Skogsbränsleanvändningens. för ryggradslösa djur

RAPPORT FRÄN VATTENFALL UTVECKLING AB PROJEKT BIOENERGI v F-- 6xo --9 -g Skogsbränsleanvändningens konsekvenser för ryggradslösa djur Projekt Skogskraft Rapport nr»södra VATTENFALL

Skogsbränsleanvändningens konsekvenser för ryggradslosa djur Projekt Skogskraft Rapport nr 99/8 ISSN 00-50 KiJn^ F Ti;5 OöwMNJ ii UNLIMITED mm %m PROUWITEB p

RAPPORT FRAS VATTENFALL UTVECKLING AB Fran Projekt Bioenergi Författar* Jan Weslien Rapporten kan rektireras fras Vattenfall Support AB Dokumentservice, biblioteket 6 87 VÄLLINGBY Tel: 08/79 65 90 Fax: 08/79 6 Rapport datum 99-0-06 Teknisk granskning Anna Lundborj Godkänd / Rapportör 99/8 Projektor. 890-5 Sökord Bioenergi, biobränsle, hel trädsuttag, askåterföring, evertebrater, hotade arter, fauna Karin Widepren-D»ff«ra Antal textblad J(j Antal hbagsmad Only summary in English \_\ Whole report in English Brochure in Swedish/English Rubrik Skogsbränsleanvändningens konsekvenser för ryggradslösa djur. Sammanfattning Denna rapport beskriver konsekvenserna av ökad användning av skogsbränslen för i första hand sk rödlistade (försvunna, hotade, sårbara, sällsynta eller hänsynskrävande) ryggradslösa djur. Databasen "Produktion och miljö" vid SLU, samt kompletterande intervjuer med olika specialister har varit de viktigaste informationskällorna Tänkbara negativa och positiva effekter av bränsleskogsbruk på den lägre faunan redovisas. Rapporten koncentrerar sig på ryggradslösa djur som huvudsakligen lever i träddelar, träd eller trädbiotoper som idag ej nyttjas i det konventionella skogsbruket men som i varierande grad kan komma att beröras av ökat skogsbränsleuttag. Vissa miljöer bör inte alls utnyttjas för bränsleuttag, medan andra kan utnyttjas förutsatt att man tar erforderlig naturhänsyn Grenar och toppar av barrträd på hyggen kan utnyttjas utan att rödlistade arter påverkas nämnvärt förutsatt att skyddsvärda substrat och småbiotoper inte körs sönder. Avverkningsrester av typen processorhögar har ringa värde för rödlistade arter. Kvarlämnade liggande eller stående träd på hyggen har stor betydelse för ryggradslösa djur i kategorin "hänsynskrävande" och bör inte tas bort. Återföring av stabiliserad (granulerad) långsamlöslig aska har hittills haft liten inverkan på studerade markdjur, men uppgifter om långtidseffekter saknas. Brända träd är mycket värdefulla och bör sparas. Vid eventuell avverkning i större brandfält bör man lämna ett urval av brända träd och trädgrupper Skogsbryn, vissa åkerholmar samt hagmarker är ofta mycket artrika miljöer och bör som regel inte nyttjas. I miljöer där igenväxning är ett problem, t ex i övergivna naturbetesmarker och i bryn med tätt lövsly är bränsleuttag i form av en insiktsfull utglesning positiv för den lägre faunan. Gamla lövträd, både i skogen och i odlingslandskapet (t ex alléer) är värdefulla livsmiljöer för många arter och bör sparas. Om biobränsleintresset leder till att lövträd ges ökat utrymme är detta positivt för faunan, förutsatt att man sörjer för en kontinuitet av gamla och döda lövträd Natnrhängynskraven ar något olika i olika delar av Sverige

REPORT FROM VATTENFALL UTVECKLING AB From Project Bioenergy Author Jan Weslien Reports can be obtained from Vattenfall Support AB Dokumentservice, biblioteket S-6 87 VÄLLINGBY Phone: +6 8 79 65 90 Fax: +6 8 79 6 Date 99-0-06 Renewed by { j \J (^ i/ltvt». A. ^ Anna Lundborg Issuing authorized b> Serial number 99/8 Project No. 890-5 Key word Bioenergy, biofuel, whole-tree, ashes, invertebrates, fauna, red-listed species Karin Wideeren-Difgård ^ Number of pages Appending pages ^ Only summary in English _J Whole report in English ) Brochure in Swedish/English Title nsequences for invertebrates of the use of forest fuel. Summary This report decribes the consequences of increased use of forest fuel for, primarily, red-listed (i.e., disappeared, threatened, vulnerable, rare or care demanding) invertebrates in Sweden. The "Production and Environment Database" at the Swedish University of Agricultural Sciences, together with complementary interviews with various specialists, have been the most important source ofinformation. Feasible negative and positive effects of the use of forest fuel on invertebrates are reported This report concentrates on invertebrate animals that largely live in parts of trees, trees or in tree biotopes that today are not utilised in conventional forestry but which to varying extents may be affected by increased removal of forest fuel. Certain environments should not in any way be utilised for removal of fuel, whereas others can be used provided that relevant consideration is taken to nature Branches and tops of coniferous trees on clear-cuts can be utilised without red-listed species being particularly affected, provided that substrates and small biotopes worthy of protection are not damaged by traffication. Felling residues such as processor piles are of little value for red-listed species. Lying or standing trees left on the felling areas are of great importance for invertebrates in the category "care demanding" and should not be removed. Return of stabilised (granulated) slowly available ashes have so far had little effect on the soil fauna studied, but there are no data on long-term effects. Fire-damaged trees are very valuable and should be saved. In the event of felling large burntover areas, a selection of fire-damaged trees and groups of trees should be left. Forest edges, certain rocky outcrops in arable fields, and wooded meadows are frequently very species-rich environments and should usually not be used In environments where overgrowing is a problem, e.g., in abandoned natural grazing meadows and along forest edges with dense deciduous brush, removal of fuel in the form of a careful thinning is positive for the invertebrate fauna.

Old deciduous trees, both in the forest and in the cultivated countryside (e.g., in avenues) are valuable environments for many species and should be saved If the interest in biofuel leads to deciduous trees being given extra space this will be positive for the fauna, provided that a continuity of old and dead deciduous trees is assured Requirements for consideration to nature differ slightly in different parts of Sweden

FORORD Vattenfall och Södra bedriver sedan 7O-talet verksamhet inom bioenergiområdet. Vattenfall äger och driver dessutom biobränsleeldade anläggningar som producerar värme och värme/el. Vattenfalls utvecklingsinsatser inom bioenergiområdet bedrivs sedan 989 i projektform och fr o m 99 har Vattenfall Utveckling AB det samlade ansvaret för genomförandet av Projekt Bioenergi. Det övergripande målet för projektet är att klarställa bioenergins möjliga roil inom Vattenfalls framtida affärsverksamhet. För att få underlag till en sådan bedömning analyseras hela bioenergisystemet, från bränsleproduktion till slutlig användning. Södra Skogsägarnas medlemmar förfogar över en stor biobränslepotential och genom dotterbolaget Södra Skogsenergi AB producerar och levererar SÖDRA stora mängder trädbränsle. Mot denna bakgrund har ett femårigt samarbetsavtal tecknats mellan Vattenfall och Södra Skogsägarna. Samarbetet bedrivs i projekt SkogsKraft som syftar till att utveckla och demonstrera metoder och system för att trädbränslen skall praktiskt, ekonomiskt och miljömässigt bli möjliga att använda i skala lämpade för produktion av värme och Kraft. Forsknings- och utvecklingsarbetet bedrivs dels av specialister inom respektive företag och dessutom av forskare vid högskolor samt konsulter. I huvudsak avslutades projektet under 99 med undantag för vissa biologiska försök som fortsätter till 996. Resultat från verksamheten redovisas bl a i rapportform. Denna rapport avhandlar skogsbränsleanvändningens konsekvenser för ryggradslösa djur. Projekt SkogsKraft oktober 99 Karin Widegren-Dafgård '^ ikn-åke Lunden Vattenfall AB jsödra Skogsägarna Projekt Bioenergi

