtida utvecklingen kring kommunens sjöar Antagandehandling Antagen av kommunfullmäktige 2012-- Medverkande tjänstemän: Mikael Klaesson Paul Hultberg Jan Åsberg Monica Kollberg Håkan Sterner Sven-Åke Svensson Peter Larsson Peter Johansson Roger Rudolfsson

Introduktion 3 Dokumentet är framtaget för att ge en samlad bild av kommunens syn och avsikt vad gäller landsbygdsutveckling i strandnära lägen samt för att synliggöra information om kommunens sjöar och vattendrag. Planering för strandnära bebyggelse har inte funnits i Sverige på mycket länge. Stelbenta strandskyddsbestämmelser har gjort att vissa storstadskommuner kunnat hårdexploatera med bostadsbebyggelse utmed stränderna medan mindre kommuner har varit bundna till en strikt tillämpning av lagen. Intrycket har blivit att bebyggelse tillkommit planlöst under många år. Genom den gällande lagstiftningen får landets kommuner en möjlighet att genom sin översiktsplan styra tillämpningen på ett lokalt anpassat sätt. Naturvårdsverkets handbok 2009:4 Strand- Dnr 2010-0564-302 skydd- en vägledning för planering och prövning har använts som underlag för detta tillägg till översiktsplanen. Detta material ska hanteras som ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. När ny översiktsplan arbetas fram kommer detta material att ingå i den. Syfte Syftet med utredningen Landsbygdsutveckling i strandnära lägen i Eksjö kommun är att översiktligt ge en bild och framtidsvision av vilka möjligheter kommunen med dess befolkning och framtida invånare har att bebygga områden kring våra stränder. Utredningen ska ses som en guide för att ge projekt i strandnära lägen rätt utgångspunkt och syfte. Utredningen syftar inte till att exploatera alla våra stränder utan peka på lämpliga platser och tillvägagångssätt så att en planeringsmässig hållbarhet uppnås.

4 Innehållsförteckning Information och förarbete Motiv och motivering till utredningen... 5 Vad är strandskydd?... 5 Strandskyddslagen nu och då... 6 Fri passage... 6 Stränder -en stor tillgång för landsbygden... 7 Bevarande kontra exploatering... 7 Kriterier vid landsbygdsutveckling i strandnära lägen... 8 Strategier och förutsättningar... 9 Inventering av sjöar och vattendrag... 9 Aktuella LIS sjöar... 11 Index över LIS-områden... 12 Särskilda hänsynstaganden vid detaljplaneläggning och bygglovprövning... 13 Solgen... 14 Mycklaflon... 18 Södra vixen, Högakullasjön... 20 Härstensbosjön... 22 Höreda... 24 Ingarpasjön 26 Hult... 28 Försjön, Ägersgölen 30 Skedesjön 32 Bruzaholm... 34 Hjältevad... 36 Hjälten, Kålltorpssjön 38 Ingatorp... 40 Mariannelund... 42 Åsjön, Skruven 44 Bellö... 46 Bellen 48 Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar... 50 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)... 50 Här befinner vi oss i planprocessen... 52 Slutligt förtydligande... 52 Frågor och svar... 53 Länsstyrelsens granskningsyttrande... 54 Referenser... 57

Motiv och motivering till utredningen Vad är strandskydd? 5 Kommunerna kan enligt den nya strandskyddslagstiftningen redovisa lämpliga områden där en byggnad eller anläggning kan bidra till landsbygdens utveckling. Syftet är att långsiktigt stimulera den lokala utvecklingen. Reglerna gäller endast i områden som har god tillgång till strandområden och där man kan bygga utan att strandskyddets syften åsidosätts. På kartan på sidan 11 visas ett antal sjöar. Delar av dessa sjöar uppfyller de krav som ställs för att utgöra särskilt skäl för landsbygdsutveckling i strandnära läge (s k LIS-område). Detta betyder att det generella strandskyddet kan differentieras utifrån lokala förutsättningar, d v s att det kan vara möjligt att få dispens för åtgärder inom det generella strandskyddet, som är 100 meter. För att trygga allmänhetens tillgång till fria stränder och bevara goda livsvillkor för växt- och djurlivet på land och i vatten ska det säkerställas en fri passage mellan strandlinjen och byggnader/ anläggningar. För enstaka nya bostadshus räknas dock inte landsbygdsutveckling som särskilt skäl att bygga i LIS-områden. För att få bygga enstaka nya bostadshus i LISområden ska det nya bostadshuset byggas i anslutning till ett redan befintligt bostadshus. Vad som menas med i anslutning till bedöms från fall till fall och kan skilja sig mellan olika delar av landet. Endast i undantagsfall och i glest bebyggda delar av landet kan detta avstånd vara mer än 200 meter. Eksjö kommunen är en landsbygdskommun. Någon arbetspendling till regioncentra (Jönköping) förekommer inte i någon större omfattning. Kommunen är en skogsbygd med stor tillgång till allemansrättsligt tillgängliga sjöar, vattendrag och stränder. För att försöka bibehålla servicenivån, till framförallt skolor och dagligvaruhandel, behöver bostadsbyggandet stimuleras. För att behålla en levande landsbygd i hela kommunen kan även turistnäringen behöva utvecklas. Den nya strandskyddslagen ger möjligheter att etablera bostäder och t ex turistanläggningar i attraktiva lägen. Fritidsboende och turism i kombination med andra verksamheter kan vara ett sätt att bo kvar på landsbygden. Detaljerade beskrivningar av avgränsade strandområden som är lämpliga LIS områden redovisas längre fram i detta dokument. Strandskyddet är ett generellt skydd och gäller på ett likartat sätt i hela landet med vissa geografiska skillnader. Bestämmelserna gäller oavsett om området är tät- eller glesbebyggt, om det finns gott om sjöar och vattendrag eller inte och oavsett vilka naturtyper eller arter som finns i området. Naturen behöver inte vara extra skyddsvärd för att bestämmelserna ska gälla. Bestämmelserna gäller vid alla kuster, sjöar och vattendrag oavsett storlek. Det skyddade området är normalt 100meter från strandkanten både på land och i vattenområdet och inkluderar även undervattensmiljön. Länsstyrelsen kan under vissa förutsättningar utvidga eller upphäva strandskyddet. En utvidgning kan göras upp till 300meter om det behövs för att tillgodose strandskyddets syften. Strandskyddet kan i vissa fall upphävas för ett område som uppenbart saknar betydelse för strandskyddet. Strandskyddet och allemansrätten gör Sverige unikt, skyddet av våra stränder är en värdefull naturtillgång med omfattande biologisk mångfald och en källa till naturupplevelser. Strandskydd och allemansrätt gör vårt land unikt i ett internationellt perspektiv. Strandskyddet ska långsiktigt trygga förutsättningarna för att medborgarna ska få tillgång till strandområden genom allemansrätten. Dessutom ska strandskyddet bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. Allemansrätten tryggar allmänhetens tillgång till naturen. Det ger oss möjlighet att röra oss i naturen under förutsättning att vi visar hänsyn och varsamhet i vårt umgänge med den. Den strandnära zonen, där övergången mellan land och vatten ger utrymme för olika livsmiljöer och funktioner, är mycket värdefull på många sätt. Ur ett biologiskt perspektiv är strandområden mycket artrika och värdefulla områden, dit många rödlistade arter är knutna. Strandområden är också värdefulla som till exempel skydd för övervintring, som korridorer och kantzoner i landskapet. Strandområden ger också goda möjligheter till rekreation och friluftsliv. Den öppna landskapsbilden, natur- och kulturmiljön samt möjligheten till aktiviteter bidrar till strändernas starka attraktion.

