Kerstin Björn Arkitekt SAR/SA Norconsult AB



Relevanta dokument
8:27 Kulturhus i Örnsköldsvik

sektion genom förskoleterrass ovan kapprum

Lokalprogrammet är tänkt att vara en vägvisare i tidiga skeden av verkliga nybyggnadsplaner.

Inriktning för kultur- och fritidskvarter i Älta centrum

Skola i Trönninge

Eriksskolan Mitt i naturen Mitt i kulturen. Utbildningsförvaltningen

Hemvist F-6 RÅDGIVANDE REFERENS

Organistationsförslag att arbeta kring Förslag framkomna vid arbetsgruppträff

Pitholmsskolan, åk (6)7-9 Version rev 10 dat

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans fritidshem läsåret 2014/2015

Förstudie - delrapport

Hortlaxskolan åk 7-9 Version rev 10 dat

KVALITETSRAPPORT fö rskölör Kramförs nörra. 2013/2014

LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR GRUNDSKOLOR OCH FÖRSKOLOR. Bergsåker/Lidens skolområde SWECO Architects AB Sundsvall

En skola för framtiden! En vision för Idunskolans utveckling

Vad vill du att kvarteret Ärlan ska användas till?

Alterdalens skola f-6 Version rev 10 dat

Messingen i Väsby. Bakgrund

EXEMPEL - TEORETISK MODELL ) Sko m2 Antal Antal pers totalt/rum Huvudentré Vindfång Entréhall

Föräldramöte. Förskoleklass 2018/2019 Sigfridsborgs skolenhet. Välkomna till Sigfridsborgs skola

Förutsättningar för Samverkan och Utveckling

Behov av kultur- och fritidsverksamhet i Rosendal

Effektmål Brogårdaskolan

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun

Policy Modell för attraktiv skola i Piteå kommun

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Bild Dans Drama Formgivning Foto Musik Orkester Sång Teater

Verksamhetsbeskrivning, Ny skola på Brågårdaområdet i Bjuv

Öppet hus inför Förskoleklass ht-19. Välkommen!

Förskolor och grundskolor i Burlövs kommun. Burlövs. kommun

Källör Framtiden för ett historiskt hus. och hur vi kan göra Östhammar till en mer levande skärgårdsstad

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans fritidshem läsåret 2011/2012

Enkät 2 - Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg

13131?»,10, STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

VÄGGARNAS KOREOGRAFI SKOLBYGGNADENS BETYDELSE. god arkitektur. Om vikten av. Utemiljön. Första intrycket. Skolgården SPELAR UTFORMNINGEN NÅGON ROLL?

Ale för alla. Hur ska alla människor kunna vara med i samhället? De saker som ska göra det bättre finns med i en plan.

Kvibergsskolan 4-9. SDF Östra Göteborg

Plan för fritidsverksamheten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Viktiga ord i planen. Kommunens plan Ett samhälle för alla är en del av kommunens arbete för mångfald.

Alströmerhemmet Nationalmuseums partner i pilotprojektet Morgondagens museum

Utbildningsinspektion i Herrgårdsskolan, grundskola F 6

Välkomna till oss på Lugnets skola!

konceptet och förhållandet till platsen programmet i ett nötskal

Vad tycker du att huvudbyggnaden mot Södra Torget ska användas till? 65 personer har svarat

Daggkåpans förskola. Nacka kommunen

VÄLKOMMEN TILL PLUGGPARADISET

Projektdirektiv och långsiktiga mål

Sturebyskolan. Riva Vitan och bygga nytt på kort tid och till låg kostnad.

Nya aktiviteter i nya anläggningar? SFK Erfarenhetskonferens 4 feb 2016 Nils-Olof Zethrin, SKL Louise Andersson, SKL

Tjänsteskrivelse 1 (7)

VÄXJÖ STADS- OCH STATIONSHUS

Lokaler för fritidsaktiviteter inomhus

Årsta äng 4, ombyggnad av kontor till skola, Revidering A

plan 100 A3: SKALA 1:200

SANKT ANNA SKOLA HISTORIK

Vi repeterar de regler som vi kom fram till skulle gälla under elevrådsmöten.

