Idrottens strategiarbete och förslag på verksamhetsinriktning
Strategiarbetet Uppdraget RF-stämman 2013 beslutade att uppdra till RS: att genomföra ett strategiarbete om Svensk idrotts framtid att ge förslag till strategisk plan för att möta framtidens utmaningar till RF-stämman 2015. Processen RS har utgjort styrgrupp för arbetet: analys av trender och förändringar i samhället Vid RIF diskuterades framtagna områden SF och distrikt har involverats genom ett stort antal dialoger
Livslångt idrottande Riktningsmål Utveckla verksamheten så att barn, unga, vuxna och äldre väljer att idrotta i förening under hela livet. Resultat- och utvecklingsmål 2016-2017 Utarbeta en strategisk plan för livslångt idrottande som SF implementerar inom sin verksamhet Följa upp att SF implementerat anvisningar för barn- och ungdomsidrott Utarbeta och följa upp att Idrottsrörelsen når uppsatta jämställdhetsmålen 2017 Skapa förutsättningar för att underrepresenterade grupper ökar inom idrottsrörelsen. Ökat tillgängligheten till anläggningar och idrottsmiljöer.
Triangel blir rektangel Bredd för att få elit Bredd och elit
Svensk idrotts utvecklingsmodell Äldre Vuxna Elitidrott Breddidrott (med tävlingsinslag) Motionsidrott Unga Elitförberedande idrott Ungdomsidrott Barn Barnidrott Innanför idrottsrörelsen Utanför idrottsrörelsen
Livslångt idrottande, forts. Riktningsmål Svensk idrott ska nå idrottsliga framgångar internationellt Resultat- och utvecklingsmål 2016-2017 Utföra en översyn för fortsatt utveckling av det svenska elitidrottsprogrammet Skapa förutsättningar så SF kan öka antalet ansökningar och beviljande av Internationella evenemang till Sverige.
Idrottens värdegrund är vår styrka Riktningsmål Alla lever och leder enligt svensk idrotts värdegrund Resultat- och utvecklingsmål 2016-2017 Följa upp att SF lever och leder enligt svensk idrotts värdegrund
Idrott i förening Riktningsmål Svensk idrott ska utvecklas, samverka och ge möjligheter att idrotta i förening Resultat- och utvecklingsmål 2016-2017 Utveckla förutsättningar för SF och IF att nå riktningsmålen 2025 Tydliggöra och kommunicera Idrottsrörelsens särart och mervärdet
Svensk idrott gör Sverige starkare Riktningsmål Idrottsrörelsen är en stark samhällsaktör Resultat- och utvecklingsmål 2016-2017 Öka anslaget till Idrottsrörelsen med x% Framhäva idrottens ekonomiska roll i samhället
Fortsatt arbete med Idrottsrörelsens strategiarbete mot mål 2025 Resultat- och utvecklingsmål 2016-2017 Genomföra en organisationsöversyn till RIM 2017 Analysera effekterna av nuvarande bidragssystem
Idrottslyftet 2016 och framåt
Först några ord om Rambölls utvärdering. Rambölls uppdrag: Besvara om de insatser som genomförs inom Idrottslyftet bidrar till uppfyllelse av idrottsrörelsens gemensamma mål på en aggregerad nivå. Vara ett användbart underlag när framtida satsningar ska utformas. Ge ökad kunskap kring vilka faktorer som bidrar till att projekt/insatser blir framgångsrika och hållbara över tid.
Vad har Ramböll kommit fram till? Idrottslyftet levererar vissa värden på programnivå: Idrottslyftet mobiliserar aktörerna inom idrottsrörelsen Medlen har skapat ett fokus på barn- och ungdomsidrotten i föreningarna Medlen har nått ut till föreningarna Medlen har omsatts i praktisk verksamhet och har kommit barn och ungdomar till del
Vad har Ramböll kommit fram till? Men Idrottslyftet har potential att åtgärda idrottens utmaningar, men är inte konstruerat för att göra detta. Vissa utmaningar kan inte lösas på föreningsnivå Kunskap om idrottens utmaningar finns inte lokalt Flera program i programmet Medeltilldelning sker inte med hänsyn till behov eller potential Programmet framstår som svårgenomträngligt för enskilda föreningar och erbjudandet kan inte synkas Idrottslyftet blir ytterligare ett generellt verksamhetsstöd istället för ett utvecklingsmedel
Rambölls rekommendationer RF behöver ta ett mer aktivt ägarskap i Idrottslyftet Kopplingen mellan kunskap om behov/potential och insatserna i programmet behöver stärkas Fördelningsmodellen bör ses över
Rambölls utvärderingsarbete fortsätter. Ramböll fortsätter sitt utvärderingsarbete under 2015 för att än bättre kunna: - Värdera och förklara programmets effekter - Bidra med kunskap för fortsatt utveckling av programmet kommande period I det fortsatta arbetet kommer Ramböll att ta kontakt med ett antal SF, DF, SISU-distrikt och föreningar. Bli därför inte förvånad om DU blir kontaktad.
