Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden?



Relevanta dokument
Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Antagen av KF , 145. Vision 2030

MARKNADSFÖRINGSPLAN 2007 Antagen av kommunstyrelsen

VISION och strategisk plan. grunden till varför vi gör det vi gör...

I Mellerud finns cirka invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen.

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

Tillsammans skapar vi vår framtid

Näringslivspolitiskt program

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun

Vision 2035 Beslutad av kommunfullmäktige den 25 april 2016, diarienummer KS 2015/0363. norrkoping.se/vision2035

vision med gemensamma krafter Tillväxt ett friskhetstecken!

Framtidsbild KS Kommunfullmäktiges presidium

Den goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige

Samhällsbyggnadsförvaltningen

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg

LIVSKVALITET KARLSTAD

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Näringslivsstrategi Strömstads kommun

Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg

VISIONER Vision 2015 Visioner för översiktsplanen Strategisk plan

Näringslivspolicy för Hällefors kommun

STRATEGISK PLAN ~ ~

Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun!

Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun!

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

En stad medarbetare. En vision.

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun

7. Vision 2030 för Västerviks kommun Dnr 2015/

Utvecklingsstrategi Vision 2025

SUNNE KAN BÄTTRE! MODERATERNA I SUNNE 2014

Näringslivspolicy för Lidingö stad

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, Antaget av kommunfullmäktige

KULTUR STRATEGI FÖR YSTADS KOMMUN

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket Ur GSD Blå kartan, diarienummer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun

Socialdemokraterna i Klippans kommun

Näringslivsstrategi Näringslivsstrategi Kommunfullmäktige /Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 1/7

till sammans utvecklar vi SLUS Vimmerby kommun SOCIAL LOKAL UTVECKLINGSSTRATEGI

Budget och verksamhetsplan Kultur och fritidsnämnden

Framtidsvision NYNÄSHAMN 2030

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Karlskrona Vision 2030

Nä ringslivssträtegi fö r Sötenä s kömmun

Ökad befolkning i Sotenäs är valets viktigaste fråga!

Tillsammans skapar vi. Vision 2030 Storfors framtid

hur kan man jobba med attraktivt boende på landsbygden?

Åmåls kommuns Näringslivsprogram

Vision 2030 Sammanfattning och analys av tankar och åsikter från olika aktörer

Varumärket Kinda. Nära i Kinda - A different Kinda life. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige

Integrationsprogram för Västerås stad

STRATEGISKT PROGRAM FÖR HAMMARÖ KOMMUN

Moderaterna i Bjuvs kommun

Besöksnäringsstrategi

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

BID som samverkansform

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Boendestrategi - Strategiska målbilder för boendet i Tibro 2017

Sundbybergs stads näringslivspolicy 1

Kraftsamling 2.0. Modell för Kraftsamling 2.0. Mobiliserade resurser Samordnade initiativ Skapar framtidstro. Kommun. Sweet spot

Måldokument. En väg in, många vägar ut! FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN

Följ med oss på resan till framtidens kommun

Vision Stolthet inför det som är och varit. Öppenhet inför det som kan bli.

STRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige

Skinnskattebergs Företags Nätverk. Samarbete mellan kommunen och näringslivet: Från idé till realisering

Program för personer med funktionshinder i Essunga kommun

Norrtälje ut? Hur ser framtidens 2O4O N R R T Ä L J E kommun

Vårt ledningssystem. Där människor och möjligheter möts

Kommunalt Handlingsprogram Lilla Edet Kommunen som växer och utvecklas

Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun

Övergripande mål för Olofströms kommun. t är

Strategiska planen

KULTURPLAN Åstorps kommun

Det här är Centerpartiet. i Torsås kommun

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige , 50

Postadress Besöksadress Webb Telefon Bankgiro Organisationsnummer

Kulturpolitiskt program för Kommunfullmäktige 14 april 2009

Näringslivsprogram för Eda kommun Antaget av kommunstyrelsen 2010-

ÖVERGRIPANDE MÅL

MÅL FÖR IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN

Näringslivsstrategi. Antagen av kommunfullmäktige

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva

VISION

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

VISION VÄSTRA GÖTALAND - DET GODA LIVET

Socialdemokraterna i Klippans kommun. Handlingsprogram

Haninge kommuns internationella program

Gävle sätter segel. Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen.