6 Strandskyddslagen nu och då Nya strandskyddsregler med bättre hänsyn till lokala och regionala förutsättningar har införts. Ett differentierat strandskydd som förstärks i områden med högt exploateringstryck och gör det lättare att få bygga hus vid stränder i landsbygdsområden med god tillgång till stränder. Det är huvuddragen i de strandskyddsregler idag gäller. Reformeringen av strandskyddet var efterlängtad. - Fler kommuner behöver kunna planera för sin egen utveckling. Fler människor behöver kunna förverkliga drömmar om ett strandnära boende. Det är en nyckel till fortsatt utveckling av Sverige, menar f.d. miljöminister Andreas Carlgren. - Det har blivit allt mer tydligt att dagens strandskydd och dess tillämpning inte fungerar. Reglerna har lagt en död hand på glesbygden medan fribiljetter givits till fortsatt exploatering i redan hårt bebyggda sjönära områden. Behovet av förändring är stort. Utgångspunkterna för regeringens arbete har varit att dagens regelverk för strandskyddet uppvisat en rad brister: -skyddet är ineffektivt och tillåter fortsatt exploatering där exploateringen redan är stor. -skyddet uppfattas som stelbent då dess utformning inte tar hänsyn till skillnader mellan olika delar av landet. -reglerna leder till beslut på otydliga och oklara grunder -strandskyddets legitimitet urholkas då tillämpningen uppfattas som godtycklig och slumpmässig. Fri passage Fri passage skall enligt 7 kapitlet 18 f MB lämnas så att det område som ligger närmast intill strandlinjen lämnas fritt för att allmänheten skall kunna passera samt för att främja djur- och växtliv. Dock är undantag möjligt i de fall då fri passage med hänsyn till de planerade byggnadernas eller anläggningarnas funktion inte är möjligt. Vid kommunal planläggning skall regeln gällande fri passage tillämpas och framgå, detsamma gäller dispensbeslut som ges i enlighet med de särskilda dispensgrunderna. Strandskydd råder alltjämt inom område för fri passage. Omfattningen av området som skall lämnas för fri passage skall utgöras av ett område om minst några tiotals meter. Detta kan variera beroende på de specifika förutsättningar som råder på platsen. Att fri passage lämnas kan ej utgöra dispensgrund eller vara ett skäl för att upphäva strandskyddet. Rimligtvis skall dock den fria passagen anpassas efter landskapets karaktär och förutsättningar samt till redan befintlig bebyggelse. Passagen skall vara så pass bred att den som vill passera förstår att det är möjligt och tillåtet. Vid utformningen av den fria passagen bör man ha i åtanke att den aktuella strandens betydelse kan komma att förändras med tiden. Fri passage ska alltid lämnas vid strandkanten såvida etableringens eller anläggningens funktion tillåter detta! I lagen differentieras strandskyddet utifrån lokala och regionala förutsättningar Smygbostadisering av t.ex. sjöbodar och uthus förhindras. De särskilda skäl som krävs för att ge dispens eller upphäva strandskydd preciseras i lagtexten. Enklare regler och mindre byråkrati, med ökat lokalt och regionalt inflytande. Beslut fattas närmare dem som berörs. -Regeringen förstärker skyddet för de mest skyddsvärda områdena med högt exploateringstryck, samtidigt som regler införs som gör det möjligt att runt om i landet att skapa attraktiva boendemiljöer i kommuner med liten befolkningsmängd och många obyggda stränder, sa f.d. miljöminister Andreas Carlgren i samband med de nya reglernas tillkomst. Illustrationen: Mikael Klaesson Illustrationen visar ett bra exempel på fri passage där marken mellan tomt och vatten är tydligt avgränsat med häck eller staket och både allmänhet och djur- och växtliv har främjats. Huvudinriktning Strandskyddet garanteras av att lagstiftningen även i fortsättningen utgår från 100-metersförbudet, dvs. att man inte får bygga närmare stranden än 100 meter. Men det är nu lättare att få bygga vid stränder i landsbygdsområden med god tillgång till stränder för att främja utvecklingen där. Medans skyddet stärkts i områden med starkt exploateringstryck, genom tydligare och stärkta regler och en mer restriktiv tillämpning.

Stränder -en stor tillgång för landsbygden Bevarande kontra exploatering 7 Boende vid stränder är åtråvärt. Boende nära vatten är en stark önskan för många människor. Enbart utsikten över en sjö eller ett vattendrag innebär ett mervärde som lyfts fram exempelvis i samband med försäljning av en bostad. Finns dessutom möjlighet till egen bryggplats eller bad betraktas det närmast som lyx. Såväl havskusten som inlandets sjöar och vattendrag utgör en mycket stor attraktionskraft. Sverige har gott om strandområden Sverige har 385 000km kust och strand. Endast 10 % av denna sträcka har byggnader inom 100 meter. Enklare uttryckt återstår en sträcka som motsvarar mer än åtta varv runt jorden av obebyggda strandområden i Sverige. Att Sverige är ett land med mycket liten befolkning i förhållande till ytan gör att tillgången på strandområden lämpliga för boende är mycket god. I Eksjö kommun finns totalt 592km strand längs sjöar och större vattendrag och med öarna inräknat läggs ytterligare 65km strandlängd till. (SCB, 2000) Strandnära boende är bra för landsbygden Ett karaktärsdrag för landsbygden är att tillgången på attraktiva miljöer som kan vara lämpliga för boende är mycket god. På många småorter är en ökad befolkning i närområdet nödvändig. Några extra invånare på en liten ort som lockas av ett sjönära boende kan ha en avgörande betydelse för ortens utveckling. En inflyttare som startar en verksamhet kan i många fall innebära vändpunkten på en negativ trend. I andra fall kan inflyttning innebära en fortsatt positiv utveckling av det lokala näringslivet. Ökad befolkning kan medföra nytta genom att arbetstillfällen skapas, behovet av arbetskraft tillgodoses och att underlaget för handel och service ökar. (M) Exploatering i närhet till redan ianspråktagen mark för bostäder, industri eller annan verksamhet dvs. förtätning ger många positiva effekter. Förtätning minskar å andra sidan exklusiviteten, detta gör att en viktig avvägning måste göras i de olika fallen av ny exploatering. Vilka typer av boende passar bra vid förtätningsprojekt och vilka passar bättre vid exploatering av ny mark. Att helt och hållet bevara marken i befintligt skick är i de flesta fall det bästa och enda alternativet. Under 1970-talets fysiska riksplanering var hushållning av åkermarken som produktionsresurs en angelägen fråga. För att underlätta långsiktiga ställningstaganden kring hur marken skulle utnyttjas genomfördes därför i hela landet en gradering av åkermarken utifrån ett produktionsperspektiv. Enligt miljöbalken är jordbruk av nationell betydelse (Miljöbalken 3 kap. 4 ): Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Jordbruket har dock inte status av riksintresse. Det innebär att planeringsansvaret för hushållande med jordbruksmarken ligger hos kommunerna. Kommunens syn på exploatering i sjönära lägen är restriktiv men i de lägen där ny bebyggelse kan stärka sin omgivning utan att störa landskapsbilden i negativ mening och samtidigt vara utanför särskilt känsliga områden finner kommunen ingen anledning att avstå från nya bostads- eller aktivitetsområden kring lämpliga sjöar. Den totala strandlängden som utpekats når en totallängd av cirka 17km av kommunens totalt 657km strandlängd (öar inräknat). Vilket motsvarar cirka 2,6% av den totala strandlängden i kommunen.

