Kandidatuppsats STS, Företagsekonomi, 15hp Vårterminen 2012 Elområdenas påverkan på Flextrus ekonomi Handledare: Sofia Wagrell Författare: Emil Holmgren & Simon Walsh Datum: 2012-05-30
Sammanfattning Behovet av energi är något som ökar för varje dag som går. Sverige är inget undantag och har under en längre tid varit beroende av tillgången på el. I norra Sverige finns det ett överskott av elproduktion, medan det motsatta förhållandet gäller i södra Sverige. Under 2009 fick Sverige ett krav från EU, kravet innebar att Sverige måste förbättra överföringskapaciteten av el till Danmark. Den 1 november 2011 förändrades elmarknaden i Sverige efter att en ny modell infördes. Den nya modellen skall ge signaler på ett tydligare sätt var produktion måste ökas i landet och vart det finns fysiska överföringsbegränsningar. Modellen innebar att gå från tidigare ett elområde med samma elpris till konsumenterna över hela landet, till att bli uppdelad i fyra olika elmarknader inom landet. Indelningen har inneburit förändringar i resursfördelning mellan de olika aktörerna som verkar på elmarknaden. Den tydligaste förändringen som skett på elmarknaden är att mer resurser har gått till det statliga affärsverket Svenska Kraftnät på bekostnad av elkonsumenter, framförallt i södra Sverige. Utbudet av elhandelsföretag har även minskat i elområdet i södra Sverige efter införandet utav den nya modellen. Elintensiva företag som verkar inom elområdet i södra Sverige kommer att påverkas i hög utsträckning med ett dyrare pris för elen. Ett av dessa företag är förpackningstillverkaren Flextrus. En ökning av elpriset på 1 öre/kwh, påverkar företaget med ökade kostnader på 240 000 kronor per år. För företagets del uppskattas elkostnaderna öka med 2 miljoner år 2013. Studien visar även att Flextrus kommer att tappa sina konkurrensfördelar mot andra länder i och med införandet utav elområden. 2
Innehåll 1. Inledning... 5 1.1 Syfte... 7 1.2 Avgränsningar... 7 1.3 Tidigare studier inom elområden... 7 2. Teori... 8 2.1 Nätverksmodell... 8 2.1.1 Aktörer... 8 2.1.2 Aktiviteter... 9 2.1.3 Resurser... 10 2.1.4 Bindningar... 10 2.1.5 Nätverksstrukturer... 11 2.2 Elmarknaden som nätverk... 12 3. Metod... 12 3.1 Metodik... 12 3.2 Intervjuer... 13 3.3 Källkritik... 14 4. Den svenska elmarknaden med ett marknadsområde... 16 4.1 Bakgrund... 16 4.1.1 Förpackningsföretaget Flextrus... 17 4.2 Elpriset... 17 4.3 Nätverket på elmarknaden... 19 4.3.1 Aktörer på elmarknaden... 19 4.3.2 Resursfördelning mellan aktörer... 19 5. Elmarknaden med fyra elområden... 20 5.1 EU-krav att stoppa flaskhalsar... 20 5.1.1 Metoder för flaskhalshantering... 21 5.2 Marknaden delas in i elområden... 21 5.3 Svenska Kraftnät... 23 5.4 Energimarknadsinspektionen... 25 5.5 Energibolaget EON... 26 5.6 Flextrus... 29 6. Analys... 30 6.1 Förändringar i nätverket elmarknaden på nationell nivå... 30 6.2 Förändringar i nätverket - elområde fyra... 31 3
6.3 Resursmässiga förutsättningar för Flextrus... 34 6.4 Slutsats... 34 7. Diskussion... 35 7.1 För vidare studier... 36 8. Referenser... 37 8.1 Böcker... 37 8.2 Personlig kommunikation... 37 8.3 Signerade rapporter... 37 8.4 Osignerade rapporter... 38 8.5 Hemsidor... 38 Appendix... 40 Intervjufrågor - För myndigheter... 40 Intervjufrågor - För företag... 41 4
1. Inledning Människan i västs elberoende är något som ökar för varje dag som går. Därför ställs allt högre krav på elens tillförlitlighet och tillgänglighet. En drivkraft för samarbetet inom EU är också att ta ansvar för framtiden. Det innebär bland annat (Vattenfall, 2012): Att minska utsläppen av koldioxid för att stoppa den globala uppvärmningen. Till år 2050 ska utsläppen halverats jämfört med år 1990. Att öka andelen förnybar energi, det vill säga energikällor som inte tar slut. Exempelvis vattenkraft, vindkraft, biobränslen, vågkraft och solenergi. Att använda energin effektivare. För att klara dessa krav har EU som ambition att knyta samman EU-länderna till en gemensam elmarknad. Tanken är att de europeiska kunderna skall kunna köpa el från elhandelsföretag i hela Europa. EU-kommissionen har riktat kritik mot den svenska elmarknaden på grund av att importen och exporten till andra länder idag är begränsad, vilket strider mot EU:s regler (EON, 2012). Begräsningen av import och export av el i Sverige beror på att det finns för få anslutningar till de omkringliggande länderna och att de befintliga anslutningarna har en begränsad överföringskapacitet inom landet och utåt sett. En uppdelning av den svenska elmarknaden i fyra stycken elområden är en åtgärd som kommer att bidra till att minska begränsningarna i överföringskapacitet inom landet. Detta