Vision för Alvesta kommun

Micael Sandberg, Peter Sandén, Ulf Johansson Sweco Eurofutures

Till ännu bättre framtidsutsikter

för inflyttning, kompetensförsörjning och social sammanhållning

Transkript:

Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan Vision 2020 1. Bakgrund Den 2 november 2000 antog kommunfullmäktige Vision 2010. I Vision 2010 preciserades ett stort antal konkreta åtgärder. Den beskrev mål och direktiv för ett stort antal verksamheter vilket gjorde den otydlig och svår att kommunicera och marknadsföra. Vid revidering av Vision 2010 till Vision 2020 var syftet att bli tydlig och fokusera på ett mindre antal profilområden (utvecklingsområden) som skall vara verktygen för att nå visionen. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden? För att kunna leva och må bra i vår kommun önskar vi oss ett trivsamt boende, ett bra arbete, en bra service och en stimulerande fritid. Om servicenäringen, näringslivet i stort och kommunen skall kunna utvecklas behöver arbetet inriktas på att värna om människorna som bor i kommunen, minska utflyttningen, verka för att befintliga företag växer och locka fler företag och invånare till oss. Följande frågor behöver besvaras: - Varför skulle jag vilja flytta till kommunen? - Vad kan hålla mig kvar i kommunen? - Varför skall jag etablera mitt företag i kommunen? - Vad är kommunen känd för? - Vad kan jag göra på fritiden? Kommunen behöver marknadsföras på ett sätt som är enkelt att förstå, är attraktivt och som många kan stå bakom. Därför är det viktigt att ta fram profilområden som kommunen långsiktigt kan fokusera på, dvs en vision och verktyg för att nå denna. En annan anledning är att insatser behöver beskrivas och budgeteras samt vara beslutade av kommunfullmäktige. En bred enighet är viktig eftersom dessa insatser skall vara långsiktiga och i huvudsak oberoende av politiska majoriteter. I en kommun måste prioriteringar göras för att ge insatserna kraft.

Andra kommuner som redan antagit profilområden: - Hällefors Måltid, Design och Teknik - Sunne Sagolika Sunne - Göteborg Evenemang - Lidingö Hälsa - Västerås Trygghet - Surahammar För barnens skull 1.2 Hur visionen och profilområdena har tillkommit Kommunen har vid tre tillfällen bjudit in ca 50 personer till diskussioner om kommunens framtid. Denna grupp föreslog ett antal möjliga profilområden som anses ha trovärdighet och potential för framtiden. Materialet har tagits fram genom seminarier som belyst omvärldsorientering, exempel på framgångsrikt arbete m.m. Kommunens marknadsföringsplan beskriver bl a möjligheter och ledord som kan förknippas med kommunen. Dokument som fungerat som underlag till dessa diskussioner: - Vision 2010 från 2000 - EuroFutures rapport från 2004 - Kommunens marknadsföringsplan - Visionsgruppens arbete från 2005 och 2006 - Regionala tillväxtprogrammet - Regionala utvecklingsprogrammet Kommunens ledningsgrupp beslutade att ett antal olika grupper skulle få möjlighet att diskutera och föreslå profilområden. Förslagen presenterades sedan för utvecklingsrådet som tog fram förslag till profilområden och kommunens vision. Dessa skickades ut till kommunens alla hushåll under juli 2007. Grupper som aktiverats i detta arbete: - Visionsgruppen - Näringslivsgruppen - Kommunens ledningsgrupp - Bildningsförvaltningens ledningsgrupp - Lilla visionsgruppen - Kommunbygderådet - Socialförvaltningens ledningsgrupp - Kommunstyrelsen - Elevrådet - Utvecklingsrådet - Allmänheten genom utskick till hushållen och genom kommunens webbplats

Genom att kommunicera visionsgruppens olika profilområden har ett förslag till vision och profilområden formulerats av utvecklingsrådet som förelagts kommunfullmäktige för beslut. Totalt har ca 110 personer varit delaktiga i denna process, samt allmänheten som fått information genom utskick och genom kommunens webbplats. Förhoppning är att detta arbete påverkat attityderna för en mer positiv framtidstro i Ljusnarsbergs kommun. I detta arbete är alla kommuninvånare är lika viktiga. Arbetet skall inriktas på att kommunen är en bra plats att bo, leva och verka på. 2. Profilområden 2.1 Bakgrund Kommunens verksamhet finns till för alla kommuninvånare inkl. näringslivet. Invånare, företag och organisationer kommer mest i kontakt med kommunen utifrån sina olika behov. Genom lagstiftning är barn, ungdomar, arbetslösa, socialt utsatta, handikappade samt äldre prioriterade grupper för kommunen. Kommuninvånarnas grundläggande behov är följande: - Arbete och försörjning - Trygghet - Kunskap - Social kompetens - Hälsa och omsorg - Tryggt boende - Gemenskap - Kärlek och omtanke - Kultur och fritidsmiljöer - Stärkt självkänsla - Framtidstro och motivation - Säkerhet - Infrastruktur Ett basutbud av varor och tjänster med bra kvalité är viktigt för kommunens invånare. Exempel på detta är bostäder, barnomsorg, skolor, sjukvård och ett brett utbud av service såsom affärer, posttjänster, banker, restauranger mm. Kommunens olika kärnverksamheter har egna målbeskrivningar. Därför beskrivs de inte ytterligare i detta dokument. Vision 2020 tar fasta på gemensamma utvecklingsområden som långsiktigt skall genomsyra all kommunal verksamhet där varje enskild verksamhet skall söka egna vägar att införliva visionens profilområden.

2.2 Val av profilområden Kommunfullmäktige har antagit följande profilområden för Ljusnarsbergs kommun under perioden 2007 2020: Kopparberg - attraktivt boende och ett kreativt näringsliv Attraktivt boende Det skall vara attraktivt att bo i kommunen oavsett om det är flerfamiljs-, villaeller fritidsboende. Attraktionen avser inbjudande, inspirerande och trevliga miljöer, kreativ fritid, tryggt boende mm. Inom detta profilområde skall följande delar ingå: - Evenemang - Kultur/Fritid - Kommunikation - Gruvkulturhistoria - Natur mm Kreativt näringsliv Kommunens arbete tillsammans med näringslivet skall ge bästa möjliga förutsättningar för tillväxt. Inom detta profilområde skall bl a följande delar ingå: - Stöd till befintliga företag - Attraktivt för tillväxt och nyetableringar - Utveckla entreprenörskap - Utveckla kreativa mötesplatser - Utveckla turism och besöksnäring mm. De ovan beskrivna profilområdena inklusive ingående delar skall utvecklas i samråd mellan kommunen, näringslivet, föreningar, kommuninvånare och andra berörda parter. För att dessa områden verkligen skall bli hörnstenar i kommunens framtida utveckling krävs uppslutning och ett långsiktigt målmedvetet arbete. Kommunens profilområden är verktygen för att nå visionen.

3. Vision Utifrån invånarnas behov, gällande lagstiftning och kommunens ekonomiska resurser har kommunfullmäktige antagit följande vision för Ljusnarsbergs kommun under perioden 2007 2020: Ljusnarsbergs kommun verkar aktivt för en attraktiv livsmiljö för medborgarna så att de kan leva ett tryggt liv med goda möjligheter till utbildning, arbete, fritid och omsorg. Ljusnarsbergs kommun verkar aktivt för bästa möjliga betingelser för befintliga företag och nyetableringar. De kommunala verksamheterna bedrivs i egen regi eller i alternativa driftsformer. Vissa verksamheter är kommunen skyldig att finansiera, andra ska kommunen verka för, t ex genom att vara en motor i samhällsutvecklingen. Ett viktigt förhållningssätt för kommunen är att ge den enskilde goda förutsättningar att ta ansvar för sitt eget liv. 3.1 Genomförande och uppföljning De av kommunfullmäktigt beslutade profilområdena skall verka under perioden 2007 2020. Kommunchefen har ansvar för att kommunens verksamheter arbetar mot de valda profilområdena och utvecklar dessa. Vid genomförandet av Vision 2020 skall barns och ungdomars perspektiv särskilt beaktas. Föreslagna profilområden skall analyseras, handlingsplaner skall upprättas och prioriteras på så sätt att de får största möjliga uppslutning och genomslag. Detta medför även att de blir enklare att utvärdera och följa upp. Kommunchefen skall tillse att det vid arbetet av Vision 2020 skall ett brett engagemang åstadkommas för kommunens framtid Verksamhetscheferna och utvecklingssekreteraren skall i verksamhetsberättelsen beskriva hur de arbetat med profilområdena under innevarande år och hur de planerar att arbeta för dessa nästkommande år. Kommunchefen ansvarar för att profilområdena budgeteras årligen och att årlig uppföljning sker.

