Energianalys Nyhammars Bruk Energianalys inom projektet SMEFFEN Energianalysen är utförd, med början i november 2008, av Peter Karlsson och Eva Karlsson Industriell Laststyrning i samarbete med projektledare Anette Valfridsson och energi & klimatrådgivare Arne Adolfsson. Även Ulf Augustsson Anders Lundberg har varit delaktig och bidragit med viktig information.
Sammanfattning Rapporten visar i första hand hur elanvändningen är fördelad mellan olika processer på Nyhammars bruk. Syftet med kartläggningen att effektivisera energianvändningen och därmed minimera energikostnaderna. I energikartläggningen ingår energibesiktning, analyser av tidigare elförbrukning, mätningar på utvalda delar av anläggningen samt en skriftlig sammanställning med rekommenderade effektiviseringsförslag. Alla data i denna rapport omfattar år 2008 om inget annat anges. Intrycket är ett väl fungerande företag med engagemang i både för både miljö och energifrågor. Den totala energianvändningen år 2008 uppgick till 2225 MWh varav 817,4 MWh el och 1 407,6 MWh fjärrvärme. Möjlig energieffektivisering Installera värmeåtervinning på ventilationen, stora mängder varmluft ventileras ut utan att man återvinner någon värme i frånluften. Ett rimligt antagande är att det går minska fjärrvärmeanvändningen 150 MWh/år. Gör ett försök att stänga av ventilationen helt i monteringshallen och se om det påverkar inomhusklimatet. Lokalen är stor och rymlig, det förekommer heller inga processer som förorenar luften. Ventilation verkar överflödigt. Besparingspotentialen blir 42 MWh el samt ca 50 MWh fjärrvärme. Se över innanfönster, takisoleringen samt portar i monteringsbyggnaden. Det åtgår 218 kwh/m 2 fjärrvärme per år vilket är en relativt hög förbrukning. Se över innanfönster, takisoleringen samt portar i plåtverkstaden Det åtgår 297 kwh/m 2 år för att värma plåtverkstaden vilket är en hög förbrukning. Notera att fjärrvärmeanvändningen i byggnaderna är hög under maj, juni, juli och augusti då den normalt borde vara nära noll. Kontrollera om det finns onödiga läckage av debiterbart fjärrvärmevatten genom styrventiler för värmen. Belysningen i monteringen är dålig, byt ut gamla lysrörsarmaturer i monteringen till keramiska metallhalogenlampor. Installerad effekt skulle då sänkas från nuvarande 14 kw till 8,4 kw och energianvändningen minska från 20 MWh/år till 16,8 MWh/år, det vill säga, ca 3,2 MWh/år samt att belysningen blir bättre. Genom att täta tryckluftsläckage minskas energianvändningen upptill 60 MWh beroende på hur bra man lyckas. 2
Innehåll Sammanfattning... 2 Nyhammars Bruk... 4 Inledning... 4 Syfte... 4 Metod... 4 Avgränsningar... 5 Allmänt om företaget... 6 Energitillförsel... 6 Byggnader... 7 Plåtverkstan... 7 Fjärrvärmeförbrukning... 7 Elförbrukning... 8 Energibalans... 8 Byggnadstomme... 9 Ventilation... 9 Glödgning... 9 Tryckluft... 10 Monteringen... 10 Fjärrvärmeförbrukning... 10 Elförbrukning... 12 Energibalans... 12 Byggnadstomme... 13 Ventilation... 13 Belysning... 13 Åtgärd: Byt ut belysningen i montering... 13 Parkering... 14 Kontor... 15 Elförbrukning... 16 Energibalans... 16 Ventilation... 17 Belysning... 17 Måleri... 18 Mätning vid Nyhammars Bruk... 19 3
Nyhammars Bruk Inledning Sverige har haft ett lågt elpris under många år, vilket har bidragit till att el används även till icke elspecifika processer där andra billigare och mer uthålliga energikällor är möjliga. Den största skillnaden mellan industrier i Sverige och på kontinenten är att värmningsprocesser sker med el och på kontinenten direkt med bränslen tex naturgas eller olja. Ett mer enhetligt elpris i hela Europa leder till ett ökat pris i Sverige. Resultatet blir att svenska företag får svårt att konkurrera mot utländska företag vars elförbrukning är betydligt lägre. För att behålla en bra konkurrenssituation måste svenska företag sänka sin elförbrukning. En annan anledning till att effektivisera och därigenom