Äldrepsykiatri
Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrift och allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialisingstjänstgöring. Socialstyrelsen har vidare beslutat att meddela nya föreskrift och allmänna råd om de kunskap, färdighet och förhållningssätt som ska gälla för specialistkompetens (Läkarnas specialisingstjänstgöring Målbeskrivningar). I målbeskrivningarna anges de kunskap, färdighet och förhållningssätt som ST-läkaren ska utveckla und specialisingstjänstgöringen, och hur de förväntas ta sig uttryck i den specialistkompetenta läkarens yrkesutövning. I målbeskrivningarna finns specialitetsövgripande delmål (a och b) och specialitetsspecifika delmål (c). Delmålen a är i princip lika utformade för alla specialitet. Vad gäll rättsmedicin är de dock delvis annorlunda utformade. Delmålen b gäll inte för de bild- och funktionsmedicinska och laboratoriemedicinska specialitetna. De gäll inte hell för klinisk genetik, klinisk neurofysiologi, nuklearmedicin, socialmedicin och vårdhygien. Delmålet b5 gäll inte för arbets- och miljömedicin, arbetsmedicin och skolhälsovård (medicinska insats i elevhälsan). Delmålen c är specifika för respektive specialitet. I delmålen c används behärska för att uttrycka det mest omfattande kompetenskravet. Med behärska avses här att läkaren uppvisar de kunskap, färdighet och förhållningssätt som krävs för att fullständigt och självständigt kunna utföra de arbetsuppgift som förekomm inom det område som delmålet avs. Det kan t.ex. vara att läkaren fullständigt och självständigt kan bedöma, utreda, diagnostisa, behandla och följa upp en patient och använda de teknik som är relevanta för området. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktivitet ska styrkas genom intyg. Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur
Följande utbildningsaktivitet ska ingå i specialisingstjänstgöringen när de anges i målbeskrivningen: klinisk tjänstgöring und handledning ST-läkarens yrkesutövning und eget ansvar och med stöd av auskultation (endast när intyg krävs) att direkt studa en medarbetares yrkesutövning i utbildningssyfte kurs strukturad utbildning som utgår från uppsatta utbildningsmål kvalitets- och utvecklingsarbete arbete som ST-läkaren genomför och som är en del i hälso- och sjukvårdens systematiska kvalitetsarbete självständigt skriftligt arbete studie som genomförs und handledning i vilken ST-läkaren självständigt behandlar ett medicinskt vetenskapligt problem
Kompetensbeskrivning Specialiteten äldrepsykiatri karaktärisas av kompetens inom alla sjukdomar och tillstånd med psykiska ell kognitiva symtom hos äldre, oavsett orsak. Det gäll såväl kognitiva nedsättningar vid demens och konfusion ell vid andra psykiska ell somatiska sjukdomar som affektiva sjukdomar, ångest, konfusion, psykos, kris, boendesjukdomar och psonlighetsstörningar m.m. Inom äldrepsykiatrin krävs större somatisk kompetens än inom allmänpsykiatrin eftsom psykiska och somatiska sjukdomstillstånd ofta förekomm samtidigt och intagar med varandra. Eftsom dessa tillstånd oftast innebär att patientna får nedsatt autonomi ställs höga krav på förmåga att göra etiska övväganden samt på juridiska kunskap. Behovet av äldrepsykiatrisk vård uppkomm framför allt när det biologiska åldrandet accelar och sjuklighet och kognitiva svårighet gör sig gällande. Äldrepsykiatrisk kompetens kan också behövas när yngre pson drabbas av kognitiva sjukdomar ell multisjuklighet. Kompetensområdet kännetecknas av ett tvärprofessionellt förhållningssätt där det krävs samordning av insats mellan olika vårdform och huvudmän. Detta förutsätt kännedom om hälso- och sjukvårdens organisation och arbetssätt samt samarbete utanför den direkta hälso- och sjukvården. Äldrepsykiatri är en tilläggsspecialitet.
