ANVISNING FÖR TILLÄMPNING AV YRKESKLASSIFICERINGEN

ARBETSMINISTERIET Förmedling och rekrytering av arbetskraft ANVISNING 11.2.2005 ANVISNING FÖR TILLÄMPNING AV YRKESKLASSIFICERINGEN Innehåll: 1. Inledning...1 2. Varför och för vad används Nordisk yrkesklassificering i Finland?...2 3. Yrkesklassificeringens innehåll, terminologi, definitioner och kodsystem...2 4. Hur används yrkesklassificeringen?...3 5. Lösningar på problematiska ställen i klassificeringen...4 6. Problemlösning...6 1. Inledning Arbetslivet förändras och därmed yrkena och yrkesbenämningarna. Nya yrken uppstår, gamla utgår, innehållet för yrkena förändras och motsvaras inte nödvändigtvis av tidigare benämningar. Genom att tillämpa yrkesklassificering utgående från uppgiftens innehåll kan man dock finna en kod för nya yrken eller för yrken som bytt namn. Det är också speciellt viktigt att observera, att yrkets eller uppgiftens innehåll inte alltid förändras även om utbildningen för den person som sköter uppgiften skulle förändras. Vid definiering av yrke bör man främst granska själva uppgiften, inte personen. Det senaste uppdaterings- och omändringsarbetet av Nordisk yrkesklassificering utfördes under hösten 2003 och våren 2004. Föregående motsvarande projekt var år 1999. Omändringsarbetet inleddes efter att arbetsministeriet fått ett stort antal förslag till nya yrkesbenämningar av såväl arbetsförvaltningens kunder som av tjänstemän. De viktigaste nya förändringarna gäller IT-branschen (25), kommersiellt arbete (3), idrottsinstruktörer och tränare (182), tjänster inom turism (27), kultur (07), mediebranschen (06), officerare och militärt arbete (037 och 038) samt miljö- och naturskyddsarbete (097). I en del av ändringsförslagen var det närmast fråga om yrkesklassificeringens tillämpning och om svårigheterna att förstå dess natur än om egentliga nya yrken. Sådana förslag har inte fogats till klassificeringen. Avsikten med denna anvisning är att upplysa användaren av yrkesklassificering om dess avsikt och användning. Därtill vill man lyfta fram de viktigaste förändringarna i klassificeringen och ge lösningsmodeller med tanke på olika problem som uppstått vid dess användning. Nordisk yrkesklassificering finns på Foorumi under rubrikerna Työnvälitys (21010) samt Tilastonkäyttäjät (251). Den nyaste versionen av Nordisk yrkesklassificering publiceras inte längre i bokform. Under vårens lopp färdigställs en Internetversion i samband med arbetsförvaltningens webbsidor www.mol.fi. 1