3.2 Kommunen år 2020 Befolkning I början av 2000-talet fortsatte befolkningen att minska, men trenden vände för ca fem år sedan och nu har vi haft en stadig befolkningsökning. Arbetsmarknad/näringsliv Antalet arbetstillfällen har ökat under den senaste tioårsperioden. Arbetslösheten har sjunkit och är idag som riksgenomsnittet plus högst 2 procentenheter. Detta beror i huvudsak på att kommunen tillsammans med företagen lyckats marknadsföra kommunen på ett mycket positivt sätt. Småföretagande, serviceföretag och varuproducerande företag utgör en viktig del av kommunens näringsliv. I kommunen vill man driva företag. Den offentliga verksamheten är fortfarande en viktig del av arbetsmarknaden i kommunen Infrastruktur Idag är pendlingstrafiken via järnväg fullt utbyggd med tåg varje timme till och från Örebro och Gävle. Det finns goda förbindelser till närliggande flygplatser. Den trådlösa kommunikationen är utbyggd. Boende och miljö Under de senaste åren pågår nybyggnation av boenden och det finns natursköna tomter tillgängliga för villa- och fritidsbyggande. Ungdomsboendet fungerar bra med små lägenheter där man kan bo billigt och dela på gemensamhetsutrymmen. Bostadsmarknaden är idag i balans. Kultur- och parkmiljöer bevaras och rustas. Genom ett långsiktigt och målinriktat arbete har kommunen attraktiva miljöer som lockat till inflyttning och etableringar skapats. Kultur/Fritid/Turism/Natur Idag delar ideella föreningar och organisationer på ansvaret för fritidsanläggningar och kommunens fritidsverksamheter. Turismen bedrivs aktivt av privata aktörer i samarbete med kommunen vilket har en positiv påverkan på antalet besökande som ökar. I Kopparberg sjuder det av liv i samlingslokalerna. Det finns möjligheter till teater, bibliotek, bio, turistinformation, café, dans, musikutövning, konstverksamhet, evenemang mm. I byarna finns väl fungerande föreningsägda samlingslokaler. Både unga och gamla uppskattar idrottshallen i Kopparberg med goda möjligheter för innebandy, handboll mm.

I samarbete med kommunen bedriver föreningslivet en aktiv verksamhet runt evenemang där gamla aktiviteter förstärkts och nya utvecklats. Evenemangen har stor betydelse för att göra kommunen känd i hela regionen. Vildmarksturism och naturupplevelser är idag det turister uppskattar mest. 3.3 Kännetecken En kommuninvånare säger år 2020: - Här finns möjligheterna. Det finns en stark känsla för en positiv framtid som genomsyrar hela kommunen. Detta har medfört att kreativiteten och nytänkandet är stort inom företagandet och hos de offentliga verksamheterna. Kommunen marknadsförs tillsammans med företagen så att man känner en stolthet över den och många visar intresse för vår bygd. Den kommunala servicen håller hög kvalitet. Man bor billigt och det finns bra möjligheter att åka kollektivt både inom kommunen och pendla till andra orter. De kontakter jag har med kommunkontoret och politikerna är positiva. Det känns att alla arbetar åt samma håll och att kompetensen är hög. Jag och mina barn tycker att fritiden fungerar bra. Det finns många aktiva föreningar med ett brett utbud av aktiviteter och kulturevenemang, speciellt bra tycker jag att samlingslokalerna är som finns både i Kopparberg och i byarna. Det gör att jag känner en bra samhörighet med andra här i kommunen. Det är fyra ord jag tänker på i detta sammanhang och det är närhet, trygghet, omtanke och kreativitet, vilket gör att jag ser en positiv framtid här både för mig själv och mina barn. 3.4 Kommunikation av detta dokument Det är viktigt att kommunens invånare får ta del av Vision 2020 genom distribution till alla hushåll i kommunen. Kommunikationen är viktig i syfte att få medarbetare och kommuninvånare att bli ambassadörer för Ljusnarsbergs kommun. För Ljusnarsbergs kommun Tomas Larsson Utvecklingssekreterare