Kompetenskrav Delmål a och b Delmål a1 Medarbetarskap och ledarskap Den specialistkompetenta läkaren ska - kunna bidra till det kontinuliga lärandet på arbetsplatsen - kunna utöva ledarskap i det dagliga arbetet, inklusive leda ett vårdteam - kunna ta ett ansvar för utvecklingen av samarbetet mellan medarbetare ur olika yrkesgrupp - kunna samvka i individanpassade vårdprocess - kunna samvka med aktör utanför hälso- och sjukvården, t ex socialnämnd, vksamhet inom socialtjänsten, skola och Försäkringskassan und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Deltagande i en ell fla kurs Deltagande i inom- ell mellanprofessionell reflektion i grupp
Delmål a2 Pedagogik - kunna presenta och förklara medicinsk information på ett sätt som är förståeligt för mottagaren, såväl muntligt som skriftligt, och med hjälp av olika kommunikationsteknik - kunna plana och genomföra undvisning und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Deltagande i en ell fla kurs - kunna handleda och instrua medarbetare och student Undvisning und handledning Handledning und handledning Deltagande i inom- ell mellanprofessionell reflektion i grupp Delmål a3 Etik - uppvisa kunskap om medicinsketiska princip - kunna identifia och hanta värdekonflikt i det dagliga arbetet - uppvisa ett medicinsk-etiskt förhållningssätt i det dagliga arbetet und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Deltagande i seminarium Deltagande i inom- ell mellanprofessionell reflektion i grupp
Delmål a4 Mångfald och jämlikhet - kunna bemöta människor med förståelse och respekt oboende av kön, könsövskridande identitet ell uttryck, etnisk tillhörighet, religion ell annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och åld - uppvisa medvetenhet om egna norm, värdingar och pspektiv i möten med patient och närstående und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Deltagande i seminarium Deltagande i inom- ell mellanprofessionell reflektion i grupp Delmål a5 Vårdhygien och smittskydd - kunna genomföra arbetsuppgiftna på ett sådant sätt att vård-relatade infektion och smittspridning förebyggs und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana
Delmål a6 Systematiskt kvalitets- och patientsäkhetsarbete - kunna kritiskt granska den egna vksamheten och föreslå och initia förbättrande åtgärd, process och rutin för patientnytta und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Kvalitets- och utvecklingsarbete und handledning Deltagande i seminarium Deltagande i större yrkesrelatad sammankomst Delmål a7 Medicinsk vetenskap - uppvisa kunskap om medicinskt vetenskapliga metod och etiska princip - kunna kritiskt granska och värda medicinsk vetenskaplig information - uppvisa ett medicinskt vetenskapligt förhållningssätt till rutin och arbetssätt i det dagliga arbetet und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Självständigt skriftligt arbete Deltagande i en ell fla kurs Deltagande i seminarium Deltagande i större yrkesrelatad sammankomst
Delmål a8 Hälso- och sjukvårdens organisation - uppvisa kunskap om hälso- och sjukvårdens organisation och administration - uppvisa kunskap om hälso- och sjukvårdens ekonomiska styrsystem samt das betydelse för prioritingar och avvägningar i det dagliga arbetet und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Deltagande i en ell fla kurs Delmål a9 Lagar och andra föreskrift - uppvisa kunskap om lagar och andra föreskrift som gäll för hälso- och sjukvården och dess psonal - kunna tillämpa lagar och andra föreskrift som gäll för den egna specialiteten und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Deltagande i en ell fla kurs
Delmål b1 Kommunikation med patient och närstående - kunna anpassa sättet att kommunica utifrån patients och närståendes individuella behov och kommunikativa förmåga - kunna ge patient och närstående svåra besked med respekt, empati och lyhördhet - kunna stärka patientens förmåga att hanta en förändrad livssituation till följd av sjukdom ell funktionsnedsättning - kunna samråda med patient och närstående om patientens egenvård und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Deltagande i en ell fla kurs Deltagande i inom- ell mellanprofessionell reflektion i grupp Medsittning
