Mgratonsöverdomstolen Avdelnng l DOM 2011-09- 1 6 Meddelad Stockholm (/Sda l (15) KLAGANDE Sekretessbelagda uppgfter (härefter A), sje blaga Ombud och offentlgt bträde: Advokaten Per Stadg Box 4129 102 63 Stockholm MOTPART Mgratonsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltnngsrättens Stockholm, mgrat((msdomstolen, dom den 11 maj 2010 mål nr UM 12973-10 SAKEN Uppehållstllstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS AVGÖRANDE 1. Mgratonsöverdomstolen avslår överklagandet. 2. Mgratonsöverdomstolen fastställer pgratonsdomstolens sekretessförordnande. 3. Mgratonsöverdomstolen förordnar att bestämmelsen om sekretess 21 kap. 5 offentlghets- och sekret sslagen (2009:400) ska vara tllämplg även fortsättnngen för ubpgfterna blagan tll denna dom. 4. Mgratonsöverdomstolen beslutar att ersättnng ska betalas tll Per Stadg som offentlgt bträde med 11 710 kr, varav 7 807 kr för arbete, 2 361 kr för utlägg och 2 542 kr för (mervärdesskatt. Dok.Id 99421 Postadress Box 2302 103 17 Stockholm Besöksadress Brger Jarls Torg 5 Telefon 08-561 E-post: Telef 690 00 08-14 kammarrattenstockhc IX 9889 lm@dom.se Expedtonstd måndag-fredag 09:00-16:00
Mgratonsöverdomstolen Avdelnng l DOM Sda 2 BAKGRUND Enlgt sna egna uppgfter reste A n Sverge den 19 februar 2009. Han ansökte om asyl fyra dagar senare och sökte det sammanhanget uppehållsoch arbetstllstånd. I ett senare skede ans och resedokument. Som skäl för sn ansö tan uppgav han huvudsak följande. Han lämnade stt hemland Iran egen dator beslagtagts av myndgheterna. I datorn fanns en hemsda för de som konverterat från slam, varav det framgck att han själv var regstrerad. I Iran rskerar man att dödas på grund av s kte han även om flyktngförklarng.edan famljens parabol och hans dant. Han har dock nte konverterat och har nte heller för avskt att göra det, eftersom han nte är troende. Hans far förhördes av myndgheterna och fck röta för stt parabolnnehav. Själv blev han avstängd från unverstetet för påstådd ohörsamhet. Detta var en falsk anklagelse, eftersom han nte haft några dscplnära problem där. I Sverge har han deltagt demonstratone r för det ranska folket. Han har bl.a. vart med om demonstratoner vd Irans ambassad under maj-jun 2009 och även framfört sna åskter ett tal på Medborgarplatsen Stockholm. En kusn tll honom har hemlandet kunnat jse demonstratonerna på fra TVkanaler och på flmer mobltelefoner. Kusnen och flera andra har då känt gen honom. Detta medför att han rskerar att bl extra utsatt vd ett återvändande tll Iran. I beslut den 21 jul 2009 avslog Mgrat<j>nsverket A:s ansökan om bl.a. uppehållstllstånd och utvsade honom f A nte var flyktng konstaterade verket ^tt A nte borde löpa rsk att utsättas för någontng hemlandet som konvert nnehållt nformaton om olka relgon.utövnngar. När det gällde den regmkrtska aktvtet, rktad mot Iran, ån Sverge. Som skäl för att anse att enbart av det skälet att hans dator ägnat sg åt Sverge var Mgratonsverket av uppfattnngen att d';t nte hade kommt fram att den medförde att han rskerade förföljelse hemlandet. Det var, enlgt verket, nte sannolkt att de åberopade blderna kun<jle utvsa vem han var och att han redan hade eller skulle komma att uppmärksammas vd en återkomst tll stt hemland. Vdare kom Mgratonsverket fram tll att A nte gjort sannolkt att