8 Kriterier vid landsbygdsutveckling i strandnära lägen För att uppfylla kravet för landsbygdsutveckling krävs att specifika områden pekas ut och det räcker inte med att hela kommunen läggs till som område för landsbygdsutveckling. De områdena ska pekas ut med anledning av landsbygdsutveckling och inget annat. Dessa områden ska självklart även vara lämpliga utifrån allmänna planeringssynpunkter. Kriterierna för områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen bör enligt förarbetena vara förhållandevis öppna (prop. 2008/09:119 s. 65). Kommunerna är dock begränsade av syftet med områdena, dvs. att genom bostäder, verksamheter, anläggningar eller åtgärder främja utvecklingen av landsbygden. Åtgärder som omfattas är bl.a. sådana åtgärder som långsiktigt kan antas ge positiva sysselsättningseffekter som kan bidra till att upprätthålla serviceunderlaget på landsbygden. Exempel som skulle kunna uppfylla dessa krav nämns i förarbetena (prop. S. 64) bl.a. etablering av en turistanläggning där tillgång till stränder är en förutsättning eller åtminstone en avsevärd fördel och tillkomst av bostäder för permanent- eller fritidsboende i syfte att upprätthålla ett ekonomiskt och personellt underlag för olika former av kommersiell och offentlig service. För att ett sjönära läge ska bedömas som landsbygdsutveckling krävs att: området inte är skyddat enligt 7 kapitlet i miljöbalken eller är område för Försvarsmakten området tillhör inte ett storstadsområde, länscentra, eller tätort med liten tillgång till orörda stränder området har tillgång eller närhet till befintlig infrastruktur såsom vägar, järnvägar, VA-system, el, tele, datanät, lokaltrafik, service, livsmedelsaffärer, etc. området har liten betydelse för strandskyddets syften. Detta kriterium gäller i synnerhet i närheten av tätorter, se beskrivningen av respektive förslag. områdets läge ger markanvändningen en avsevärd fördel. Det ska alltså vara en fördel - eller kanske rentav en förutsättning för en verksamhet att ha nära tillgång till ett strandområde. Det kan även gälla bostäder för permanent- eller fritidsboende. områdets användning på lång sikt kan ge positiva sysselsättningseffekter och/eller bidra till att upprätthålla serviceunderlaget på landsbygden. (se sid 18-19 Handbok 2009:4, framtagen av Naturvårdsverket och Boverket)

Strategier och förutsättningar Inventering av sjöar och vattendrag 9 De föreslagna områdena har bedömts utifrån deras förutsättningar att stimulera utvecklingen i hela kommunen. Det handlar om att skapa företag, arbeten och bostäder genom att visa på attraktiva företags- och livsmiljöer. Det har bedömts viktigt att få ökat underlag för olika former av kommersiell och offentlig service. Därför föreslås områden vid orterna Mariannelund, Hult samt Hjältevad. På dessa orter finns skolor (ej i Hjältevad), förskolor och livsmedelsaffärer som långsiktigt måste ges förutsättningar att finnas kvar. Även i Bellö pekas ett antal områden ut. Dessa orter bidrar i stor utsträckning att servicen vid orterna i föregående stycke kan leva vidare och även på dessa orter finns småskaliga servicefunktioner såsom förskola och daghem. På kartan (s.10) redovisas bl.a. större vägar samt järnvägen. Samordning av transporter samt tillgång till miljövänliga transportsystem såsom kollektivtrafik (se karta nedan) med tåg och bussar är sådant som skall tas hänsyn till i utpekandet av LIS-områden för att främja långsiktig och hållbar samhällsutveckling. Ett annat viktigt underlag vid utpekandet av LIS-områden har varit att få underlag för att förbättra VA-försörjningen. Det diskuteras överföringsledningar, utökning av kommunala VA-verksamhetsområde mm som redovisas i den kommunala VA-planen.Kommunen provar nu ett system med lågtryckavlopp för att finna enkla och ekonomiska lösningar på knepiga avloppsproblem. Genom sådana lösningar kan även mindre områden utanför tätorterna få bättre VA-förhållanden. Förutsättningarna förbättras om det kan tillskapas nya attraktiva tomter i anslutning till överföringsledningarna. Kommunens sjöar är inventerade digitalt och i fält utifrån först och främst de kriterier som ställs för att bebyggelse i strandnära läge ska vara möjlig (se s.8). De sjöar som utretts har idag en betydande bebyggelse kring stränderna. Sjöarna har geografiskt bedömts lämpliga för att kunna stärka lokal service och har närhet till lokal infrastruktur i någon form. Sjöar utanför dessa parametrar har uteslutits helt. Några sjöar av dessa inom ramen för inventeringen bedöms vara lämpliga för någon typ av framtida boende och/eller aktivitet. Inventeringen behandlar sjöarnas geografiska lämplighet genom att se närområdets tillgångar i form av service och offentligservice så som skola, fritids, idrotts- och fritidsanläggningar, markområdets känslighet, sjöns miljökvalitetsnormer. Inventeringen används som underlag för att beräkna sjöns/områdets positiva och negativa sidor ur både bevarande- och exploateringssynpunkt. Viktiga parametrar vid lokalisering av LIS-områden Avstånd till: Service (livsmedelsbutik, detaljhandel, etc.) Offentligservice (skola, daghem, sjukvård, etc.) Kollektivtrafik (Busshållplats, tågstation, etc.) Infrastruktur (VA, avlopp, elnät, vägar, bredband, etc.) Skyddsområden: Natura2000, Naturreservat, Riksintressen Se karta s.10 Kollektivtrafikskarta

