EXAMENSARBETE Vad påverkar fjärrvärmepriser i Sverige? En ekonometrisk analys Lisa Lindgren Sebastian Nordtvedt 2014 Civilekonomexamen Civilekonom Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonom, teknik och samhälle
D-UPPSATS I NATIONALEKONOMI Vad påverkar fjärrvärmepriser i Sverige? En ekonometrisk analys Lisa Lindgren & Sebastian Nordtvedt Luleå tekniska universitet 2014-06-22 Handledare: Linda Wårell 1
SAMMANFATTNING Syftet med detta examensarbete är att analysera vilka faktorer som kan förklara fjärrvärmepriserna för olika fjärrvärmeföretag i Sverige. Vi kommer främst undersöka om spillvärme i företagets produktion, samt företagets ägarstruktur har någon större inverkan på priset. Metoden vi kommer att använda oss av är en multipel regressionsanalys och som underlag har vi paneldata som består av 50 företag under 5 år (2008-2012). Statistiken som vi har använt oss av är årlig data som förs av branschorganisationen Svensk fjärrvärme. Resultaten från regressionsanalysen visar att företag som använder sig av spillvärme har ett lägre pris än företag som inte har spillvärme i sin produktion. Vidare visar resultaten att privatägda fjärrvärmeföretag prissätter sin fjärrvärme högre än kommunalägda företag. 2
ABSTRACT The purpose with this thesis is to analyse different factors that can explain district heating prices for energy companies in Sweden. We are further interested in examining if the prices is affected by the use of industrial waste heat in their production and the company s ownership structure. The method applied is a multiple regression analysis using a panel data set of 50 companies over 5 years (2008-2012). The data used is yearly data obtained from the Swedish district heating association. The results of the regression analysis shows that companies, which use waste heat in their production, have a lower price than companies that use alternative heat sources. The result also shows that private owned companies have higher prices on district heating compared to companies that are owned by the municipality. 3
Innehållsförteckning KAPITEL 1 INLEDNING... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Syfte... 2 1.3 Metod... 2 1.4 Avgränsningar... 3 1.5 Disposition... 3 KAPITEL 2 FJÄRRVÄRMEMARKNADEN... 5 2.1 Fjärrvärme i Sverige... 5 2.1.2 Avregleringen av den svenska elmarknaden... 6 2.1.3 Fjärrvärmelagen... 7 2.2 Energiproduktion... 8 2.3 Bränslekällor... 9 2.3.1 Biobränsle... 10 2.3.2 Avfall... 10 2.3.3 Fossila bränslen... 10 2.3.4 Spillvärme... 11 2.3.5 Värmepumpar... 12 KAPITEL 3 LITTERATURÖVERSIKT... 13 3.1 Litteratursökning... 13 3.2 Tidigare studier... 13 3.2.1 Uppvärmning i Sverige... 14 3.2.2 Fjärrvärmemarknaden nu och i framtiden... 14 3.2.3 Fjärrvärmemarknaden På väg in i stagnation... 15 3.2.4 Återreglera fjärrvärmemarknaden i Sverige... 16 3.2.5 Tredjepartstillträde i fjärrvärmemarknaden... 17 3.3 Diskussion... 19 KAPITEL 4 TEORI... 21 4.1 Efterfrågan... 21 4.2 Utbud... 22 4.3 Prisbildning och kostnader... 23 4.3.1 Marginalkostnad och marginalintäkt... 24 4
4.4 Marknadsform... 25 4.4.1 Fullständig konkurrens... 25 4.4.2 Monopol... 25 4.4.3 Fjärrvärmemarknaden Ett naturligt monopol... 26 4.5 Avreglering... 27 4.5.3 Reglera ett naturligt monopol... 27 KAPITEL 5 METOD... 29 5.1 Sekundärdata och primärdata... 29 5.1.1 Data... 30 5.1.2 Bortfall... 32 5.2 Ekonometrisk analys... 32 5.2.1 Ekonometrisk modell för pris på fjärrvärme... 34 5.3 Signifikanstest... 35 KAPITEL 6 RESULTAT & ANALYS... 37 6.1 Resultat av regressionens signifikans... 38 6.2 Tolkning av koefficienterna... 40 6.3 Analys av resultatet... 41 KAPITEL 7 SLUTSATS... 43 REFERENSLISTA... 44 5
KAPITEL 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Efter avregleringen av elmarknaden i Sverige, 1996, har prisnivån på fjärrvärme haft en progressiv utveckling vilket delvis kan förklaras av ökade bränslepriser och skatter, men till viss del även de förändrade marknadsförhållandet. Avregleringen syftade till att öppna marknaden för konkurrens och att fjärrvärmeverksamheten numera skulle bedrivas på affärsmässig grund, vilket har bidragit till att fjärrvärmemarknaden delvis blivit privatiserad (Svensk fjärrvärme, 2010). Marknaden för distribution av fjärrvärme karaktäriseras av ett naturligt monopol. Detta innebär att företagen har stora kapital och investeringskostnader samt stordriftsfördelar vilket gör det olönsamt för andra aktörer att träda in på marknaden. I och med detta har fjärrvärmeföretagen även möjlighet att prissätta i form av ett monopol, vilket innebär att företagen kan ta ut ett betydligt högre pris till en lägre producerad kvantitet, gentemot vad som hade varit fallet om marknaden hade kännetecknats av perfekt konkurrens (Lundmark, 2010). Dessa förhållanden har skapat en marknad med en årlig prisutveckling mellan 2,5 5,2 procent de senaste 13 åren (Nils Holgersson, 2013). Prisökningarna sätter kunderna i en svår position i och med deras bristande möjligheter att välja leverantör (SOU 2011:44) och de blir därmed tvungna att acceptera de höga priserna (Näringsdepartementet, 2012). Prisskillnaderna tenderar även till att variera betydligt mellan olika företag, vilket kan oroa kunderna ytterligare när valmöjligheterna är begränsade. Det lägsta priset på fjärrvärme motsvarande 90,1 kr/kvm i Luleå, medan det högsta priset finner vi i Aneby kommun på 193,7 kr/kvm (Holgersson, 2013). 1
Vad är det som avgör prisnivån i olika företagen och varför skiljer sig priserna mellan dessa? Kan det bero på att vissa typer av bränslen medför ett lägre pris gentemot andra, eller är den avgörande faktorn ägarstrukturen av företagen? Målet med denna studie är att försöka förklara om oberoende variabler som spillvärme och ägarstrukturen påverkar prisnivån för olika företag i Sverige. Detta kommer att analyseras med hjälp av ett paneldataset bestående av 50 fjärrvärmeföretag (över tidsperioden 2008 till 2012). En ekonometrisk analys kommer sedan användas för att testa signifikansen över olika förklaringsfaktorer till företagens priser. Vi kommer även använda så kallade dummyvariabler i vår analys som skall beskriva om företaget är privatägt alternativt kommunalägt, samt en dummyvariabel för tillförd spillvärme i produktionen. Detta för att försöka få svar på vad som påverkar prisskillnaderna mellan Svenska fjärrvärmeföretag. 1.2 Syfte Syftet med uppsatsen är att analysera vilka faktorer som kan förklara de varierande priserna på fjärrvärme mellan olika företag i Sverige. Vi kommer med hjälp av regressionsanalyser analysera om privatägda företag har ett högre pris än vad kommunalägda företag har samt om användningen av spillvärme i företagens produktion av fjärrvärme kan vara en faktor som leder till ett lägre pris. 1.3 Metod I vår studie kommer vi att använda oss av en kvantitativ metod för att estimera vilka faktorer som kan förklara prisnivån på fjärrvärme i olika företag inom Sverige. Vi kommer att använda oss av Ordinary least square (OLS) regressioner och eftersom vi använder oss av fler än en förklarande variabel för att förklara vår beroende variabel, kommer modellen vara en multipel linjär regressionsanalys (Dougherty, 2011). Vidare kommer vi att testa signifikansen av resultatet genom två olika tester: t test för att testa signifikansen på koefficienterna för varje variabel och slutligen f test för att 2
testa variablernas gemensamma signifikans (Dougherty, 2011). Detta gör vi innan vi kan dra några statistiska slutsatser utifrån vårt resultat. 1.4 Avgränsningar För att begränsa vår studie har vi valt att använda Sverige som en geografisk avgränsning. Vi kommer basera vår analys på företagen som levererar fjärrvärme i Sverige och inte kommunerna. Vi har kommit fram till detta efter att ha studerat statistiken från Svensk Fjärrvärme. Anledningen är att det finns en del företag som levererar fjärrvärme i flera närverk, exempelvis till olika kommuner, när de befinner sig i större städer så som exempelvis Stockholm och Göteborg. Statistiken som vi kommer att använda oss av visar vidare att företagens prisskillnader mellan nätverken är antingen väldigt små eller obefintliga. Vi kommer använda oss av de 50 största företagen utifrån kvantitet, det vill säga de 50 företagen som levererar mest fjärrvärme i Sverige och dessa företag motsvarar 88 % av den totala kvantiteten på marknaden. Vi valde att begränsa antalet företag till 50 stycken då vi anser att detta urval kommer räcka för att få ett tydligt resultat eftersom att de representerar en så pass stor del av den svenska marknaden. I Svensk fjärrvärmes sammanställning av kvantitet, pris samt tillförd energi (per GWh) för varje fjärrvärmeföretag mellan 2008-2012 finns det årlig statistik för totalt 148 företag. 1.5 Disposition Uppsatsen är indelad i sju kapitel. I det första kapitlet diskuterar vi problemet med varierande priser mellan företag inom fjärrvärmemarknaden, den ekonometriska modellen vi kommer att använda oss av samt syftet med uppsatsen. Kapitel två beskriver fjärrvärmemarknaden och hur den har utvecklats över tiden och vilka bränslen som används i energiproduktionen av fjärrvärme. Här tar vi även upp hur avregleringen av elmarknaden 1996 kom att förändra fjärrvärmemarknaden och kortfattat om hur dagens fjärrvärmelag ligger till grund för att främja kunderna på marknaden. Kapitel tre innehåller en litteraturöversikt där vi diskuterar tidigare studier inom fjärrvärmemarknaden och hur vi kan bidra till dessa. Teorin av vad som ligger till grund 3
för vårat syfte finns i kapitel fyra. Kapitel fem fördjupar sig i den ekonometriska modell som vi kommer att använda oss av för att komma fram till vårt resultat och kapitel sex redovisar vi detta resultat och analyserar det. Slutligen, i kapitel sju, innehåller våra slutsatser. 4
KAPITEL 2 FJÄRRVÄRMEMARKNADEN Kapitel 2 behandlar fjärrvärmemarknaden i Sverige och hur branschen har utvecklats över tiden, både för kunder och för leverantörer. I detta kapitel tar vi upp bakgrunden till avregleringen av elmarknaden samt fjärrvärmelagen och dess funktion. Vidare beskriver vi energi och bränslen som används i produktionen av fjärrvärme och delar in dessa i fem olika grupper. 2.1 Fjärrvärme i Sverige De första fjärrvärmesystemen skapades i slutet av 1800-talet i Tyskland och USA och inspirerade Sabbatsberg sjukhus som var först att starta ett system med fjärrvärme i Sverige. Framgången med fjärrvärmen fick värmetekniker att studera förutsättningarna för kommersiell fjärrvärme i Sverige. Trots många startade projekt i början av 1900- talet möttes systemen av motstånd från redan etablerade kraftintressen och för låga kapital för att kunna finansiera de nödvändiga investeringarna, vilket resulterade i att de stängdes ner (Svensk fjärrvärme, 2009). Det var årtiondena före 1940-talet som argumenten för fjärrvärme stärktes eftersom Sverige hade ett betydande överskott av vattenkraft som man ville utnyttja. Efter andra världskriget förändrades Sverige, precis som många andra länder. Städerna växte och landsbygden krympte, varav efterfrågan på el och värme ökade kraftigt. Det var vid detta tillfälle som fjärrvärmen blev väldigt aktuell. Vid början av fjärrvärmen ville man fokusera på att utvinna el och värme i samma process, det vill säga kraftvärme. Man hade inga större avsikter att värna om miljön eller att jobba för ett mer hållbart samhälle (Ibid.). Det första kommunala fjärrvärmesystemet startades 1948 i Karlstad och levererade el och värme till ett nybyggt gjuteri från en ångkraftscentral. Året efter anslöt man bostadshus till systemet och snart började andra städer ta efter Karlstad. Norrköping, 5
GWh Malmö, Göteborg, Stockholm, Linköping, Västerås, Örebro och Borås skapade alla fjärrvärmesystem och i dessa städer fick det avsevärt större omfattning på grund av deras storlek. Genom att välja fjärrvärme fick man en trygg, enkel, ekonomisk och miljövänlig värmekälla. Det stora genombrottet för fjärrvärme kom i samband med oljekrisen 1973. Detta berodde på det så kallade miljonprogrammet som bedrevs i Sverige och det innebar att man kunde ansluta alla nya bostäder till fjärrvärme (Ibid.). Sverige är idag ett av de länder som har störst fjärrvärmeproduktion per capita. Fjärrvärmeverksamhet bedrivs i ungefär 500 orter i Sverige och anses utgöra den dominerande formen av uppvärmning i lokaler och flerbostadshus. 83 procent av Sveriges flerbostadshus och 71 procent av landets lokaler värms upp av fjärrvärme (Konkurrensverket, 2013). 60000 50000 40000 30000 20000 Fjärrvärme 10000 0 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 Årtal Figur 1: Levererad fjärrvärme 1955-2012. Källa: Svensk Fjärrvärme, 2012. 2.1.2 Avregleringen av den svenska elmarknaden Idag täcker fjärrvärmen ungefär 50 % av den svenska värmemarknaden, elvärme kommer därefter med knappt 30 %, olja motsvarar 5 % och övriga värmekällor utgör drygt 10 %. I Sverige har alla större städer fjärrvärmesystem och av alla 290 kommuner är det 270 kommuner som använder sig av fjärrvärme (Svensk fjärrvärme, 2009). 6