Mgratonsöverdomstolen Avdelnng l DOM Sda 3 han var att betrakta som skyddsbehövandé övrgt och att det nte heller fanns någon annan grund för uppehållstll stånd Sverge för hans del. A överklagade Mgratonsverkets beslut o h vdhöll de uppgfter han lämnat tdgare. Han tllade bl.a. följande. Hans t dgare flckvän Iran har av företrädare för säkerhetspolsen blvt tllsagd att bryta kontakten med honom. Om hon nte gjorde det skulle hon själv ställas nför rätta och bl avstängd från unverstetet. Både hans och hans nya flckväns föräldrar har kallats tll förhör där de ranska mynd gh< cterna detalj redogjort för vlka poltska aktvteter de båda bedrvt Sverge. Mgratonsverket bestred bfall tll A:s överklagande. Som grund för sn nställnng hänvsade verket tll stt beslut. Mgratonsdomstolen höll runtlg förhandlng, varvd A uppgav bl.a. följande. I Sverge har han vart poltskt aktv. Har är med ranska arbetarepartet, kommunsterna, och går tll deras samlng slokal varje fredag. Han har ngen särskld ttel eller nvå nom partet men är ansvarg för partets planerng och jobbar för partet ca två dagar veckan. S ;dan han kom tll Sverge har han själv blvt medlem Ex-muslmer (Skånenaven) och börjat läsa artklar och samla materal. Han framträder även ned namn och bld på Exmuslmers hemsda. Det fnns rsker med :tt sådant framträdande men han kan nte låta bl att medverka. - Han har nte arbetat poltskt Iran, eftersom det nte går att vara poltskt aktv där. Sna poltska åskter har han nte heller framfört Iran, nte ens tll sna när naste vänner. De ranska myndgheterna kan ha fått kännedom om lans poltska aktvteter genom att uppmärksamma honom demonstratonerna, hans förekomst på hemsdan och TV samt på grund av de doltska aktvteter han bedrvt Sverge. - Hans nya flckvän är också poltskt aktv. Hennes f.d. make tllhörde förut partet och har agerat spon åt de ranska myndgheterna. Det gck att läsa på partets hemsda att denne! lämnat nformaton om medlemmarna partet tll myndgheternal Iran. Mannen hade även fått uppdrag att döda vssa personer. Ett ärende angående honom utreds nu av Säpo. De ranska myndgheterna känner därför tll allt han gjort Sverge.
Mgratonsöverdomstolen Avdelnng l DOM Sda 4 Om han tvngas återvända tll Iran rskerar han att dödas eller att få lvstds fängelse på grund av att han har stört den allmänna ordnngen. På A:s begäran vttnade hans flckvän vd mgratonsdomstolen. Hon uppgav l bl.a. att hennes f.d. make hemlghet agebt spon åt de ranska myndgheterna och nformerat om A och andra som vart aktva nom partet samt att förfarandet var föremål för utrednng hos Säpo. Utöver den skrftlga bevsnng som A åberopade vd mgratonsdomstolen - bl.a. ntyg från Irans arbetarkommunstska part Sverge och Iranska Invandrar- och Flyktngrådet Stockholm, utdrag från o gansatonen Ex-muslmer Skandnavens hemsda (med A: s namn < demonstratoner- spelades dvd-skvor med sändnngar från den kurdska TV-statonen Newroz upp. I den ena sändnngen, från februar 2010, vsades blder från en demonstraton och A fram rädde bld. I den andra sändnngen, från aprl samma år, syntes. bld) och fotografer från. med namn och bld samt betecknngen "poltsk aktvst" när han'. löll tal som representant för partet. Mgratonsdomstolen avslog överklagandet dom den 11 maj 2010. Domstolen gjorde bedömnngen att det rhateral som A haft sn dator var att anse som poltsk verksamhet på en mycket låg nvå och fann att han nte gjort sannolkt att han var av ntresse för de ranska myndgheterna på grund av vad som nträffat Iran. När det gälldp A: s verksamhet Sverge ansåg mgratonsdomstolen att det saknades ar lednng att frågasätta att han vart poltskt engagerad och deltagt samm< nkomster, demonstratoner och en