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nära storstad, natur, skärgård, jobb

Välkomna Information om skol- och förskolevalet Hägerneholms förskola och skola HT Täby kommun

BARENTS CENTER EN NY STADSDEL I HAPARANDA

Skol- och kulturkontoret en sammanfattning

Projekt. Sörmlands museum Spelhagen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

BIBLIOTEKSPLAN ÅSTORPS KOMMUN. Beslutad

FORNUDDENS SKOLA

Enkät 2 - Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg

Projekt nya Gällivare Sportcenter

Arbetsplan för Trollungens förskola och fritids 2009

Så arbetar vi fram nya Annedalsskolan

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Ny förskola i Bureå

Stadsdel Hägersten. Ur Medan regnbågen bleknar av Peter Pohl

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor

Avdelningen för ekonomi och styrning

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

MER ÄN EN SKOLA VÄNDA TRENDER

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön.

Föräldramöte VÄLKOMNA

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Rapport Fritidsvanundersökning i samarbete med Attention

Biblioteksplan. Åtvidabergs kommun

Resultat totalt Tyck till om Konsthallen 2019

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Projektansökan för utveckling/anpassning av Hagsätra fritidsgårds café för åldersgruppen år.

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans fritidshem läsåret 2016/2017

fasader & sektioner Tegelmönster som fasadutsmyckning Miljösmart skola med beständiga och miljövänliga material som är hållbara över tid.

Karlshögs Fritidshem

Bilaga Uppföljning av lokalbehovsplan

Skånhällaskolans plan för. Överlämning. Åk F-6 Läsåret 2017/18

Skyttsgården. Från Lazarett till kulturhus, museum, förläggning och ödehus.

Verksamhets- presentation. Ängsulls Förskola. För barnet i tiden

VERKSAMHETSPLAN 2017

Fredrika Bremerskolan. Fritidshemmens handlingsplan Läsåret Uppdaterad

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Ditt nästa kontor? Jörgen Kocksgatan 9

Ditt nästa kontor? Skeppsgatan 9

Skol- och kulturkontoret en sammanfattning

Blåbärets Kvalitetsredovisning

Transkript:

Kerstin Björn Arkitekt SAR/SA Norconsult AB Skolplanerare sedan 1975

Månganvändbara skolor/skolhus 2

Förskola 1-5 år Skola 6-9 år Bostäder Månganvändbar byggnad över tid! 3

Skola Barn Fritid Kultur 6-16 omsorg Skolan som en av flera i samma byggnad! 4

Skola Barn Fritid Kultur 6-16 omsorgr Gemensamma lokaler som sparar yta! 5

Skola Barn Fritid Kultur 6-16 omsorg Gemensamma drift samma ledning osv! 6

Historia en kort tillbakablick Projekt idag Hur sker förändringen Viktigt! Organisation Arbetsmodell Brukarprocess Driftsskede 7

Skolhus rum för lärande vad mer? 8

Kort historik om skolhusen 9

Skolhuset förr Folkskolan, småskolan, mellanstadieskolan, högstadieskolan Byggnaden speglade verksamheten Namnet, alltid skola 10

Skolan idag den månganvändbara Skolan.är huset för många verksamheter med egna och gemensamma lokaler för lek lärande och utveckling Med eget namn 11

Verksamheten var normen Skolhuset anpassades Byggnad och lokaler formades traditionellt och likriktat. 12

Verksamheten förändrades Skolhuset oförändrat Verksamheten anpassade sig efter skolhusen och husen efter statliga subventioner. 13

Verksamheten prövar helt nya former Skolhuset blir ett hinder Verksamheten utvecklas Lokalerna består, ett klassrum 60 m2 Ger en lämplig grupp på 25-30 elever 14

Nya ytor Verksamheten påverkar återigen byggnaderna Skolhuset förändras Förändring Nya behov - kommunen Nya medaktörer 15