minska elanvändningen är de hotande miljöproblemen, framförallt utsläpp av koldioxid. Ur ett europeiskt perspektiv är kolkondens den kraftproduktion som ökar eller minskar när efterfrågan på el förändras. Varje kwh el genererar i ett sådant kraftverk ett utsläpp på 1 kg CO 2. Sveriges elproduktion kommer främst från vattenkraft och kärnkraft, vilka inte orsakar några utsläpp av koldioxid. Miljön skulle därför gynnas om Sverige minskar sin elanvändning och istället exporterar el till kontinenten och därigenom minskar utnyttjandet av kolkondenskraftverk. I likhet med övriga landet sker en betydande del av energianvändningen i Dalarna och Gävleborg inom företagen. Flera studier och projekt visar på betydande potentialer för energieffektivisering. Som ett led i detta startar det två-åriga pilotprojekt SMEEFFEN (Small Medium Enterprise Efficiency Energy). Projektet som finansieras av Energimyndigheten, Region Gävleborg och Länsstyrelsen Dalarna syftar till att hjälpa företag i region Gävleborg Dalarna att använda energin effektivare. Dessa regionala aktörer vill initiera en positiv process i energieffektivisering och uppmuntra små och medelstora företag att energieffektivisera. Aktiviteterna i aktuellt projekt skall främst konkretisera och intensifiera insatserna för energieffektivt företagande i regionen. Fokus ligger främst på tjänsteföretag men den breda informationsinsatsen riktar sig till alla typer av företagare. Projektet ska medföra en väsentligt ökad satsning på energieffektivisering. Därigenom stärks regionens företagare och förutsättningar ges för ökad ekonomisk tillväxt. Syfte Syftet med detta arbete är att kartlägga företagets energianvändning Målsättningen är att främja förutsättningarna att optimera energianvändningen och därigenom minska energikostnaderna. Metod I ett första steg har den totala energianvändningen på företaget studerats. En genomgång av energistatistik visade hur mycket elenergi och olika bränslen som används i företaget Därefter genomfördes mätningar med strömtång samt datainsamling i syfte att få grepp om hur effekterna är fördelade på de olika processerna. Drifttiderna fås dels genom mätningarna dels genom samtal med driftspersonal. Energianvändningen för de olika processerna, räknas ut och presenteras i tabellerna 3 och 4. 4
Strömtång med loggningsfunktion Strömtänger med loggningsfunktion mäter och loggar strömmen över tiden se figur nedan. Med hjälp av förenklade modeller av kurvor har numerisk integration tillämpats och därmed har effekten och energin bestämts. Mätningen har pågått ca en vecka så att mätvärden över både vardagar och helgen kommit med. Analys Därefter gjordes en analys av mätningarna, i samarbete med Ulf Augustsson, Anders Lundberg och energirådgivare Arne Adolfsson, Ludvika kommun, för att hitta åtgärdsförslag vad gäller reducering av energiförbrukningen samt besparingspotentialer för varje åtgärdsförslag. Ytterligare referenser som utnyttjats för att få fram energibesparande åtgärder var den förda statistiken som finns på företaget Avgränsningar Energikartläggningen omfattar energianvändningen vid de olika enheterna. För att dela upp energianvändningen på de olika enheterna har antingen märkskyltar eller, som i de flesta fall, medeleffektvärdet under mätperioden använts. Information angående drifttider har delvis hämtats från teknisk personal. Dessa uppgifter används okontrollerade i rapporten. Energibalansen i rapporten ger en approximativ fördelning av energianvändningen över året. Risker finns att någon enhet, under mätperioden, har utnyttjat mer eller mindre effekt än vad som är normalt under året. Hänsyn har ej tagits till eventuella synergieffekter varför varje åtgärdsförslag ska ses var för sig. 5