Skogsbränsleanvändningens konsekvenser för ryggradslösa djur. Jan Weslien, Avd. f. skogsentomologi, SLU, 75007 Uppsala

Innehåll Bakgrund. Biotoper och substrat.. Ekologiska förutsättningar.. Betydelse av specifika biotoper och substrat... Trädbevuxna hagmarker inkl. övergivna naturbetesmarker och hassellundar... Alléer... Bryn och åkerholmar... Kvarlämnade träd och träddelar på hyggen... Lövträd på hyggen... Barrträd på hyggen... Grenar och toppar på hyggen..5. Brända träd.effekter av ökat lövskogsbruk. Kompensationsgödsling 5. Ej rödlistade arter 6. Slutsatser 7. Litteratur och andra informationskällor

. Bakgrund. Den största bioenergirescrven i Sverige är skogsbränslen dvs träd och träddelar som ej innan använts i andra industriella processer. Nyligen kom den sk bioenergikommissionen med sitt slutbetänkande "Bioenergi for framtiden" (SOU 99, nr 90 & 9). I denna fastslogs att uttag av skogsbränlsen i form av avverkningsrester skulle kunna ökas från nuvarande 6TWh till ca 50 TWh per år. Till detta kan läggas en ouppskattad energireserv i form av träd som växer på marker som idag inte nyttjas av det konventionella skogsbruket (naturbetesmarker, bryn. åkerholmar etc). Denna nya markanvändning kommer att med visshet påverka de organismer som lever där. I dagsläget finns 876 arter avryggradslösa djur i Sverige upptagna på den sk. "röda listan" över försvunna, hotade, sårbara, sällsynta eller hansynskrävande arter (Ehnström m. fl. 99). Till stora delar beror hotbilden på att markanvändning i olika former undanryckt lämpliga uppehållsplatser för dessa organismer. Ungefär 800 rödlistade evertebratarter lever i skogar eller skogsbryn, i parker eller trädsamlingar i jordbrukslandskapet. Det huvudsakliga hotet mot denna grupp är skogsbruk i olika former men även andra aktiviteter såsom parkvård och kantröjning är viktiga. Denna raport beskriver konsekvenserna av ökad användning av skogsbränslen för i första hand röd-listade arter. Utredningen beaktar direkta följder av exploatering av idag ej nyttjade träd och träddelar och av eventuell kompensationsgödsling samt långsiktiga följder av ett eventuellt ökat lövskogsbruk. Uppdragsgivare är Vattenfall AB.. Biotoper och substrat... Ekologiska förutsättningar. Detta avsnitt beskriver mycket kort några ursprungliga skogliga ekosystemen, hur de har förändrats och vilka konsekvenser detta har haft för ryggradslösa djur. Detta är

nödvändigt att klarlägga för att rätt förstå ben delsen av de biotoper som kan tänkas bli aktuella för skogsbränsleawerkning. De tre huvudtyperna av skog i Sverige, ädellövskog. barrskog samt övrig lövskog skiljer sig åt ifråga om de enskilda trädens struktur och livslängd samt uppkomst av lämpliga uppehållsplatser för ryggradslösa djur. Mänskliga aktiviteter har radikalt förändrat de grundläggande ekologiska förutsättningarna i dessa skogar, inte minst under de senaste decennierna. I barrskogslandskapet var elden fordom en mycket viktig faktor. Den skapade förökningsmöjligheter för en rad vedlevande insektsarter. Vissa av dessa är så starkt specialicerade att endast bränd ved eller svampar som lever på bränd ved duger som förökningssubstrat medan för andra arter är sambanden mer komplexa (Lundberg 98, Wikars 99). Framförallt skapade skogsbranden stora mängder döda träd som gynnade många av de idag hotade insektsartema. På grund av effektiv brandbekämpning är skogsbränder numera sällsynta inslag i barrskogslandskapet. På de fåtaliga brända ytorna avverkas ofta träden och används som bränsle (de kan inte användas i skogsindustrin). Ny barrskog planteras och lövuppslag röjs bort. Slutawerkningar kombinerade med att man lämnar och skyddar större mängder döda träd skulle till viss del kunna ersätta skogsbrand som ekologisk störningsfaktor (se Ahnhind&Lindhel99). Skogar med asp. björk och sälg uppkom förr i tiden efter bränder. Fortfarande på 950-talet var äldre sk. lövbrännor relativt vanliga inslag i barrskogslandskapet. dagsläget är de mycket sällsynta och många insektsarter knutna främst till äldre aspar och björkar återfinns på den röda listan. Viktiga rtfugier för dessa arter är skogsbryn, åkerholmar, alléer, hagmarker samt äldre lövträd i biandbestånd med barrträd. Lövträd som lämnas kvar på hyggen kan vara mycket värdefulla.. Ädellövskogen hyser mer än hälften av de rödlistade evertebratartema i Sverige (Berg m fl under tryckn). De flesta av dessa arter är knutna till gamla eller döda träd. Ungskogar innehåller få arter. Gamla överåriga träd, ofta ihåliga och med många grova döda grenar, var vanliga inslag i ädellövskogen förr. Sådana återfinns numera i

reservat, parker, alléer och hagmarker. De två sistnämnda får betraktas som mycket viktiga refugier för rödlistade arter.. Betydelse av specifika biotoper och substrat. Av ovanstående framstår hagmarker. bryn och åkerholmar. bränd skog samt på hyggen kvarlämnade gamla och döda träd som viktiga miljöer för rödlistade ryggradslösa djur. Inga av dessa utnyttjas idag av det konventionella skogsbruket. Tillsammans med avverkningsrester efter konventionellt skogsbruk utgör de en outnyttjad potential för skogsbränsle i Sverige. I föreliggande utredning har information lagrad i databasen "Produktion och miljö" vid SLU (se Gustafsson m. fl. 99) använts till att sammanställa data över rödlistade ryggradslösa djur i ovannämnda miljöer. Denna information baserar sig på uppgifter som jag inhämtat från 9 experter var och en specialist på någon av följande organismgrupper: skalbaggar, fjärilar, tvåvingar, steklar. skinnbaggar, landmollusker. Av figur framgår att hela arter har någon eller några av dessa miljöer som sina huvudsakliga livsrum. Figur visar att hotkategoriem "sårbara", "sällsynta" eller "hänsynskrävande" innehåller tillsammans 75 arter medan kategorierna "försvunna och "akut hotade", som i detta sammanhang får betraktas som mindre intressanta (då det ofta rör sig om kända och relativt exklusiva lokaler), innehåller 8 arter. Stora regionala skillnader föreligger. Figur visar hur de arterna är utbredda i olika regioner i Sverige. Dessa regionala skillnader samt andra viktiga aspekter behandlas neda. Vissa överlappningar mellan miljöer förekommer så alt de arterna är listade på 6 poster i bilaga.... Trädbevuxna hagmarker inkl. övergivna naturbetesmarker och hassellundar. Av 95 arter som har dessa marker som sitt huvudsakliga habitat tillhör 77 hotkategoriema "sårbara", "sällsynta" eller "hänsynskrävande" (Tabell ). De flesta av arterna har sydlig utbredning (Tabell ). och 66 arter är strikt knutna till olika ädellövträd. främst ek.

Hotet mot faunan i denna biotop grundar sig dels i en generell minskning av gamla lövträd dels i det öppna kulturlandskapets gradvisa försvinnande (Ehnströtn & Waldén 986). Många arter hotas av igenväxning och torde gynnas av en viss utglesning. Röjningsingrepp på dessa generellt sett mycket artrika och värdefulla lokaler, bör alltid göras i samråd med flora- och faunav'xdsexpertis.... Alléer. Gamla alléer är värdefulla därför att här återfinns gamla ofta ihåliga träd. viktiga refugier för arter som förr hade sina främsta tillhåll i ädellövskogen. Totalt 7 rödlistade arter har alléträd som sina viktigaste tillhåll. Hälften av dessa arterna återfinns i gamla hålträd. Av de 7 arterna tillhör 7 st hotkategoriema "försvunna" och "akut hotade" (Tabell ). De flesta av arterna har en sydlig utbredning (Tabell ). De viktigaste alléträden är ädellöv, främst ek och alm men även poppel och asp hyser förhållandevis många rödlistade arter.... Bryn och åkerholmar. I databasen "produktion och miljö", som enbart innehåller skogsarter, återfinns 0 arter som har bryn eller åkerholniar som sina främsta habitat (Tabell ). Detta är dock en underskattning av det totala antalet, eftersom många ej skogslevande organismer också vistas där. En mer rättvis bild ger troligen Ehnström m. fl. (99), där 78 arter anges vara hotade av kantröjning eller avverkning av åkerholmar. Til! skillnad från övriga biotoper eller substrat i tabell, i vilka skalbaggarna dominerar, återfinns här många rödlistade fjärilsarter. De ädla lövträden spelar här en undanskymd roll. Lövträd i allmänhet, buskar, samt gräs och örter är de viktigaste utvecklingssubstraten för de rödlistade brynlevande arterna. Gränsen mellan skog och åker är generellt sett mycket artrik. De rödlistade arterna utgör bara en bråkdel i det totala antalet arter som lever där. Ett hårt utnyttjande av denna zon skulle vara mycket negativt för den biologiska mångfalden.

.. Kvarlämnade träd och träddelar på hyggen. Ungefar 50 rödlistade arter gynnas starkt av att träd och träddelar lämnas kvar på hyggen; 66 arter av att hela lövträd lämnas, 6 arter av att hela barrträd lämnas ( arter gynnas av att barrträd eller lövträd lämnas). 0 rödlistade arter har solexponersde döda toppar eller grenar som livsförnödenhet Dessa arter gynnas starkt av att toppar och grenar lämnas på hyggen (antingen kvarsittande på hela träd eller avkapade). De tre artgrupperna uppvisar en likartad fördelning på hotkategorier (Tabell ). En hög andel (ca 50%) av arterna i resp. grupp tillhör kategorin hänsynskrävande..aa. Lövträd på hyggen. De viktigaste trädslagen här är ek och asp följt av björk och bok. Av de 66 arterna lever 88 arter uteslutande på döda träd, 6 arter uteslutande på levande träd och 5 arter på både levande och döda träd. Av arterna som föredrar döda träd lever / på stående döda träd och / på liggande träd. Av arterna som föredrar levande träd lever mer än hälften i hålträd (främst ek). De flesta arterna har en sydlig utbredning (Tabell ).....Barrträd på hyggen Arterna fördelar sig ungefär lika på tall och gran, och på stående och liggande träd ( av de 6 arterna är gemensamma för både tall och gran). Nästan alla arterna är knutna till döda barrträd. Arterna är relativt jämnt spridda i landet (Tabell )..A. Grenar och toppar på hyggen. Det stora flertalet av dessa arter är knutna till lövträd. Av 0 arter lever uteslutande på lövträd och 5 uteslutande på barrträd. 5 arter kan även utnyttja grövre stamdelar och finns medtagna bland de som gynnas av att man lämnar hela träd. Ek, asp och björk är de viktigaste trädslagen. Arterna har en övervägande sydlig utbredning

8 (Tabell ). De flesta av dessa arter gynnas av att hela trädkronor lämnas. Högar med kvistar s.k. "processorhögar" utnyttjas i liten omfattning...5. Brända träd. Som redan nämnts är många insekter direkt eller indirekt gynnade av skogsbränder (se.). I tabell återges de som direkt gynnas av att brända träd lämnas. Totalt 5 rödlistade arter tillhör denna katergori. Arter knutna till efterkommande successionstadier s.k. lövbrännor är här utelämnade då de ej torde missgynnas av att de brända träden avverkas. Till skillnad från alla andra kategorier i tabell så ökar artantalet ju längre norrut man kommer i landet. Bland dessa insekter återfinns en relativt hög andel akut hotade insekter (Tabell ). Det är mycket svårt att förutsäga, oavsett hotkategori vilka insekter som kan komma att dyka upp i ett givet parti bränd skog. Därför är det av mycket stor vikt att brända träd sparas i skogslandskapet, särskilt i Svealand och Norrland.. Effekter av lövskogsbruk. En långsiktig satsning på skogsbränsle som energikälla kan medföra förändringar i sortiment som efterfrågas. På vissa marker skulle då brännvedsproduktion i form av lövträd kunna vara ett alternativ. Ett mer mångfacetterat skogsbruk med större inslag av lövträdsodling kan vara positivt för många arter om faunavårdsaspekter beaktas. Att gynna lövinslaget i röjningar och gallringar skulle kunna vara värdefullt för den biologiska mångfalden i stort och även för de rödlistade arterna då utbudet av grova och döda lövträdstammar att lämna kvar vid slutawerkningen ökar. Täta ungskogar av lövträd i monokulturer innehåller få arter, och ett lövskogsbruk med korta rotationstider och där all ved tillvaratas torde knappast gynna några rödlistade arter. Ett lövskogsbruk med korta rotationstider men där t. ex överståndare av björk och asp får stå kvar mellan skördarna skulle kunna ge successioner av gamla och döda lövträd som idag saknas i barrskogslandskapet.

. Kompensationsgödsling. Uttag av awerkningsavfall på många marker bör kompenseras med tillförsel av aska (eller andra lämpligt sammansatta gödselmedel) om den långsiktiga produktionsförmågan skall kunna upprätthållas (Rosén 99). För de flesta evertebrater är troligen kalhuggning i sig en långt mera drastisk miljöförändring än gödsling (Ehnström muntl., Gärdenfors muntl.). Det finns inga belägg för att någon rödlistad evertebratart skulle påverkas negativt av kompensationsgödsling med granulerad aska. Aska med höga tungmetallhalter (från t.ex. impregnerat eller målat virke) bör givetvis ej användas då dessa kan anrikas i näringskedjorna. Stora kunskapsluckor finns för den marklevande faunan. Gödsling med påföljande ph-förändring missgynnar vissa organismer medan andra gynnas. I en nyligen utkommen rapport beskrivs olika ekologiska effekter av gödsling med granulerad vedaska (Rosén m. fl. 99). På kort sikt (provtagning innan och - år efter gödsling) erhölls relativt små förändringar i markfaunans sammansättning. Tätheten av daggmaskar och encelliga djur ökade något medan tätheten av ringmaskar förblev oförändrad. De långsiktiga följderna är okända. Gödsling med vedaska ger en ph-höjning i likhet med kalkning. Därför kan resultat från kalkningsförsök vara belysande. Persson (988) ger en god litteraturöversikt över kalkningseffekter på markfaunan.. Olika organismgrupper påverkas olika.. På lång sikt gynnas t.ex. daggmaskar, gråsuggor, och snäckor medan vissa kvalster och hoppstjärtar samt ringmaskar och skalamöbor missgynnas. Även förändringar i artsammansättning hos marklevande skalbaggar har konstaterats. Förändringarna kan vara en direkt följd av en ph-höjning för vissa organismgrupper t.ex daggmaskar, medan för andra beror förändringen på att födotillgång och konkurrensförhållanden ändras. Exempelvis så missgynnas vissa svampätande kvalster