Ett nytt Idrottslyft blir till.. Beslut i RS 25 26 augusti 2014: RS ger GS i uppdrag att ta fram ett nytt upplägg, som ska träda i kraft 1 januari 2016 under förutsättning att regeringen fortsatt avsätter medel.
Vad har vi att ta hänsyn till i arbetet Strategiarbetet Verksamhetsinriktning Idrotten vill Anvisningar för barn- och ungdomsidrott Regeringens motiv
Vilka arbetar med det nya upplägget? Arbetsgrupp Ledningsgrupp Riksidrottsstyrelsen
Hur förankras arbetet? Förslaget diskuteras med förbunden på befintliga träffar. Utformningen av Idrottslyftet blir en konsekvens av vad som framkommer i strategiarbetet, därför genomförs ingen separat remissrunda för Idrottslyftet.
Idrottslyftets syfte 2016 och framåt Att utveckla verksamheten så att barn och unga i åldern 7 25 år väljer att idrotta i förening och att de stimuleras till ett livslångt idrottande i föreningsidrotten.
Idrottslyftets mål 2016 och framåt Att samtliga SF har utvecklat sin verksamhet för barn och unga mellan 7 25 år utifrån sina unika behov. Dessa utvecklingsinsatser ska vara i linje med RF:s anvisningar för barn- och ungdomsidrott och de ska ha en hållbar och långsiktig effekt på föreningsverksamheten.
Utgångspunkter för arbetet Att Idrottslyftet får en starkare koppling till det pågående strategiarbetet Idrottslyftet ses som en integrerad och central del av det samlade strategiarbetet, med speciell inriktning på barn- och ungdomsverksamheten. Främst handlar detta om riktningsmålet Utveckla verksamheten så att barn, unga, vuxna och äldre väljer att idrotta i förening under hela livet, där barn- och ungdomsidrotten ska formas så att den leder till ett livslångt idrottsengagemang. De av RS beslutade anvisningarna för barn- och ungdomsidrott är ytterligare en del i denna ambition.
Utgångspunkter för arbetet Att Idrottslyftet får en tydligare koppling till föreningsidrottens egenvärde snarare än på vissa grupper eller frågor Idrottslyftet ska bidra till att utforma en verksamhet som inte bara är öppen för alla utan också av alla upplevs som attraktiv och välkomnande. Lyckas idrottsrörelsen med detta kommer man också att rekrytera, och behålla, barn och ungdomar som idag inte nås och därmed också uppfylla de samhälleliga målen. Detta anspelar tydligt på riktningsmålet Alla aktiva och ledare lever och leder enligt svensk idrotts värdegrund.
Utgångspunkter för arbetet Att medelsfördelningens nyckeltal ses över Att RF och SF ges en tydligare ledande roll i arbetet För att få till stånd de effekter som eftersträvas föreslås att verksamheten, och medlen, i större utsträckning styrs i enlighet med strategiarbetets inriktning och de analyser som varje enskilt förbund gör avseende sin verksamhet för barn och unga. På detta sätt kan Idrottslyftet också bli en nödvändig katalysator för att SF likväl som IF ska engagera sig i strategiarbetet i önskvärd utsträckning. Från RF:s håll kan detta stämmas av vid olika typer av träffar (SF-dialoger, GS träffar etc) samt i de utvecklingsdialoger som nu hålls med varje enskilt SF.
Utgångspunkter för arbetet Att idrottsrörelsens stödorganisationer ses som en enhet och erhåller resurser för att kunna stötta SF:s och föreningarnas arbete utifrån identifierade behov Det förändrings- och utvecklingsarbete som behöver göras för att nå målen måste ske i SF och i slutändan i varje enskild förening. Stödorganisationernas uppgift är att stödja det arbetet på sina respektive nivåer. Det innebär att SISU Idrottsutbildarna och DF, lika lite som RF, har en egen roll i Idrottslyftet utan dessa tre organisationsled ska ses som en stödjande helhet.
Ytterligare några tankar. Samtliga SF tar fram en utvecklingsplan för sin barn- och ungdomsverksamhet. Den kan behöva föregås av en verksamhetsanalys. RF och distrikten kan behöva ta fram en kompletterande idrottsövergripande analys. Föreningsstödet görs om till ett verksamhetsutvecklingsstöd. Det kan precis som tidigare betalas ut direkt till IF, men också behållas av förbundet för att initiera/samordna större utvecklingsinsatser som ger effekt på föreningsnivå. Distrikten får medel för att stödja de behov som SF identifierat samt vid behov även för idrottsöverskridande utvecklingsinsatser.
Vad händer nu? Arbetsgruppen arbetar med: - Utforma behovsanalysen/mall för utvecklingsplan - Stödorganisationernas roll och arbetsfördelning - Uppföljning och krav - Riktlinjer/användning 2016 - Riktlinjer/användning 2017 och framåt RS behandlar förslaget på nytt i april (som då i princip ska vara klart) RS fattar beslut om den nya utformningen i juni
PMI + - Intressant
Gör tre medskick till RF utifrån dagens presentation och er PMI-diskussion vad måste RF tänka på/ta hänsyn till i det fortsatta utformningsarbetet? Medskick 1: Medskick 2: Medskick 3: