Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014



Relevanta dokument
Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun

Verksamhetsplan Brottsförebyggande rådet i Arboga

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Samverkansöverenskommelse; Avesta Kommun och Lokalpolisområde Falun Avesta

Malmö Trygg och säker stad

Samverkansöverenskommelse mellan Lokalpolisområde Alingsås och Vårgårda kommun

Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun

Samverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad

Samverkan Trygg och säker stad

Åtgärdsplan - insatser för en tryggare offentlig miljö i Järfälla

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Ett tryggare Piteå ett samverkansavtal mellan polisen och Piteå kommun

Polis och kommun i samverkan! Brottsförebyggande och Trygghetsskapande arbete

Brottsförebyggande rådets åtgärdsplan

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Handlingsplan 2016/2017. Samverkansavtal mellan Polismyndigheten i Västra Götalands län, Polisområde Skaraborg och Karlsborgs kommun

Drogpolitiskt program

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun

Bilaga till Överenskommelse om samverkan mellan Nässjö kommun och Polismyndigheten i Jönköpings län

Närpolisområde Söderslätt och Trelleborgs kommun sedan 2009 en överenskommelse

Brottsförebyggande rådets åtagandeplan

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun


Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte

Förvaltningsövergripande verksamhetsplan för Brotts- och drogprevention 2016

Samverkansöverenskommelse

Åtgärdsplan - insatser för en tryggare offentlig miljö i Sollentuna

HANDLINGSPLAN Bilaga: Samverkansavtal mellan Heby kommun och polismyndigheten i Uppsala län.

Samverkan mellan polis och kommun

Medborgarlöfte Essunga 2019

Handlingsplan Samverkansöverenskommelse mellan. Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun

Aktivitetsplan för UmeBrå

=5. Anna Rolf Björklund, Patrik Wallin, Maria Lindborg

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE med bilaga : Handlingsplan för 2017

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö

Mål för Nässjö kommuns brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete

Kalmar kommun. Kjell Lindberg, drogförebyggare ANDT

Dnr ÖI Överkalix kommun

Trygghetsfrämjande och brottsförebyggande metoder/modeller

Enkät till stadsdelen om det ANDT-förebyggande arbetet

Policy och riktlinjer

Strategisk lokal samverkan mellan Eslövs kommun och Närpolisen i Eslöv. Sjunde ettårsavtalet 2014

Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Svalövs kommun verksamhetsåren 2017 till 2019

Rutiner för samverkan SSPF i Borås Stad

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Brottsförebyggande rådet Sammanträdesdatum

Samverkansöverenskommelse Polisen och Åre kommun

Handlingsplan för brottsförebyggande och trygghetsskapande samverkan i Nyköpings kommun 2013.

Alkohol- och drogpolitisk plan för Stenungsunds kommun

Synpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska

Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun för socialnämndens och äldrenämndens ansvarsområden Syfte

Ronneby kommun och Polismyndighetens Samverkansöverenskommelse i Brottsförebyggande arbete

Handlingsplan

Överenskommelse om samverkan för att förhindra brott bland unga i Linköping

Dokumentnamn: Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Gäller: Hela kommunförvaltningen Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen

Styrdokument och verksamhetsplan för PULS-gruppen

Trygg i Göteborg överenskommelser om samverkan mellan Göteborgs Stad och polisen

Samverkan Trygg och säker stad

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

HANDLINGSPLAN

Strategi för förebyggande arbete mot alkohol, narkotika, dopning och tobak

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011

Handlingsplan för brottsförebyggande och trygghetsskapande samverkan i Nyköpings kommun 2012.