Delmål b2 Sjukdomsförebyggande arbete - kunna ge patient råd om levnadsvanor i syfte att - förebygga uppkomsten av sjukdomar som grundar sig i en ell fla levnadsvanor - förbättra prognosen hos patient med sjukdom som grundar sig i en ell fla levnadsvanor und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Deltagande i en ell fla kurs Deltagande i större yrkesrelatad sammankomst Delmål b3 Läkemedel - kunna anpassa läkemedels-behandlingen eft patientens åld, kön, njur- och levfunktion samt eventuell samsjuklighet och övrig medicining - kunna bedöma risk för intaktion och bivkningar vid läkemedelsbehandling - kunna samvka med andra aktör i vårdkedjan om patientens läkemedelsbehandling - kunna kritiskt granska och värda information om läkemedel - uppvisa kunskap om hälsoekonomiska aspekt av läkemedelsbehandling und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Deltagande i en ell fla kurs
Delmål b4 Försäkringsmedicin - kunna tillämpa sjukskrivning som en del av behandlingen av den enskilda patienten - kunna samvka i försäkringsmedicinska frågor som rör den enskilda patienten med aktör inom och utanför hälso- och sjukvården Utbildningsaktivit et und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Deltagande i en ell fla kurs Deltagande i större yrkesrelatad sammankomst Delmål b5 Palliativ vård i livets slutskede - kunna identifia behov av palliativ vård i livets slutskede hos den enskilda patienten - kunna genomföra brytpunktssamtal med patient och närstående samt initia palliativ vård i livets slutskede - kunna tillämpa grundläggande princip för palliativ symtomlindring med beaktande av fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov Utbildningsaktivit et und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Deltagande i en ell fla kurs Medsittning Deltagande i seminarium Deltagande i större yrkesrelatad sammankomst
Delmål c Den specialistkomptenta läkaren ska ha kunskap om gontologi, åldrandets effekt på farmakokinetik och farmakodynamik, diffentialdiagnostik mellan intnmedicinska och neurologiska sjukdomar respektive psykiska sjukdomar, och de teoretiska grundna för olika psykologiska behandlingsmetod, i synnhet om behandlingsmetod som är lämpliga för äldre. Vidare ska den specialistkomptenta läkaren behärska handläggningen av alla vanliga psykiska sjukdomar hos äldre inklusive demenssjukdomar, samt övriga psykiska sjukdomar, elektrokonvulsiv behandling och psykofarmakologisk behandling, och samarbetet med kommunens äldreomsorg samt andra vårdgivare, och ha kunskap om resurs utanför den direkta hälso- och sjukvården för äldre psykiskt sjuka. kunna handlägga tillstånd som g centrala bröstsmärtor ell andnöd, särskilt kroniska besvär som är förknippade med starkt psykiskt lidande, alkohol- och läkemedelsboende hos äldre, samt ha kunskap om andra typ av substansboende, och psykiska symtom, samt lindra andra symtom hos palliativa patient. även kunna initialt handlägga övriga vanliga somatiska sjukdomar i åldrandet. Vidare ska den specialistkompetenta läkaren kunna bedöma lämpligheten av psykologisk behandlingsmetod för äldre patient, samt kunna handlägga äldre patient med psykologisk behandlingsmetod, känna till förutsättningar för vård inom angränsande specialitet och andra vårdform, samt kunna arbeta konsultativt, ha god förmåga att kommunica med pson med olika typ av kommunikationssvårighet, och ha en helhetssyn på den äldre människans behov. Eftsom äldrepsykiatriska patient i stor utsträckning har nedsatt autonomi ska den specialistkompetenta läkaren ha en mycket god förmåga att göra etiska övväganden. Den specialistkompetenta läkaren ska även kunna tillämpa lagar och andra föreskrift som gäll för myndighetsutövning inom kompetensområdet, samt sådana som gäll för vård och behandling av äldre, inklusive bedömning av testamentshabilitet och rättshandlingsförmåga.