bidrar i sin tur till att det blir enklare för Sverige att ansluta sig till grannländer. Dessa åtgärder ligger i linje med EU:s strävan att skapa en gemensam europeisk elmarknad. (Svenska Kraftnät, 2012a) Fram till 1 november 2011 var det samma elpris i hela Sverige, oavsett hur produktion och efterfrågan förhöll sig till varandra. Det enhetliga priset speglade inte tillgången och efterfrågan på el som i själva verket varierar geografiskt. Efter införandet av elområdena bestäms elpriset på samma sätt som när andra varor eller tjänster köps och säljs, det vill säga på en öppen marknad. Detta innebär att om elen behöver transporteras långa sträckor kommer den således att kosta mer. Grundtanken är att det höjda elpriset i dem elområden som lider av underkapacitet, skall bidra till ett ökat incitament för nya investeringar inom elproduktion. De nya elområdena är därmed inte enbart av nytta för att uppfylla EU:s krav, utan kommer även att göra den svenska elmarknaden mer jämlik prismässigt sett. (Svenska Kraftnät, 2012a) 5
Spelreglerna på den svenska elmarknaden har efter införandet av elområden den första november 2011 förändrats, vilket innebär att konkurrenssituationen mellan aktörerna på elmarknaden har ändrats. Stora producenter på den svenska elmarknaden idag är Vattenfall, EON och Fortum, vilka står för 86 % av marknaden (Konkurrensverket, 2007), resten kan definieras som små producenter. Elproducenter, elhandelsföretag, myndigheter, elbörs, och övriga parter som är involverade i aktiviteter på elmarknaden kan med ett samlingsnamn kallas aktörer. Relationerna mellan aktörerna bildar ett nätverk. Införandet utav elområden kan komma att påverka nätverket mellan aktörerna på elmarknaden. För att studera förändringarna i nätverket kommer studien först att undersöka hur nätverket såg ut innan områdesindelningen. Därefter granskas nätverkets struktur efter införandet av elområden, och i synnerhet undersöker studien om de ekonomiska resurserna fördelas annorlunda mellan aktörerna. Företag belägna i södra Sverige kommer troligtvis att bli mest ekonomiskt påverkade av elområdenas införande, eftersom efterfrågan i elområde fyra (Malmöregionen) är högst i landet i förhållande till produktionen inom området. Vad innebär detta ekonomiskt sett för elintensiva företag belägna i område fyra som konsumerar el? 6
1.1 Syfte Med elområdenas införande har ett system som tidigare varit komplext blivit mer komplext. För att studera vilken påverkan elområdesindelningen har på ett elintensivt företag, kommer en fallstudie av företaget Flextrus att genomföras. För att vidare kunna undersöka påverkan av nya elområden på det specifika företaget, behöver studien förstå den kontext av andra företag av som Flextrus verkar mellan. Frågeställningen är därför: Vilka förändringar i resursfördelningar mellan aktörerna på elmarknaden har skett sedan elområden infördes? Hur påverkas Flextrus ekonomiska resurser av elområdesindelningen? 1.2 Avgränsningar Studien kommer att behandla flertalet av aktörerna som ingår i de ekonomiska transaktionerna, som äger rum mellan ett elhandelsföretag och en elkonsument. Tillsammans skall dessa aktörer ge en samlad bild över de ekonomiska resurserna på elmarknaden. För att tydligare kunna urskilja den ekonomiska påverkan som elområdesindelningen möjligen innebär, har ett elintensivt företag i elområde fyra valts. Företaget heter Flextrus och är ett företag som verkar inom förpackningsbranschen. Energiföretaget EON valdes som elhandelsföretag och elproducent, detta för att företaget har konsumenter i elområde fyra. Aktörerna i elområde fyras utländska kunder eller leverantörer kommer inte att ingå i beskrivningen av nätverket. 1.3 Tidigare studier inom elområden Elområden är ett nytt ämne inom elmarknaden, därför är utbudet av rapporter och studier för det berörda ämnet litet. Två stora studier har däremot framställts sedan 2007, varav den ena är en svensk studie utgiven år 2007 vilken handlar om hur begränsningar i överföringen av el i stamnätet bör hanteras i Norden och särskilt i Sverige. Studien, kallad POMPE-utredningen (PrisOMråden På Elmarknaden), framställdes av Svenska Kraftnät (SVK) tillsammans med Energimarknadsinspektionen (EI), Svensk Energi och Svenskt Näringsliv. Den andra rapporten som har uppmärksammats inom ämnet är Anmälningsområden på den svenska elmarknaden från SVK. Rapporten är skriven 2009 och förklarar problematiken kring den svenska elmarknaden berörande utbud och efterfrågan. SVK ger ett förslag på en lösning med indelning i olika anmälningsområden, de som i vardagligt språk kallas för elområden. 7