Handlingsplan Trygg och säker

Probleminventering och åtgärdsplan utifrån samverkansöverenskommelsen mellan Trollhättans Stad och Polisområde östra Fyrbodal 2017

Västerås. Årets förebyggande kommun år Drogfocus

PROGRAM FÖR DET BROTTS- OCH DROGFÖREBYGGANDE RÅDET (Brå) Antaget av Socialnämnden

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Plats och tid: Centrum för förebyggande arbete, Kristianstad Arbete och välfärdsnämnden,

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete

skadegörelse på privata och offentliga platser våldsbrott misshandel utomhus med okänd gärningsman våldsbrott i nära relation inbrott i bostad

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun

till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

TRANAs KOMMUN Sida 19 (32) - KOMMUNSTRYRELSENS AU

Samverkansöverenskommelse gällande brottsförebyggande arbete för ökad trygghet och minskad brottslighet i Tomelilla Kommun

Tillsammans mot brott. Ett nationellt brottsförebyggande program skr. 2016/17:126

Drogpolitiskt program

Länsstyrelsernas del - ANDT-samordningen på länsstyrelsen

Aktivitetsplan för UmeBrå

Brottsförebyggande program

REVIDERING AV KALMAR KOMMUNS DROGPOLITISKA PROGRAM

STAD modellen restaurangbransch och myndigheter i samverkan

Ett socialt hållbart Vaxholm

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

Plan för brottsförebyggande åtgärder i Tingsryds kommun

SAMVERKAN POLIS-KOMMUN HANDLINGSPLAN

Kunskapsöversikt gällande insatser för livsstilskriminella och avhoppare.

Plan för arbetet mot droger på Hjärupslundsskolan

Handlingsplan. mot våldsbejakande extremism. Diarienummer: Ks2016/ Gäller från:

Alkohol och drogpolitiskt program

Förebygga och upptäcka

tillsynsplan över försäljning av alkoholdrycker enligt alkohollagen samt tobaksförsäljning enligt tobakslagen i Ljusdals kommun

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76

Resultat från länsrapportens undersökning ingår i Folkhälsomyndighetens underlag till regeringen inför prioriteringar och beslut på ANDT-området.

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Överenskommelse mellan Riksidrottsförbundet och Polismyndigheten

Verksamhetsberättelse 2012 avseende Huddinges brottsförebyggande råd

för brottsförebyggande arbete i Ljungby kommun

Handlingsplan för samverkan mellan Sollefteå kommun och polisen

med handlingsplan åren Antaget av kommunfullmäktige

Transkript:

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning... 4 Ljusdals kommuns prioriterade områden... 4 Mål... 4 Inriktning... 4 Information och kommunikation... 4 Ledning och styrning... 4 Uppföljning... 5 Arbete i praktiken... 6 Barn, ungdomar och unga vuxna... 6 Alkohol- och drogrelaterad problematik/brottslighet... 7 Våld... 8 2

Bakgrund Att arbeta brottsförebyggande främjar invånarnas trygghet och hälsa vilket gynnar en positiv befolkningsutveckling. Genom att metodiskt och systematiskt verka för att förebyggande perspektivet beaktas inom ramen för alla berörda samhällssektorer och på alla nivåer, skapas förutsättningar för ett långsiktigt och uthålligt arbete. Rikspolisstyrelsen (RPS) tog 2008 fram en nationell handlingsplan för hur samverkan mellan Polis och kommun skall struktureras. Samverkan har funnits sedan många år, i olika omfattningar och former, men nu önskar RPS en mer likriktad och fördjupad samverkan i hela landet. Flera omvärldsfaktorer påverkar brottsligheten och den sociala kontrollen i samhället förändras och försvagas. I takt med de förändringar som sker i samhället både inom och utanför Sveriges gränser, måste Polisen ständigt förändra och förbättra sina metoder och arbetssätt, vilket bland annat är en av anledningarna till att RPS tagit fram den nationella handlingsplanen. Denna handlingsplan ligger helt i linje med ett framgångsrikt hälsofrämjande och förebyggande arbete. Att på ett strukturerat sätt samla, bearbeta och delge information för att därefter återanvända materialet och erfarenheterna av arbetet ingår såväl i kommunalt- och polisiärt arbete. Överenskommelsen bygger på fem steg kommunen och Polisen ska samla in fakta om det brottsliga läget i kommunen en gemensam lägesbild ska upprättas konkreta handlingsplaner ska upprättas angående lämliga åtgärder konkret operativt arbete ska därefter vidtas resultaten ska följas upp och utvärderas 3