0 troligen av att daggmaskarna förstör det förhållandevis orörda markskiktet (Persson muntl.). Kalk och granulerad vedaska är dock ej jämförbara i flera avseenden och resultaten bör tolkas med försiktighet. 5. Ej hotade arter. Ett alltför hårt utnyttjande av vissa substrat skulle kunna vara negativt för en del, idag ej rödlistade, arter. Exempel på arter som idag är vanliga och som numera huvudsakligen ynglar i avverkningsrester (eftersom död solexponerad ved är sällsynt annorstädes), är eksplintborren Scolytus intricatus (ekgrenar), lindborren Emopoms tiliae (lindgrenar), samt praktbaggen Chrysobotris chrysostigma (grantoppar) (Ehnström muntl., Lindelöw muntl). Populationsnivån av dessa skalbaggar skulle med säkerhet minska i regioner där avverkningsrester utnyttjades hårt. Dåligt kända organismgrupper är med stor säkerhet underrepresenterade på den röda listan. Som exempel kan nämnas att inte en enda parasitstekel (vår artrikaste insektsgrupp) finns med. Särskilt artrika miljöer bör skonas i möjligaste mån för att på så sätt skydda hela artkomplex. Ett exempel på en artrik miljö som innehåller fa rödlistade arter och som kan bli föremål för flisning är videbevuxna sjöstränder. Här är det mångfalden av mikromiljöer i strandzonen och buskskiktet som gör biotopen värdefull. Avverkning särskilt med tunga maskiner skulle helt spoliera dessa miljöer. 6. Slutsatser Ramarna för skogsbränsleutnyttjande kommer att sättas av en rad ekonomiska och biologiska faktorer, varav effekter på ryggradslösa djur är en viktig del. De ekologiska konsekvenserna av helträdsutnyttjande på skogsmarkens långsiktiga

produktionsförmåga har lett till vissa rekommendationer t. ex inget helträdsutnyttjaiide på magra marker samt kompensationsgödsling med långsamverkande granulerad vedaska på andra marker. I dagsläget finns inget som tyder på att dessa åtgärder skulle påverka rödlistade ryggradslösa djur. Stor kunskapluckor finns för den marklevande faunan. När det gäller hur mycket som skall tas tillvara av avverkningsresterna på ett hygge har siffiren 70% figurerat. Här bör poängteras att det inte nödvändigtvis är mängden utan snarare kvaliteten på det som lämnas kvar som är intressant ur de ryggradslösa djurens perspektiv. Hela trädkronor är värdefullare än löst liggande avkapade grenar. Lövträdsrester är, särskilt i södra Sverige värdefullare än barrträdsrester, vilka bör kunna uttnyttjas i stor utsträckning utan att rödlistade ryggradslösa djur påverkas nämnvärt. Av stor vikt i detta sammanhang är dock att kvarlämnade liggande träd ej körs sönder. På grund av risken för sönderköming far stubbskörd betraktas som negativt, även om awerkningsstubbar inte är särskilt värdefulla som förökningsplatser för rödlistade arter. Utglesning av täta lövbestånd kan vara positivt för ryggradslösa djur om gamla träd sparas. Här bör man även spara en del medelålders och unga träd så att kontinuiteten tryggas. Vid utglesning av speciellt värdefulla biotoper t. ex. hagmarker bör detta ske i samråd med flora- och faunavårdsexpertis. I tabell sammanfattas rekommendationer för åtgärder i olika sammanhang. Den nya skogsvårdslagen och biotopsskyddslagen kommer att ge ett utökat skydd för många småbiotoper och substrat däribland kvarlämnade träd på hyggen. Många värdefulla småbiotoper (som förskrivs ökad skyddsstatus) har ej behandlats här, fuktstråk, kallkällor, m.m.på grund av att de inte i sig utgör potentiella bränslereserver. Sådana småbiotoper måste givetvis skyddas vid alla former av avverkning inklusive skogsbränsleawerkning. Det är tydligt att de flesta rödlistade arter i denna rapport återfinns i regionerna och 6 (Fig. ). Det är också inom dessa två regioner som uppvisar det största gapet mellan potentiell efterfrågan på energi och energipotential i form av biobränslen (SOU

9, 99). Detta kan betyda att trycket på biologiskt värdefulla miljöer blir större där än annorstädes. 7. Litteratur och andra informationskällor Ahnlund, H. & Lindhe, A. 99. Hotade vedinsekter i barrskogslandskapet - några synpunkter utifrån studier av sörmländska brandfält, hällmarker och hyggen. Entomologisk Tidskrift : -. Berg, Å., Ehnström, B., Gustafsson, L., Hallingbäck, T., Jonsell, M. & Weslien, J. 99. Threatened plant, animal and fungus species in Swedish forests - distribution and habitat associations. nservation Biology (under tryckn.). Ehnström, B. & Waldén, H. 986. Faunavård i skogsbruket, del. Den lägre faunan. Skogsstyrelsen, Jönköping. Ehnström. B., Gärdenfors, U. & Lindelöw; Å. 99. Rödlistade evertebrater i Sverige 99. Databanken för hotade arter. SLU, Uppsala. Gustafsson, L., Berg, Å., Ehnström, B., Hallingbäck, T., Jonsell, M. & Weslien, J. 99. Mångfald i praktiken. Flest hotade arter i söder. Skogen /9. 6-8. Lundberg, S. 98. Den brända skogens skalbaggsfauna. Entomologisk Tidskrift 05: 9-. Persson, T. 988. Effekter av kalktillförsel på markfaunan i skogsmark. En litteraturöversikt. Rapport 8, Naturvårdsverket. Rosén, K. 99. Skörd av skogsbränslen i slutawerkning och gallring - ekologiska effekter, Meddelande nr 5/99, Skogsstyrelsen. Rosén, K., Eriksson, H., Clarholm, M., Lundqvist, H. och Rudebeck, A. 99. Granulerad vedaska till skog på fastmark. Rapport 6/99. Sydkraft, Nutek, Vattenfall. SOU nr 90 99, Jordbruksdepartementet. Biobränsle för framtiden. Slutbetänkande från biobränslekommissionen. Norstedts förlag. SOU nr 9 99. Jordbruksdepartementet. Biobränsle för framtiden. Slutbetänkande

från biobränslekommissionen. Bilagedel. Norstedts förlag. Wikars, L.-O. 99. Skogsbränder och insekter. Entomologisk Tidskrift : -. Andra informationskällor: muntlig information från Bengt Ehnström, Åke Lindelöw, Ulf Gärdenfors och Tryggve Persson, alla vid SLU Databasen "produktion och miljö" som innehåller information om ca 800 skogslevande rödlistade evertebrater vad avser hotbild, biologi och kritiska krav.

Tabell. Rödlistade arter i olika biotoper och substrat fördelat pä hotkategorierna "försvunna" (0). "akut hotade" (). "sårbara" (). "sällsynta" () och "hänsynskrävande" () Siffrorna är en sammanfattning av bilaga BIOTOP/SUBSTRAT 0 ALLA HAGMARKER INKL ÖVERGIVNA NATURBETESMARKER. OCH HASSELLUNDAR 7 8 7 95 ALLÉER 0 7 7 SKOGSBRYN OCH ÄKERHOLMAR 7 5 6 0 KVARLAMNADE LIGGANDE ELLER STÅENDE LÖVTRÄD PÅ HYGGEN 5 9 9 8 66 KVARLAMNADE LIGGANDE ELLER STÅENDE BARRTRÄD PÄ HYGGEN 8 6 KVARLAMNADE TOPPAR OCH GRENAR PÅ HYGGEN 0 0 0 BRÄND SKOG 6 9 0 9 5

TABELL. Antal rödlistade evertebratarter i biotoper eller substrat som idag ej utnyttjas av det konventionella skogsbruket, och som kan bli föremål för skogsbränsleawerkning. För regionindelning se Fig.. Siffrorna är en sammanfattning av bilaga. REGION BIOTOP/SUBSTRAT I 5 6 HAGMARKER INKL. ÖVERGIVNA NATURBETESMARKER. OCH HASSELLUNDAR 0 8 70 7 ALLÉER 0 0 7 8 7 SKOGSBRYN OCH ÄKERHOLMAR 0 8 5 7 KVARLÄMNADE LIGGANDE ELLER STÅENDE LÖVTRÄD PÅ HYGGEN 9 75 8 KVARLÄMNADE LIGGANDE ELLER STÅENDE BARRTRÄD PÅ HYGGEN 0 7 55 5 KVARLÄMNADE TOPPAR OCH GRENAR PÅ HYGGEN 5 0 7 BRÄND SKOG 5