2. Teori Införandet av elområden kommer att möjliggöra en förändring i elproducenters och elkonsumenters beteenden. Exempelvis så kan det bli dyrare för en elkonsument att verka i södra Sverige, där konsekvensen blir att delar av verksamheten flyttar utomlands. Det kan även bli så att elproducenter i elområde 4 börjar köpa in el från andra länder i Europa i högre utsträckning. För att kunna estimera vilka konsekvenser elområdesindelningen fått för elmarknaden så är det av vikt att studera dynamiken mellan aktörer på elmarknaden. Först och främst är det essentiellt att förstå vilka aktörer som var delaktiga i elhandeln mellan elhandelsföretag och elkonsument i södra Sverige innan elområdesindelningen. Det är därefter viktigt att ta reda på om några förändringar i relationerna mellan aktörerna förändrats sedan elområdesindelningen, eller om det tillkommit/bortfallit aktörer. För att analysera ovanstående är det lämpligt att använda en teori om nätverk. 2.1 Nätverksmodell En nätverksmodell som tar hänsyn till relationerna mellan olika aktörer och skildrar förändringar i ett nätverk är nätverksmodellen, även kallad ARA-modellen. I modellen består nätverket av tre centrala enheter: aktörer, resurser och aktiviteter (Axelsson & Agndal, 2005). Aktörerna utför aktiviteter och kontrollerar resurser, och i aktiviteterna så använder de sina resurser för att utbyta resurser. Resurserna i sin tur används för att aktörerna ska kunna utföra aktiviteter. De tre enheterna kopplas således samman och aktiviteterna utförs i repetitiva cykler (Axelsson & Easton, 1991). Dessa enheter är centrala för att beskriva relationen såväl mellan företag som inom företag på alla nivåer, ända ned till individnivå (Axelsson & Agndal, 2005). Framförallt är nätverksteori tillämpligt vid studier av industriella aktörer där antalet konkurrenter, leverantörer och kunder är begränsat (Håkansson & Snehota, 1989). Nedan beskrivs de tre enheterna mer ingående. 2.1.1 Aktörer Aktörer kan definieras som individer eller som kollektiv i form av grupper, organisationer, nätverk av organisationer och på flera andra sätt. Primärt så är aktörens syfte att utföra och kontrollera aktiviteter (Håkansson & Johansson, 1992). Genom dessa aktiviteter ser aktörerna till att den större aktören de befinner sig inom (företaget, organisationen eller marknaden) växer (Axelsson & Agndal, 2005). Aktörerna är målinriktade och agerar för att nå sina mål genom aktiviteter som sker i kombination med andra aktörer. Oavsett vilket mål aktörerna har, så finns det alltid en generell strävan efter att utöka sin makt i nätverket. Valet av 8
aktiviteter som utförs av en aktör har sin grund i vilka resurser de kontrollerar. Aktörerna utvecklar relationer med varandra, och styrkan på relationerna påverkar aktörernas tillgång till andra aktörers resurser. Kontrollen av resurserna kan vara direkt eller indirekt, där direkt kontroll innebär ägarskap och indirekt kontroll innebär att resurserna beror på relationer med andra aktörer. Ökad makt inom ett nätverk innebär även ökad självständighet och för att uppnå detta så måste en aktör öka sin kontroll av vissa resurser i förhållande till andra aktörer genom att utöka eller förbättra sina relationer med andra aktörer eller minska de andra aktörernas kontroll av resurserna och därmed deras självständighet (Håkansson & Johansson, 1992). 2.1.2 Aktiviteter Aktiviteter uppstår när en eller flera aktörer kombinerar, utvecklar, utbyter eller skapar resurser genom att utnyttja varandras resurser (Håkansson & Johansson, 1992). Eftersom att aktörerna utför aktiviteter så antas det att aktörerna har en viss kunskap om aktiviteterna. För att kunna länka samman aktiviteterna eller binda samman resurserna måste det finnas en god relation mellan aktörerna (Axelsson & Agndal, 2005). Det finns två typiska aktiviteter företag ägnar sig åt: transformationsaktiviteter och överföringsaktiviteter. Den förstnämnda aktiviteten kontrolleras endast av en aktör, medan överföringsaktiviteter innebär ett överförande utav resurskontroll mellan aktörer och involverar alltid mer än en aktör. Överföringsaktiviteter länkar även samman olika aktörers transformationsaktiviteter. Aktiviteterna länkas samman i repetitiva aktivitetscykler där ett antal samberoende aktiviteter upprepas. En komplett aktivitetscykel innehåller alltid både transformations- och överföringsaktiviteter, vilken kontrolleras av flera aktörer. Aktivitetscykler kan vara tätt eller löst sammankopplade mellan varandra. Flera utav aktiviteterna är en del av många olika aktivitetscykler. De flesta aktiviteterna som utförs av enskilda aktörer är utbytbara i ett nätverk och detta innebär att nätverket alltid förändras och kan effektiviseras genom omorganisation av aktiviteterna (Håkansson & Johansson, 1992). Aktiviteterna som en godtycklig aktör utför i nätverket är antingen liknande den andra aktörens aktiviteter eller komplementär. Liknande aktiviteter kräver att aktörerna har samma resurser och kompetenser, medan komplementära aktiviteter representerar olika steg i en produktionsprocess (Sousa, 2010). 9