TV-ntervju samt framträtt på en skandnavsk hemsda för ex-muslmer. Det var dock nte tllräcklgt för att A skulle anses ha ett skyddsbehov att han medverkat dessa sammanhang. Det som var avgörande var om de ranska myndgheterna hade fått kännedom om lans aktvteter och om han så fall rskerade att utsättas för skyddsgrundande behandlng som en följd av det. Efter att ha konstaterat att A haft svårt a t mer konkret redogöra för omständgheter som tydde på att mynd»heterna Iran ntresserade sg för honom och sedan en genomgång gjorts av bl.a. A:s olka aktvteter Sverge, gjorde mgratonsdomstolen be dömnngen att de företagts på en låg
Mgratonsöverdomstolen Avdelnng l DOM Sda 5 nvå. Mot bakgrund av landnformatonen där det framgck att de ranska myndgheterna nte ntresserar sg för personer som vart aktva på låg nvå, och då det nte heller kommt fram någon ng som tydde på att A:s förehavanden kommt tll dessa myndgheters drekta kännedom, räckte det nte med hans påstående om att myndgheterna ntresserade sg för honom för att göra sannolkt att han var föremål mgratonsdomstolen att uppgften om att A angetts av sn flckväns tdgare make var mycket vag och kunde frågasä' tas. Sammantaget kom domstolen tll slutsatsen att A nte gjort sannolkt att de ranska myndgheterna hyste ntresse för honom och att han därför nte hade rätt tll uppehållstllstånd Sverge som flyktng eller alternatvt skyddsbehövande. : ör deras ntresse. Vdare ansåg YRKANDEN M.M. A yrkar att Mgratonsöverdomstolen med ändrng av mgratonsdomstolens dom bevljar honom permanent uppehåll»tllstånd, flyktngstatusförklarng och resedokument. Tll stöd för stt överklagande anför han sammanfattnngsvs följande. Det fnns ett omfattande materal angåenqe de poltska förhållandena Iran som måste betraktas som allmän kunskap, vlken myndgheter och domstolar måste förhålla sg tll. I hans hemland har personer som demonstrerat sn opposton mot regmen, utan att de har frågasatt den, avrättats. För egen del har han haft en omfattande poltsk verk regmen Iran utan även mot grundvaler Genom det materal han åberopat och det han berättat vd den muntlga förhandlngen mgratonsdomstolen har han fullgjort sn bevsbörda. Han har gett n ntyg, blder och flmmateral tll styrkande av sna poltska amhet som nte enbart rktar sg mot för dess exstens, nämlgen slam, aktvteter. Det är svårt att se hur hans aktvteter Sverge kan bedömas vara på en låg nvå. Mgratonsdomstolen haj nte förklarat vad som lgger tll grund för denna bedömnng. Det kan ntje krävas en förtroendepost på hög
Mgratonsöverdomstolen Avdelnng l DOM Sda 6 nvå för att man ska passera domstolens nålsöga detta avseende. Det måste därför framstå som uppenbart att han ska Bevljas uppehållstllstånd som flyktng. Mgratonsdomstolens bevsprö\ nng står drekt strd med den bevsprövnng myndgheter och domstolar har att göra enlgt svensk och nternatonell rätt. Det är nte känt att Sverge eller något anjat land sänder tllbaka raner som fått avslag på sna asylansöknngar, vlket gör att det nte rmlgen kan fnnas l någon erfarenhet att redovsa om vlka raner som råkar lla ut vd ett återsändande tll hemlandet. Den rskbedömnng domstolen gjort målet saknar reell grund. Bedömnngen bör göras utfrån det landmateral som fnns tllgänglgt öppna meda och det av honom åberopade materalet. Han har vart poltskt aktv på en nvå som gör att han högsta grad är ntressant för hemlandets myndgheter. Av landnformatonen framgår att personer som enbart deltagt enstaka demonstratoner Iran fängslats och torterats