Tabell. Sammanfattning över rekommendationer och restriktioner vid skogsbränsleawerkning. Rekommendationer och restriktioner HAGMARKER INKL ÖVERGIVNA NATURBETESMARKER. OCH HASSELLUNDAR ALLÉER Utglesning och friställning kan vara bra Artrika miljöer. Rådgör med flora- och faunavardsexpertis för varje objekt f Avverkning bör undvikas, särskilt södra Sverige SKOGSBRYN OCH ÄKERHOLMAR KVARLÄMNADE LIGGANDE ELLER STÅENDE LÖVTRÄD PÄ HYGGEN Avverkning bör undvikas, särskilt södra Sverige. Avverkning undviks helt. Undvik att köra över kvarlämnade liggande trä! KVARLÄMNADE LIGGANDE ELLER STÅENDE BARRTRÄD PÄ HYGGEN KVARLÄMNADE TOPPAR OCH GRENAR PÄ HYGGEN BRÄND SKOG KOMPENSATIONSGÖDSLING LÖVSKOGSBRUK Avverkning undviks helt Undvik att köra över kvarlämnade liggande träd! Prioritera att lämna kvar lövlrädsrester framför barrtiädsresier. särskilt i södra Sverige. Lämna hellre hela trädkronor än löst liggande grena Undvik att köra över kvarlämnade liggande träd Spara brända träd av olika trädslag och grovlek, vissa partier lämnas helt Rådgör med flora- och faunavardsexpertis! Stora kunskapsluckor vad gäller markfauna. Använd granulerad aska. Spara gamla och döda träd. Tänk också pa aterväxten så att en del medelålders och unga träd sparas

antal rödlistade evertebratarter i olika biotoper eller substrat brända träd j j bryn och åkerholmar! alléer toppar och grenar på hyggen barrträd på hyggen hagmarker lövträd på hyggen i 0 0 60 80 00 0 0 60 80 Fig Antal rödlistade evertebratarter i olika biotoper eller substrat, sammanfattat ur bilaga.

antal rödlistade arter i olika hotkategorier försvunna i i t t akut hotade i sårbara sällsynta hänsynskrävande 0 0 60 80 00 0 0 Fig.. Antal rödlistade evertebratarter i olika hotkategorier i biotoper eller substrat angivna i bilaga.

BO inöntf. AC inttnö & Z On ) AC ftksand. Y. w. Jt t S On»lAB.C.U.T.O.E.F.B.GOn S)N. P*Ol»n antal rödlistade arter i olika regioner i 50 00 50 00 50 00 Figur. Antal rödlistade everebratarter i olika regioner i biotoper eller substrat angivna i bilaga.

[BILAGA.LW]. RODUSTADE EVERTEBRAThR I BIOTOPER ELLLR SCBSTRAT SOM IDAG EJ CTTNYTTJAS AV DET KONVENTIONELLA SKOGSBRl KET FLER RODUSTADE ARTER.AN DE HÅR ANGIVNA KAN UNNAS I RESP BIOTOP ELLER SCBSTRAT DE E- ANGIVNA HAR DOCK ANDRA VIKTIGARE UVSRIM ^skajbaggar. U^fjahlar. H<=simnbajjii Hy-itckhr.Hikl. imror. Di tviunj^ Nenaatvingar. Ps^pscudoskotpiontr. M =landmoliu&».-r. REGION : ART GRIP P HOTKATEGORI 5 6 TRÄDBEVUNA HAGMARKER INKL. ÖVERGIVNA ivatcrbetesmarker SAMT HASSELLl ND.\R Acrococopx bofinannklla (SCHLEICH. S6~) ElacteateJra$ooeUa(H-S.U55) EbcteupnsabtUa ZELLER.S50 Spukna flavtcapm (HA WORTH. ISS i U? Apamea cpoimdrai (HAWORTH. 809 > DicycJaoo(L.75«) Fapvoiina arcaria (HCFN AGEL. 767) Hamearohca>(UI7St) Narycia duplkeua (GOEZE. 78) Drepescia umbnna (ERICHSON. S") Scydmaenus pcnisi (REnTER.IS8> Vdkius dilatatus (F. 7S7) Qaedaa Crunckob FAJRMAIRE * LABOU.BENE. IS56 Lordrthon ariatus (OLIVIER. 79, AJoconola lu^uida (ERICHSON. 87) Tachyusida gracils (ERICHSON.87) EurvTisacoarctaia M.ARKELI8 Eiir%vsasmuau ERICHSON. I»7 Cypha hameni (PALM.I99) rnchoo>?c sukkouis (REICHENBACH. 86 Osmodema erenuta (SCOPOLI. 76) Gnorunus nobilis (UI758) Gnorunus variabilts (L. 75S) Lucanus cervus (L. 758) Dorcus panlldopipedus (L.758) Elal«r fonigjneus L.758 Ampedus hjorti (RYE.I9O5) Ampedus cardinalts (SCHIÖDTE. 865 > Lacon lepidopkta (PANZER. 80) Lacon qucrcci» (HERBST. 78).Alhousmutilaluj ROSENHACER. 8"» Procratnis»ibialis (LACORD.AIRE. 85 > Cardiophorus gramineus (SCOPOL!. 76) Rhacopus sahlbtrgi (M.ANNERHEIM. 8).Agnlus bigutuius (F. 777) Arugenus punctatus (SCOPOLI. 77) Trinodeshirtus(F.78l) Bostnchus capucinus (L, 758) Gastralli» immupru\us (MCl.LF.R. 8) Anobiumcoslatum ARAGONA.I80 Pscudoplilinus fiisicollis (REITTER. 877) Anitys mbens (HOFFMAN.80) Lymcxyton navale (L758) Sc>mnu5 stiglundbergt FL r RSCH.96 ( ) Calvia decemgutuia (U767) MycctophagiM quadripuslulatus (L. 76) Mycelophagus pjceus (F. 777) (schnotnera sanguinicollis (F. 787) Ischnotnera cyanca (F. 79) Euglenes oculatus (PAYKILI.. 798) C-\ G» -r? I i } '! : i., : V V V Y : x :x i ; x x;xx ; j x x ;x J : i x j ; : I i I i! i : : ' i x : ' : :x I : :. ; ;x[ ' ; I Sidal

[BILAGA.LW]. Eledonoprius annatus (PANZER.799) Oplocephala haemorrhoidalis (F.I 787) Platydema violaceum (F.790) Pentaphyllustestaceus (HELLWIG.79) Tenebrio obscurus F.I79 Tenebrio opacus DUFTSCHMID, 8 rticeus fasciatus (F, 790) Allecula mono (F,787) Prionychus ater (F.I 775) Prionychus melanarius (GERMAR. 8) Pseudocistela ceramboides (L.758) Mycelochara axillaris (PAYKULL, 799) Mycetochara humeralis (F. 787) Scraptia fuscula NfULLER.8! Telratomadesmaresti LATREILLE. 807 Phloiotrya rufipes (GYLLENH AL. 80) Rhagium sycophanta (SCHRANK, 78) Cerambyx scopolii FUESSLY.775 Cerambyxcerdo L.758 Rhopalopus femoratus (Li 758) ioderuskollari REDTENBACHER.89 Plagionotus detritus (L.758) Anaglyptus mysticus (L.758) Pogonochaerus hispidulus (PILLER & MtTTERPACHER. 78) Exocentrus adspersus MULSANT.86 Oberealinearis(L,76) Caenorhinus pauxillus (GERMAR. 8) ssonus linearis (F.775) ssonus parallelopipedus (HERBST. 795) ssonus cylindricus S AHLBERG. 8 5 Phloeophagus thomsoni (GRILL. S96) Phloeophagus turbatus SCHÖNHERR, 85 Phloeophagus Iignarius(MARSHAM.8O) Stereocorynes tmncorum (GERM AR.8) Ceuthorrynchus pallidicomis BRISOT DE BARNEVILLE. 860 Scolytus mali (BECHSTEIN & SCHARFENBERG.805) Scolytus carpini (RATZEBURG.87) yleborus monographus (F.79) issus muscaeformis (Schrank) dra aurita (L.) Psarus abdominalis (F.) Campanothus fallax (Nyländer) p«o(horax nylanderi ((Förster) SUMMA 95 ARTER ALLÉER Triaxomasia caprimulgella (STAITON. 85) Dystebenna stephensi (STAJNTON.89) anthia ocellaris (BORKHAUSEN.79) Synanthedon vespiformis (L. 76) Nemadus colonoides (KRAATZ.85) Dreposcia umbrina (ERICHSON. 87) Velleiusdilatatus(F,787) Quediustnincicola FAIRMAIRE & LABOLLBENE. 856 Euplectus bonvouloin REITTER.88 Trichonyxsulcicollis(REICHENBACH.86) Prionocyphon serricomis (MULLER. 8) Liocola marmorata (F.79) Osmoderma eremita (SCOPOLI, 76) Gnorimus nobilis (L, 758) Gnorimus variabilis (L.758) Dorcus parallelopipedus (L.758) Elaterferrugmeus L.758 Ampedus hjorti (RYE.9O5) Ampedus cardinalis (SCHÖDTE.865) Dromacolus bamabiu (VILLA.88) Procraerus libialis (LACORDAIRE. 85) I & He He Di Hy- Hy i : 0 i ' x x x jx ; i Ix I i I xix \ x xjx j I ix!x x ; I Ix I ; x ix j xix L_l - < x x;!x x ; ; x ix i ] Sida