Skolhusens entréer! Orienterande Informativa Inkluderande Välkomnande? 16

Skolhuset från mitten av 1850-talet!? 17

Skolhuset från 1960-talet Bild på det gamla typiska skolhuset?? 18

Skolhus från 2000-talet En mötesplats för alla! 19

Även på kvällar och helger! 20

Fyren Skolan mitt i byn Kungsbacka Samlingsplatsen för bl.a. kultur, skola och fritid 21

En ny idé Ett nytt förhållningssätt till lokaler 22

Skolan Samhället Gemensamma lokaler Ger bättre lokaleffektivitet och ett större utbud av lokaler. 23

Det finns ett behov av nya lokaler Trångt! Kunskap om ett framtida lokalbehov

Fungerar inte efter dagens behov! Opraktiskt! Kunskap om ett framtida lokalbehov

Det saknas strukturer Kunskap om ett framtida lokalbehov Oorganiserat! Varför badar alla på en gång?

Projektidé Om vi är fler kan det bli bättre!!

Projektidé

Projektidé Inflyttning Projekttid Projekttid

Projektidé Inflyttning Olika faser i planeringen Olika arbetsmoment stegvis

Projektidé Många olika idéer och lösningar Inflyttning Spretigt! Hur får vi samsyn?

Projektidé Inflyttning Beslutspunkter Besluta och bekräfta samsyn

en väg till en lyckad månganvändbar anläggning 33

Vilka är berörda? 34

Vilka är intressenterna? Skola Fritidshem Kultur bibliotek, musik, teater mm Föreningar kursverksamhet -klubbverksamhet Institutioner vårdcentral -tandläkare Företag café- lunch - möten samlingar - Allmänhet information medborgarlokal Kommunen servicekontor - mötesplats Förskola barndaghem - öppenverksamhet Andaktslokal olika samfund - samtalsgrupper Fritidsgård 35

Alla berörda representeras! Lär känna tänkbara fördelar! Försök att se svårigheterna! Diskutera och skapa lösningar! 36

- Vad finns risk att förlora: Rummen Materialet Reglerna Ansvar 37

+ Vad vinner man på samordningen? Lokalkostnader Inköp Organisation/personal Nya lokaltyper Ökad kontaktyta 38

Senaste årens utveckling 39

Föreningslokaler Samhällsservice Daghem/ förskola Kultur Ungdomsgård Fritid Skola Redan på 70-talet Elevtalen gick ned och lokalerna fylldes på med Fritidshem s.k. skolbarnsomsorg. Adderade lokaler 40

Samhällsservice Föreningslokaler Daghem/ förskola Kultur Skola/ Fritidshem Ungdomsgård På 80-talet Fler intressenter! Mer samlokalisering än samverkan. bredvid varandra 41

Samhällsservice Föreningar Kultur Gemensamma lokaler Skola/ Fritidshem Daghem/ förskola Ungdomsgård På 90-talet Samordnad verksamhet i samnyttjande lokaler Den egna ytan kan minskas Den gemensamma ytan kompenserar 42

Samhällsservice Föreningar Kultur Gemensamma lokaler Skola/ Fritidshem Daghem/ förskola Ungdomsgård På 2000-talet Samordnad verksamhet i samnyttjande lokaler Med delvis gemensam organisation 43

Samhällsservice Föreningar Kultur Gemensamma lokaler Skola/ Fritidshem Daghem/ förskola Ungdomsgård På 2010-talet Samordnad verksamhet rutin på drift och ledning 44

Skolan gör andra lokalprioriteringar. Undervisningsprofil och inriktning stödjer nya lokalbehov. Kanske musiksalen ger ett samarbete med den lokala verksamheten. Skolan gör avsteg från gamla principer för klassindelningen Ex en skolsal måste inte vara 60 m2. Elever äter lunch i andra lokaler och tillsammans med andra barn och vuxna. Företag och föreningar aktiveras i skolundervisningen. Skolverksamheten förläggas även utanför skolans lokaler. Friskolorna testar andra lokallösningar. Ansvariga kräver mer generella lösningar. Lösningar som passar flera pedagogiska idéer. Vad händer nu framöver? 45