10 Kartan visar Eksjö kommun med de grundläggande faktorerna att förhålla sig till i planeringsprocessen.

Aktuella LIS sjöar Områdena på kartan nedan anses som lämpliga för landsbygdsutveckling på ett eller annat sätt. Ett utpekat områdes geografiska läge anses ge fördelar för att stärka kommunens servicenoder. Eftersom kommunens service och offentlig service såsom skola, vård och barnomsorg är centraliserat till dessa orter anses de ha ett större upptagningsområde och har därför givits större områden där begreppet LIS är gångbart för prövning av strandskyddsdispens. Orterna Bruzaholm, Hjältevad, Bellö och Värne spelar en viktig roll för att hålla servicen igång på de större orterna och orternas samspel är viktigt för landsbygden. De mindre orterna har ett mindre upptagningsområde och har därför givits mindre omland i vilket LIS kan nyttjas. Turismnäringen kan stärkas vid ett antal sjöar. Solgen, Försjön och Mycklaflon är exempel på dessa. Den totala strandlängden som utpekats når en totallängd av 17km av kommunens totalt 657km strandlängd (öar inräknat). Vilket motsvarar cirka 2,6% av den totala strandlängden i kommunen. De gula markeringarna är en översiktlig markering över var LIS-områden med bostadsändamål aktivt är utpekat av kommunen. De vita är punktinsatser inom befintliga turism- och fritidsanläggningar eller områden som antas ha goda förutsättningar för utveckling av sådana. De områden inom vilka LIS områden inte aktivt är utpekade kan prövas i varje enskilt fall i särskild utredning. Då görs en bedömning utifrån bland annat de kriterier som beskrivs på sidan 8. 11 En sjö som är markerad innefattas av ett eller flera specifierade områden som visas och beskrivs längre fram i dokumentet. Ett LIS område är alltså inte en hel sjö utan områden vid den markerade sjön. Kartan visar Eksjö kommun med de områden som är utpekade av LIS utredningen och de sjöar som är berörda

12 Index över LIS-områden Sjö Ort/Område Syfte Sidnr. Solgen Skällsnäs, Mellby, Åsa fiskecamp Turism/Fritid 14 Mycklaflon Gummarp, Norrsånna Bostäder/Turism/Fritid 18 Paradis, Ullinge, Övrabo, Södra Vixen Tannarp, Västra Näs, Svartarp Turism/Fritid 20 Högakullasjön Högakullasjön Turism/Fritid 20 Härstensbosjön Härstensbo Turism/Fritid 22 Ingarpasjön Höreda/Ingarp Bostäder 26 Försjön Hult, Klinten, Eksjö-Bjässarp 1:11 Bostäder/Turism/Fritid 30 Ägersgölen Ägersgöl/Hult Bostäder 30 Skedesjön Hult Bostäder 32 Kålltorpssjön Hjältevad Bostäder/Turism/Fritid 38 Hjälten Hjältevad Bostäder/Turism/Fritid 38 Åsjön Mariannelund Bostäder/Turism/Fritid 44 Skruven Mariannelund Turism/Fritid 44 Bellen Bellö Bostäder 48

Särskilda hänsynstaganden vid detaljplaneläggning och bygglovprövning 13 Riksintresse Försjön, Mycklaflon och Södra Vixen är Natura 2000-områden och därmed av riksintresse enligt 4 kap miljöbalken. Solgen, Ingarpasjön, Mycklaflon och Södra Vixen omfattas av riksintresse för naturvård enligt 3 kap miljöbalken. Frågan om eventuell påverkan på riksintressena måste utredas i efterföljande planläggning och bygglovhantering. Delar av LIS-område 2 vid Försjön berörs av ett område av riksintresse för naturvård, Skurugata. LIS-område 1 vid Solgen ligger intill ett område av riksintresse för kulturmiljövård, Mellby sockencentrum. I planhandlingen beskrivs inte om och i så fall hur respektive riksintresse skulle påverkas negativt av en exploatering inom LIS-områdena. Detta måste utredas i efterföljande planläggning och bygglovhantering. Miljökvalitetsnormer Av kommunens översiktsplan ska framgå hur kommunen avser att följa gällande miljökvalitetsnormer för vatten. Enligt EG:s ramdirektiv för vatten är målet att alla vattenförekomster (sjöar, vattendrag och grundvatten) ska uppnå god status. Nuvarande status för sjöar, vattendrag och grundvatten får enligt direktivet inte heller försämras. I detta tillägg till översiktsplanen redovisas ekologisk och kemisk status för de aktuella sjöarna, men inte vilka ställningstaganden som görs för att behålla och förbättra sjöarnas status. Då gällande översiktsplan för Eksjö kommun inte behandlar frågan är det viktigt att frågan behandlas ytterligare i framtida översiktsplanarbete samt i efterföljande planläggning och bygglovhantering. Hälsa och säkerhet Flera frågor som berör hälsa och säkerhet måste beaktas vid efterföljande planläggning och bygglovhantering. Däribland risken för översvämning, ras och skred samt bullerstörningar i de fall bebyggelse tillkommer i närheten av järnväg, men även frågor om vatten- och avloppshantering. Delar av LIS-område 1 vid Försjön ligger inom vattenskyddsområde för en grundvattentäkt. Hänsyn till skyddsområdet måste tas i efterföljande planläggning och bygglovhantering. MKN-vatten och eventuella fornlämningar måste beaktas i samtliga områden. Solgen Naturreservat, Natura2000, Riksintresse kulturmiljövård, Riksintresse natur Mycklaflon Naturreservat, natura2000, riksintresse natur Södra Vixen Riksintresse natur, natura2000, riksintresse kulturmiljövård, vattenskyddsområde Ingarpasjön Riksintresse natur Försjön Riksintresse natur, natura2000, riksintresse kulturmiljövård, vattenskyddsområde Kålltorpssjön Buller, vibrationer, översvämmningsrisk Hjälten Buller, vibrationer, översvämmningsrisk Åsjön Riksintresse natur LIS-områden utan särskilda hänsynstagande bortsätt från MKN-vatten och fornlämningar Ägersgölen Skedesjön Högakullasjö Härstensbosjön Skruven Bellen Övrigt I Södra Vixen finns den starkt hotade vattenväxten sjönajas. Inför eventuell exploatering ska påverkan på förekomsten av sjönajas utredas. Delar av LIS-område 2 ligger inom naturreservatet Klinten. Dispens från reservatsföreskrifterna kommer därför att krävas för nya byggnader med mera. De angivna LIS-områdena kan ligga i områden med kända fornlämningar eller under mark dolda fornlämningar, då strandnära lägen ofta har nyttjats av människor även i äldre tid. Inför bygglovprövning och detaljplaneläggning kan det därför komma att krävas arkeologiska utredningar.