! x [BILAGA.LW]. Anitys robens (HOFFMAN. 80) Lymexylon navale (L.758) Ischnomera cinerascens (PANDELLE. 867) Ischnomera cyanea (F.79) Tenebrio opacus DUFTSCHMID. 8 Pentaphyllus teslaceus (HELLWIG. 79) Prionychus äter (F.775) ptura revestita LI758 iodenis kollari REDTENBACHER.89 Acalles parvulus BOHEMAN. 87 Emoporus caucasicus LINDEMANN. 876 Aulacigaster leucopeza (Meigen) Micropersiscelis annulate (Fallen) Periscelis n'gra (Zetterstedt) Solva marginata (Meigen) SUMMA 7 ARTER SKOGSBRYN INKL. AKERHOLMAR ART Ectoedemia turbidella (ZELLER.88) Chrysoclista razowskii (RIEDL.965) Dystebenna stephensi (STAINTON.l 89) Chonstoneura diversana (HCBNER. 87) Archips crataegana (HCBNER. 799) Pammene spiniana (DUPONCHEL.8) Cydia servillana (DUPONCHEL. 86) Pterophorusbaliodactylus ZELLER.8 lostygia aputa (B'"' - s'er.8) Satyrium pruni (L. ;*i) Nymphalis polychloros (L.758) Pamassius mnemosyne (L. 758) Agrilus guerini LACORDAIRE.85 Agrilus convexicollis REDTENBACHER. 89 Agrilus aurichalceus REDTENBACHER. 89 Bostrichus capucinus (L. 758) Variimorda villosa (SCHRANK, 78) ylotrechus pantherinus (SAVENIUS. 85) Oberealinearis(L.76) Anthonomus rufus GYLLENHAL.86 Ceuthorrynchus thomsom KOLBE.900 Ceuthorrynchus constrictus (MARSHAM. 80) Ceuthorrynchus roberti GYLLENHAL.87 Phloeotribus rhododactylus (MARSHAM. 80) Aulacigaster leucopeza (Meigen) Ferdinandia ruficomis (F.) Truncatellina cosmlala (NILSSON. 8) Truncatellina c>'lindrica (FERUSSAC.l 807) Tremex fuscicomis (F.) stica clyptea (Schreiber) SUMMA 0 ARTER KVARLÄMNADE LIGGANDE ELLER STÅENDE I ÖVTRÄD PÅ HYGGEN ART Scardia polypori (ESPER.786) Triaxomasia caprimulgella (STANTON.85) Caloptilialeucapennella(STEPHENS.85) Dystebenna stephensi (STANTON. 89) Trachysmia schreibersiana (FRÖLICH.l 88) Dicyclaoo(L.758) Synanthedon vespiformis (L. 76) Lamellocossus terebra (D&S. 775) VfirriHinm halidaii ^Vl ATTHFWS R^S" Ptiliolum caledonicum (SHARP.87) Pleryx splendens STRAND. 960 Nemadus colonoides (KRAATZ. 85) Scydmaenus perrisi (REITTER. 88) Velleiusdilatatus(F.787) Quedius tnincicola FAIRMAJRE & L/VBOl.I5ENE. 56 Sida Di DI Di Di GRUPP U u- u U Di Di Mo Mo Hy Hy GRUPP U U Cn j ;! i i j j : i! j i! I i Ix i!x ix; ix (x i I I I ; I ix I i HOTKATEGORI ' 5 6 i i I i : : ; :! [ ; x jx i I! I! t ; : I ' :! : ; x i : ' ' i I i ' ' I i i j ' i i i ;x 0 i I ; ' ; x I x; x ; HOTKATEGORI 5 6 I j x T ' x! A V v v v v.% [.%.-> _j j J. :

[BILAGA.LW], Quedius microps (GRAVENHORST, 87) Hapalarea linearis (ZETTERSTEDT, 88) Hapalarea pygmaea(paykull,800) ylodromus lestaceus ERCHSON.80 Phyllodrepoidea crenata (GRAVENHORST, 80) Lordithon striatus (OLIVIER.79) Sepedophilus bipunctatus (GRAVENHORST. 80) Tachinus bipustulatus (F.I 79) Aleocharalygaea KRAATZ.86 Thyasophila inquilina (MARKEL.8) Atheta liturata (STEPHENS, 8) Thamiaraea hospita (MÄRKEL, 8) Agaricochara latissima (STEPHENS, 8) Bolitocharaobliqua ERICHSON.I87 Eurvusasinuata ERICHSON.87 Euryusa castanoptera KRAATZ.856 Silusa rubiginosa ERICHSON.87 Cyphea curtula (ERICHSON.89) Euplectus bonvouloiri REITTER.88 Euplectus brunneus (GRIMMER. 8) Batrisodesdelaporti (AUBE.8) Batrisodes adnexus (HAMPE.86) Plegadenis caesus (HERBST.79) Abraeus parvuius AUBE, Abraeusgranulum ERICHSON.89 Platysotna minor (ROSSI, 79) Platysoma deplanatum (GYLLENHAL.808) Prionocyphon serricomis (MULLER, 8) Gnorimus nobilis (L. 758) Danosoma conspersum (GYLLENHAL, 808) Danosoma fasciatum (L. 758) Athousmutilatus ROSENHAUER. 87 Hanninius undulatus (DEGEER.77) Hypoganus inunctus (LACORDAIRE. 85) Procraerus tibialis (LACORDAIRE. 85) Ampedus cimabarinus (ESCHSCHOLTZ, 89) Ampedus nigroflavus (GOEZE.777) Ampedus hjorti (RYE.905) Ampedus praeustus (F.79) Ampedus suecicus PALM. 9 76 Hylis cariniceps(rejtter.9o) Hylis foveicollis (THOMSON.87) Microrhagus lepidus ROSENHAUER, 87 Rhacopus sahlbergi (M ANNERHEIM, 8) Dicerca fiircata (THUNBERG. 787) Agrilus bigututus (F.I 777) Nosodendron fasciculare (OLIVIER. 790) Trinodeshirtus(F,78) Gastrallus immarginalus (MULLER. 8) Anobium costatum ARAGONA.80 Anobium ftilvicome STURM. 87 Plilinus fuscus (FOURCROY, 785) yletinus tremulicola Y.KANGAS.958 yletinus pectinatus (F.79) yletinus longitarsis JANSSON, 9 Dorcatoma (lavicomis (F, 79) Dorcatoma serra PANZER, 796 Grynocharis oblonga (L, 758) Peltisgrossa(L,758) TiIluselongalus(L,758) Opilo mollis (L, 758) Glischrochilusquadriguttatus(F,777) Rhizophagus cribratus GYLLENHAL.I87 Silvanus bidentatus (F, 79) Silvanus unidenutus (OLIVIER.790) Pediacus depressus (HERBST.797) C C! ; I I x Ix I ix x" i I x xjx x Mx; ix x Ix x x i A x i ;! 'x i x I! V I! xlx x I I x ix j [ j x I :x i I S I i I x x! ;! " Sida