Allmänt om företaget Sedan mitten av 1920-talet har Nyhammars Bruk utfört legoarbeten vid sidan av tillverkningen av sin specialitet vilket är kvarnar för malning av mineraler och andra anrikningsmaskiner Tabell 1: Kontakter Företag: Nyhammars bruk Adress: Kvarnhedsvägen 4 770 14 NYHAMMAR Tel: Fax: Telefon: +46(0)240 64 14 00 Fax: +46(0)240 64 14 01 E-post: info@nyhammarsbruk.com Kontaktperson på företaget: Ulf Augustsson +46(0)240 64 14 15 ulf.augustsson@nyhammarsbruk.com Datum för analys: 2008-10- Energianalytiker: Peter Karlsson, 0708-28 11 51 Energitillförsel Energiformerna på företaget är el och fjärrvärme. Övergick från olja till fjärrvärme för två år sedan vilket minskade kostnaderna för uppvärmningen betydligt Den totala energitillförseln år 2007 var 2152 MWh fördelat enligt tabellen nedan. Tabell 2 Fördelning av energitillförsel Elenergi 817,4 MWh Fjärrvärme 1 407,6 MWh 6
Byggnader Företaget innefattar i huvudsak tre byggnader. I rapporten har energianvändningen delats upp på plåtverkstan, monteringen, kontorsbyggnad samt parkering. Notera att fjärrvärmeanvändningen i byggnaderna är för hög under maj, juni, juli och augusti då den normalt borde vara nära noll. Kontrollera om det finns onödiga läckage av debiterbart fjärrvärmevatten genom styrventiler för värmen. Plåtverkstan Byggnaden har en yta på 3240 m 2. Fjärrvärmeförbrukning Uppvärmning sker med fjärrvärme via ett vattenburet system. Det åtgår 961MWh fjärrvärme per år vilket ger nyckeltalet 297 kwh/m 2 år för att värma byggnaden. Fördelningen per månad kan ses i tabell 1 nedan. Detta får anses vara en hög förbrukning.. Diagram 1 Månatlig värmeanvändning i plåtverkstan vid Nyhammars bruk Plåtverkstad 2008 Värmeanvändning 961 MWh 180 160 149,4 153,3 140 120 125,1 117,3 136,4 Energi [MWh] 100 80 78,2 81,6 60 40 45,7 41,8 20 0 19,8 8,1 4,3 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec 7
Elförbrukning Diagram 2. Månatlig elanvändning i monteringen vid Nyhammars bruk. Plåtverkstad 2008 Elanvändning 677 MWh 90 80 81 70 60 65 68 53 57 55 61 53 57 Energi [MWh] 50 40 43 37 47 30 20 10 0 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Energibalans Energianvändningen i plåtverkstan består till största delen av tryckluft och produktionsprocesser. Under posten övrigt datorer, värmeskåp samt eventuell annan mindre energikrävande utrustning. Diagram 3. Fördelning av energianvändningen i monteringen 8
Byggnadstomme Vi har inga uppgifter om klimatskalets prestanda. Fjärrvärmeanvändningen i plåtverkstan är hög vilket bör föranleda att undersöka framförallt takisolering. Termograferingsbilder visar att framförallt portarna läcker värme men även att fikarummet har en del brister i klimatskalet se termobilder. Det är svårt att termografera ett tak när det är mycket belysning tänd, den bidrar med en massa strålning. Vi tittade ändå med värmekamera i taket och det verkade som att stålbalkarna i taket leder in kyla. Åtgärdsförslag 1: Kontrollera takisoleringen Om det visar sig att det är dåligt med isolering är det lönsamt att åtgärda detta. Om det finns utrymme ovanpå innertaket är det alltid enklast att lägga isolering där. I annat fall bör man undersöka möjligheten att isolera från insidan, i detta fall begränsas tjockleken på isoleringen av konstruktionen i lokalen. Besparingspotential: Svårbedömt, då vi inte vet nuvarande konstruktion men om vi tar ett troligt exempel: Ett låglutande tak 3250 m 2 av plåt, trä och papp med 5 cm isolering som tilläggsisoleras med 12 cm mineralull minskar värmebehovet med ca 130-140 MWh/år. Åtgärdsförslag 2: Tätning av portar Se över portarna och se vad som bör göras. Besparingspotential: Svårbedömd men ej försumbar. Ventilation Ventilationen i plåtverkstan är tidstyrd och är igång under arbetstid enligt mätningar som gjordes i oktober se Bilaga 9. Elenergianvändning för ventilation i plåtverkstan är 37 MWh. Värmeåtervinning saknas. En orsak till att det åtgår mycket fjärrvärme till uppvärmningen kan vara att stora mängder varmluft ventileras ut utan att man återvinner någon värme i frånluften. Ett rimligt antagande är att det går åt 200 MWh