2. Varför och för vad används Nordisk yrkesklassificering i Finland? Arbetsförvaltningen använder sig av nordisk yrkesklassificering i Finland. Den används i synnerhet för definiering av yrken för arbetssökande samt vid arbetsplatser. Uppgifterna registreras i kodad form i arbetskraftsbyråns datasystem (URA). Med hjälp av yrkesklassificeringen får man information om arbetssökande och arbetsplatser yrkesvis i samband med arbetsförmedling, vilket även underlättar sökfunktionerna i URA. Genom yrkesklassificeringen får man också material för statistik över arbetssökande och arbetsplatser yrkesvis samt sökyrken för arbetssökande. Nordisk yrkesklassificering används också i arbetsmarknadspolitisk vuxenutbildning för att beskriva s.k. målyrken inom utbildningen och kundernas yrken eller yrkesönskemål i samband med yrkesvägledning. Dessutom grundar sig de yrkesbeskrivningar som används i utbildningsoch yrkesinformationstjänsten på Nordisk yrkesklassificering. Nordisk yrkesklassificering definierar yrkena utgående från arbetets innehåll och art, och har anpassats efter finländska förhållanden så långt som möjligt. Nordisk yrkesklassificering innehåller de existerande yrkena försedda med allmänt använda benämningar. Den ger information enbart om yrken och yrkesgrupper: exempelvis verksamhetsområde och utbildning, eller utbildningskravet för en arbetsplats utreds genom användning av andra klassificeringar. Nordisk yrkesklassificering kan alltså inte t.ex. användas för utvärdering av kompetenskrav, arbetets svårighetsgrad eller den arbetssökandes arbetsmarknadsberedskap. Arbetsförvaltningen använder sig i Finland av Nordisk yrkesklassificering, eftersom man ansett nordisk yrkesklassificering bättre beskriva den finländska arbetsmarknaden och vara den bäst lämpade för praktisk arbetsförmedling. 1 3. Yrkesklassificeringens innehåll, terminologi, definitioner och kodsystem Innehåll. Yrkesklassificering omfattar en egentlig klassificering som består av kodnummer, benämningar, samt av en förteckning över definitioner på olika grupper och enskilda yrken, ett systematiskt index samt av ett index över yrkesbenämningar i alfabetisk ordning. Terminologi. Huvudgrupperna beskriver de olika yrkesbranscherna eller -helheterna (t.ex. transport- och trafik, tjänster). Gruppbenämningarna beskriver kort arbetets art inom gruppen (t.ex. teknik, vägtrafik). Om undergrupperna används vanligen en gemensamma yrkesbenämning eller benämningen för varje huvudyrke inom undergruppen (t.ex. 1 Den Nordiska yrkesklassificeringen som används av arbetsförvaltningen i Finland, grundar sig huvudsakligen på den svenska yrkesklassificeringen Nordisk yrkesklassificering NYK av år 1983. Denna åter följer ända till siffernivån 3 den av Nordiska Arbetsmarknadskommissionen (NAUT) skapade samnordiska klassificeringen (NYK 82) som fortfarande delvis grundar sig på Internationell yrkesklassificering (International Standard Classification of Occupations ISCO). Arbetsförvaltningarna såväl I Sverige som i Norge har sedermera övergått till en tillämpning baserad på ISCO. I Finland använder sig Statistikcentralen av en nationell version av yrkesklassificering (ISCO 88-COM) som använts inom Europeiska Unionen. Den grundar sig på internationella arbetsorganisationen ILO:s ursprungliga klassificering (ISCO 88). Nordisk yrkesklassificering och ISCO är till grunderna olika. ISCO baserar sig på hierarkisk klassificering enligt den kravnivå som yrket förutsätter. Arbetsförvaltningen använder sig av ISCO i sitt samarbete med Europeiska Unionen. De uppgifter som grundar sig på yrkesklassificering konverteras från Nordisk yrkesklassificering till ISCO -form bl.a. vid EURES -arbetsförmedling samt i statistiksamarbete i största allmänhet. 2

försäljare, psykologer, smeder). Om enskilda yrken används allmänt bekanta yrkesbenämningar. Definitioner. Varje huvudgrupp, grupp, undergrupp och separat yrke har sin definition. Definitionernas uppgift är närmast att uttrycka skillnader mellan grupperna och yrkena och att underlätta tillämpningen av yrkesklassificeringen. Vid definieringen av huvudgrupp beskriver man i korthet funktionerna för dess olika grupper. Vid beskrivningen av varje grupp presenteras ett sammandrag av definitionerna av undergrupperna och i beskrivningen av undergrupper beskrivs i korthet de arbetsuppgifter som ingår i yrkena inom gruppen. Vid definieringen av enskilda yrken uppges i korthet, vad arbetstagaren i allmänhet arbetar med. Definitionerna kan också innehålla information om hur personen i fråga arbetar och vilka arbetsredskap o.s.v. han eller hon använder i sitt arbete. Kodsystemet. Varje yrke har ett femsiffrigt kodnummer. Den första siffran anger huvudgruppen, de två första siffrorna gruppen, de tre första siffrorna undergruppen och alla fem siffrorna det specifika yrket. Yrkessiffran för exempelvis kockar är 91210. Den första siffran 9 betyder att kockarna tillhör huvudgruppen servicearbete. De två första siffrorna 91 att kockarna i fråga om servicearbetet tillhör gruppen härbärgeringsrörelseoch storköksarbete. Den tredje siffran 912 preciserar gruppen på undergruppsnivå: Kockarna tillhör undergruppen kockar, kokerskor och kallsänkor. Först de två sista siffrorna preciserar yrket kock, 91210. Den interna numreringen av undergrupperna följer inte helt enhetliga principer. Man har i allmänhet använt mellanrum på tio (10, 20, 30 osv.); exempelvis 10110 för allmänläkare, 10120 för specialläkare. Man använder också mellanrummet fem (05, 10, 15, osv.); till exempel 51105 för båtsman, 51115 för lättmatros, 51120 för jungman, osv. Dessutom har en del yrken, såsom försäljare och svetsare preciserats i detalj på basis av sålda produkter eller den svetsanordning som används; t.ex. 75610 för svetsare, 75612 för Mig-svetsare, 75614 för Tig-svetsare. I nästan alla undergrupper är det sista yrket nummer 90, som täcker de övriga yrkena inom undergruppen i fråga; till exempel 75590 för övriga svetsare och gasskärare. 4. Hur används yrkesklassificeringen? Man har i klassificeringen försökt inkludera de vanligaste yrkesbenämningarna. Avsikten med klassificeringen är inte att katalogisera samtliga tänkbara benämningar om ett yrke, eftersom yrkesbenämningarna kan variera regionalt och en del av de yrkesbenämningar som används är s.k. yrkesslang. Ifall yrkesbenämningen inte kan hittas i yrkesklassificeringen som sådan, antecknas den på en kod som till innehållet motsvarar uppgiften. Den yrkestitel som använts för uppgiften kan dock skrivas ut i samband med anmälningarna om arbetsgivaren så vill. Utgångspunkten för tillämpning av klassificeringen är först och främst att yrket antecknas enligt uppgiftens art och innehåll och inte direkt efter benämningen. Samma tillämpningsprincip gäller yrkets bransch. Man söker först fram huvudgruppen i klassificeringen, varefter yrket placeras i kodsystemet. Exempelvis yrkesbenämningen 3