samt även vssa fall avrättats. Iran bedrver vdare en omfattande sponverksamhet Sverge och bevakar särsklt noggrant regmkrtskt materal på Internet. Hans sambos före detta make har avslöjats som spon för den ranska regmen, ett ärende som är aktuellt hos svensk polsmyndghet. Det r väl känt att personer som är boende utomlands grpts vd nresa Iran och sedan hörts om egna och andras poltska aktvteter. De har förevjsats blder från demonstratoner utomlands och tvngats ange personer de känner tll dentteten på. Mot denna bakgrund måste en mycket stor sä cerhetsmargnal upprätthållas och varje rsk för grpande vd ett återvändande måste leda tll att han vart fall betraktas som alternatvt skyddsbehovande. Förutom vad A hänvsat tll undernsta serna åberopar han Mgratonsöverdomstolen tll stöd för stt överklagande rapporten "From Protest to Prson, Iran one year after the electon" sammanställd av Amnesty nternatonal (jun 2010). Rapporten vse, enlgt A, att personer som enbart deltagt enstaka demonstratoner eller vjart närheten av demonstratoner
Mgratonsöverdomstolen Avdelnng l DOM Sda? Iran fängslats och torterats samt vssa fall avrättats. Han åberopar också utskrfter från hemsdan Rowzane.com - bl.a. en på den hemsdan utlagd artkel som han uppges ha skrvt - och etjt flertal vdeosekvenser och fotografer från bl.a. demonstratoner Sverge som han har deltagt. Mgratonsverket Mgratonsverket bestrder bfall tll över dagandet och anför sammanfattnngsvs följande. A:s asylberättelse ska bedömas med hänsyn tll vad som är känt om förhållandena hans hemland. Han måste vsa att det förekommer massarresterngar, alternatvt att det förelgger ett särsklt ntresse från myndgheternas sda när det gäller honom. Vd bedömnngen av den asylsökandes handlande tllflyktslandet är det vktgt att ta hänsyn tll om detta kan antas ha blvt känt för hemlanclsmyndgheterna och hur det så fall uppfattas. Vd den muntlga förhandlngen mgrat onsdomstolen har A uppgett att han nte vart poltskt aktv och att han aldrg framfört några poltska åskter hemlandet, nte ens tll sna närmaste vänner. Han har emellertd även berättat att myndgheterna vd ett besök hans hem beslagtagt hans dator och där funnt serer och vss e-postkom nunkaton mellan honom och poltska organsatoner. Han har nte kujmat redogöra för om myndgheterna vdtagt några mer långtgående åtgärder jpå grund av detta. Det pågår nte l heller någon rättsprocess mot honom Iran. När det gäller A: s poltska aktvteter Jverge så har dessa vart på en låg nvå. Han har nte gett n någon skrftlg bevsnng angående den rsk för förföljelse som han påstår drabbar, som bedrvt poltsk aktvtet på samma nvå som han själv, vd en återkolmst tll Iran. En betydande del av Irans befolknng är krtsk tll hela eller elar av den nhemska maktapparaten och myndgheterna där. Det är därför nte möjlgt för de
Mgratonsöverdomstolen Avdelnng l DOM Sda 8 ranska myndgheterna att lagfora alla ensjklda ranska medborgare, som på låg nvå framfört krtk mot dem. Det franhgår av landnformatonen avseende de studenter och regmkrtska demonstranter som deltagt j demonstratoner mot den nhemska regmen, och som saknar en känd poltsk profl, att det är föga sannolkt att de ranska myndgheterna skulle vsa ntresse för dem om de skulle komma tllbaka tll hemlandet. Det är nte heller vsat målet att regmkrtska aktv: teter på låg nvå utomlands skulle medföra någon annan bedömnng. Vdare har A nte åberopat någon bevsnng som vsar att hans poltska eng agemang Sverge skulle vara känt för myndgheterna