IBILAGA.LW]. UleiotapIanata(L,76) Dendrophagus crenatus (PAYKULL.I799) Cryptophagus populi PAYKULL.800 Cryptophagus micaceus REY.889 Cerylondeplanatum GYLLENHAL,87 Sacium pusillum (GYLLENHAL.80) Stephostethus altemans (MANNERHEIM, 8) rticaria lapponica (ZETTERSTEDT.88) Cis lineatocribratus MELLIE.88 Cisrugulosus MELLIE.88 Hadreule elongatula (GYLLENHAL.87) Ischnomera cinerascens (PANDELLE. 867) Ischnomera caenilea (L758) Euglenes oculatus (PAYKULL,798) Upis ceramboides (L, 758) Tenebrio opacus DUFTSCHMID, 8 Allecula mono (F,! 787) Prionychus äter (F.775) Pseudocistela ceramboides (L, 758) Tetratoma ancora F.I790 Abdera aflinis (PAYKULL.799) Dircaea austraiis FAIRMAIREJ856 Dircaea quadriguttau (PAYKULL.798) Saperda perforata (PALLAS, 77) pturanigripes DEGEER,775 ptura revestiu L.758 Necydalismajor LI758 Obrium cantharinum (L, 767) Pyrrhidiumsanguineum(L,758) ylotrechuspantherinus(savenhjs.i85) Anaglyptus mysticus (L.758) Anaesthetis testaces (F, 78) iopus punctulatus (PAYKULL, 800) Anthonomus ulmi (DEGEER.775) ssonus lineans (F.775) ssonus parallelopipedus (HERBST, 79 5) ssonus cylindricus SAHLBERG.85 Rhyncolus punctatulus BOHEMAN.88 Phloeophagus thomsoni (GRILL. 896) Phloeophagusturbatus SCHÖNHERR. 85 Phloeophagus lignanus (MARSHAM.80) Stereocorynes trunconim (GERMAR, 8) Emoporus fagi (F.798) Trypophloeus asperatus (GYLLENHAL, 8) Trypophloeus discedens PALM, 950 Trypophloeus grolhi (HAGEDORN.90) yleborus cryptographus (RATZEBURG. 87) yleborinus saxeseni (RATZEBURG. 87) Aradus truncatus Fieber Anneurus laevis (F.) Mezira tremulae (Germar) Aradus consptcuus Herrich-Scaffer Ceriana conopsoides (L.) Choerades rufipes (Fallen) enomya ferruginea Scopoli Criorhina ranunculi (Panzer) Ferdinandia rufrcomis (F.) Mallota cimbiciformis (Filén) Micropersiscelis annulata (Fallen) klyolepta luteola (Gmelin) Neoalticomerus formosus (Locw) Rainieria calceata (Fallen) Spilomyia diophtaima (L.) Spilomyia satuum (F.) Lasius bmnneus (Latreille) i ;co I I I LC L Hi He He He Di Di Di Di Di Di Di Di Di Di Di DI Hv [ 0 ; 0 0 i 0 0 I ; I x x [x ;x ;x! v!i! Mx;x l I L\; ix x x; x ix: x 'x ix x i i I I > x ix x x :x _i ^ ix x j I! ij xjx I ix xx Ix ix ; x ix : ; i ix x!x x : x Sida 5

(BILAGA.LW]. Campanothus fallax (Nyländer) v espa crabro L. Tremex fuscicornis (F.) Megachile ligniseca (Kirtiy) Crossocerus stynus (Kohl) Crossocerus heydeni Kohl Croccocerus walkeri (Schuckard) Crossocerus assimilis Smith Crossocerus congener (Dahlbom) stica clyptea (Schreiber) Mimumesa beumonti (van Lith) Pemphredon beumonti (hellén78 Discoelius zonzlis (Panzer) Symmorphus muralis (L.) Symmorphus connexus (Cutis) Stenodynerus dentisquama (Thomson) Symmorphus debilitatus (Saussure) Larca lata (Hansen) Antrenochemes stellae Lohmander Allochemes widen (C. L. Koch) SUMMA»66.ARTER KVARLÄMNADE LIGGANDE ELLER STÅENDE BARRTRÄD PA HYGGEN ART Micridium halidaii (MATTHEWS. 868) Ptiliolum caledonicum (SHARP,87) Hapalarea linearis (ZETTERSTEDT.88) Phyllodrepoidea crenata ()RAVENHORST,80) Thyasophila inquilina (MÄRKEL.8) Pentanotameuseli BERNHAUER.905 Plegaderus saucius ERICHSO.8 Paromalus parallelopipedus (HERBST.79) Danosoma conspersum (GYLLENHAL. 808) Danosoma fasciatum (L.758) Harmtnius undulatus (DEGEER.77) Ampedus praeustus (F. 79) Ampedus suecicus PALM. 976 Hylis cariniceps (REITTER, 90) Hylis foveicollis (THOMSON. 87) Chalcophora manana (L.758) Dicerca moesu (F,79) Buprestis splendens (F, 775) Buprestis haemorrtioidalis HERBST.780 Buprestis novemmaculau L.767 Buprestis octoguttata L.758 Anthaxia similis SAUNDERS.87 Trinodeshirtus(F,78) Hadrobregmus confiisus (KRAATZ, 88) Stagetusborealis ISRAELSSON.97I Dorcatoma punctulata MULSANT & REY, 86 Calitys scabra (THUNBERG, 78) Peltisgrossa (L.758) Grynocharis oblonga (L.758) Tiltus elongatus (L, 758) Opilo mollis (L.758) SilvanusbidenUlus(F,I79) Silvanus unidentatus (OLIVIER. 790) Pediacus depressus (HERBST.797) UleioU planata (L, 76) Dendrophagus crenatus (PAYKULL. 799) Atomaria subangulau J.SAHLBERG.96 Sacium pusillum (GYLLENHAL.80) Cis lineatocribratus MELLIE.88 Hadreule elongatula (GYLLENHAL. 87) Pseudocistela ceramboides (L.758) Tetratoma ancora F.790 H> Hy IHV ihv Hv Hy Hv Hv HY Hv Hv Hy Hv Hv Hy Hy Hy Ps Ps Ps GRUPP L ' "» ' *. HOTKATEGORI 0 ^ x : ; x x ix xx Ix! ;x :!x x ; i :x ^xj_ i :! ;! 'x; x ; i :x x x ix ' I i ; 5i 6 I ;x I j I x!x x x jx x i I I! ( I _jx [ x x Lx I! ; l x xlx x x :x x x ; x; x :_j x Sida 6