kokerska används inom ett flertal olika yrkesbranscher (inom färdigmatindustrin, kafébranschen, i arbete med kemiska processer och inom storköksbranschen). Utbildning och yrke (arbetsuppgift) bör klar särskiljas från varandra. Utgångspunkten för tillämpningen av klassificeringen är det arbete som utförs och inte en enskild persons utbildning och egenskaper. Således används inte titlar på lärdomsgrad eller utbildning som till exempel socionom eller tradenom. Det finns dock några utbildningstitlar, vilka också används som yrkestitlar. En sådan yrkes- och utbildningstitel är exempelvis läkare. Observeras bör dock att läkare som fungerar som statlig administrativ tjänsteman, placeras i yrkesgruppen administrativt arbete, och inte i gruppen hälso- och sjukvårdarbete. I likhet med kraven på utbildning grundar sig inte grupperingen i Nordisk yrkesklassificering på yrkesställning (företagare, arbetstagare), på tjänsteställning, socioekonomisk ställning eller på verksamhetsområde. Arbetstagare med enkla arbetsuppgifter separeras i regel inte från yrkeskunniga professionella inom samma grupp. Yrkesklassificeringen omfattar kodnumren för registrering av samtliga personer som söker arbete, även för dem som saknar ett egentligt yrke. 5. Lösningar på problematiska ställen i klassificeringen Nedan erbjuds lösningsmodeller för ställen som upplevts som speciellt problematiska i klassificeringen; självständiga företagare och avlönade direktörer; förmän som deltar i arbetet, militärpersoner, projektarbetare, personer som utför provisions- eller företagarbaserat säljarbete, undergrupp 90, diversearbetare samt personer som saknar yrke. 1. Självständiga företagare och avlönade direktörer. Ägaren till ett företag som sysselsätter flera anställda, och som själv fungerar som chef för företaget eller som är verksamhetsansvarig avlönad chef för företaget, klassificeras som chef för affärsföretag (211). Ägare till småföretag och franchising-företag placeras i två grupper. De som endast leder verksamheten, klassificeras som arbetsledare, t.ex. arbetsledare, byggnadsarbete (00130) och de som regelbundet deltar i det praktiska arbetet placeras i undergruppen för ifrågavarande yrke, t.ex. lastbilschaufför (541), byggnadsmålare (627), skomakare (721), barberare (951) och massör (111). Inom handel och jordbruk finns separat en undergrupp för partihandlare och detaljhandlare (341) samt jordbrukare m.fl. (400). Direktörerna klassificeras enligt sektorer. Företag med statlig majoritet klassificeras som företag, med undantag av Finlands Bank, Folkpensionsanstalten, Yleisradio Oy och Oy Veikkaus Ab, vilka klassificeras som tillhörande den statliga sektorn. 2. Förmän som deltar i arbetet. Som arbetsledare anses personer som leder arbetet utan att delta i det praktiska arbetet annat än undantagsvis. Vägledare av nyanställda, förmän som deltar i arbetet, förmän för arbetslag samt olika slags projektchefer klassificeras enligt samma yrke som övriga arbetstagare. Till exempel en arbetsledare som verkar inom industrin förs till gruppen tekniskt arbete (00). En arbetsledare inom jord- och skogsbruket tillhör gruppen lantbruksarbetsledning (401). Ledande personal för arbete inom transport- och trafik har sina egna undergrupper, exempelvis ledning av vägtrafik (556). 4