hemlandet på ett sådant sätt att han är behov av skydd här landet. A har därför nte gjort sanno kt att han vd ett återvändande tll Iran rskerar sådan förföljelse att han har rätt tll skydd Sverge. Utöver vad Mgratonsverket åberopat ujndernstanserna åberopar verket Mgratonsöverdomstolen "Operatonal Cfudance Note" beträffande Iran från brttska Home Offce (oktober 2010), avsnttet 3.7 och särsklt underavsntten 3.7.15-17, tll stöd för sn nställnng. SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET Tllämplga bestämmelser Från A: s sda hävdas att han är att betrak a som flyktng, eller vart fall som alternatvt skyddsbehövande, på grund de rsker han påstår sg löpa vd ett återvändande tll hemlandet Iran. Av 5 k;.p. l utlännngslagen (2005:716) framgår att båda dessa kategorer av personer prncp är berättgade tll uppehållstllstånd Sverge. Med flyktng avses bl.a. en utlännng som befnner sg utanför det land som personen fråga är medborgare, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av relgös eller poltsk uppfattnng, och nte kan, eler på grund av sn fruktan nte vll, begagna sg av stt hemlands skydd (4 k^p. l första stycket utlännngslagen). En alternatvt skyddsb dövande är bl.a. en utlännng, som nte är flyktng men som ändå befnner sg utanför stt hemland därför att det
Mgratonsöverdomstolen Avdelnng l DOM Sda 9 Mål nr UM 4801 -K) fnns grundad anlednng att anta att han eller hon vd ett återvändande dt skulle löpa rsk att straffas med döden el!4r att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklg eller förnedrande b shandlng eller bestraffnng och som nte kan, eller på grund av en sådan r sk nte vll, begagna sg av hemlandets skydd (4 kap. 2 första styckbt samma lag). Förutom de natonella bestämmelser somjredovsats ovan - och som har sna motsvargheter det nternatonella regelverket av relevans på mgratonsrättens område (t.ex. artkel l A 1951 års Genévekonventon angående flyktngars rättslga ställnng och artkel 3 1950 års europeska konventon om skydd för de mänsklga rättgheterna och de grundläggande frheterna) - fnns det även unonsrättslga bestämmelser av betydelse detta sammanhang. I rådets drektv 2004/83/EG av den 29 aprl 2004 om mnmnormer för när tredjelandsmedbortare eller statslösa personer ska betraktas som flyktngar eller som personjer som av andra skäl behöver nternatonellt skydd samt om dessa personers rättslga ställnng och om nnehållet det bevljade skyddet (skyddsgrundsdrektvet) fnns det två artklar som behandlar stuatonen när ett behov av nternatonellt skydd kan ha uppstått t.ex. på grund av den verksarr het en utlännng ägnat sg åt sedan han eller hon lämnade stt ursprungsland.) dvs. skyddsbehov "sur place". Artkel 4 skyddsgrundsdrektvet handh r om en medlemsstats bedömnng av olka fakta och omständgheter vd pr vnngen av en ansökan om nternatonellt skydd. Av 3.d) artkeln f: amgår att om den sökande efter att ha lämnat ursprungslandet ägnat sg åt en verksamhet, vars enda syfte eller vars huvudsyfte var att skapa de nödvändga förutsättnngarna för att ansöka om nternatonellt skydd, ska man bedönja om denna verksamhet kommer att utsätta den sökande för förföljelse eller allvarlg skada om han eller hon återvänder tll landet. Vdare framgår dej av drektvets artkel 5, som uteslutande handlar om olka former av nternatonellt skyddsbehov "sur place", att en välgrundad fruktan för förföljelse eller en verklg rsk för att lda allvarlg skada kan grunda sg på ve rksamhet som sökanden ägnat sg åt sedan han eller hon lämnade ursprungsl; ndet, synnerhet om det kan