14 Solgen Distriktsindelning: 4. Södra Östersjön Huvudavrinningsområde: Emån Miljökvalitetsnorm Ekologisk status: God, 2009 Den ekologiska statusen i Solgen är God. Det är undersökningar av växtplankton och bottenlevande smådjur (bottenfauna) som har avgjort statusen. Bedömningen stärks av mätningar av näringsämnet fosfor, siktdjup och försurning (ph) som visar God status. Kemisk status (exklusive kvicksilver): God, 2009 Maxdjup: 20m Areal: 22,2km² Områdesbeskrivning Värnebygden, i stort sett detsamma som Mellby socken, består främst av skogsmark. Insprängt i skogen finns mindre odlingsområden. Närmast Solgen, kring Mellby - Söraby utgör åkern ett mer sammanhängande område, mycket beroende på äldre sjösänkningar. Nordväst om Mellby och öster om Värne finns omfattande våtmarksområden. Mellby kyrkby är det gamla sockencentrat, ett kulturhistoriskt riksintressant område. Värne samhälle har uppstått kring verksamheter såsom kvarn och såg och senare även missionshus. Solgen är den största sjön inom Emåns avrinningsområde och är belägen 12 km sydost om Eksjö. Höjden över havet är 194,7 m. Solgen är en måttligt näringsrik sjö. Stränderna är flacka med rika bestånd av vassar. Ett flertal arter långskottsväxter förekommer medan det är sparsamt med kortskottsväxter. Sjöns omgivning består av en mosaik av blandskog, lövskog, hagmarker och åkermark. Tillrinningsområdet är 595,0 km2 stort och består mestadels av skogsmark med inslag av åkermark och en mindre andel myrmark. Flora och fauna Sjön har en mycket hög biologisk funktion och innehar höga raritetsvärden. Bland häckande sjöfågel märks bl a brun kärrhök, dvärgbeckasin, fiskgjuse, grönbena, häger, lärkfalk, skäggmes, småfläckig sumphöna, småskrake, storlom, strandskata, svarthakedopping, vattenrall, bläsand och brunand. Sjön har även en stor betydelse som rastlokal för änder, skrakar och svanar. Grodmöja, jättestarr, långnate, hornsärv, slokstarr, blomvass, granbräken, höstlånke m fl arter växer i och vid sjön. Utter förekommer i området, vilket ger sjön ett värde som genbank. Förekommande fiskarter är abborre, mört, gös, gädda, siklöja, sutare, benlöja, braxen, sarv och lake. Tidigare fanns även ål, sik och öring men dessa arter har i princip försvunnit. Solgen har även ett rikt bestånd av signalkräfta och ett omfattande sportfiske, framförallt efter gös. Bebyggelsestruktur Huvuddelen av bebyggelsen ligger längs vägen mellan Eksjö och Skede, och kan sägas börja i Mellby kyrkby med anor från 1400-talet och succesivt bli nyare söderut via Söraby till Värne, som byggdes ut ganska påtagligt under början av 1980-talet. I övrigt består bygden av mindre enstaka spridd jordbruksbebyggelse. Verksamheter/Turism I Värne finns några mindre företag inom handel och verkstad. I övrigt finns inga större industrier. Idag har också sjön ett betydande friluftsliv med bl.a. sportfiske. LIS-områden vid Solgen 1. (Se karta s.15) Skällsnäs har pekats ut som LISområde för att ge möjlighet för verksamheten att växa. Området bidrar till att öka antalet besökare till Eksjö kommun och därmed sysselsättningen. Närhet till infrastruktur Ja Nej Oklart Gata/väg Kommunalt vatten och avlopp Möjlighet till kom. VA El Tele Bredband 2. (Se karta s.16) Marinan i Mellby pekas ut som LISområde för att ge möjlighet till utveckling för friluftslivet i området. Uthyrning och försäljning på platsen skulle kunna öka sysselsättningen. Utpekandet syftar till att ge tillstånd till uppförande av komplementbyggnader för marinans samt badplatsens bedrivande. Det är viktigt att beakta kulturintressena kring Mellby sockencentrum vid eventuella bygglov. Närhet till infrastruktur Ja Nej Oklart Gata/väg Kommunalt vatten och avlopp Möjlighet till kom. VA El Tele Bredband 3. (Se karta s.17) Åsa fiskecamp har pekats ut som LISområde för att ge möjlighet för verksamheten att växa. Området bidrar till att öka antalet besökare till Eksjö kommun och därmed sysselsättningen. Närhet till infrastruktur Ja Nej Oklart Gata/väg Kommunalt vatten och avlopp Möjlighet till kom. VA El Tele Bredband

15 1. Solgen, Skällsnäs

16 Mellby marina 2. Söraby Solgen, Mellby, Söraby

17 3. Solgen, Åsa fiskecamp

18 Mycklaflon Distriktsindelning: 4. Södra Östersjön Huvudavrinningsområde: Emån Miljökvalitetsnorm Ekologisk status: God, 2009 Den ekologiska statusen i Mycklaflon är God. Det är undersökningar av fisksamhället och växtplankton som har avgjort statusen. Undersökningar av vattenväxter (makrofyter) och bottenlevande smådjur (bottenfauna) visar dock Hög status. Mätningar av försurning (ph) visar God status och näringsämnet fosfor visar Hög status. Storröding återinfördes i sjön under 1990 till 2000-talet. En uppföljning av hur storrödingen klarar sig i sjön pågår. Kemisk status (exklusive kvicksilver): God, 2009 Maxdjup: 40,5m Areal: 11,53 km² NATURA2000 område Läs mer på www. lansstyrelsen.se/jonkoping Områdesbeskrivning Mycklaflon ingår i Emåns vattensystem, Pauliströmsåns delnederbördsområde och är belägen ca 10 km sydost om samhället Hult. Höjden över havet är ca 207,5 m, d v s ca 2 m över och med en åsträcka på ca 800 m till sjön Bellen. Mycklaflon är en näringsfattig klarvattenssjö i en gravsänka med ett band av större sjöar; Försjön, Skedesjön, Mycklaflon och Bellen. Sjön omges till största delen av skogsmark, dock med en del odlad mark i norr. Tillrinningsområdet är 74,1 km2 stort och består mestadels av skogsmark med inslag av odlad mark och myrmark. Vandringshinder i form av dämmen förekommer upp- och nedströms. Flora och fauna Sjön har en mycket hög biologisk funktion och hyser höga raritetsvärden. Bland häckande sjöfågel märks bl a storlom och fiskgjuse. Strömstare har observerats i området. Smålom besöker sjön för näringssök. Taggsporigt braxengräs växer i sjön. Mycklaflon har Sveriges sydligaste bestånd av storröding, beståndet var i stort sett helt utslaget i slutet av 1990-talet. Återintroduktion har skett i början av 2000-talet, en ny romtäkt togs från Vättern. Övriga förekommande fiskarter är siklöja, sik, nors, gädda, abborre, mört, lake, gärs, braxen, sarv, sutare. Signalkräfta finns i sjön. I bottenfaunan förekommer Hydropsyche contubernalis och Hydrophila dalman.sjön utgör ett forskningsobjekt för röding. LIS-områden vid norra Mycklaflon De utpekade områdena syftar till att öka befolkningsunderlaget för att med kollektiva lösningar kunna säkerställa VA-försörjningen i området samtidigt som bättre underlag ges för service i närliggande områden som Bellö och Hult. LIS kan i ej utpekade områden ändå användas som särskilt skäl men då krävs särskild prövning. 1. Förenäs Närhet till infrastruktur Ja Nej Oklart Gata/väg Kommunalt vatten och avlopp Möjlighet till kom. VA El Tele Bredband 2. Sjöåkra, Gummarp Närhet till infrastruktur Ja Nej Oklart Gata/väg Kommunalt vatten och avlopp Möjlighet till kom. VA El Tele Bredband 3. Näset Närhet till infrastruktur Ja Nej Oklart Gata/väg Kommunalt vatten och avlopp Möjlighet till kom. VA El Tele Bredband