fjärrvärme för att värma ventilationsluften. (Grundkrav för ventilation är 0,35 l/s m 2 plus 7 l/s och person) Åtgärdsförslag: Koppla värmeåtervinning till ventilationen. Vilken typ av värmeåtervinning beror på hur ventilationssystemet är konstruerat. Är det långt mellan kanalerna eller det är mycket föroreningar i inomhusluften passar det med ett vätskebatteri som återvinner ca 40 % av värmen i frånluften. Med en roterande värmeväxlare kan man återvinna ca 70 % av den värme som man i dag släpper ut men det kräver att konstruktionen tillåter det. Det finns även en del andra möjligheter som tex plattvärmeväxlare som återvinner ca 60% Besparingspotential: Ca 140 MWh med en roterande värmeväxlare och ca 80 MWh med ett vätskebatteri. Glödgning Glödgning sker ca en gång per månad vid varje tillfälle åtgår ca 8 MWh elenergi. Mätning är utförd på en glödgningsprocess som startade klocka 15:00 den 31/10. Ugnarna hade slagits på 9
några timmar tidigare varför ca 100 kwh kommer till. Glödgningen slutade klockan 18:00 men någonting är fortfarande på fram till klockan 02:30 natten till söndag. Dras detta bort åtgår det ca 7600 kwh till en glödgningsprocess. Se Bilaga 12 Åtgärdsförslag: Konvertera till gas vid glödgning Förvärm stålet med hjälp av fjärrvärme. Byt energikälla från el till gas vid glödgningsprocessen (detta är för att utnyttja värmen direkt i stället för att gå via el för att skapa värme till glödningen). Företaget Finnheat har lösningar på detta koncept. Besparingspotential: Konverteringen förutsätter att energipriset skiljer så mycket så att åtgärden blir lönsam. Tryckluft Eleffektuttaget under mätperioden för kompressorerna var i avlastat läge 33 kw och i pålastat 75 kw se bilaga 10. Total energianvändning för tryckluften är ca 195 MWh/år varav 60 MWh åtgår för att täcka läckaget. Värmen från kompressorerna blåser direkt ut till lokalerna och bidrar till uppvärmningen. Åtgärdsförslag: Åtgärda tryckluftsläckage Kontrollera läckaget i tryckluftssystemet se bilaga 11. Läckaget gör att det åtgår ca 60 MWh el i onödan för att hålla tryck i systemet. Skapa rutiner för att regelbundet kontrollera läckage i tryckluftsystemet. Besparingspotential: Ca 60 MWh om man lyckas täta allt. Monteringen Byggnaden har en yta på 1625 m 2. Fjärrvärmeförbrukning Uppvärmning sker med fjärrvärme via ett vattenburet system. Det åtgår 353,7 MWh fjärrvärme per år vilket ger nyckeltalet 218 kwh/m 2 år för att värma byggnaden. Fördelningen per månad kan ses i diagram 4 nedan. Detta får anses vara en ganska hög förbrukning. En förklaring kan vara att innanfönster saknas på några ställen, takisoleringen är enligt uppgift dålig samt att portarna släpper ut en del värme se termograferingsbilder. En annan trolig förklaring är att stora mängder varm luft ventilleras bort och ersätts av kalluft. Notera att värmeanvändningen är hög under maj, juni, juli och augusti då den normalt borde vara nära noll. 10
Diagram 4. Månatlig värmeanvändning i monteringen vid Nyhammars bruk Montering 2008 Värmeanvändning 353,7 MWh 60 50 49,8 47 43,7 43,1 41,6 40 Energi [MWh] 30 20 26,6 20,1 24,2 28,6 13,9 10 9,4 5,7 0 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec 11
Elförbrukning Diagram 5. Månatlig elanvändning i monteringen vid Nyhammars bruk Montering 2008 Elanvändning 79,6 MWh 10 9 9,1 8,3 Energi [MWh] 8 7 6 5 4 7,1 7,6 6,8 5,3 4,5 6,2 7,1 6,1 5,4 6,1 3 2 1 0 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Energibalans Energianvändningen i monteringen består till största delen av ventilation och belysning. Under posten övrigt finns en ugn som antas vara i drift 2 till 3 timmar per vecka samt eventuell annan mindre energikrävande utrustning. Diagram 6. Fördelning av energianvändningen i monteringen 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 42 Monteringen Energi [MWh] 20 Ventilation Belysning Aerotemprar Övrigt 10 7,6 12