Mgratonsöverdomstolen Avdelnng l DOM Sda 10 fastställas att den verksamhet som åberopas är ett uttryck för och en fortsättnng på åskter eller en nställnng ;om sökanden hade ursprungslandet (artkel 5.2). Flyktngskap eller alternatvt skyddsbeho hemlandet tllföljd av verksamhet A har, enlgt sna egna uppgfter, nte varjt poltskt verksam stt hemland Iran. Han har nte heller tll någon framfört sn poltska uppfattnng under sn td där. De ranska myndgheternas kännedom om hans poltska åskter begränsar sg tll den nformaton som fanns den dator som beslagtogs vd en husrannsakan hans och hans föräldrars bostad. När det gäller datorn och dess nnehåll har A berättat att han bl.a. b ;sökt en hemsda avsedd för dem som konverterat från slam. Någon relgös aktvtet för egen del har han emellertd nte ägnat sg åt. Datorn ska också ha nnehållt seretecknngar, karkatyrer där man drver med regmen och e-postmeddelanden mellan honom och några organsatoner. Vad karkatyrerna beträffar har A uppgett att han nte vart särskld bekymrad över att de skulle uppmärksammas av myndgheterna, eftersom varje raner ha sådant materal sn mobltelefon (bträdesnlaga den 21 aprl 2009 tll Mgtatonsverket). Han var däremot l orolg för att de ranska myndgheterna skulle htta materal som utvsade att han vart kontakt med en organsaton för tdgare muslmer (samma nlaga). Vdare har A uppgett att han stänjgts av från unverstetet på grund av nnehållet det materal som fanns hans dator. Såvtt framgår av utrednngen målet har de ranska mynd gheterna nte vdtagt några åtgärder gentemot A med anlednng av det materal som han påstår har funnts den beslagtagna datorn. Han har nte heller gjort sannolkt att det vart just materalet hans dator som legat bakom avstängnngen från unverstetet. Mot denna bakgrund nstämmer Mgratc nsöverdomstolen den bedömnng som undernstanserna har gjort när det g ller A:s behov av nternatonellt skydd tll följd av verksamhet hemlandet.
Mgratonsöverdomstolen Avdelnng l DOM Sda 11 Mål nr UM 4801-lO Flyktngskap eller alternatvt skyddsbehoy tllföljd av verksamhet "sur place " En person, som bedöms nte ha vart flyktng när han eller hon lämnade stt hemland, kan under vssa omständgheter l flyktng vd en senare tdpunkt. Som framgått ovan (avsnttet om tllämplga bestämmelser) kan en välgrundad fruktan för förföljelse eller en [verklg rsk för att lda allvarlg skada uppkomma under tden som utlännngen vstas ett annat land; flyktngskap sur place. Uppkomsten av flyktngskapet kan bero på poltska förändrngar hemlandet men också på att) utlännngen utomlands har bedrvt poltsk verksamhet rktad mot reåmen hemlandet. Det är det senare fallet som är aktuellt detta mål. I förarbetena tll de nuvarande lydelserna av 4 kap. l och 2 utlännngslagen (prop. 2009/10:31 s. 132) konstateras att sur place-prncpen tllämpas även svensk rätt, både när det gäller bedömnngen av om någon är flyktng och vd bedömnngen av om någon har annat behov av skydd. l Prövnngen av om det förelgger ett eventellt skyddsbehov på grund av utlännngens eget agerande efter det att han eller hon lämnat ursprungslandet ska göras ljuset av samtlga omständgheter det ensklda fallet. Bedömnngen ska vdare avse vlken rsk utlännngen löper vd ett återvändande tll hemlandet. Regerngen har nte ansett att artkel 5.2 skyddsgrundsdrektvet medfört krav på författnngsreglerng utan har anfört att den ska ses som en tolknngsanvsnng vd prövnngen av om en utlännng är flyktng eller alternatvt skyd Isbehövande. Någon anlednng att författnngstexten uttrycklgen ange att prncpen om skyddsbehov sur place gäller har nte ansetts fnnas. En välgrundad fruktan för förföljelse elle en verklg rsk för att lda allvarlg skada kan alltså grunda sg på verksamhet som sökanden ägnat sg åt sedan han eller hon lämnade hemlandet. Som tdgare nämnts framgår det av artkel 5.2 skyddsgrundsdrektvet att de vd bedömnngen av utlännngens skyddsbehov ska läggas särskld vkt vd <bm den verksamhet som åberopas