Fjärrvärmeföretagen var under en längre tid kommunala och levererade både värme och el. Spelreglerna för fjärrvärmemarknaden har förändrats över tiden. I början av 1990- talet gjordes en större revidering på elmarknaden i Sverige som kom att leda till elmarknadsreformen 1996. Reformen bidrog till bättre förutsättningar för en konkurrensutsättning av elmarknaden, men kom även att bidra till förändringar på fjärrvärmemarknaden. Sedan tidigare fanns ett krav på fjärrvärmemarknaden som innebar att företag inte fick bedrivas med ett vinstintresse. I och med reformen så kom detta krav att avregleras och i stället ersattes kravet på att fjärrvärmemarknaden numera skull bedrivas på affärsmässig grund för att konkurrensen skulle gälla mellan energislagen (Fjärrvärmeutredningen, 2004; Gåverud och Lundgren, 2009). Följaktligen kom ett antal kommuner att sälja av sina nät till privata aktörer, vilket kom att påverka marknadsförhållanden och prisbildningen. Idag är ungefär 69 % av näten kommunalt ägda och de 31 % övriga ägs av privata aktörer. Dock värt att notera så är det i en del kommuner både delat privat och kommunalt ägda nätverk, exempelvis Stockholm, där Stockholmstad äger hälften av Fortums fjärrvärmeverksamhet (Holm och Skoglund, 2011). Avregleringen innebar en förändring av ägarstrukturen i Sveriges fjärrvärmeföretag och detta har fått en viss påverkan på marknaden, vilket kan vara en av anledningarna till att prisbildningen utvecklats väldigt olika i landet. Ett tydligt exempel är i Uppsala, där Vattenfall AB äger nätet, står fjärrvärmepriset i 140kr/kvm vilket motsvarar år 2010 en 62 % ökning, sedan avregleringen 1996. I motsatts till Uppsalas höga prisnivå så kan vi istället nämna Luleås prisnivå motsvarade 86kr/kvm, som har ett kommunalt ägt fjärrvärmeföretag (Holgersson, 2011). 2.1.3 Fjärrvärmelagen Det saknades länge en lagstiftning för fjärrvärmeverksamheten i Sverige och tidigare gällande rätt gav inte kunderna inom marknaden ett tillräckligt skydd mot orättvisa avtalsvillkor eller nog med möjligheter för att kunna ta ställning till innehållet av ett 7
avtal om fjärrvärme. För att stärka kundernas rätt mot leverantörerna beslöt riskdagen 2008 att införa en lagstiftning om fjärrvärme (Energimarknadsinspektionen, 2012). Enligt fjärrvärmelagen är fjärrvärmeföretagen skyldiga att ge befintliga kunder information om priserna i verksamheten och till alla som vill ha tillgång till prisinformationen. Detta innebär att fjärrvärmeföretagen ska göra priser för fjärrvärme och anslutning samt hur priserna bestäms tillgängliga för de som önskar. Vidare ska fjärrvärmeföretagen förhandla med sina kunder om olika villkor och vid dessa förhandlingar kan kunden använda sig av andra fjärrvärmeverksamheter för att jämföra företagets effektivitet i produktion, distribution, kostnader samt priset för fjärrvärmen i förhållande till andra företag. Detta kan innebära en möjlighet för kunden att hålla priset nere på fjärrvärmen (Ibid.). 2.2 Energiproduktion Den vanligaste energitillförseln i ett fjärrvärmeverk är i nuläget biobränslen, avfall, industriell spillvärme och värme från värmepumpar. Fossila bränslen som tidigare var populärt används numera endast i liten utsträckning och är på väg att försvinna helt i många anläggningar, vilket är en utveckling som bidrar till Sveriges minskade koldioxidutsläpp sedan 1990. Detsamma gäller för värmepumpar som uppgraderar lågvärdig värme och detta gör man för att minska elanvändningen i näten. Naturgas som fortfarande används kommer dock finnas kvar en längre tid framåt (Svensk fjärrvärme, 2010). Den ökade fjärrvärmeproduktionen tillsammans med en förändrad blandning av olika bränslen är en nationell strategi för att skapa en mer självförsörjande och främst hållbar värmeproduktion. Strategin innebär en tydlig skattedifferentiering som innebär att medan fossila bränslen som olja inom produktionen av fjärrvärme beskattats högt, så har bränsleanvändningen av förnybara bränslen varit mycket lågt beskattade eller obeskattade. Den största delen energi som tillförs till värmeproduktionen av fjärrvärme är därför förnybar (Konkurrensverket, 2013). 8
Av denna förnybara energi är biobränsle, som till exempel flis och pellets, den största energikällan som används för att producera fjärrvärme. Biobränslen erhålls i form av restprodukter från sågverk, andra träindustrier och överblivna grenar och toppar från skogsbruk (Energimyndigheten, 2011). En ständigt växande trend är att använda industriell spillvärme. Detta är restvärme från industriella processer som det inte finns någon användning för inom industrin. Spillvärme kan levereras direkt ut på fjärrvärmenätverket eftersom att den har en tillräckligt hög temperatur. Det finns även sekundär spillvärme som är av lägre temperatur vilket innebär att den måste värmas upp med exempelvis en värmepump innan den kan distribueras på fjärrvärmenätet (Svensk fjärrvärme, 2002). Avfallsgas, 1% Torv, 3% Värme från värmepump, 6% Naturgas, 3% El, 6% Avfall, 18% Biobränsle, 42% Olja, 3% Stenkol, 2% Rökgaskondenseri ng, 9% Spillvärme, 7% Figur 2: Tillförd energi till värmeproduktionen år 2012. Källa: Svensk Fjärrvärme, 2012. 2.3 Bränslekällor Produktionen av fjärrvärme används ett flertal olika bränslekällor. Avsnittet kommer därmed att behandla de olika bränslen som kan användas i produktionen av fjärrvärme. Den tillförda energin kan delas in i fem grupper: fossilt bränsle, avfall, värme från värmepumpar, biobränslen samt spillvärme. Dessa bränslekällor kommer sedan att inkluderas som variabler i vår regressionsanalys. 9
2.3.1 Biobränsle Biobränsle är en typ av bränsle som skapas av organiska material, exempelvis ved, och det används för att producera både el och värme. Eftersom det finns gott om skog i Sverige används biobränsle till bränslekälla, men det är inte helt ovanligt att dessutom odla biobränslen i form av salix, raps och halm. Biobränsle bidrar inte till växthuseffekten då den koldioxid som uppstår vid förbränningen är så pass liten att den tas upp av naturens kretslopp (Energinytt, 2008). Eftersom biobränsle utgör en stor del av fjärrvärmens värmeproduktion, kommer en förklarande variabel till fjärrvärmepriset att utgöra biobränsle. Inom biobränsle inkluderas följande bränsletyper: RT flis, bark, grot, sågspån och kutterspån, stamvedsflis, träpulver, tallbecksolja, bioolja, träpellets, träbriketter, åkergrödor, övrigt förädlat biobränsle, övrigt oförädlat biobränsle, primära träbränslen och sekundära träbränslen. 2.3.2 Avfall Att utvinna värme genom avfallsförbränning är ett effektivt och miljövänligt sätt att erhålla energi. Varje år produceras fjärrvärme i svenska avfallsförbränningsanläggningar motsvarande värmebehovet för cirka 810 000 genomsnittliga villahushåll (Avfall Sverige, 2013). Avfallsförbränningen stod för 18 % av den tillförda energin år 2012 enligt Svensk fjärrvärme. 2.3.3 Fossila bränslen Fossila bränslen är den största källan till förorening i form av utsläpp av växthusgaser som skadar vår miljö och på så vis bidrar till miljöförändring (Naturvårdsverket, 2014). I användandet av fossilt bränsle, i detta fall i produktionen av fjärrvärme, bidrar förbränningen till koldioxid som negativt påverkar miljön. Däremot skiljer sig utsläppsmängderna beroende på vilken typ av fossila bränslen som används. De mest förekommande fossila bränslen som tillförs i produktionen av fjärrvärme är: naturgas, stenkol och eldningsolja samt torv (Greenpeace, 2010). Naturgas: Det fossila bränsle som medför lägst koldioxidhalt vid förbränning är naturgas, men kan dock ha betydande konsekvenser på miljön. Naturgas har därmed 10
fördelen gentemot andra fossila bränslen att medföra en renare förbränning med lågt utsläpp av miljö och hälsoskadliga ämnen som svaveloxid och kolväten (Naturvårdsverket, 2014). Stenkol och eldningsoljor: Tillförseln av kol har i stort sätt upphört helt och hållet inom svensk industri. Enbart ett litet antal fjärrvärmeföretag har ännu inte lyckats ställa om till bioenergi och genererar därmed högre koldioxidutsläpp än deras konkurrenter. När det gäller eldningsoljor så är även detta fossila bränsle i stora drag ett föråldrat bränsle, som troligtvis kommer upphöra helt bland svenska fjärrvärmeföretag inom en snar framtid (Naturvårdsverket, 2014). Torv: Torv generas från biomassa, och har vitala konsekvenser som tillfört bränsle i produktionen av fjärrvärme. Problematiken med torv är att det innehåller stora mängder kol, vilket återigen ger samma effekter på miljön som stenkol och eldningsolja (Svensk fjärrvärme, 2009). 2.3.4 Spillvärme Industriell spillvärme definieras som den restvärme som uppstår vid en industriell process, som inte har någon direkt användning för inom industrin (Svensk fjärrvärme, 2010). Spillvärme kan delas in i två kategorier: primär spillvärme och sekundär spillvärme. Den primära spillvärmen har tillräckligt hög temperatur för att kunna levereras direkt ut på fjärrvärmenätet, medan sekundärspillvärme har en lägre temperatur och måste höjas med hjälp av värmepumpar innan den kan distribueras på fjärrvärmenätet. Vidare kräver spillvärme ofta stora investeringar för att möjliggöra nyttjandet, i form av rörledningsinvesteringar. Innebörden av detta är att det ofta krävs investeringar i nya ledningar från spillvärmekällan till fjärrvärmesystemet, samt försträckning inom fjärrvärmenätet för att göra det möjligt för spillvärmen att distribueras vidare till slutkunden (Svensk Fjärrvärme, 2005). 11
Priset på spillvärme är även svårt att fastställa. Vid prissättningen av spillvärme gör företagen en kalkyl baserad på företagsekonomiska skäl. Det kan dock förekomma diverse kompletterande bedömningar hos olika fjärrvärmeföretag. Vanligast förekommande är kompletterande faktorer som väger in värdet av miljöfördelar, samarbetspartners och resurshushållning (Svensk Fjärrvärme, 2005). Värt att notera är att spillvärme är ett relativt billigt bränsle, speciellt då ett samarbete existerar mellan fjärrvärmenätet och andra industri företag som inte nyttjar spillvärmen, och skapar på så vis ett visst beroende hos fjärrvärmeleverantörerna. Exempelvis hur skall fjärrvärmeföretaget agera då deras samarbetspartner av spillvärme går i konkurs eller inte längre kan förse fjärrvärmeföretaget med bränsle till deras produktion? Huruvida spillvärmen har en påverkan på fjärrvärmemarknadens prisbildning är svårt att antyda något klart mönster, men då spillvärmen kräver investeringar, så kan även detta påverka prisbildningen i en viss utsträckning. 2.3.5 Värmepumpar En värmepump transfererar värme från en kall plats till en varm plats. Inom el- och fjärrvärmemarknaden ger värmepumpen fördelen att den ger en effektiv form av elanvändning, eftersom du får ut mer värme. Värmepumpen bli på så vis mycket attraktiv då fjärrvärmenäten kan generera betydligt mer värme ur samma kvantitet el gentemot andra alternativ. Värmepumpen bidrar även till skapandet av industriell spillvärme. Inom fjärrvärmebranschen genereras ofta spillvärme med en temperaturnivå motsvarande 20 50 o C. Med en tillsatt värmepump kan den industriella spillvärmen höjas till 80 120 o C, för att sedan kunna användas inom industrier eller i fjärrvärmenät (Gabrielii, 2002). 12
KAPITEL 3 LITTERATURÖVERSIKT Litteraturöversikten kommer att behandla de artiklar och rapporter som vi har valt att använda till grund för vårt arbete. I detta kapitel finns tidigare studier inom fjärrvärme och hur dessa studier kan hjälpa vår uppsats. Översikten tar upp en strukturerad modell med syfte och resultat av de tidigare artiklarna. Den avslutas sedan med en sammanfattning och diskussion. 3.1 Litteratursökning Artiklarna av tidigare forskning inom fjärrvärme och spillvärme har vi hittat på databasen som Luleå tekniska universitets bibliotek (LRC) erbjuder. Vi har sökt under alla databaser och använt sökorden: District heating (fjärrvärme) och Waste heat (spillvärme). Vi kommer dock inte enbart använda oss av denna litteratur till vårt examensarbete. Vi kommer även använda oss av information och rapporter från svensk fjärrvärme, som är en branschorganisation för fjärrvärmen i Sverige, samt Energimarknadsinspektionen. Detta för att dels erhålla nödvändig data, men även för att fånga vilka variabler som i dagsläget påverkar fjärrvärmepriserna. 3.2 Tidigare studier Det har under de senaste åren gjorts ett stort antal studier som granskat och förklarat problem och möjligheter på den svenska fjärrvärmemarknaden. Majoriteten av dessa studier har gjorts efter avregleringen 1996, och riktar in sig på både dagens och framtidens fjärrvärmemarknad i form av utveckling, konkurrens, kostnader och bränsleanvändning. Fokus blir här att studera tidigare forskning och hur deras resultat och analys kan komma att bidra till fakta och information för vår studie, samt en bredare förståelse för marknadens potential och utveckling över tiden. 13
3.2.1 Uppvärmning i Sverige Uppvärmning i Sverige är en årlig rapport publicerad av Energimarknadsinspektionen och Energimyndigheten i uppdrag av regeringen. Syftet med rapporten är att analysera och beskriva utvecklingen på fjärrvärmemarknaden i förhållande till andra värmemarknader. Rapporten tar upp relationer mellan priser, konkurrens, miljöpåverkan och behovet av en prisreglering på fjärrvärmemarknaden. I rapporten Uppvärmning i Sverige (2012) tar man även upp vad som kan påverka prisutvecklingen på fjärrvärmemarknaden. Företagen har olika förutsättningar, vilket påverkar både produktionen och leveransen av fjärrvärme, eftersom många faktorer spelar roll när företagen sätter sitt slutliga pris. Priset beror på allt från vilken storlek företaget har på sitt nätverk, till vilka typer av bränslen de använder för att tillföra sin energi. I rapporten tar man även upp varför fjärrvärmemarknaden kännetecknas som ett naturligt monopol. Distributionen av hetvattnet i fjärrvärmenäten har stordriftsfördelar vilket gör att det inte är kostnadseffektivt att konkurrera med parallella nätverk. De beskriver även att produktionen inte nödvändigtvis har lika tydliga stordriftsfördelar för att det ska anses som ett naturligt monopol. På grund av att distributionen av fjärrvärme ses som ett naturligt monopol och att det är fjärrvärmeföretaget som äger både produktionen och nätverket idag, leder det till ett naturligt monopol på marknaden. Fjärrvärmen är den vanligaste uppvärmningsformen av flerbostadshus i Sverige och eftersom kunder inte har någon reell möjlighet att byta uppvärmningssätt kan det anses att konkurrensen är begränsad. Detta beror på att möjligheten att installera exempelvis pelletspanna eller värmepump kan vara begränsade för fastighetsägare på grund av miljöskäl i centrala delar av större städer. För småhus och flerbostadshus som ligger utanför tätbebyggda centralorter är det färre hinder för att byta från fjärrvärme till något av alternativen. 3.2.2 Fjärrvärmemarknaden nu och i framtiden I Persson och Werner (2010) tittar författarna närmare på de risker som dagens fjärrvärmemarknad står inför vid en förväntad nedgång i efterfrågan på värme från både hushåll och företag. Den framtida konkurrenskraften på fjärrvärmemarknaden har i studien valts att studeras genom en ingående analys av kapitalkostnaderna för 14
distribution av fjärrvärme i olika städer. Vad som väcker intresse i studien är att städernas densitet, dvs. hur tätbebyggda dessa är, har en stor inverkan på kapitalkostnaderna. Författarna kombinerar linjär värmetäthet med populationstäthet, specifika byggnadsutrymmen samt efterfrågan på värme i specifika områden. Anledningen till detta grundar sig på att författaren vill studera den linjära värmetäten innan ett fjärrvärmenät är etablerat inom ett visst distrikt. Resultatet som genererades med hjälp av den modifierade modellen var att den beräknade kapitalkostnaden för distributionen av fjärrvärme i framtiden var relativ låg i de studerade städerna, vilket kan förklaras av att städerna hade en hög densitet. I det motsatta fallet, i städer med låg täthet ansågs lokala uppvärmningsalternativ som ett bättre val framför fjärrvärme. Som slutsats i studien menar Person och Werner (2010) att städer som är någorlunda tätbebyggda, dvs. har en hög densitet, har mer fördelaktiga villkor för fjärrvärme, än städer som är glesbebyggda. 3.2.3 Fjärrvärmemarknaden På väg in i stagnation Magnusson (2011) argumenterar att den svenska fjärrvärmemarknadens utveckling är på väg in i en stagnationsfas 1. Magnusson (2011) undersöker de faktorer (både interna och externa) som påverkat utvecklingen av fjärrvärmemarknaden, samt de strategier som tillämpats på marknaden i syfte att förhindra stagnation. Stora tekniska system teorier (LTS) 2, utvecklat av Huges, ser alla tekniska system som utvecklande på liknade sätt, dvs. i olika faser (Huges, 1983, 1987). Genom att tillämpa LTS teori studerar Magnusson (2011) trenden på den svenska fjärrvärmemarknaden, med hjälp av en undersökning av historisk utveckling på fjärrvärmemarknaden och faktorer som troligen kommer påverka den framtida utvecklingen. De externa faktorerna som inkluderas i studien är: ökningen i antalet energieffektiva anläggningarna; klimat förändringar; konkurrens från andra värmesystem och marknadsmättnad i nyckelsektorn, alltså flerbostadshus. Studiens huvudsakliga interna faktor är framförallt förändrade företagsstrategier, till följd av avregleringen på energimarknaden 1996, då företag skulle bedrivas på affärsmässiga villkor. 1 Utvecklingsfasen som följer en tillväxtfas, enligt Kaijser (1994). 2 Large technical systems (LTS) 15
När tillväxt i form av storlek, antalet kunder, eller värmebelastningen stannar av, så innebär detta att systemets utvecklingsfas förändras, och går in i stagnation. I studien demonstrerar Magnusson (2011) hur fjärrvärmen är på väg emot stagnation. Resultatet visar hur värmebelastningen, både nationellt och i de större städerna, har stagnerat sedan mitten på 1990-talet, trots ökade marknadsandelar, gynnsam politik och fortsatt teknisk systemtillväxt. Faktorerna som sägs påverka stagnationen är både externa och interna. Magnusson (2011) argumenterar också för vad som definierar stagnation i ett LTS perspektiv, vilket innebär när systemets mest signifikanta mätvärden i detta fall värmebelastningen börjar stagnera, dvs. börjar avta eller till och med börjar minska. Slutligen de strategier som bör undvikas för att förhindra stagnation, är att fokusera mer på kraftvärme, alltså samproduktion av el och värme. 3.2.4 Återreglera fjärrvärmemarknaden i Sverige I Westin och Lagergren (2002) diskuterar författarna fjärrvärmemarknaden och dess övergång från reglerade kommunala företag till en avreglerad marknad med vinstdrivande företag. 1996 avreglerades fjärrvärmemarknaden i Sverige och bara 3 år senare fick Statens energimyndighet (STEM) i uppgift av regeringen att övervaka den svenska marknaden för fjärrvärme. STEM fick tre uppgifter att undersöka: (1) att utveckla en modell för att kunna övervaka marknaden, (2) att undersöka varför priset på fjärrvärme varierar så mycket mellan olika kommuner i Sverige och (3) om korssubventionering uppkommer i den monopolistiska fjärrvärmen och företag under konkurrens. STEM ansåg att det inte är nödvändigt med en fullständig prisreglering utan att en undersökning, samt den separata rapporteringen från de individuella fjärrvärmeföretagen, bör vara nog för att hålla marknaden självreglerad. Konkurrensverket (KKV) delar dock inte samma uppfattning utan anser att det bör finnas en reglering på fjärrvärmemarknaden för att skydda konsumenterna. KKV anser att finns risker med en marknad som uppför sig så monopolistiskt som fjärrvärmemarknaden (Westin och Lagergren, 2002). Artikeln tar upp att fjärrvärmemarknaden anses som ett naturligt monopol, vilket innebär att ett företag förser hela marknaden. I marknader som karaktäriseras av monopol finns det olika marknadsmisslyckanden. Vid monopolistisk prissättning 16
överförs välfärden från konsumenten till producenten, vilket är ett motiv för att reglera fjärrvärmemarknaden igen. Monopolistisk prissättning kan även bidra till allokativ ineffektivitet, vilket innebär att konsumenten tvingas att köpa varan till ett högre pris än vad som är nödvändigt för att det ska vara gynnsamt för samhällets välfärd. Detta kan undvikas om monopolisten producerar mer av varan i stället. Westin och Lagergren (2002) kommer fram till två huvudsakliga slutsatser i sina diskussioner. Den första är att fjärrvärmemarknaden som den såg ut 2002 kommer inte kunna upprätthållas utan någon form av ändring. Fjärrvärmen är en mycket stor del av den totala energimarknaden i Sverige vilket innebär att den är av stor betydelse för samhället. Författarna har noterat att regeringen inte fullt förstod vilken inverkan och betydelse avregleringen av elmarknaden skulle få på fjärrvärmemarknaden eftersom situationen inte hade diskuteras i någon större utsträckning. Nästa slutsats handlar om de olika åsikter som dels KKV och STEM har angående en återreglering på fjärrvärmemarknaden. Eftersom dessa två statliga organ har olika synsätt och uppgifter till samhället är det en självklarhet att de inte kommer dela åsikter. Däremot menar författarna att varken KKV eller STEM har en mer överlägsen åsikt än den andra. Båda av deras perspektiv är nödvändiga för samhället och allmänheten. 3.2.5 Tredjepartstillträde i fjärrvärmemarknaden Söderholm och Wårell (2010) beskriver att ett tredjepartstillträde (TPA) till nätverk inom energi- och gasmarknaden har sedan avregleringen av marknaderna varit centralt debatterade. Det naturliga monopolet på fjärrvärmemarknaden gör att det inte är lönsamt att bygga parallella nätverk med redan existerande nätverk på grund av för höga investeringskostnader. Detta innebär att nya företag måste använda nätverken som redan finns, och som ägs av monopolisten, för att få en effektiv konkurrens på marknaden. Syftet med artikeln är därför att diskutera hur en marknadsöppning och TPA skulle påverka fjärrvärmemarknaden. Artikeln redovisar olika ekonomiska perspektiv av TPA på den svenska fjärrvärmemarknaden. Därför ägnas en stor del av artikeln till att klargöra vad som är en 17
ekonomiskt effektiv marknad och varför fjärrvärmemarknaden inte är det. Ekonomisk effektivitet innebär att samhällets resurser är allokerade så att de maximerar hushållens nytta av tjänster och varor. I ekonomin uppnår en marknad effektivitet när det finns en balans mellan vad som är producerat och vad som är konsumerat. Dessa krav uppfylls dock inte i naturliga monopol, som fjärrvärmemarknaden kännetecknas av, vilket innebär att marknaden är ineffektiv. De argumenterar för att distributionen av varmvatten i fjärrvärmenäten är vad som utgör det naturliga monopolet, vilket anses av både regeringen och Konkurrensverket (KKV). Vid produktionen av fjärrvärme är det dock inte helt fastställt om det råder naturligt monopol eller inte. Dock kan produktionen kännetecknas av stordriftsfördelar på grund av den lokala marknadsstorleken och att fjärrvärmeföretagen har exklusiv tillgång till distributionsnätet. Om det visar sig att produktionen av fjärrvärme inte är ett naturligt monopol kan det därför vara intressant att titta närmare på TPA. En viktig slutsats som Söderholm och Wårell (2010) kommer fram till är att en reglerad TPA har små positiva effekter på konkurrensen i fjärrvärmemarknaden, men även en stor inverkan på möjligheten att använda sig av kostnadseffektiva och integrerade nätverk. Ett reglerat TPA innebär en obegränsad tillgänglighet till fjärrvärmenätet för alla företag som önskar att ta del av dem. Det är en skyldighet för det ägande företaget av nätverket att tillåta andra företag att använda dem. Nätverken vid ett reglerat TPA ska därför få användas om alla villkor uppfylls, villkor som företagen kommer överens om innan den tredje parten får tillträde till nätet. Detta är dock endast om produktionen av fjärrvärme inte kännetecknas av ett naturligt monopol. Vid ett sådant tillfälle bör man överväga att införa en prisreglering på värmen, eftersom att detta kan vara det enda sättet att skydda konsumenter från att betala monopolistiska priser. Nedan har vi gjort en kort sammanfattning i form av en tabell för samtliga studier som är inkluderade i litteraturöversikten. Vi nämner författarna, vilket årtal de skrev artikeln, syftet med undersökningen och kortfattat om vilket resultat som författarna kom fram till. 18
Tabell 1: Sammanfattning av tidigare studier Författare År Syfte Resultat Energimarknadsinspektionen 2012 Att analysera och beskriva utvecklingen på fjärrvärmemarknaden i förhållande till konkurrerande alternativ. Magnusson, D. 2011 Att analysera de faktorer som antas påverka fjärrvärmemarknadens utveckling, samt de strategier som tillämpas för att undvika stagnation. Persson, U., Werner, S. Westin, P., Lagergren, F. Söderholm, P., Wårell, L. 2010 Analyser efterfrågans faktorer som påverkar kapitalkostnaden för distribution av fjärrvärme, med densitet som oberoende faktor. 2002 Att diskutera fjärrvärmemarknaden efter elmarknadens avreglering samt ta upp olika statliga organs åsikter om en återreglering av marknaden. 2010 Hur en marknadsöppning och införandet av TPA skulle påverka fjärrvärmemarknaden. Prisutvecklingen kan bero på ägarstrukturen i företagen samt faktorer som nätverkets storlek och vilket bränsle man använder. Det är kostsamt och ibland omöjligt att byta från fjärrvärme till konkurrerande alternativ om man bor i tätbebyggda städer. Både interna och externa faktorer påverka stagnationen, såsom klimatförändringar och en reduktion av elanvändningen per kvm. Den framtida kapitala kostnaden för fjärrvärmedistribution påvisas låg i tätbyggda städer. Ändring av fjärrvärmemarknaden måste ske för att fortsätta upprätthållas. KKVs & STEMs åsikter måste båda respekteras för att finna nödvändiga lösningar för fjärrvärmemarknaden. Reglerad TPA är ett bra alternativ om produktionen av fjärrvärme ej är av naturligt monopol. Annars bör en prisreglering införas. 3.3 Diskussion Naturligt monopol på fjärrvärmemarknaden är diskuterat i samtliga artiklar i vår litteraturöversikt. I och med det naturliga monopolet är marknaden för fjärrvärme ineffektiv för både konsumenter och konkurrens, varav författarna av artiklarna försöker hitta lösningar för att förändra detta ur ekonomiska perspektiv. Söderholm och Wårell (2010) tar upp fjärrvärmens distribution av värme som ett naturligt monopol, men menar att produktionen inte nödvändigtvis behöver vara av samma art. På grund av detta skulle det därför vara möjligt att öppna näten för konkurrens i form av ett så kallat reglerat tredjepartstillträde (TPA). Westin och Lagergren (2002) kommer fram till den 19
slutsatsen att en förändring måste ske på fjärrvärmemarknaden, och ett exempel skulle kunna vara en prisreglering som föreslagits av Konkurrensverket (KKV). Vidare skriver Magnusson (2012) samt Persson och Werner (2010) om möjliga framtida risker som kan ske på fjärrvärmemarknaden, så som stagnation eller en nedåtgående efterfrågan om konkurrensen skulle öka på marknaden. Detta är följder på vad som kan hända om en konkurrenssituation skulle uppstå i form av exempelvis ett tredjepartstillträde. Studierna antingen handlar, antingen indirekt eller direkt, om prissituationen på fjärrvärmemarknaden, som enligt Westin och Lagergren (2002) samt Söderholm och Wårell (2010) kan vara ineffektiv på grund av det naturliga monopolet. Vår analys kommer bidra till tidigare studier genom att försöka förklara vad som påverkar priset på fjärrvärme och därmed även varför priset på fjärrvärme varierar mellan olika företag i Sverige. Vi avser att studera om företaget är kommunalt- eller privatägt, eller om företaget använder sig av spillvärme påverkar priset. Genom att få svar på om privata företag generellt tar ett högre pris för sin vara och på så sätt få en större vinst, kan slutsatser dras angående huruvida företagen använder sin monopolistiska situation. 20
KAPITEL 4 TEORI I detta kapitel kommer grundläggande nationalekonomiska teorier, modeller och instrument presenteras för att skapa en förståelse för vad som påverkar prisbildningen på fjärrvärmemarknaden. Kapitlet inleds med en kort förklaring av efterfråga och utbud för att senare komma in på begrepp såsom naturligt monopol och prisreglering. 4.1 Efterfrågan Efterfrågan visar ett negativt samband mellan pris och efterfrågad kvantitet. För att lätt kunna beskriva sambandet brukar man använda lagen om efterfrågan (Lundmark, 2010). Lagen innebär att konsumenten konsumerar mer då priserna minskar, alternativt låg konsumtion vid ett högre pris. Faktorer som påverkar priset är flera och ett fåtal kommer kortfattat att beskrivas: 1) priset på andra varor en vara kan klassificeras som substitut eller komplement. Exempel på en substitutvara till fjärrvärme är bergvärme. En eventuell prisökning av bergvärme skulle därför innebära att fjärrvärme blir mer prisvärt gentemot bergvärme, och skulle därmed öka efterfrågan på fjärrvärme. En komplementvara är en vara som oftast samkonsumeras med en annan vara, exempelvis fjärrvärme och en värmeväxlare. 2) preferenser är individers subjektiva smak, som påverkar konsumenten i valet av varor. 3) Nätverkets storlek befolkningsstorlek, exempelvis är efterfrågan är högre i Peking än vad den är i Luleå (Lundmark, 2010). Figur 3 visar det negativa sambandet mellan pris och kvantitet i efterfrågan. Ett högre pris resulterar i en lägre kvantitet såld (Q 0 ) och vice versa. En prisförändring av en varas egenpris leder därför till en rörelse längs kurvan. Den högra grafen visar en förändring av de tre tidigare nämnda faktorerna (preferenser, pris på andra varor och nätverksstorlek) som skapar ett skift i efterfrågan. Om vi antar att priset på bergvärme ökar (fjärrvärme blir i förhållande till bergvärme billigare), skiftar efterfrågan för 21
fjärrvärme till höger. Detta resulterar i en högre kvantitet (Q 2 ) av konsumtion för fjärrvärme. Figur 3: Visar efterfrågan (D), och det negativa sambandet mellan pris (P) och kvantitet (Q), samt ett skift i efterfrågan (D). Källa: Lundmark (2010) 4.2 Utbud Individen efterfrågar varor som de vill konsumera, men för att konsumera måste även varor produceras och erbjudas till konsumenterna. Detta bestäms istället av den andra delen av den klassiska varumarknaden, utbudet. Utbudet visar i jämförelse till efterfrågan ett positivt samband mellan pris och utbjuden kvantitet. Precis som efterfrågan brukar utbudet beskrivas med en enkel tumregel, lagen om utbudet. Regeln säger att producenten producerar mer av en vara när priset ökar och mindre när priset minskar (Lundmark, 2010). Hur mycket som skall produceras beror på ett antal faktorer: 1) priset på insatsvaror inom fjärrvärme används en mängd olika bränslen som bland annat biobränsle. Om biobränslet skulle bli svårare att utvinna, skulle även priset på dessa öka, som i sin tur medför en dyrare produktion och utbudet minskar. 2) produktionsfaktorns pris produktionen av en vara brukar utvinnas utifrån tre huvudsakliga faktorer, nämligen arbetare, kapital och naturresurser. Om priset på något av dessa ökar, så minskar även utbudet. 3) Teknologi En bättre och mer modern teknologi förenklar givetvis produktionsprocessen, och på så vis kan vi tillverka mer än tidigare på samma tid, och därmed ökarutbudet (Lundmark, 2010). 22
Figur 4: Visar utbudet (S) och det positiva sambandet mellan pris (P) och kvantitet (Q), samt ett skift i utbudet (S). Källa: Lundmark (2010) Bilden ovan visar det positiva sambandet mellan priset och utbjuden kvantitet. Mängden producerad kvantitet förändras beroende på prisnivån. Precis som i efterfrågan så rör vi oss längs utbudskurvan vid en prisförändring. I figur 6 ser vi hur utbudet skiftar då någon av de övriga faktorer förändras. Om vi antar att ett företag erhåller en bättre teknologi, så kommer detta resultera i att utbudet skiftar åt höger och den producerade kvantiteten ökar. 4.3 Prisbildning och kostnader Den enklaste förklaringen till hur priset bestäms och bildas är samspelet mellan marknadens efterfråga och utbud. Genom att studera dessa två koncept tillsammans kan vi finna den så kallade jämvikten. Marknadsjämvikt kännetecknas av att utbudet är lika med efterfrågan. Definitionen blir alltså där det produceras och säljs varor i precis den mängd och för det pris som konsumenterna är villiga att betala. Vi kallar detta pris och kvantitet för jämviktspris och jämviktskvantitet. Vi befinner oss i praktiken inte alltid i jämvikten av flera anledningar. De vanligaste problemen är att marknaden kan vara tröganpassad eller att marknaden blivit reglerad. Att marknaden är trög innebär att det tar olika tid för olika marknader att anpassa sig. Exempelvis anpassar sig börser fortare än fjärrvärmemarknaden (Lundmark, 2010). 23
Figur 5: Illustrerar marknadsjämvikt. Källa: Lundmark (2010) Hur priset sätts och vilka faktorer som spelar in har påverkan på marknadsform och företagets vinster. Vidare kommer en översiktlig förklaring av företagets beslut på marginalen att presenteras. 4.3.1 Marginalkostnad och marginalintäkt Marginalkostnaden är företagets kostnad för att producera ytterligare en enhet av varan. Marginalkostnaden spelar en vital roll vid prissättning och visar en förändring av ett företags totala kostnad vid en enhets förändring i kvantiteten. Marginalintäkten speglar intäkten som genereras från ytterligare en vara såld. Inom ekonomiskt rationellt handlande, står marginalintäkt och marginalkostnader i fokus. Produktionen bör fortsätta så länge marginalintäkten är större än marginalkostnaden, till dess att marginalkostnaden är lika med marginalintäkten. Vid denna volym maximerar företaget sina vinster. Samhällsekonomisk nytta uppnås när individer och företag maximerar sina beteenden, där företag vinstmaximerar och individen nyttomaximera. Ett vinstmaximerande företag innebär att företaget sätter deras marginalkostnad lika med marginalintäkt och sätter utifrån detta sin optimala kvantitet och prisnivå (Lundmark, 2010). 24
4.4 Marknadsform Ett företag bestämmer sin produktionsvolym utifrån marginalintäkt och marginalkostnad. Dessa grundstenar kan däremot ge olika resultat och jämviktslösningar för priset och kvantitet och beror på hur marknaden ser ut och graden av konkurrens (Eklund, 2013). 4.4.1 Fullständig konkurrens Ett företag som verkar under fullständig konkurrens kännetecknas av fem vanliga egenskaper: många köpare och säljare; produkterna är identiska; företagen kan inte påverka priset; perfekt information och inga etableringshinder. Ett företag som verkar på en marknad med fullständig konkurrens utgör en liten del av den totala marknaden, vilket innebär att priset som det enskilda företaget möter är givet. På grund av detta möter företaget en horisontell efterfrågan som motsvarar marknadspriset som är lika med den intäkt företaget genererar för varje enskild vara. Den horisontella efterfrågan, som också visar prisnivån, avspeglar samtidigt företagets marginalintäkt. Företaget kommer därför att nå vinstmaximering när marginalkostnaden är lika med priset (det vill säga marginalintäkten). Under fullständig konkurrens utgör utbudet den delen av marginalkostnaden som ligger ovanför den rörliga styckkostnadskurvan och kan beskrivas som att ett företag är beredd att bjuda ut sina varor så länge priset ger täckning för de fasta kostnaderna (Lundmark, 2010). 4.4.2 Monopol Motpolen till en marknad som kännetecknas av fullständig konkurrens är ett så kallat monopol. Ett monopol kan ses som ett extremfall, då endast ett företag står för hela marknadens utbud. Detta innebär att marknadspriset blir högre och att marknadskvantiteten minskar i förhållande till fullständig konkurrens (Lundmark, 2010). Att ett enda företag kan förse en hel marknad innebär att företaget inte behöver se priset som givet, utan kan istället tillämpa en egen prissättningsstrategi. Monopolisten blir på så vis inte en pristagare, som vid fullständig konkurrens, utan istället en prissättare, och kommer därmed att sätta sitt pris så strategiskt som möjligt 25
för att maximera sina vinster. Ett vinstmaximerande monopol producerar till dess att deras marginalintäkt är lika med marginalkostnaden. En stor skillnad mot fullständig konkurrens är att monopolet möter en negativt lutad efterfrågekurva (marginalintäkterna bli mindre än marknadspriset). Resultatet av detta blir att priset under denna marknadsform kommer bli betydligt högre. Företaget väljer att producera till dess att deras marginalintäkt är lika med marginalkostnaden, men priset kommer istället uppstå utifrån konsumenternas betalningsvilja för denna kvantitet, dvs. priset bestäms utifrån efterfrågan (Snyder & Nicholson, 2012). Figur 6: Illustrerar hur ett monopolföretag vinstmaximerar (MC=MR) och sedan prisätter utifrån efterfrågan (D) vid P mono. Källa: Lundmark (2010) 4.4.3 Fjärrvärmemarknaden Ett naturligt monopol De lokala fjärrvärmesystemen karaktäriseras av ett naturligt monopol, vilket innebär att ett företag äger och driver både produktion och distribution av fjärrvärme för hela marknaden. Gällande fjärrvärmemarknaden kan företagen beskrivas som naturliga monopol främst i deras distribution av fjärrvärme, det vill säga kostnaden för ett fjärrvärmenät är lägre än kostnaden för två eller flera fjärrvärmenät som tillsammans har samma kapacitet. Grunden för denna marknadsstruktur i relation till fjärrvärmenäten 26