Bland annat kontorsarbete, kommersiellt arbete och servicearbete är sådana branscher, inom vilka arbetsledningsfunktioner inte alltid tydligt kan särskiljas. Därför förs arbetsledarna inom dessa branscher i allmänhet till sina undergrupper eller till enskilda yrken. 3. Militär personal. Militärpersoner tillhör huvudgruppen 0. Verksamhet som kräver hög utbildning inom försvarsmakten, och som till sin natur inte är militärt, införs i enlighet med sin egen yrkesgrupp, så t.ex. beträffande läkar-, tandläkar- och veterinäruppgifter. Även övrig civil personal inom försvarsmakten klassificeras som tillhörande samma grupper och undergrupper som de som handhar motsvarande uppgifter annanstans. 4. Personer som utför provisions- eller företagarbaserat försäljningsarbete. Beträffande personer som utför provisions- och företagarbaserat försäljningsarbete (med undantag av franchisingföretagare och företagare med fast lön) har man haft svårigheter med att tillämpa klassificeringen. Till innehållet likartade försäljningsuppgifter har förts till flera enskilda yrken, bl.a. telefonförsäljare, försäljningsförhandlare, försäljningschefer, handelsagenter. Även dessa yrken tillförs enskilt yrke enligt arbetets innehåll och inte till exempel enligt benämning som uppges av arbetsgivaren. Alla som utför provisions- eller företagarbaserat försäljningsarbete tillhör i den nya versionen av yrkesklassificering undergrupp 332. Anvisningar om provisions- och företagarbaserade platser finns också bl.a. i meddelandet av den 19.12.2003: Työnantaja-asiakkaan palvelukäytännöt på Foorumi/Työnvälitys. 5. Övriga enskilda yrken (90). Till övriga enskilda yrken (90) förs de yrkesbenämningar som inte kunnat hänföras till andra undergrupper inom yrkesgruppen utgående från arbetets innehåll. Övriga enskilda yrken (90) är således inte en klass för alla de yrken för vilka man inte kan finna en egen benämning. Till övriga enskilda yrken (90) förs dock de helt nya yrken som uppstår innan följande uppdatering av Yrkesklassificering utkommer. 6. Projektarbete och anställningens längd. Arbetsgruppen fick under sitt arbete många förslag om hur man bör beakta olika slags projektarbete i yrkesklassificeringen. Nordisk yrkesklassificering indelar dock inte yrken på basis av anställningens längd. Det går att utföra innehållsmässigt samma arbete som timarbete, inom projekt eller i ett permanent uppdrag inom ett otal olika branscher. Absolut viktigast när det gäller projektarbete, liksom även i övrigt beträffande i icke-typiska anställningar i fråga om varaktighet, är arbetets innehåll. Genom det söker man en egen grupp och yrkesbenämning åt den som utför ifrågavarande uppgifter. Exempelvis inom den sociala sektorn förs projektarbetare vid barnskyddet till punkt 15210 som är Socialarbetare. Projektchefer inom statsförvaltningen förs till punkt 20120 som är Föredragande inom statsförvaltningen. Timlärare klassificeras enligt det primära och huvudsakliga läroämnet. Till klassificeringen har man fogat en yrkesbenämning som härstammar från projektarbete: projektchef för datateknik. Inom datatekniken arbetar projektcheferna ofta permanent. 5

7. Diversearbetare. Som diversearbetare räknas personer, som utför sådant manuellt, i allmänhet omväxlande arbete som inte kräver utbildning. Diversearbetarna klassificeras enlig den bransch där de huvudsakligen är verksamma. Det finns diversearbetare i jord- och skogsbruksarbete, byggnadsarbete och inom industrin. Som diversearbetare klassificeras varken arbetstagare som saknar ett egentligt yrke (X21), eller olika slags medhjälpare som kan klassificeras i enskilda yrken inom någon bransch, inte heller så kallade moderna diversearbetare till exempel i kontorsarbete, handel eller vid lager. De yrken i vilka uppgifterna till exempel omfattar arbete både inom handeln- och lagerbranchen, antecknas utgående från den bransch, till vilken arbetsuppgifterna huvudsakligen hör. 8. Personer utan yrke (X). Utgångspunkten för yrkesklassificeringen är att få till stånd en heltäckande yrkesklassificering, i samband med vilken även personer som inte uppgett sin tillhörighet till ett yrke eller till arbetslivet samt studerande och nyutexaminerade som ännu inte är i förvärvsarbete klassificeras. Genom yrkesgrupp X klassificeras även olika slags utbildning. Grupp (X1) skolelever och studerande Grupp (X2) yrket kan ej klassificeras eller det är okänt. Det är fråga om personer som saknar ett egentligt yrke eller som uppgivit till den grad bristfälliga uppgifter att yrket inte kan fastställas. Grupp (X3) yrkesbytare. Dessa är personer som återvänder till arbetsmarknaden och som t.ex. på grund av föråldrad yrkeskunskap, sjukdom e.d. inte anses kunna fortsätta i sitt tidigare yrke och är tvungna att byta yrke. Grupp (X4) nyutexaminerade. Dessa är nyutexaminerade personer som ännu inte är i förvärvsarbete. Grupp (X5) grundskolans eller gymnasiets lärokurs. Grupp (X6) invandrarutbildning. Grupp (X7) vägledande utbildning. Grupp (X8) språkutbildning. Grupp (X9) grundutbildning i datateknik. 6. Problemlösning Om det i tillämpningen av klassificeringen uppstår praktiska problem, är det rekommendabelt att primärt diskutera det inom den egna arbetsgemenskapen och att tillsammans försöka finna en praktisk lösning. Om tillämpningen inte leder till en tillfredsställande lösning exempelvis på grund av att yrkesklassificeringen saknar ett nummer (eller en benämning) för yrket och det inte kan placeras inom något nummer, används klass 90. Om man upptäcker att det är fråga om en helt ny yrkesbenämning, anmäler man detta till arbetsministeriet för att benämningen skall kunna fogas till klassificeringen. Kontaktpersoner för Yrkesklassificering är överinspektör Mika Lindgren och specialplanerare Hanna Hämäläinen vid Arbetsteamet för förmedling och rekrytering av arbetskraft. 6

HUVUDGRUPPER OCH GRUPPER 0 Vetenskapligt, tekniskt, konstnärligt och humanistiskt arbete 00 Tekniskt arbete 000 Arkitekter 001 Byggnadsingenjörer och tekniker 002 Ingenjörer och tekniker i elkraftstekniskt arbete 003 Ingenjörer och tekniker inom elektronik, automation och datateknik 004 Ingenjörer och tekniker i mekanisk-tekniskt arbete 005 Ingenjörer och tekniker i kemisktekniskt arbete 006 Ingenjörer och tekniker i gruvtekniskt och metallurgiskt arbete 007 Ingenjörer och tekniker inom övriga tekniska verksamhetsområden 008 Mätningsingenjörer och -tekniker samt kartläggare 009 Tekniska ritare och övriga tekniska branscher 01 Kemiskt och fysikaliskt arbete 010 Kemister 011 Fysiker 012 Laboranter och laboratoriebiträden 013 Geologer 014 Meteorologer och hydrologer 019 Övrig kemi och fysik 02 Biologiskt arbete 021 Biologer 022 Jordbruksrådgivare och -forskare 023 Skogsbruksrådgivare och -forskare 029 Övrig biologi 03 Pedagogiskt arbete 030 Rektorer 031 Universitets- och högskolelärare 032 Ämneslärare och lektorer 033 Klasslärare 034 Speciallärare 035 Barnträdgårdslärare 036 Utbildare 037 Officerare 038 Övriga militärt arbete 039 Övrig pedagogiskt arbete

04 Religiöst arbete 041 Präster 049 Övrigt religiöst arbete 05 Juridiskt arbete 051 Domstolsjurister 052 Åklagare 053 Advokater 054 Juridiska experter 055 Notarier 059 Övrigt juridiskt arbete 06 Redaktionellt och informatörsarbete, masskommunikation 061 Journalister 062 Programredaktörer 063 Informatörer 064 Konsumentrådgivare 065 Radio- och TV-tekniker samt ljudtekniker 066 Övriga användare av radio- och TV-sändutrustning inklusive filmutrustning 069 Övrigt redaktörs- och informatörsarbete, masskommunikation 07 Konstnärligt och underhållande arbete 071 Författare 072 Bildkonstnärer 073 Formgivare 074 Fotografer och filmfotografer 075 Scenkonstnärer 076 Musiker 077 Regissörer och scenmästare 079 Övrigt konstnärligt och underhållande arbete 08 Biblioteksarbete och informatik 081 Bibliotekarier 082 Arkivarier och museianställda 083 Informatiker 089 Övrigt biblioteksarbete och informatik

09 Övrigt vetenskapligt expertarbete och humanistiskt arbete 091 Samhällsforskare 092 Forskare inom humanistiska och naturvetenskapliga områden 093 Intervjuare 094 PR-informatörer 095 Organisationsfunktionärer 096 Översättare och tolkar 097 Miljö- och naturvårdsarbete 099 Övrigt vetenskapligt expertarbete 1 Hälsovård och socialt arbete 10 Hälso- och sjukvård 101 Läkare 102 Överskötare 103 Sjukskötare 104 Laboratorieskötare och röntgenskötare 105 Mentalvårdare 106 Primärskötare, medikalvaktmästare och närvårdare 107 Barnskötare, sjukvård 108 Assisterande arbete inom sjukvård och forskning 109 Övrigt hälso- och sjukvårdsarbete 11 Rehabilitering inom hälsovården 111 Fysioterapeuter 112 Ergoterapi 113 Talterapi 114 Näringsterapi 119 Övrig rehabilitering inom hälsovården 12 Tandvård 121 Tandläkare 122 Tandskötare 123 Munhygienister 129 Övrigt arbete inom tandvården 13 Apoteksarbete 131 Apotekare och provisorer 132 Farmaceuter 133 Läkemedelsarbetare 139 Övrigt apoteksarbete

14 Veterinärtjänst och miljövård 141 Veterinärer 142 Hälsokontrollarbete 149 Övrigt veterinärarbete 15 Socialt arbete 151 Ledande socialarbetare och sektorchefer 152 Socialarbetare 154 Socialinstruktörer, skötare och personliga assistenter 155 Hemvårdare och hemhjälpare 159 Övrigt socialarbete 16 Barndagvård 161 Barnskötare, dagvård 162 Arbetare inom barndagvård 169 Övrigt barndagvårdsarbete 17 Psykologarbete 171 Psykologer 179 Övrigt psykologarbete 18 Ledning av hobbyverksamhet och professionell idrott 181 Ungdoms- och nykterhetsledare 182 Idrottsinstruktörer och tränare 189 Övrigt hobbyledarverksamhet och professionell idrott 19 Övrigt hälsovård och den sociala sektorn 191 Tillverkare av hjälpmedel 199 Övrigt hälsovårds- och socialarbete 2 Arbete inom administration, kontor, turism och ITbranschen 20 Ledning inom offentlig förvaltning 201 Ledande tjänstemän inom statsförvaltning 202 Ledande tjänstemän inom kommunal förvaltning 209 Övrigt ledarskap inom offentlig förvaltning 21 Ledning inom affärsföretag och organisationer 211 Företagare 212 Organisations- och förbundsledare 213 Ledare av affärsföretag 219 Övrig ledning av affärsföretag och organisationer

22 Personaladministration och arbetsförmedling 221 Arbetsförmedling 222 Personalärenden 229 Övrig personaladministration och arbetsförmedling 23 Planering och redovisning inom ekonomiförvaltning 231 Planerare, kostnadsberäknare inom ekonomiförvaltning 232 Revisorer 233 Räkenskapspersonal 239 Övrigt planerings- och redovisningsarbete inom ekonomiförvaltning 24 Sekreterar- och kontorsarbete 241 Sekreterare 242 Kontorspersonal 243 Textbehandlare 244 Kanslivaktmästare 249 Övrigt sekreterar- och kontorsarbete 25 Datateknik 251 Datachefer 252 Planerare 253 Datamaskinsoperatörer och PC-samordnare 259 Övrigt datatekniskt arbete 26 Bank- och försäkringsbranschen 261 Banktjänstemän 262 Försäkringstjänstemän 263 Socialförsäkringstjänstemän 269 Övrigt bank- och försäkringsarbete 27 Arbete inom turism 271 Turistchefer och -tjänstemän 272 Resebyråtjänstemän 273 Reseguider 279 Övrigt arbete inom turism 29 Övrigt administrativt och kontorsarbete 291 Skatteberedare och -tjänstemän 292 Logistiker och transportplanerare 293 Disponenter 294 Lagerförvaltare 299 Övrigt administrativt och kontorstekniskt arbete

3 Kommersiellt arbete 30 Reklam och marknadsföring 301 Reklam- och marknadsföringschefer 302 Reklamplanerare 309 Övriga inom reklam och marknadsföring 31 Fastighetsförmedling och finansieringstjänster 311 Förmedlare av fast och lös egendom 312 Förmedlare av värdepapper och finansieringstjänster 319 Övrig fastighetsförmedling och finansiering 32 Inköpsarbete 321 Inköpare 322 Inköpsombud 329 Övrigt inköpsarbete 33 Försäljning och handelsrepresentation 331 Säljledning 332 Handelsrepresentation och telefonförsäljning 333 Försäljningssekreterare 339 Övrig försäljning och handelsrepresentation 34 Varuförsäljning 341 Parti- och detaljhandlare 342 Affärsföreståndare 343 Biträden 344 Servicestationspersonal 345 Torghandlare och hemförsäljare 349 Övrig försäljning av varor 39 Övrigt kommersiellt arbete 399 Övriga utövare av kommersiellt arbete 4 Jord- och skogsbruk, fiske

40 Gårdsbruk och djurskötsel 400 Jordbrukare 401 Lantbruksarbetsledning 402 Kreatursuppfödare 403 Pälsdjursuppfödare 404 Renägare 405 Lantbruksarbetare 406 Husdjursskötare 407 Pälsdjursskötare 409 Övrigt lantbruks- och djurskötselarbete 41 Trädgårds- och parkarbete 410 Handelsträdgårdsmästare och trädgårdsanläggare 411 Trädgårdsarbetsledning 412 Trädgårdsarbetare 419 Övrigt trädgårds- och parkarbete 42 Viltvård och jakt 421 Jaktövervakare 429 Övrig viltvård och jakt 43 Fiskeri 431 Fiskare 432 Fiskodlare 439 Övrigt fiske 44 Skogsarbete 441 Skogsarbetsledning 442 Skogsarbetare 443 Flottningsarbetare 449 Övrigt skogsbruksarbete 49 Övrigt jord- och skogsbruksarbete 499 Övriga utövare av jord- och skogsbruksarbete 5 Transport och kommunikation 50 Sjöbefäl 501 Däcksbefäl 502 Lotsar 503 Maskinbefäl 509 Övrigt havsbefälsarbete

51 Däcks- och maskinmanskap 511 Utförare av arbete för däcks- och maskinmanskap 519 Övriga utförare av däcks- och maskinmanskapsarbete 52 Flygtransport 521 Piloter och helikopterpiloter 529 Övrig flygtransport 53 Rälstransport 531 Lokförare 539 Övrigt framförande av rälstransport 54 Vägtrafik 540 Buss- och personbilsförare 541 Förare av lastbilar och specialfordonskombinationer 542 Varubud 549 Övrigt vägtrafikarbete 55 Trafikledning och trafikservicearbete 551 Hamntrafikbefäl 552 Flygtrafikledning och flygklarerare 553 Flygtrafiktjänstemän 554 Trafikledning vid järnväg 555 Tåg- och stationskarlar 556 Vägtrafikledning 557 Servicepersonal i buss- och spårvagnstrafik 559 Övrig trafikledning och trafikservicearbete 56 Post och telekommunikation 561 Postanstaltsföreståndare 562 Post- och teletjänstemän 563 Telefonister 564 Radiotelegrafister 569 Övrigt post- och telekommunikationsarbete 57 Postutdelning 571 Postiljoner och sorterare 579 Övriga post- och telearbetare 59 Övrig transport och kommunikation 591 Navigering av båttrafik 599 Övrigt transport- och kommunikationsarbete 6 Byggnadsarbete och gruvdrift

60 Gruvdrift och stenbrytning 601 Gruvarbetare 602 Anrikningsarbetare 603 Stötborrare och diamantborrare 609 Övrigt gruv- och stenbrytningsarbete 61 Oljeborrning och torvupptagning 611 Oljeborrningsarbetare 612 Torvupptagningsarbetare 619 Övrigt oljeborrnings- och torvupptagningsarbete 62 Husbyggnadsarbete 621 Timmermän 622 Murare 623 Armerare, betongarbetare och betongvaruarbetare 624 Husbyggnadsarbetare 625 Golvläggningsarbete 626 Isolerare 627 Byggnadsmålare 628 Diversearbetare i byggbranschen 629 Övrig husbyggnad 63 Anläggningsarbete 631 Väg- och banarbetare 639 Övrigt anläggningsarbete 64 Arbetsmaskiner 641 Kranförare 642 Anläggningsmaskinsförare 643 Truckförare och transportörmaskinsförare 649 Övrigt arbete med arbetsmaskiner 7 Beklädnads-, maskin-, trä-, elindustri samt målningsarbete 70 Textilarbete 701 Garnförbearbetare 702 Spinnare 703 Vävare och stickare 704 Maskinister inom textilindustrin 705 Färgeri- och appreturarbetare 706 Avsynare av textilprodukter 709 Övrigt textilarbete

71 Sömnad och beklädnad 711 Skräddare, ateljé- och hemsömmerskor 712 Körsnärer 713 Modister och hattmakare 714 Tapetserare 715 Beklädnadsplanerare och tillskärare 716 Sömmerskor 719 Övrigt sömnads- och beklädnadsarbete 72 Skor och lädervaror 721 Skomakare 722 Skoarbetare 723 Lädersömmare 729 Övrigt sko- och lädervaruarbete 73 Smideri och gjuteri 731 Hytt- och metallugnsarbetare 732 Värmare och härdare 733 Valsare 734 Tråd- och rördragare 735 Smeder 736 Gjuteriarbetare 739 Övrigt smides- och gjuteriarbete 74 Finmekanik 741 Finmekaniker 742 Urmakare 743 Guld- och silversmeder 744 Gravörer 749 Övrigt finmekaniskt arbete 75 Verkstads- och byggnadsmetall 751 Verkstadsmekaniker och verktygsmakare 752 Maskinmontörer 753 Maskin- och motorreparatörer 754 Plåtslagare 755 Rörarbetare 756 Svetsare och gasskärare 757 Hopsättare av verkstads- och metallindustriprodukter 758 Metalliserare 759 Övrigt verkstads- och byggnadsmetallarbete

76 El 761 Elmontörer 762 Elektromekaniker 763 Telekommunikations- och elektronikmontörer 764 Linjemontörer 765 Hopsättare av el-, elektronik- och teletekniska produkter 769 Övrigt elarbete 77 Träarbete 771 Virkeshanterare 772 Trävaruarbetare 773 Faner- och träfiberskivearbetare 775 Båtbyggare 776 Möbelsnickare 777 Maskinsnickare 778 Ytbehandlare 779 Övrigt trävaruarbete 78 Målningsarbete 782 Industrimålare och -lackerare 789 Övrigt måleri 8 Annan industri och lagerbranschen 80 Grafikbranschen 801 Litografer 802 Tryckare 803 Bokbinderiarbetare 804 Fotolaboratoriearbetare 809 Övrigt grafiskt arbete 81 Glas och tegel 811 Glasarbetare 812 Formare 813 Ugnsskötare, glas och keramik 814 Dekoratörer och glaserare 819 Övrigt glas- och tegelarbete

82 Livsmedelsindustri 821 Kvarnarbetare 822 Bagare och konditorer 823 Sötsaksarbetare 824 Bryggeri- och tobaksarbetare 825 Konserverings- och djupfrysningsarbetare 826 Slaktare och charkuterister 827 Mejeriarbetare 828 Färdigmattillredare 829 Övrigt arbete inom livsmedelsindustrin 83 Kemisk process 831 Processoperatörer 832 Ugnsskötare, kemisk industri 833 Kross-, kvarn- och kalanderskötare 839 Övrigt kemiskt processarbete 84 Papperstillverkning 841 Pappersmassearbetare 842 Pappersarbetare 843 Pappersvaruarbetare 849 Övrig papperstillverkning 85 Gummi- och plastprodukter 851 Gummivaruarbetare 852 Plastvaruarbetare 859 Övrigt gummi- och plastvaruarbete 86 Hantverksindustri 862 Garvare och skinnberedare 863 Musikinstrumentmakare 864 Stenhuggeriarbetare 865 Korgmakeriarbetare och borstbindare 869 Övriga inom hantverksindustri 87 Drift av stationära maskinanläggningar i energiproduktion och vattenförsörjning 871 Driftmaskinister 872 Elmaskinister 879 Drift av övriga stationära maskiner inom energiproduktion och vattenförsörjning

88 Paketering, lager och stuveri 881 Paketerare 882 Lagerarbetare 883 Stuveri- och lastningsarbete 889 Övrig paketering, stuveri- och lastningsarbete 89 Diversearbete, industri 891 Diversearbetare, industri 899 Övrigt industriarbete 9 Servicearbete 90 Bevaknings och skydd 901 Brandmän 902 Sotare 903 Polispersonal 904 Tull- och gränsbevakningspersonal 905 Fångvaktare 906 Vakter 907 Licenskontrollanter och parkeringsövervakare 909 Övrigt bevaknings-, skydds- och alarmarbete 91 Härbärgeringsrörelse och storkök 911 Storhushållsföreståndare 912 Kockar, kokerskor och kallskänkor 913 Köks- och restaurangarbetare 914 Föreståndare för inkvarteringsställen 919 Övrigt inkvarterings- och storköksarbete 92 Servering 921 Hovmästare och servitörer 922 Portionerare och försäljare vid kaféer och matställen 929 Övrigt serveringsarbete 93 Hushållsarbete 931 Hushållsföreståndare och hembiträden 939 Övrigt hushållsarbete 94 Fastighetsskötsel och städning 941 Fastighetsskötsel och underhåll 942 Städare 949 Övrig fastighetsskötsel och städning

95 Skönhetsvård och hygien 951 Frisörer och skönhetsvårdsassistenter 959 Övrig skönhetsvård 96 Tvätteri 961 Tvätteriarbetare 962 Pressare och strykare 969 Övrigt tvätteriarbete 97 Turistnäringen 972 Turistservice 979 Övrigt arbete inom turistservice 99 Övriga tjänster 992 Begravningsbyråpersonal 993 Croupierer och spelhallsfunktionärer 999 Övrigt servicearbete X Arbete som icke klassificerats i annat sammanhang X1 Skolelever och studerande X11 Skolelever X12 Studerande X2 Yrket kan ej klassificeras eller är okänt X21 Yrket kan ej klassificeras X3 Person som byter yrke X31 Person som byter yrke X4 Nyutexaminerade X41 Nyutexaminerade X5 Grundskola/gymnasieämnets lärokurs X51 Genomgången grundskola/avl. av gymnasieämnen X6 Invandrarutbildning X61 Invandrarutbildning X7 Vägledande utbildning X71 Vägledande utbildning X8 Språkutbildning (inte riktad till invandrare) X81 Språkutbildning