19 2. 1. 3. N. Mycklaflon

20 Södra Vixen Distriktsindelning: 4. Södra Östersjön Huvudavrinningsområde: Emån Miljökvalitetsnorm Ekologisk status: God, 2009 Kemisk status (exklusive kvicksilver): God, 2009 Maxdjup: 17m Areal: 5,10km² NATURA2000 område Läs mer på www. lansstyrelsen.se/jonkoping Områdesbeskrivning Södra Vixen ingår i Emåns vattensystem, Solgenåns delnederbördsområde och är belägen 7 km sydväst om Eksjö tätort. Höjden över havet är 215,5 m, d v s ca 1 dm över och med en åsträcka på 300 m till sjön Norra Vixen. Södra Vixen är en näringsfattig källsjö med klart vatten som under 1980-talet blivit mer näringsrik. Stränderna är mestadels minerogena med sten och sand, men även inslag av organogena bottnar förekommer. Vegetationen består av glesa - måttliga vassar samt av kort- och lång-skottsväxter. Sjön omges till största delen av skogsmark med ett relativt stort inslag av odlad mark samt vid den östra stranden av fritidsbebyggelse. Tillrinningsområdet är 9,1 km2 stort och består av skogsmark med en mindre andel myrmark och odlad mark. Södra Vixen får anses som något påverkad, främst beroende på en relativt stor andel åkermark och fritidsbebyggelse vid stranden, förhöjda närsaltshalter i ytvattnet samt blomningar av blågrönalger. Flora och fauna Förekomst av den blågröna makroalgen Nostoc zetterstedti ger sjön ett värde som genbank. Även Nostoc pruniformis återfinns i sjön. Band-nate, trubbnate, hornsärv, höstlånke och styvnate växer i sjön. Förekommande fiskarter är gädda, sutare, braxen, sarv, mört, lake, abborre och siklöja. Bra bestånd av signalkräfta förekommer i sjön. I bottenfaunan återfinns Valvata macrostoma samt Valvata piscinalis. Den biologiska mångformigheten får anses som tämligen hög, främst beroende på den artrika fisk- och fågelfaunan, en stor sjöyta, samt en icke alltför artfattig sammansättning av strand- och vattenvegetionen. LIS-områden vid Södra Vixen De utpekade områdena syftar till att stärka de befintliga turism- och fritidanläggningarna vid Ullige och Paradis samt för att ge möjligher för nya etableringar vid Tannarp, Västra Näs, Svartarp och Övrabo för att långsiktigt öka sysselsättningen i området. 1. Ullinge Närhet till infrastruktur Ja Nej Oklart Gata/väg Kommunalt vatten och avlopp Möjlighet till kom. VA El Tele Bredband 2. Paradis Närhet till infrastruktur Ja Nej Oklart Gata/väg Kommunalt vatten och avlopp Möjlighet till kom. VA El Tele Bredband 3. Tannarp Närhet till infrastruktur Ja Nej Oklart Gata/väg Kommunalt vatten och avlopp Möjlighet till kom. VA El Tele Bredband 4. Övrabo Närhet till infrastruktur Ja Nej Oklart Gata/väg Kommunalt vatten och avlopp Möjlighet till kom. VA El Tele Bredband 5. Västra Näs, Svartarp Närhet till infrastruktur Ja Nej Oklart Gata/väg Kommunalt vatten och avlopp Möjlighet till kom. VA El Tele Bredband 6. Högakullasjön Närhet till infrastruktur Ja Nej Oklart Gata/väg Kommunalt vatten och avlopp Möjlighet till kom. VA El Tele Bredband

21 3. 1. 4. 2. 6. 5. Södra Vixen

22 Härstensbosjön Distriktsindelning: 4. Södra Östersjön Huvudavrinningsområde: Emån Miljökvalitetsnorm (Skiverstadsån) Ekologisk status: Måttlig, 2009 Kemisk status (exklusive kvicksilver): God, 2009 Maxdjup: 9m Areal: 0,81km² Områdesbeskrivning Härstensbosjön ingår i Emåns vattensystem, Solgenåns delnederbördsområde och är belägen 6km norr om Eksjö tätort längs länsväg 134 och söder om Härstensbo gård. Flora och fauna Förekommande fiskarter är gädda, mört, braxen, sutare, abborre och (öring). Signalkräftan är vanligt förekommande. LIS-områden vid Härstensbosjön Det utpekade området syftar till att ge möjligheter för utveckling av turismanläggning för att långsiktigt öka sysselsättningen. 1. Härstensbo Närhet till infrastruktur Ja Nej Oklart Gata/väg Kommunalt vatten och avlopp Möjlighet till kom. VA El Tele Bredband

23 1. Härstensbosjön

24 Höreda, Ingarp Områdesbeskrivning Höredabygden är belägen i kommunens sydvästra del. Öster om riksvägen i ett stråk från Ingarp över Ryningsholm upp till Torsjö är jordbruket den dominerande markanvändningen, liksom i Bonderyd, Höreda, Markestad och Hunnerstad. Dessa områden utgör kommunens bästa jordbruksområden. Bebyggelsestruktur Den huvudsakliga boendeformen i bygden är i enfamiljshus. Strukturen varierar mellan större jordegendomar typ Ryningsholm, Markestad - Hunnerstad, Övrabo, utspridd jordbruksbebyggelse typ Ingarp, mera koncentrerade byar såsom Russnäs, Bonderyd och Björka till Höreda samhälle, vilket fungerar som servicestödpunkt för omgivande bygd. Fritidsbebyggelsen är helt koncentrerad till sjöarna och är till största delen av äldre datum. Skogsområdena är mycket glest bebyggda. Verksamheter Förutom jord- och skogsbruk finns följande större arbetsplatser inom området: - Ingarps Träskydd AB - Ingarps Trävaror AB (sågindustri) I Höreda samhälle finns Fk - åk 6 skola samt några mindre serviceföretag. Kommunikation Området innefattar Rv 32 samt Lv 894 och som trafikeras av Jönköpings Länstrafik. Följande busslinjer trafikerar vägarna; - Rv 32, linje 301, Eksjö-Vetlanda - Lv 894, linje 356, Eksjö-Värne Övrigt I huvudsak är befolkningen i bygden hänvisade till Eksjö och Vetlanda när det gäller offentlig och kommersiell service. Höredaskolan Höreda skola erbjuder en verksamhet med goda resurser i form av engagerad och kunnig personal, ändamålsenliga lokaler och stimulerande läromiljöer. Överlag skapar skolan på ett bra sätt förutsättningar för att eleverna ska känna sig trygga och utveckla tillit till sin förmåga. Citat ur Skolverksrapporten Höreda skola är en F 6 skola med 105 elever fördelade på 5 klasser under läsåret 09/10. Fritidshemmet Tintin finns i ett av husen och har för närvarande 40 barn inskrivna. Undervisningen bedrivs både i åldershomogena och åldersblandade grupper. Skolans yttre miljö ger goda förutsättningar för lek och idrott.