Inledning Att förebygga brott och öka tryggheten är viktigt för att främja hälsan i kommunen. Utifrån denna överenskommelse skall Polisen och kommunen upprätta och behålla en god samverkan genom ett långsiktigt förebyggande arbete. Utifrån överenskommelse har tre prioriterade områden valts ut. Ljusdals kommuns prioriterade områden Barn och ungdomar Alkohol och drogrelaterad problematik/brottslighet Våld Mål Ökad trygghet Minskad brottslighet Minskat berusningsdrickande och senarelagd alkoholdebut Inriktning Det brottsförebyggande arbetet ska ske på samhälls- grupp- och individnivå. Särskild prioritet ska ges tidig upptäckt av barn och ungdomar i behov av insatser för att motverka utanförskap, missbruk, normbrytande beteende, kriminalitet och kontakt med organiserad brottslighet och kriminella gäng. Information och kommunikation En grundförutsättning för att uppnå målen inom samverkansområdet är att kommunen och Polisen har samma bild av vad överenskommelsen innebär. Den gemensamma bilden bidrar då också till att respektive part kan förmedla en tydlig bild till kommuninvånarna. Insatserna utifrån överenskommelsen kan behöva omformuleras och ändras på grund att problembilden förändras. Därför kommer detta dokument uppdateras för att tillgodose behoven i kommunen. Första gången dokumentet skrevs gjordes en omfattande kartläggning och analys detta har lagt en bra grund men anses inte behöva genomföras varje år. Ledning och styrning Parterna tillsätter representanter som ska ingå i en styrgrupp. Gruppens uppgift är att skapa förutsättningar, leda, utveckla och följa upp det brottsförebyggande arbetet med denna handlingsplan som bas. 4

Styrgruppen och ansvar Handlingsplanens styrgrupp består i dagsläget av tjänstemän från samhällsutvecklings- och omsorgsförvaltningen samt Polisen. Varje representant i arbetsgruppen ansvarar för att uppdatera och följa upp sin del i handlingsplanen. Styrgruppen träffas vid behov men minst tre gånger om året för att utföra uppföljningen. Styrgruppens representanter Johan Olsson, biträdande enhetschef Lennart Diamant, alkoholhandläggare, Omsorgsförvaltningen Esbjörn Johansson, ungdomsstrateg och chef över kommunens fritidsgårdar, Samhällsutvecklingsförvaltningen Laila Eriksson Wigg, enhetschef försörjningsstöd och vuxen, Omsorgsförvaltningen Cecilia Tegelberg, folkhälsosamordnare, Kommunledningskontoret Uppföljning En återkommande uppföljning ska ske under april, augusti och december månad. Denna uppföljning ansvarar de olika representanter från kommun och Polisen för. Uppföljningen ska årligen redovisas i berörd nämnd. Utifrån de prioriterade områdena skall mätbara indikatorer i den mån det går väljas ut inför den kommande uppföljningen. 5

Arbete i praktiken Barn, ungdomar och unga vuxna Målgrupp: Barn och ungdomar Uppföljningsmål: Stärka hälsofrämjande och förebyggande insatser av stödjande miljöer där barn och ungdomar vistas Polisen Norra Gävleborg, Ljusdal Arbeta med bekymmersamtal Använda frekvent blanketten Barn i fara Erbjuda medling mellan brottsoffer och gärningsman Extra resurser sätts in för att arbeta specifikt kring drogen Spice. Ljusdals kommun Redovisa CAN-material* Förstärkt tobakstillsyn på skolområden Stödja hälsofrämjande åtgärder/aktiviteter som en drogförebyggande åtgärd Verka för ett ökat samarbete kring riskhelger med Polisen, skola, fritidsgårdar, socialtjänst etc. Kontinuerligt informera skolor och Polisen om droger Erbjuda medling mellan brottsoffer och gärningsman Antal LOB* *Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning (CAN). En återkommande drogvaneundersökning bland elever i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet. *LOB, Lagen om omhändertagna berusade personer. 6