2.1.3 Resurser För att utföra transformations- och överföringsaktiviteter krävs resurser. Aktörer kontrollerar resurser, en del självständigt och andra gemensamt. Resurserna är olika och kan användas på olika sätt i ett flertal olika områden eller sammanhang, vilket innebär att användningsområdena för dem aldrig kan få en fullständig definition (Håkansson & Johansson, 1992). Det finns fem huvudtyper av fysiska resurser enligt Gadde & Håkansson (1993), vilka är: Tekniska resurser (inklusive patent och licenser) Varor Personal Marknadsföringsresurser Kapital Kunskaper kan även ses som resurser i relationen mellan aktörer. Genom att aktörer anpassar resurserna utefter de andra aktörerna så kan resursanvändandet göras mer effektivt (Ford, Gadde, Håkansson, Snehota & Waluszewski, 2008). Resurser kan även delas in i kategorierna interna och externa. Interna resurser innebär exempelvis de fysiska resurserna som presenterats ovan som finns inom en aktörs verksamhet. Externa resurser är resurser som kontrolleras av flera aktörer och kan ses som de resurser som ingår i överföringsaktiviteter (Gadde & Håkansson, 1998). 2.1.4 Bindningar Relationerna mellan aktörerna i nätverket kallas för bindningar, vilka kan vara tekniska, sociala, juridiska etcetera (Axelsson & Agndal, 2005). Incitament för att skapa bindningar är att alla parterna får ett gemensamt utbyte av aktiviteter utav varandra och det skapar en jämnhet i utbud och efterfrågan (Lenney & Easton, 2009; Håkansson & Snehota, 1989). Det är bindningarna med andra aktörer som definierar företaget självt och bindningarna krävs för att kunna utnyttja andra aktörers kunskaper och resurser samt för att skapa en trygghet sinsemellan. Bindningarna mellan aktörerna, länkande aktiviteter och sammanbundna resurser är alla viktiga element i industriella nätverksstrukturer (Lenney & Easton, 2009; Håkansson & Snehota, 1989). Den typ av bindningar som länkar samman aktörer, resurser och aktiviteter i nätverksteorin brukar kallas business-to-business relationer (Mouzas, Henneberg & Naudé, 2007). Bindningarna påverkas inte enbart av vad som händer mellan aktörerna utan även av 10
interna förändringar hos enskilda aktörer. För att förstå utvecklingen av de olika enheterna krävs en förståelse för de interaktioner som aktörer, resurser och aktiviteter är inblandade i och har varit inblandade i. Detta innebär att om man vill studera ett företag i ett nätverk så måste själva interaktionsprocessen mellan aktörens olika bindningar studeras. Oftast är det externa processer snarare än interna som påverkar ett företags förändringar. (Ford, Gadde, Håkansson, Snehota & Waluszewski, 2008). Aktörer Nätverk Resurser Aktiviteter Figur 1. ARA-modellen. 2.1.5 Nätverksstrukturer Nätverk kan ha olika struktur, vilken kan variera i täthet. I ett tätt strukturerat nätverk är rollfördelningen mellan aktörer tydlig. Aktiviteterna respektive resurserna är starkt länkade till varandra. Det omvända fallet gäller för ett löst strukturerat nätverk. Detta innebär att det är svårare att göra positionsförändringar (exempelvis etablera nya kunder) i ett tätt strukturerat nätverk än i ett löst strukturerat sådant. Det råder ofta en hierarkisk struktur i ett nätverk, vilket innebär att vissa aktörer i ett nätverk har mer makt att genomföra förändringar än andra (Axelsson & Agndal, 2005). Även kontrollen över aktiviteter och resurser styrs utav maktrelationen i ett nätverk och organiseras med hänsyn till maktrelationen. Nätverket har ett minne vilket är summan av de händelser som skett tidigare, relationer, kunskaper med mera. För att kunna genomföra förändringar i ett nätverk implicerar detta att huvudparten av aktörerna måste godkänna förändringarna, och att dessa förändringar generellt sett kommer att vara marginella. Detta innebär att stabilitet och utveckling inom ett nätverk har en nära 11