Höreda 25

26 Ingarpasjön Distriktsindelning: 4. Södra Östersjön Huvudavrinningsområde: Emån Miljökvalitetsnorm Ekologisk status: Måttlig, 2009 Den ekologiska statusen i Ingarpasjön är Måttlig. Det är förhöjda halter av näringsämnet fosfor i vattnet som har avgjort statusen. Förhöjda fosforhalter är tecken på övergödning. Det kan leda till syrebrist och förändringar i ekosystemet. Sedan 1980-talet har vattnet blivit brunare. Mätningar av försurning (ph) visar God status. Inga biologiska undersökningar är gjorda. Kemisk status (exklusive kvicksilver): God, 2009 Maxdjup: 8m Areal: 1,21km² LIS-område vid Ingarpasjön Området på sjöns östra sida har till syfta att förtäta en redan ianspråktagen del av strandskyddszonen för att med bostäder ge skolan i Höreda ett större elevantal. 1. Bräknaryd Närhet till infrastruktur Ja Nej Oklart Gata/väg Kommunalt vatten och avlopp Möjlighet till kom. VA El Tele Bredband Områdesbeskrivning Ingarpasjön ingår i Emåns vattensystem, Solgenåns delnederbördsområde och är belägen ca 7,5 km söder om Eksjö. Höjden över havet är 196,0 m, d v s ca 0,3 m över Havravikssjön. Vattendragssträckan mellan de båda sjöarna, inkluderande två sjöar, uppgår till 3,6 km. Ingarpasjön är en svagt humös näringsrik. Den västra stranden är flack och delvis försumpad medan den östra bitvis är brantare. Övervattensvegetationen är riklig i sjön och längs den västra stranden har en viss igenväxning skett. Flytblads- och långskottsvegetationen representeras av näckrosor och nate. 1935 förekom även notblomster i sjön. Omgivningen domineras till största delen av jordbruksmark. Tillrinningsområdet är 27,1 km² stort och består mestadels av skogsmark, dock med ett ovanligt stort inslag av odlad mark. Även myrmarken är väl representerad. Vandringshinder finns ca 15 km nedströms sjön. Ingarpasjön får anses som påverkad, främst beroende på sjösänkning, utdikning och det omfattande närsaltsläckaget från jordbruksmarken. Flora och fauna Sjön har en mycket hög biologisk funktion och innehar även höga raritetsvärden. Bland häckande sjöfågel märks bl a brun kärrhök och vattenrall. Även som rastlokal har sjön stor betydelse, bl a för änder och vadare. Uttern har i området ett av sina starkaste fästen i södra Sverige. Förekommande fiskarter är gädda, sutare, ruda, braxen, mört, lake och abborre. Dessutom är signalkräfta utsatt i sjön. Den biologiska mångformigheten får anses som tämligen måttlig, främst beroende på den tämligen artfattiga fiskfaunan, den ensartade sjövegetationen samt avsaknaden av ett stabilt hypolimnion.

Ingarpasjön 27

28 Hult Invånare Den 31 december 2010 bodde det 457 personer i Hults samhälle. Områdesbeskrivning Hultbygden, som ligger mitt i kommunens norra del, består i huvudsak av skog med jordbruksenheter så som Björnstorp, Bogård, Västraby och Östraby. Enda samhället i bygden är Hult. Genom samhället flyter Smedhemsån, vilken ingår i systemet Försjön - Skedesjön - Mycklaflon (riksintresse) - Bellen. Norr om Försjön är Skurugata beläget, en förkastningspricka, vilken är riksintresse för naturvården. Stora delar av området är högt beläget. Området här påvisar också stora klimatskillnader, vilket har resulterat i den äldre bebyggelsens koncentration till höjdlägen, exempelvis Bogård, Olofstorp och Kulla. Likartad koncentration finns i Norrland. I området finns våtmarker, bäckar, åar samt sjöar del av Emåns källflöden. Bebyggelsestruktur Bebyggelsen i bygden består till största del av spridd jordbruksbebyggelse förutom en och annan fritidsbostad. Enda samhället i bygden är Hult som består av tre delar. Den äldsta delen är Hults kyrkby, byggd 1839-41 söder om riksväg 40, Det är en gammal kyrkby med skola för årskurserna fk-6, hembygdsgård och bebyggd med ett antal villor från ca 1920-1940. Norr om riksväg 40 ligger den andra delen av Hult. Den har vuxit upp kring järnvägen i huvudsak under 1900-talet och till stor del under första delen av 1970-talet. Samhället består i huvudsak av friliggande bebyggelse samt även vissa mindre verksamhetsområden. Här finns också närbutik. Moväntaområdet söder om Försjön är den senaste delen. Moväntaområdet var ursprungligen endast ett fritidshusområde, men försågs i början av 1970-talet med kommunalt vatten och avlopp (i avsikt att bibehålla Försjöns rena vatten) och planlades därför för möjlig permanentbebyggelse. Övrigt Hult har dagligvarubutik men saknar allmän service såsom post eller bankomat. Beträffande äldreomsorg kan ingen annan service erbjudas än hemtjänst. Hultskolan Hultskolan är en vackert belägen skola i Albert Engströms hembygd cirka en mil öster om Eksjö tätort. I skolans närhet finns kyrkan och Albert Engströmsgården samt en omväxlande natur. Skolan bedriver verksamhet inom förskoleklass, grundskolans årskurser 1 6 och skolbarnomsorg. Det finns runt 25 barn inskrivna på fritidshemmet Vargen och ca 70 elever på skolan. Elevantalet har minskat något inom upptagningsområdet de senaste åren. Undervisningen bedrivs därför både i mindre åldershomogena grupper och i större åldersblandade grupper. Albert Engströms hembygd med sockenstuga och fattigstuga. I Hult finns Engströmsgården med friluftsscen här framför hultamatörerna årligen Engströmsspelen, Albert Engströms föräldrahem, Malla på Mons stuga med skolmuseum på övervåningen. Vid Movänta, norr om samhället finns bad och campingplats. Nära till Skurugata, Hässleåsa damm och friluftsgården Klinten. Verksamheter Det finns ingen större industri i Hultbygden utan den domineras av skogs- och jordbruksverksamhet. Flertalet av de som arbetar i Hult har sin arbetsplats i Eksjö. Turismen genererar en del säsongsarbeten främst vid Movänta bad- och campingområde Kommunikation Hultbygden delas av Riksväg 40 där Länstrafiken i Jönköping trafikerar med busslinjerna 330/325, Eksjö- Mariannelund. Landsbygden berörs inte av dessa linjer. Hult samhälle är uppbyggt kanske enbart med hänsyn till sin närhet till god kommunikation. Riksväg 40 passerar igenom liksom järnvägen Nässjö-Eksjö-Hultsfred- Oskarshamn.