Alkohol- och drogrelaterad problematik/brottslighet Målgrupp: Vuxna, barn och ungdomar Uppföljningsmål: Sträva efter att samtliga individer som ertappas alkohol och eller drogpåverkade i trafiken skall erbjudas kontakt med beroendecentrum Höja alkoholdebutåldern i kommunen och minska berusningsdrickandet Försvåra och minska narkotikaanvändandet i krogmiljö Utföra fyra gemensamma tillsynsbesök per år av kommunens krogar Polisen Norra Gävleborg, Ljusdal Fortsatt arbete efter SMADIT* och öka antal tillfrågade Arbeta med Kronobergsmodellen Samverka vid kommunens tillsyn av kommunens krogar Snabb hantering och kontakt med beroendecentrum gällande ungdomar i riskzon Arbeta med metoden Krogar mot knark* Samarbeta kring att fånga upp livsstilskriminella och erbjuda adekvat vård, alternativ utbildning via arbetsförmedling Ljusdals kommun Verka för ökat deltagande vid krögarträffarna Utveckla och förstärka arbete med tillsyn och inspektion av krogar utifrån metoden AAS* Arbeta med metoden Krogar mot knark* Fortsatt samarbete kring frågor rörande ungdomars alkoholdebut *SMADIT står för samverkan mot alkohol och droger i trafiken *Kronobergsmodellen innebär att polis direktförverkar alkohol och tar föräldrakontakt. Vid behov kontaktas socialtjänsten omedelbart. Vid känd langare skrivs polisanmälan. KMK syftar till att minska och försvåra narkotikaanvändande inom krogmiljö. En metod som bygger samarbete mellan krögare, kommun och polis. *AAS står för Ansvars full alkoholservering och är en utvärderad metod. Vilken syftar till att sänka berusningsnivån och det krogrelaterade våldet 7

Våld Målgrupp: Alla medborgare samt specifikt kvinnor som utsätts eller bevittnat våld i nära relationer. Uppföljningsmål: Ett tydligt stöd till våldsutsatta familjer ska etableras. Våldsbrotten i allmänhet skall minska och krogrelaterad misshandel i synnerhet. Norra Gävleborg, Ljusdal Ljusdals kommun Frekvent användning av blanketten, Barn i fara Filma våldsutsatt i samband med förhör Arbeta med att förhindra och minska våld i offentlig miljö Vidmakthålla användning av broschyren Våld i nära relation Förmå och uppmana brottsoffer som utsatts för närarelationsbrott att anmäla Se över samverkan gällande ärenden rörande utsatta kvinnor Arbeta enligt metoden AAS Polisen har skyldighet att ha en kontakt med våldsutsatta/målsägare där åklagaren har beviljat kontaktförbud oftast till mannen Delta i styrgruppen för kvinnofrid 2 ggr/år Fortsatt stöd till kvinnojouren Viljan Arbeta enligt metoden AAS*, KMK* Skapa skriftliga rutiner för socialtjänsten kring kvinnofridsärenden Sammankalla styrgrupp för kvinnofrid 2 ggr/år Sammankalla nätverket, Skyddsnätet 4ggr/år* *Skyddsnätet, ett nätverk i samverkan mot våld i nära relationer *AAS står för Ansvarsfull alkoholservering och är en utvärderad metod. *KMK står för Krogar mot knark. 8