relation. Genom att utveckla sina aktiviteter kan en aktör säkra sin hierarkiska position i nätverket. När en aktör har en stabil maktposition blir det även lättare att utveckla användningen av specifika resurser (Håkansson & Johansson, 1992). 2.2 Elmarknaden som nätverk I denna studie kan nätverket definieras som den svenska elmarknaden. Aktörer definieras som större företag och organisationer, vilket innebär att relationer på individnivå helt utesluts. Några av dessa är elproducenter och studien kretsar kring EON, men även andra elproducenter såsom Vattenfall ingår i EON:s nätverk då el handlas mellan producenter i olika områden. Elkonsumenten är Flextrus och bland övriga aktörer finns bland annat den nordiska elbörsen Nord Pool Spot och SVK. Kapital och el motsvarar resurser och transaktioner av resurser mellan elproducenter och elkonsumenter är exempel på aktiviteter. Nätverksteori kommer att vara av intresse för att studera strukturen på elmarknaden. Detta kommer att påverka både de stora och små aktörernas roller och resursförhållandet mellan de stora och små aktörerna kommer att studeras. Fokus kommer att ligga på att ta reda på vilka aktörer som är involverade i nätverket och hur relationerna har förändrats sedan nätverket förändrades, det vill säga sedan elmarknaden delades upp i flera områden. Aktiviteterna är även av stor betydelse, genom att spåra den väg som resurserna tar när ett elhandelsföretag i område fyra säljer sin el till Flextrus, kan information fås om vilka aktörer som är inblandade i aktiviteterna. Genom att spåra förändringar i resursflöden blir det troligen lättare att förstå den förändring som skett mellan det gamla och nya nätverket. Även information om hur nätverket i sin helhet hänger samman kommer att kunna utvinnas med hjälp av studien av aktiviteterna. För att urskilja förändringar i nätverkets dynamik sedan införandet av elområden är det av intresse att ta reda på hur nätverksstrukturens täthet har förändrats. Flera elområden skulle kunna innebära en ökad möjlighet för positionsförändringar. 3. Metod I detta avsnitt förklaras hur tillvägagångssättet för att genomföra studien gått till. Därtill pressenteras ett avsnitt gällande källornas trovärdighet. 3.1 Metodik För att besvara rapportens frågeställningar kommer studien i huvudsak att använda sig utav en kvalitativ metod. I studien av relationen, exempelvis mellan aktörer på en marknad, är en kvalitativ metod att föredra (Olsson & Sörensen, 2007). 12
Den nya situationen med elområdesindelningen har endast existerat under en kortare tid, vilket innebär att studier ännu inte hunnit göras i särskilt stor utsträckning. Med bakgrund av detta har studien valt att i första hand använda intervjuer som verktyg för att inhämta information, vilket innebär att en stor del av de data som studien använder sig utav kommer att vara primärdata. Intervjuer kommer att genomföras med Flextrus, EON, SVK och EI. Motiveringen till att Flextrus och EON valdes, finns med i ett tidigare avsnitt utav studien. För att få en objektiv bild av vad elområdesindelningen innebär i sin helhet valdes statliga myndigheter som intervjuobjekt. EI är en svensk statlig förvaltningsmyndighet som har till uppgift att ansvara för tillsyn, regelgivning och tillståndsprövning på energimarknaden. Svenska Kraftnät är en statlig organisation som ansvarar för effektbristen på el inom landet. Dessa två myndigheter valdes för att de var ansvariga inom området och även de mest pålästa inom området. Från Nord Pool Spot kommer statistik för elprisets utveckling att inhämtas. Intervjuerna kommer att ligga som grund för att studera konkreta förändringar mellan aktörernas nätverk. Tidigare nämnd information kommer att kompletteras med sekundärdata om elmarkanden, i form av empiriskt material från rapporter och artiklar. 3.2 Intervjuer För att bättre förstå övergången från den tidigare elmarknaden till den nya med elområden kommer studien som tidigare nämnts, ta hjälp av närverksmodellen ARA. Intervjuerna kommer att vara semistrukturerad, vilket innebär att samma frågor ställs till alla informanter. Detta ger intervjuade personer en mer jämlik chans att säga sin åsikt om samma frågor (Bryman, 1997). Intervjufrågorna kommer således att utformas efter nätverkstänkandet som genomsyras av ARA-modellen. Intervjuer kommer att ske med berörda aktörer på elmarknaden, där EI, SVK och EON kommer att ingå. Med hjälp av intervjuerna från de nämnda aktörerna, kommer studien kunna besvara den första frågeställningen, om vilka förändringar i resursfördelningar mellan aktörerna som har skett på elmarknaden sedan elområden infördes. Studien kommer att använda sig utav en intervjuguide (se appendix). Intervjuguiden innehåller öppna frågor, som möjliggör att intervjupersonen kan tala fritt. Intervjufrågorna kommer att kompliceras med uppföljande frågor under intervjuernas gång (Olsson & Sörensen, 2007). Vid slutet av varje intervju kommer avslutningsfrågor att användas, där 13