Gemensamma lokaler skall finnas centralt i anläggningen. Nära för alla under hela dagen. Laborationer och utrustning är återigen viktiga Hälsa och idrott ökas i timplanen Möblerna är mer varierade i form och funktion men sammanhållna i material och färg. Dom måste vara flyttbara och kombinerbara. Skaparverkstad, ateljé den gamla Slöjden har fått nytt namn, fler materialslag och mer användbara ateljéer. Klassen är utbytt till och/eller kompletterad med grupper, mentorsgrupp, ansvarsgrupp, arbetslag osv Årskursblandat blev åldersblandat och tenderar bli homogent igen. Öppna lokaler men för en ny form av gruppindelning Ett samnyttjande blir inte bara att stänga eller öppna en dörr! 46

Andra viktiga steg i planeringsprosessen Att ta vara på allas erfarenheter, särskilt de från verksamheten! 47

Skapa en tydlig projektorganisation - arbetsgrupper Gör alla berörda representerade Informera kontinuerligt om projektets idéer Lär känna varandras verksamhet och lokaltradition Gå till beslut innan nästa fas Gör alla delaktiga hela tiden 48

Ta vara på allas erfarenheter, särskilt de från verksamheterna! Hitta samband och beröringspunkter 49

Vilka är sambanden?? Skola Fritidshem Kultur bibliotek, musik, teater mm Föreningar kursverksamhet -klubbverksamhet Institutioner vårdcentral -tandläkare Företag café- lunch - möten samlingar - Allmänhet information medborgarlokal Kommunen servicekontor - mötesplats Förskola barndaghem - öppenverksamhet Andaktslokal olika samfund - samtalsgrupper Fritidsgård Vilken realistiska samlokaliseringar kan man göra? 50

Vad behöver vi?

Hur ska rummen hänga ihop?

Är detta de samband vi behöver?

.elller så här?

Överens? Dags att tänka byggnad

Gemensamma funktioner - även en stadsbyggnadsfråga. 56

Viktiga förutsättningar I staden 57

Månganvändbara skolor i Sverige En liten kommun mitt i Sverige 58

Månganvändbara skolor i Sverige Planerar en samlingspunkt 59

Månganvändbara skolor i Sverige Ett månganvändbart hus! 60

Månganvändbara skolor i Sverige Med ett stort utbud av lokaler 61

Drift Multisal Musik Matsal/ Restaurang Mini aula Garderob WC Hantverk Slöjd Hjärtat, kommunikationstorg Kulturhus Tidningar Skolans hemvister Skolbibliotek Shop Konsthall Utställning Entré Café Bibliotek Vilka lokaler kan vara aktuella? Mötesrum Arbetsrum 62

Verksamheterna Ställer olika krav på: lokaler funktioner Samband Inredning Byggnaden Får olika krav beroende på: på typ av verksamhet antal personer tider för aktiviteter Inredning Tillgänglighet Säkerhet Funktionalitet 63

64

Gruppera lokalerna i låsbara sektioner Månganvändbara skolor i Sverige 65

Ateljé slöjd skaparverkstad Tvättstuga för alla Skola boende -turister Reception bibliotek Bankfilial Studierum Bakstuga - Skolkök Sovbalkong Grillbalkong Förskola Sommarlägerhem Hobbyrum skolslöjd - mopedverkstad (Övre plan) Skola - Uthyrningsrum Utställning - bygdemuseum Primärvård Hemsjukvård BVC - MVC Skolhälsa - fotvård Lunchkök - Fester Vrångö! Kvartersgård elevmatsal - sommarcafé Samlingar - Idrott Fester - Konferenser 66

Idrottslokalen är för alla på Vrångö 67

..även när man vill ha fest! 68

Nya skolor i Sverige byggs för framtiden Generella lokaler för en skola och ett samhälle i utveckling Som passar flera verksamheter Och är hållbara i längden 69

Våra erfarenheter Samla alla berörda Lyssna Erfar och besluta gemensamt Helheten byggs upp av delarna 70

Tveksam blir positiv! 71

Kerstin Björn Arkitekt på Norconsult +46 730 795003 Kerstin.bjorn@norconsult.com 72