Delmål c1 - ha kunskap inom gontologi för att kunna bedöma den åldrade människans kroppsliga och psykiska funktion, förändrade symtom och förändrade förutsättningar för prevention, diagnostik, behandling och rehabiliting - ha förmåga att med helhetssyn se den äldre människans behov utifrån funktionsnivå, samlad sjukdomsbörda, social situation och nätvk - känna till förutsättningarna för vård inom angränsande specialitet, andra vårdform, särskilda boenden, hemmet etc. - kunna handlägga sjukdomstillstånd hos äldre inom olika vårdform t.ex. som konsultläkare på andra klinik, i särskilda boenden, hemsjukvård m.m. und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Teoretiska studi Delmål c2 - behärska handläggningen av kognitiva nedsättningar vid demenssjukdom samt vid alkoholmissbruk, affektiva sjukdomar, psykossjukdomar, nedsatt allmäntillstånd och andra tillstånd som allvarligt påvkar kognitionen und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Deltagande i en ell fla kurs Deltagande i större yrkesrelatad sammankomst Teoretiska studi
Delmål c3 behärska handläggning av andra vanliga och viktiga psykiska sjukdomar (som affektiva sjukdomar, psykossjukdomar, ångest, psonlighetsstörningar, krisreaktion m.m.) hos äldre i akut och kroniskt skede, även med hänsyn till nedsatt organfunktion, multisjuklighet och individuella behandlingsvinst und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Deltagande i en ell fla kurs Deltagande i större yrkesrelatad sammankomst Teoretiska studi Delmål c4 - kunna handlägga övriga psykiska sjukdomar hos äldre, (inklusive multisjuka patient) inklusive diffentialdiagnostik mellan somatiska och psykiska sjukdomar und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Deltagande i en ell fla kurs Teoretiska studi Delmål c5 - kunna handlägga tillstånd som g centrala bröstsmärtor ell andnöd, särskilt kroniska besvär i relation till psykiatrisk samsjuklighet - kunna initialt handlägga övriga, vanliga somatiska sjukdomar hos äldre und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Deltagande i en ell fla kurs
Teoretiska studi
Delmål c6 - kunna handlägga alkoholboende och läkemedelsboende hos äldre, samt ha kunskap om andra typ av substansboende und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Deltagande i en ell fla kurs Deltagande i större yrkesrelatad sammankomst Teoretiska studi Delmål c7 - kunna handlägga psykiska symtom och lindra andra symtom hos palliativa patient und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Teoretiska studi Delmål c8 - ha kunskap om de teoretiska grundna för psykologiska behandlingsmetod som är lämpliga för äldre - kunna bedöma eventuell lämplig psykologisk metod för behandling av äldre - kunna handlägga äldre patient med psykologisk behandlingsmetod und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Deltagande i en ell fla kurs
Delmål c9 - behärska ECTbehandling (elektrokonvulsiv behandling) - behärska psykofarmakologisk behandling hos äldre, även multisjuka med polyfarmaci - ha kunskap om åldrandets effekt på farmakokinetik och farmakodynamik vid läkemedelsbehandling und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Deltagande i en ell fla kurs Deltagande i större yrkesrelatad sammankomst Teoretiska studi Delmål c10 - behärska tillämpning av lagar och andra föreskrift som gäll för myndighetsutövning inom kompetensområdet, samt tillämpning av lagar och andra föreskrift som gäll för vård och behandling av äldre - ha kunskap om övriga lagar och andra föreskrift som är relevanta för äldrepsykiatrin samt ha kunskap om rättspsykiatrins organisation och arbetsuppgift - kunna handlägga bedömning av testamentshabilitet och rättshandlingsförmåga hos äldre und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Deltagande i en ell fla kurs Teoretiska studi
Delmål c11 - behärska samvkan med kommunens äldreomsorg och andra vårdgivare - ha kunskap om medicinska och sociala resurs utanför sjukvården som är viktiga för målgruppen, t.ex. kommunal och privat äldreomsorg, politisk organisation och samhällsplaning, övförmyndarnämndens arbete, polisens vksamhet, frivilligorganisation, religiösa samfund, begravningsvksamhet, familjättsjuridik, invandrarföreningar och apotek Auskultation und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Teoretiska studi Delmål c12 - kunna kommunica både med patient och närstående som själva kan uttrycka sina behov och med patient och närstående med betydande kommunikativa svårighet såsom vid nedsättningar av allmäntillstånd, syn, hörsel, ell afasi - kunna använda hjälpmedel för altnativ och komplettande kommunikation - kunna använda tolk för patient med kognitiva nedsättningar - kunna tala med en röst som är lätt att lyssna till och med ett uttal som är lätt att förstå und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana
Utbildningsstruktur Specialist i giatrik ell psykiatri kan ha mycket olika kunskap och farenhet boende på när och var de har specialistutbildat sig. Det bor bland annat på att innehållet i specialitetna psykiatri och giatrik skilj sig väsentligt i olika delar av landet, i synnhet beträffande ansvaret för demenssjukdomarna. För både ST-läkare med specialiteten psykiatri som bas och ST-läkare med specialiteten giatrik som bas Handläggning av kognitiva nedsättningar på grund av demens ell andra orsak är en av de viktigaste uppgiftna för en specialist i äldrepsykiatri. En betydande del av utbildningen i äldrepsykiatri bör därför ske på högspecialisad klinik för kognitiva sjukdomar. Denna kan höra hemma inom antingen psykiatri ell giatrik. Såväl läkare med bakgrund i psykiatri som giatrik torde dessutom behöva kompletta sina kunskap om boendesjukdomar hos äldre. Kompetens inom samvkan med kommunens äldreomsorg och andra vårdgivare samt kunskap om viktiga medicinska och sociala resurs utanför hälso- och sjukvården inhämtar ST-läkaren kontinuligt i det dagliga arbetet. Denna kompetens bör dock fördjupas genom auskultation på heltid und 2 3 veckor, där egna patient inte är inblandade. En del av auskultationen bör ST-läkaren göra inom en kommunal vksamhet, till exempel hos socialnämnd, äldrenämnd, övförmyndare, biståndshandläggare ell politik. Auskultation bör också ske hos till exempel Polisen, frivilligorganisation, religiösa samfund, begravningsvksamhet, familjättsjuridik, invandrarföreningar, apotek ell i privat äldreomsorg. Det kan också vara lämpligt att ST-läkaren får röst- och uttalsträning hos exempelvis en logoped ell logonom. För ST-läkare med specialiteten giatrik som bas Specialist i giatrik bör tjänstgöra vid en högspecialisad äldrepsykiatrisk enhet. En del av utbildningen kan genomföras inom allmänpsykiatrisk vksamhet. Det handlar om att lära sig det psykiatriska sjukdomspanoramat och ECT-behandling samt att kompletta kunskapen i psykofarmakologi och lära sig de lagar och andra föreskrift som är viktiga för psykiatrin, framför allt myndighetsutövningen. I specialisingstjänstgöringen i giatrik ingår inte psykotapiutbildning. Därför bör ST-läkaren läsa en kurs i psykologiska behandlingsmetod. Denna kurs bör fokusa på metod som är lämpliga för äldre. För ST-läkare med specialiteten psykiatri som bas Specialist i psykiatri bör kompletta sina somatiska kunskap till en nivå så att de kan arbeta som avdelningsläkare på en giatrisk avdelning. En längre tjänstgöring på en allmängiatrisk avdelning bör därför ingå i utbildningen. I samband med denna tjänstgöring bör ST-läkaren också fördjupa sina kunskap i gontologi. ST-läkare med specialistkompetens i psykiatri har i allmänhet, med undantag för kognitiva sjukdomar, hög kompetens beträffande psykiska sjukdomar, men behöv fördjupa kunskapna om dessa sjukdomar ur ett äldrepspektiv, helst vid en högspecialisad enhet. Utbildningen bör även innehålla en tids tjänstgöring på särskilt boende och vid en enhet för palliativ vård och träning i att arbeta konsultativt.
Den som är specialist i psykiatri behöv sannolikt kompletta sina farmakologiska kunskap, med fokus på äldre och polyfarmaci. Specialisten i psykiatri har farenhet av myndighetsutövning inom ramen för LPT, men kan behöva kompletta kunskapna i andra delar av juridiken, till exempel rättshandlingsförmåga, testamentshabilitet, god man och förvaltare m.m.