syftet är att inbringa information som kan gått förlorad under den specifika intervjun (Tjora, 2010), dessa står dock inte med i intervjuguiden. Informationsmaterial som anskaffas under en intervju skall alltid transkriberas och spelas in, för att uppnå ett bra resultat (Olsson & Sörensen, 2007). Samtliga intervjuer som genomförs muntligt i studien spelas in och intervjuer via e-post dokumenteras. Den första intervjun genomfördes den 19 januari 2012 med Therese Lager på EI i Eskilstuna. Lager arbetade som ekonomisk analytiker på EI. Anledningen till att vi träffade Lager på EI, var att hon för tillfället arbetade med ett regeringsuppdrag som bestod av att studera effekterna efter att elområdena infördes. Den första februari 2012 telefonintervjuade vi Maria Jäderberg på SVK. Jäderberg arbetade som enhetschef på press och kommunikationsavdelningen. Genom intervjun med Jäderberg kunde vi få en bättre förståelse för SVK roll på elmarknaden. För att förstå EON:s roll som elproducent i elområde fyra, telefonintervjuade vi Lars Ohlsson den tredje februari 2012. Ohlsson är produkt- och verksamhetsutvecklare på EON:s försäljningsavdelning. För att kunna besvara den andra frågeställningen, om hur de ekonomiska resurserna påverkas av elområdesindelningen för elintensiva företaget Flextrus, kontaktades Sören Samefors. Samefors arbetade som HSE & Real Estate Manager på Flextrus, vilket innebär att han har hand om frågor som berör produktionskostnaderna för företaget. 3.3 Källkritik Om en studie eller mätning verkligen har mätt det den avsett att mäta så har den en hög validitet. Är undersökningen genomförd med stor noggrannhet, vilket exempelvis kan uppnås med hjälp av goda mätinstrument, så har den hög reliabilitet (Wolming, 1998). Majoriteten av den information som används i empirin anses vara någorlunda reliabla, då den kommer ifrån primära källor och har genomförts med hjälp av ett frågeunderlag som arbetats fram för att ge fakta snarare än åsikter. Generellt sett har de intervjuer som utförts genomförts på sådant sätt att intervjuobjekten har svarat på varje fråga för sig och det har varit en medveten strategi av författarna att hålla sig till frågorna för att få så konkreta svar som möjligt vilket har givit en rimlig nivå av validitet. Det är svårt att tolka och bearbeta informationen på bästa sätt i 14
intervjusituationen, men eftersom att varje intervju även har spelats in så har utrymmet för feltolkning blivit snävare. Elområdesindelningarna har endast existerat sedan 2011-11-01 och studieobjektet är därmed så nytt att det är viktigt att understryka att mycket av den information som presenteras om konsekvenserna med denna indelning är spekulativ och detta är även explicit uttryckt i empirin. För att ta reda på vilken funktion elområdesindelningen har generellt sett så har både inblandade myndigheter och företag kontaktats. SVK som valde att införa områdena kan ses som något partiska. EI synes som granskande myndighet vara än mer objektiva och Lager på EI var öppen och ärlig med den information som gavs, så när det finns inslag av subjektivitet har detta förklarats i rapporten. Lars Ohlsson på EON talade vi med eftersom att andra kollegor på företaget vidarebefordrat oss till honom och ansåg honom vara mest kunnig vad gäller företagets egna konsekvenser i och med elområdesindelningen. Intervjuer med SVK och EI, samt information från nyhetstidningar som Dagens Industri styrker även Ohlssons påståenden i vissa frågor vilket ökar hans trovärdighet. I teoriavsnittet har åtta olika böcker och vetenskapliga artiklar använts, där majoriteten av dem har Håkan Håkansson som en av författarna. Håkansson har varit med och utvecklat den nätverksmodell som funnits sedan 1970-talet och ses därför som en fullt legitim kunskapskälla. Flera källor har använts från olika årtal för att ge en nyanserad bild av nätverksmodellen och för att komplettera med ny forskning. 15
4. Den svenska elmarknaden med ett marknadsområde Först presenteras bakgrundsinformation om den svenska elmarknaden, problematiken med begränsningar i stamnätet samt vilka aktörer som verkar på marknaden. Därefter studeras nätverket mellan de nämnda aktörerna på elmarknaden. 