Mgratonsöverdomstolen Avdelnng l DOM Sda 12 som skyddsgrundande är ett uttryck för och en fortsättnng på åskter eller en nställnng som sökanden hade redan hemlandet. Att det förhåller sg på det sättet understryks artkeln genom formulerngen " synnerhet". Det har alltså betydelse för prövnngen av huruvc a ett behov av nternatonellt skydd uppstått sur place om sökanden redan hemlandet vart poltskt aktv eller på annat sätt uttryckt en poltsk uppfattnng där. Sökandens agerande det land där han eller hon söker asyl kan Cå anses spegla hans eller hennes genuna poltska åskt eller vart fall uppfattas på det sättet av hemlandets myndgheter. (Jfr Gerhard Wkrén och Håkan Sandesjö, Utlännngslagen med kommentarer, 9:e uppl., s. 159 f., James C. Hathaway, The Law of Refugee Status, 1991, s. 35 ff. och UNHckrs Handbok om förfarandet och krtererna vd fastställande av flyktngars rättslga ställnng (handboken), punkterna 83 och 94-96.) Av det föregående avsnttet framgår att A nte ägnat sg åt någon poltsk aktvtet Iran och att han nte heller har berättat för andra männskor där om sn poltska uppfattnng. Inte heller har han ägnat sg åt någon relgös verksamhet stt hemland. Mot bakgrund av detta och av vad som övrgt kommt fram om A: s tllvaro hemlandet fnner Mgratonsöverdomstolen att det saknas stöd för att hans aktvteter Sverge ska anses vara "ett uttryck för och en fortsättnng på åskter eller en under tden Iran. Att så är fallet uteslute nställnng" som han hade redan emellertd nte att det kan ha uppstått ett behov av nternatonellt skydd för A:s del på grund av den verksamhet han ägnat sg åt under sn td som asylsökande här landet. Enlgt handboken (p. 96) måste frågan orh handlngar sur place är tllräcklga för att rättfärdga en välgrundad fruktan fjör förföljelse avgöras genom en omsorgsfull prövnng av omständgheterna det ensklda fallet. Särskld hänsyn bör tas tll om myndgheterna de n sökandes hemland har fått kännedom om sådana handlngar och tll hur dessa kommer att uppfattas av myndgheterna. A åberopar, som nämnts ovan, en rapporl sammanställd av Amnesty nternatonal tll stöd för sn talan. Under rubrken "Lfe n exle" görs
Mgratonsöverdomstolen Avdelnng l DOM Sda 13 Mål nr UM 4801-lO följande bedömnng rapporten (s. 55). Händelserna under det senaste året nnebär att vssa raner, som lämnat Iran b'r att studera eller arbeta eller av andra cke-poltska skäl, men som offentlgt uttryckt mssnöje med händelseutvecklngen Iran, kan stå nför en ökad rsk för det fall de återvänder tll Iran. Några kan ha blvt fl) 'ktngar sur place och kunna kvalfcera sg för flyktngskapstatus eller annan skyddsstatus om de söker asyl. I den landnformaton som åberopas av Mgratonsverket - Home Offce, Operatonal Gudance Note Iran - dras unlder avsnttet "Ant regme protesters and actvsts, ncludng students" följande slutsats (avsntt 3.7.16- j 17). Det fnns en påtaglg rsk för att fram trädande studentaktvster och j regmkrtska personer som har uppmärks;mmats av myndgheterna skulle stå