[BILAGA.LW]. Sem-palpus barbatus (SCH ALLER. 78) Tragosoma depsarium (L, 767) ssonus parallelopipedus (HERBST.795) Aradus erosus Falle'n Cixidia confinis (Zetterstedt) Cixidia lapponicus (Zetterstedt) Scoloposcelis pulchella (Zetterstedt) Scoloposcelis obscurella (Zetterstedt) Choerades igneus (Meigen) Choerades lapponicus (Zetterstedt) Choerades rufipes (Fallen) Inocella crassicomis Schummel) elioxvs lanceolata Nvlander Crossocerus hevdeni Kohl Pemphredon beumonti (hellen78 Symmorphus muralis (L.) Symmorphus connexus (Cutis) Stenod>Tierus dentisquama (Thomson) Dendrochemes cymeus (L.Koch) SUMMA 6.ARTER KVARLAMNADE TOPPAR OCH GRENAR PA HYGGEN ART Mierorhagus lepidus ROSENHAUER.87 Buprestis octogututa L.758 Agrilus olivicolor KJESENWETTER.857 Bostrichus capucinus (L, 758) Anobium costatum ARAGONA.I80 Stagetusborealis SRAELSSON.97 DendrophagusCTenatus (PAYKULL.799) LaemophJoeus muticus (F, 78) rticaria lapponica (ZETTERSTEDT. 88) Ennearthron palmi LOHSE.966 Mycetophagus fulvicollis F.79 Pseudeuglenes pentalomus (THOMSON. 86) Mycetochara humeralis(f.787) Cyrtanaspis phalerau (GERM AR. 8) Variimorda villosa (SCHRAK. 78) Orchesia fasciau (ILLIGER.798) Anisoxya ruscula (ILLIGER.798) Serropalpus barbatus (SCHALLER.78) Phryganophilus ruficollis (F.798) Tragosoma depsarium (L. 767) Obrium brunneum (F.79) Pyrrhidium sanguineum (L.758) Phymatodes pusillus (F.l 787) ylotrechus anlilope (SCHÖNHERR, 87) Monochamus galloprovincialis (OLIVIER. 795) Mesosa nebulösa (F.l78) Anaesthetis testacea (F. 78) iopus punctulatus (PAYKULL. 800) Exocentrus adspersus Ml'LSANT.86 Platyrrhinus resinosus (SCOPOLI.l 76) Choragushomi WOLFRUM.90 Choragus sheppardi KRBY. 88 Rhyncolus punctatulus BOHEMAN. 88 Emoporus fagi (F.798) He He He He He Di Di Di Ne i Hy Hy Hv Hv Hv Hv Ps GRUPP 0 0 HOTKATEGOR] i ;? x x; x I :.\! I x x j ; :. i :x x x!. i..\' i \ ; x x,.\ :, 5 ; 6 ; i i ; '!, Ix : x x x; x x x ; x \ i. : x x; ; x, i. * Trypophloeus discedens PALM. 950 Trypophloeus grothi (HAGEDORY90) Trypodendron signatum (F.787) yleborinus saxeseni (RATZEBURG. 87) Anneums Uevis(F) SUMMA 0 ARTER BRÄNDA TRÄD ART Apomyelois bistriatella (HULST.887) He GRUPP HOTKATEGOR] i! x'x P! '. i! i 5' 6! Sida 7

[BILAGA.LW]. Agonum bogemani (GYLLENHAL.8) i Paranopleta inhabilis (KRAATZ. 856) ; Denticollis borealis (PAYKULL.800) I Dicerca fiircata (THUNBERG.787) Melanophila acummata (DEGEER, 77) I Stephanopach> substriatus (PAYKULU 800) Stephanopachys linearis (KUGELANNM79) I :x 'x ix; Silvanus unidentatus (OLIVIER. 790) i I! i Laemophloeus muticus (F, 78) I Cryptophagus corticinus THOMSON. 86 tticaria planula FALL. 899 I :x Biphyllus lunatus (F.79) I I Sphaeriestcs slockmanni (BSTRÖM.977) I ix x x x x Upis ceramboides (L.758) I Phryganophilus ruficollis (F. 798) I I Tragosoma depsanum (L. 767) [ I I Acmaeops septenlrionis (THOMSON. 866) I i Acmaeops marginata (F. 78) I j I ptura nigripes DEGEER. 775 i I Plat)TThinusresinosus (SCOPOLI.76) I Aradus signaticomis F. Sahlbcrg Aradus laeviusculus He Aradus angularis Aradus atemmus Fieber He!x x SUMMA 5 ARTER Sida 8

5 augusti 99 Tidigare utgivna rapporter inom Vattenfall - projekt Bioenergi : Trädbränsle och skogsekologi : Projekt skogskraft rapport nr Förf. : Lundborg A : U(B) 990/8 Datum: 90-0-6 Sidantal: : Kolbalansberäkningar för bränsleuttag i skogsbruk Projekt skogskraft rapport nr Förf. : Ågren G : U(B) 990/9 Datum: 90-0-9 Sidantal: : Inventeringsstudie biobränslepotential i södra Sverige Projekt skogskraft rapport nr Förf. : Danielsson B-O, Eriksson H, Eriksson M m fl : U(B) 990/0 Datum: 90-0-8 Sidantal: 9 : Förstudie av trädbränsleeldade demonstrationsanläggningar Projekt skogskraft rapport nr Förf. : Westermark M : U(B) 990/ Datum: 90-0-9 Sidantal: 8 : Tillvaratagande av skogsbränsle som träddelar och slutavverkningsrester - system, maskiner, metoder och kostnader Förf. : Brunberg B : U(B) 99/7 Datum: 9-0-5 Sidantal: 56 : Bränsle från skogen Förf. : Andersson B : U(B) 99/8 Datum: 9-0-5 Sidantal: : Ny avverkningsteknik för lägre skogsbränslekostnader Projekt skogskraft nr 5 Förf. : Jörgenson K G : U(B) 99/ Datum: 9-0-06 Sidantal: 67

: Trädbränsle till Nässjö KW (Kraftvärmeverk) Förf. : Johansson R, Lindblom A : U(B) 99/ Datum: 9-0-6 Sidantal: 55 : Biobränslen i det svenska energisystemet, en modellstudie Förf. : Boman U : U(B) 99/ Datum: 9-05- Sidantal: 7 Förf. Odling av lövträd på åkermark för energiändamål Johansson T U(B) 99/6 Datum: 9-05-5 Sidantal: 0 Förf. Atmosfärisk förgasning - diesel Ekström C U(B) 99/7 Datum: 9-06- Sidantal: : Bränslekarakterisering - Kväveföreningar Samarbete med LRF/SLR. Förf. : Johansson J : U(B) 99/9 Datum: 9-06-0 Sidantal: : Alkali och klor i biomassa - ett problem vid elgenering Samarbete med LRF/SLR. Förf. : Gärdenäs S : U(B) 99/0 Datum: 9-06-0 Sidantal: : Halm som bränsle för framtida elproduktion - en sammanfattning av dagsläget. Samarbete med LRF/SLR. Förf. : Axenbom Å, Kristensen D, Praks O : U(B) 99/ Datum: 9-08-0 Sidantal: 8 : Kraftvärme från energigrödor. Samarbete med LRF/SLR. Förf. : Sieurin J, Augustinsson H : U(B) 99/5 Datum: 9-05-0 Sidantal: 5 Förf. Vedaska i skogen. Eriksson J, Börjesson U(B) 99/6 Datum: 9-08-9 Sidantal: 77 Fud/ls

: Trädbränsle från sågverk. Projekt Skogskraft rapport nr 6. Förf. : Thörnqvist T, Kyrkjeeide A : U(B) 99/5 Datum: 9-08- Sidantal: 8 : Transportsystem för biobränslen. Samarbete med LRF/SLR. Förf. : Staland P, Westerberg D : U(B) 99/5 Datum: 9-09-0 Sidantal: 85 : Fjärrvärme i Fellingsbro. Samarbete med LRF/SLR. Förf : Alsén L, Swahn H : U(B) 99/5 Datum: 9-06-07 Sidantal: : Ekonomi och projektredovisning Projekt Skogskraft rapport nr 7. Förf : Olsson A : U(B) 99/55 Datum: 9-09- Sidantal: 67 : Biobränsleaskans sintringsegenskaper, bedömning med hjälp av tillståndsdiagram. Förf : RydingB : U(B) 99/57 Datum: 9-08- Sidantal: 7 : Produktion och förädling av bränslen vid skogsindustrin - möjligheter och förutsättningar. Förf : Magnusson L : U(B) 99/58 Datum: 9-08- Sidantal: 50 Förf Biogas för värme, el-, och drivmedelsproduktion. Ström E, Ekeborg T U(B) 99/59 Datum: 9-09- Sidantal: 0 Förf Vegaprojektet Aronsson I U(B) 99/6 Datum: 9-0-5 Sidantal: 7 Fud/ls