4.1 Bakgrund Elöverföringen i det svenska elsystemet styrs på två plan: dels genom det geografiska läget för produktionsanläggningar och konsumtionsplatserna och även genom elpriserna på gemensamma nordiska elmarknaden Nord Pool Spot (Odenberg, 2009). Fram till 1 november 2011 erbjöds konsumenterna samma elpris oavsett vart i landet de bodde (Vattenfall, 2012). I norra Sverige finns det stora naturtillgångar på malm och skog. Kombinationen av naturtillgångarna och tillgången till ett flertal älvar startade utbyggnaden av vattenkraften. Elnäten i Sverige byggdes från början upp lokalt i en naturlig monopolverksamhet. När elmarknaden avreglerades i Sverige på mitten av 1990-talet var flödena på stamnätet mindre än idag, och det svenska stamnätet kunde hållas ihop i ett område. I norra Sverige finns således ett överskott av elproduktion, medan det motsatta förhållandet gäller i södra Sverige. Produktionskapaciteten i södra Sverige utgörs främst av värmekraft, det vill säga kärnkraft, kolkraft och oljekondenskraft. Flödet genom det svenska stamnätet varierar kraftigt mellan olika dagar, årstider och år. Kombinationen av de nämnda faktorerna och att el har fått allt fler tillämpningar, bidrar till att situationen blir problematisk. (Vattenfall, 2012) Det svenska elnätet är sammankopplat med det nordiska elsystemet, det centrala läget för Sverige medför att stora elektriska flöden går genom landet. Det norska stamnätet är betydligt svagare i jämförelse mot det svenska. Detta medför att elektriska flöden från vattenkraften i Nordnorge vanligtvis tar vägen genom Sverige, för att därefter transporteras till slutkunder i Danmark och till kontinenten. (Odenberg, 2009) På senare år har överföringsbehovet på el ökat markant till Sydsverige, detta är till följd av beslutet att stänga kärnkraftverket i Barsebäck. I maj 2005 stängdes den sista reaktorn i Barsebäck, detta innebar ett bortfall av landets största elproduktionsanläggning i Sydsverige. (Vattenfall, 2012) Det svenska elpriset är normalt sett förhållandevis lågt i jämförelse mot elpriset i Danmark och andra länder i Europa. Detta beror till stor del på att Sveriges produktion av el baseras på 16
vattenkraft och kärnkraft, som tillsammans utgör ungefär 90 procent av den totala elproduktionen. I Danmark däremot produceras cirka 70 procent av elen till största delen av fossila bränslen och i anläggningar med hög produktionskostnad. Denna skillnad i produktionsapparaterna mellan länderna är en bidragande faktor till att elpriset i Danmark är högre än i Sverige. (Odenberg, 2009) Det är SVK som styr de fysiska överföringsbegränsningarna (flaskhalsarna) mellan olika delar av landet och till grannländerna, de ser även till att de inte överskrids; detta arbete kallas för flaskhalshantering. Det som försvårar arbetet för SVK är att det dessutom kan uppstå överföringsbegränsningar för kraftledningar och kopplingsstationer, eller att kraftstationer måste kopplas från nätet på grund av underhållsarbete eller allvarliga fel (Odenberg, 2009). För att kompensera för flaskhalsarna tar SVK ut en så kallad flaskhalsintäkt. Innan den 1 november 2011 tas enbart flaskhalsintäkter ut mellan grannländerna. Ungefär 2 procent av det totala elpriset går till SVK för utnyttjandet utav stamnätet i Sverige. SVK:s verksamhet finansieras i majoritet med hjälp av denna avgift (Jäderberg, 2012). Överföringstoppar i elnätet inträffar vanligtvis under en relativt liten del utav den totala tiden och därför är det inte samhällsekonomiskt försvarbart att bygga ut stamnätet för att tillgodose alla dessa behov (Odenberg, 2009). 4.1.1 Förpackningsföretaget Flextrus Flextrus är ett företag som har varit verksamt sedan 1929 och levererar förpackningslösningar inom ett stort antal områden; ett exempel på ett sådant område är inom livsmedelsindustrin. Företaget har sin svenska verksamhet placerad i Lund, Halmstad och Landskrona, där alla tre städer ligger i område 4. Anläggningen i Landskrona förbrukar ca 1 000 MWh per år, medan verksamheten i Halmstad förbrukar 1 400 kwh. Verksamheten i Lund förbrukar en betydligt större mängd el i jämförelse med verksamheterna i Halmstad och Landskrona, närmare bestämt 21 000 MWh per år. Verksamheten i Lund bygger på extrudering, det innebär att smälta plast, som därefter kan användas som ett klister mellan olika materialskikt. Framställning av förpackningslösningar är vanligtvis mycket energikrävande. (Samefors, 2012) 4.2 Elpriset Det svenska elpriset sätts på den nordiska elmarknaden Nord Pool Spot, vilken kan jämföras liket en handelsplats som en aktiebörs. Nord Pool Spot ägs av systemoperatörerna i Norge, 17
SEK/MWh UPPSALA UNIVERSITET Sverige, Finland och Danmark. På Nord Pool Spot handlas elen, där säljarna först bjuder ut sin vara till köparna. Priset för elen sätts utifrån efterfråga och utbud på börsen. På Nord Pool Spot fastställs systempriset (spotpriset) 24 timmar i förväg, för varje timme på dygnet. I princip går all el som produceras i Sverige via Nord Pool Spot. (Nord Pool Spot, 2012b) Det elpris som en genomsnittlig privatkund i Sverige betalar består till cirka 37 procent av den konkurrensutsatta kostnaden (produktionskostnaden). I denna kostnad ingår bland annat kostnader för utsläppsrätter och elcertifikat. EI granskar priset för elöverföring och bedömer rimligheten i prisnivån. Kostnaden för elöverföring är cirka 20 procent av kundens totala elkostnad. Skatter och avgifter svarar för cirka 43 procent av kundens totala elkostnader (Svenska Kraftnät, 2012b). Företag inom Sverige har något lägre avgifter för skatt och moms på el i jämförelse mot privata kunder, detta enligt gällande lagstiftning. (Lager, 2012) 600 500 400 Genomsnittligt elpris i Sverige 300 200 100 0 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 SE 543 393 492 280 445 276 256 333 252 211 120 Figur 2. Genomsnittligt elpris i Sverige mellan åren 2000 till 2010. (Nord Pool Spot, 2012a) Elpriset i Sverige är något som har varierat i stor utsträckningen de senaste tio åren, se figur 2 ovan. De dagliga variationerna för el beror främst på mönsterskillnader mellan förbrukning och produktion inom landet, samt påverkningar av export och import. Årstidsvariationerna för stamnätet påverkas främst av fyllnadsgraden i de norrländska vattenmagasinen, dessa fylls på under vårens snösmältning, för att därefter tömmas under resten utav året. Den årliga variationen beror främst på den omväxlande nederbörden mellan olika år. Den i sin tur påverkar vattenkraften i landet, eftersom den står för närmare hälften utav elproduktionen i Sverige. (Odenberg, 2009) 18
4.3 Nätverket på elmarknaden I detta avsnitt beskrivs först vilka aktörer som verkar på elmarknaden, därefter de ekonomiska resursernas fördelning mellan aktörerna vid handel mellan elproducent och konsument. 4.3.1 Aktörer på elmarknaden Aktörer som verkar på elmarknaden är konsumenter, elhandelsföretag, nätägare, producenter, TSO (Transmission system operator), samt olika balansansvariga och systemansvariga. Den största systemansvariga aktören i Sverige är det statliga affärsverket SVK. Energimyndigheten är den största balansansvariga aktören på den Svenska elmarknaden. (Svenska Kraftnät, 2012b) Elhandelsföretag Nätägare Köper och säljer el på Nord Pool Spot, för att därefter sälja den till konsumenter. Levererar elen mellan producent och konsument. Elproducent Producerar el, som går till konsumenterna. Tabell 1. Nyckelord för aktörer på elmarknaden. (Svenska Kraftnät, 2012b) Anmärkningsvärt är att en aktör på elmarknaden, exempelvis EON, inte får producera, leverera och handla med el inom samma bolag. Detta eftersom elmarknadens konkurrensregler inte tillåter det. För att den aktören skall kunna verka inom de nämnda områdena, måste företaget vara juridiskt uppdelad i separata bolag, så kallade dotterbolag. (Svenska Kraftnät, 2012b) 4.3.2 Resursfördelning mellan aktörer Elen som produceras utav en elproducent, säljer i sin tur den till elbörsen Nord Pool Spot. Marknaden sätter ett pris på elen efter marknadsförhållandena, utbud och efterfrågan. Elhandelsföretaget köper elen på Nord Pool Spot och levererar den till konsumenten via olika elnät. Elnätet i Sverige är uppdelat i tre olika nivåer, stamnät, regionalnät och lokala nät. Stamnätet ägs av det statliga affärsverket SVK, regionnäten i sin tur ägs av de tre eljättarna Vattenfall, EON och Fortum. Lokalnäten är de nät som i slutändan når ut till konsumenterna, de ägs och drivs av en mängd olika företag på den lokala marknaden. (Svenska Kraftnät, 2012b) 19
Sammanfattningsvis når de ekonomiska resurserna som flödar på elmarknaden ett stort antal aktörer när elen transporteras från producent till konsument, se figur 3. Konsumentens ekonomiska transaktion sker dels till elhandelsbolaget, som fastställer elpriset och till nätleverantören som levererar produkten. (Jäderberg, 2012) Figur 3. Resursernas väg på elmarknaden. (Svenska Kraftnät, 2012b) 5. Elmarknaden med fyra elområden I detta avsnitt studeras förändringarna av aktiviteter efter införandet utav elområden. Därefter studeras fyra olika aktörer som samverkar på elmarknaden. Slutligen beskrivs de ekonomiska konsekvenser elområdesindelningen inneburit för företaget Flextrus. 5.1 EU-krav att stoppa flaskhalsar År 2006 anmälde den danska branschföreningen Dansk Energi SVK till EU-kommissionen. Detta för att SVK vid behov begränsat exporten av el till Danmark, för att istället prioritera svenska konsumenter. Anledningen till att exporten blivit tvungen att begränsas är begränsningar i överföringskapacitet i det svenska stamnätet. Under sommaren 2009 gjordes den preliminära bedömningen från EU-kommissionens sida att SVK:s hantering av interna begränsningar i det svenska stamnätet kan strida mot EU:s konkurrensregler. Detta kan förklaras genom att SVK:s exportbegränsningar gynnar svenska konsumenter framför andra 20