nför en verklg rsk för förföljelse vd ett återvändande tll Iran. Sådana personer bör ges asyl på grund av deras poltska ställnngstaganden. När det gäller studenter och regmkrtker, som har vart nvolverade demonstratoner men saknar en känd pollsk profl, är det generellt sett osannolkt att de skulle dra tll sg de ranska myndgheternas ntresse. I! avsaknad av någon annan rskfaktor skulle sådana personer nte stå nför en verklg rsk att bl allvarlgt llabehandlad :. Varje fall måste emellertd bedömas ndvduellt och det måste pröva 3 om den enskldes personlga omständgheter är sådana att han eller hor förföljelse vd en återkomst tll Iran. skulle stå nför en verklg rsk för A har uppgett att han sedan ankomsten tll Sverge vart aktv förenngarna < Ex-muslmer Skandnaven och Iranska Invandrar- och Flyktngrådet Stockholm. Han har också deltagt aktv.teter och protestaktoner rktade mot den ranska regmen och arrangerade av oppostonella organsatoner, därbland Irans arbetarkommunstska parts utlandsorgansaton Sverge. Han är även aktv medlem detta part. Don bevsnng form av ntyg, artklar och sekvenser av dvd-skvor som klaganden har åberopat ger stöd åt hans berättelse om poltsk verksamhet S verge. Mgratonsöverdomstolen nstämmer därför mgratonsdomstolens bedömnng att det saknas
Mgratonsöverdomstolen Avdelnng l DOM Sda 14 anlednng att frågasätta att A - enlghet med sna egna uppgfter - vart poltskt engagerad, deltagt sammankomster, demonstratoner och en TVntervju samt framträtt på en skandnavsk^ hemsda för f.d. muslmer. För att ett skyddsbehov ska anses förelgga måste det emellertd också göras sannolkt att den bedrvna verksamheten är av en sådan art och omfattnng att den är ntressant för hemlandsmyndghete rna. Detta nnebär att den ska vara tllräcklgt allvarlg och omfatta sådant som typskt sett msshagar regmen Iran på ett sådant sätt att A - om det även görs sannolkt att hans agerande kommt tll de ranska myndgheternas kännedom eller kan komma att göra det - kan anses hysa en välgrundad frukt! n för förföljelse eller löpa en verklg rsk att lda allvarlg skada om han återvänder dt. Av den målet aktuella landnformatone^ att döma är normalt sett det förhållandet att en raner, utan känd poltsk profl, utomlands deltar demonstratoner och andra poltska aktvteter rktade mot regmen det egna landet nte sg tllräcklgt för att han eller hon ska kunna betraktas som flyktng eller alternatvt skyddsbehövand^ sur place. Mot bakgrund av vad som kommt fram om karaktären och om fattnngen av A:s poltska verksamhet Sverge kan en välgrundad ruktan för förföljelse eller en verklg rsk för att lda allvarlg skada nt; anses ha uppkommt. Vd denna bedömnng saknas det anlednng att göra en särskld prövnng av om A:s aktvteter här landet redan är eller kan länkas bl kända för myndgheterna hans hemland. Det har sammanfattnngsvs nte gjorts se nnolkt att A, på grund av sn sur place-verksamhet, rskerar skyddsgrundande behandlng vd ett återvändande tll Iran och därför är behov av nternatonellt skydd som flyktng eller alternatvt skyddsbehövande. Han kan följaktlgen nte bevljas j uppehållstllstånd på någon av dessa grujder. Det fnns nte heller stöd för att bevlja honom uppehållstllstånd Sverge på någon annan grund. Hans överklagande ska därför avslås.
Mgratonsöverdomstolen Avdelnng l DOM Sda 15 Domen får nte överklagas (16 kap. 9 trbdje stycket utlännngslagen). kammvj-ättsfåd ordförande Eva Hammar kammarrättsråld referent Catharna Lndqvs kammarrättsråd / Åsa Barat Ullenus föredragande