Hult 29

30 Försjön Distriktsindelning: 4. Södra Östersjön Huvudavrinningsområde: Emån Miljökvalitetsnorm Ekologisk status: God, 2009 Den ekologiska statusen i Försjön är God. Det är undersökningar av fisksamhället som har avgjort statusen. Undersökningar av bottenlevande smådjur (bottenfauna) och vattenväxter (makrofyter) visar dock Hög status. Bedömningen stärks av mätningar av näringsämnet fosfor och siktdjup som visar Hög status samt försurning (ph) som visar God status. Kemisk status (exklusive kvicksilver): God, 2009 Maxdjup: 27m Areal: 2,58 km² NATURA2000 område Läs mer på www. lansstyrelsen.se/jonkoping Områdesbeskrivning Försjön ingår i Emåns vattensystem, Pauliströmsåns delnederbördsområde och är belägen 8 km öster om Eksjö. Höjden över havet är 216 m, d v s ca 8 m över och med en åsträcka på 3 km till Skedesjön. Försjön är en näringsfattig klarvattensjö högst upp i systemet, stränderna är mestadels minerogena med sand och sten. Vegetationen består av glesa vassar samt kortskottsvegetation. Sjön omges till största delen av skogsmark med vissa inslag av odlingsmark. Tillrinningsområdet är 15,4 km² stort och består mestadels av skogsmark med inslag av myr- och odlingsmark. Vandringshinder i form av dämme förekommer nedströms sjön. Försjön får anses som tämligen opåverkad, främst beroende på obetydliga utsläpp samt avsaknad av vattenståndsreglering. Flora och fauna Sjön har en hög biologisk funktion och hyser enstaka raritetsvärden. Bland häckande sjöfågel märks storlom, fiskgjuse, lärkfalk och småskrake. Smålom utnyttjar sjön för näringssök och nedströms i utloppsån övervintrar strömstare. Taggsporigt braxengräs växer i sjön. Förekommande fiskarter är siklöja, gädda, mört, lake och abborre. Även ett bra bestånd av signalkräfta finns i sjön. LIS-områden kring Försjön Utpekandet med ändamål bostäder och turism i den södra delen (omr.1)av sjön och för turism i nordöst (omr.2) syftar till att öka befolkningsunderlaget för livsmedelsbutiken och skolan i Hult. Området för bostadsändamål är kopplat till det kommunala verksamhetsområdet för VA. 1. Movänta Närhet till infrastruktur Ja Nej Oklart Gata/väg Kommunalt vatten och avlopp Möjlighet till kom. VA El Tele Bredband 2. Eksjö-Bjässarp 1:11 och Klinten Närhet till infrastruktur Ja Nej Oklart Gata/väg Kommunalt vatten och avlopp 1 Möjlighet till kom. VA El Tele Bredband 1)Klinten Ägersgölen Distriktsindelning: 4. Södra Östersjön Huvudavrinningsområde: Emån Miljökvalitetsnorm Ekologisk status: Okänd Kemisk status (exklusive kvicksilver): Okänd Areal: 0,09 km² Områdesbeskrivning Ägersgölen med den lilla byn Ägersgöl ligger ca. 4km norr om Hult centrum. Sjön ligger betydligt högre än försjön och är till stora delar omgiven av skogsmark med undantag av den södra delen med Ägersgöl by. Flora och fauna Förekommande fiskarter är gädda, mört, och abborre. LIS-områden kring Ägersgölen Utpekandet med ändamål bostäder i den södra delen av sjön syftar till att öka befolkningsunderlaget för livsmedelsbutiken och skolan i Hult. Området för bostadsändamål är kopplat till den befintliga bystrukturen i Ägersgöl. 3. Ägersgöl Närhet till infrastruktur Ja Nej Oklart Gata/väg Kommunalt vatten och avlopp Möjlighet till kom. VA El Tele Bredband

31 2. 3. 1. Försjön, Ägersgölen

32 Skedesjön Distriktsindelning: 4. Södra Östersjön Huvudavrinningsområde: Emån Miljökvalitetsnorm Ekologisk status: God, 2009 Den ekologiska statusen i Skedesjön är God. Det är undersökningar av fisksamhället och bottenlevande smådjur (bottenfauna) som har avgjort statusen. Bedömningen stärks av mätningar av näringsämnet fosfor som visar God status. Kemisk status (exklusive kvicksilver): God, 2009 Maxdjup: 10,5m Areal: 3,48km² Områdesbeskrivning Skedesjön ingår i Emåns vattensystem, Pauliströmsåns delnederbördsområde och är belägen strax sydväst om samhället Hult. Höjden över havet är 207,5 m, d v s på samma nivå som sjön Mycklaflon. Endast en smalt sund skiljer de båda sjöarna åt. Skedesjön är en måttligt närings tioligotrof - mesotrof sjö med. Sjön är långsträckt med ett flertal större öar. Vegetationen är varierande med både kort- och långskottsväxter. Sjön omges mestadels av skogsmark med inslag av odlingsmark, framförallt utefter norra och västra stranden. Tillrinningsområdet är 49,4 km² stort och består huvudsakligen av skogsmark med inslag av odlingsmark och en mindre andel myrmark. Vandringshinder i form av dämmen förekommer 1 km uppströms och nedströms vid Bellens utlopp. Skedesjön får anses som påverkad, främst beroende på utsläpp i tillrinningsområdet, Hult samhälle och fritidsbebyggelse kring sjön. Sjön uppvisar mycket låga syrehalter i bottenvattnet samt en viss förändring av fiskfaunan. LIS-områden kring Skedesjön Utpekandet med ändamål bostäder syftar till att ge ökat underlag till servicefunktionerna i Hult. 1. Havik Närhet till infrastruktur Ja Nej Oklart Gata/väg Kommunalt vatten och avlopp Möjlighet till kom. VA El Tele Bredband 2. Hults-Kulla Närhet till infrastruktur Ja Nej Oklart Gata/väg Kommunalt vatten och avlopp Möjlighet till kom. VA El Tele Bredband 3. Värnhult, Möckleåkra, Sundstorp Närhet till infrastruktur Ja Nej Oklart Gata/väg Kommunalt vatten och avlopp Möjlighet till kom. VA El Tele Bredband Flora och fauna Sjön har en viss biologisk funktion och hyser enstaka raritetsvärden. Bland häckande sjöfågel märks storlom, fiskgjuse, lärkfalk samt en koloni med fisktärna. Taggsporigt braxengräs samt långnate växer i sjön. Förekommande fiskarter är siklöja, gädda, sutare, braxen, mört och abborre. Sik och ål har tidigare förekommit. Signalkräfta finns också i sjön. Röding förekommer nedströms i Mycklaflon. Tillgängliga data visar inte på någon högre biologisk mångformighet. Fiskfaunan är måttligt artrik och inte heller de abiotiska parametrarna tyder på någon större artrikedom.