Byggnadstomme Enligt uppgift är isoleringen på taket dålig. Det gick inte att hitta några exakta uppgifter. Åtgärdsförslag: Tilläggsisolera taket Ex: Om man antar att det i nuläget ligger 10-15 cm spån och tilläggsisolerar med 45 cm lösull minskar den årliga värmeenergianvändningen med ca 90 MWh. OBS. Exemplet är till för att ge en uppfattning om minskad fjärrvärmeanvändning. Ventilation Ventilationen i monteringen är enligt uppgift avstängd under vissa perioder på året, mätningen visar dock att den är på både nätter och helger under resten av tiden se Bilaga 2. Utifrån energianvändningen antas ventilationen vara igång halva året. Effekten på denna ventilation är nästan lika stor som i plåtverkstan som är dubbelt så stor. En orsak till att det åtgår mycket fjärrvärme till uppvärmningen kan vara att stora mängder varmluft ventileras ut och ersätts med kall uteluft. Ett rimligt antagande är att det går åt 100 MWh fjärrvärme för att värma ut den luften som byts via ventilationen. Åtgärdsförslag 1: Stäng av ventilationen Lokalen är stor och rymlig, det förekommer heller inga processer som förorenar luften. Ventilation verkar överflödigt. Gör ett försök att stänga av ventilationen helt och se om det påverkar inomhusklimatet Besparingspotential: Ca 42 MWh el samt fjärrvärme motsvarande det som går åt för att värma upp all den luft som ventileras ut. Nettobesparingen blir ca 50 MWh värme den kalla luft som kommer av självdrag ska fortfarande värmas. Åtgärdsförslag 2: Tidstyr ventilationen Om det visar sig att man ändå måste ha ventilationen på under vissa tider bör man styra den så den endast är på under arbetstid. Besparingspotential: Ca 30 MWh el/år samt fjärrvärme motsvarande det som går åt för att värma upp all den luft som ventileras ut. Belysning Den mest förekommande belysningen i monteringen består av gamla lysrörsarmaturer. Effekterna på lysrören är 36 respektive 58 W per rör, som inklusive drossel blir 45 respektive 70 W per rör. Den installerade effekten är beräknat till ungefär 14 kw, med en drifttid på 2000 timmar/år blir el-energianvändningen ca 20 MWh/år. Åtgärd: Byt ut belysningen i montering Belysningen i monteringen är dålig som den är idag. Byt ut gamla lysrörsarmaturer till keramiska metallhalogenlampor. För att uppnå kravet på 500 lux krävs ca 120 stycken 70 W lampor. Installerad effekt skulle då sänkas från nuvarande 14kW till 8,4 kw och 13
energianvändningen minska från 20 MWh/år till 16,8 MWh/år Ny energieffektiv belysning kräver färre armaturer per ytenhet. Besparingspotential: ca 3,2 MWh/år samt att belysningen blir bättre. Parkering Elanvändningen på parkeringen var 38,2 MWh år fördelat på motorvärmare och husvagnsel. Någon energibalans kan inte utföras då inga mätningar har gjorts här och fördelningen mellan posterna är svår att uppskatta. Diagram 7 Månatlig elanvändning på parkeringen vid Nyhammars bruk Parkering 2008 Elanvändning 38,2 MWh 6 5,3 5,5 5 4,7 4,6 4,6 Energi [MWh] 4 3 3,3 2,5 3,5 2 1,9 1 1 1,1 0,2 0 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec 14
Kontor Diagrammet nedan visar fjärrvärmeanvändningen i kontorsbyggnaden månad för månad. Ytan på kontorsdelen är 270 m 2 vilket ger nyckeltalet 115 kwh/m 2 år. En acceptabel förbrukning för denna typ av byggnad. Dock kan man fundera på varför det åtgår 2,1 MWh fjärrvärme i juli och augusti. Varmvatten produceras med en elektrisk varmvattenberedare Diagram 8 fjärrvärmeanvändning på kontorsdelen Kontor 2008 Värmeanvändning 31,1 MWh 8 7 7,1 6,5 6,3 6 5 Energi [MWh] 4 3 2,4 3,2 2,3 2 1 0,3 0,2 1 1,1 0,3 0,4 0 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec 15
Elförbrukning Diagram 9 Månatlig elanvändning på kontorsavdelningen vid Nyhammars bruk. 3 Kontor 2008 Elanvändning 22,6 MWh 2,5 2,4 2,3 2,1 Energi [MWh] 2 1,5 1,9 1,7 1,8 1,5 1,6 1,8 1,8 1,8 1,9 1 0,5 0 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Energibalans Energianvändningen på kontorsdelen består till största delen av datorer och belysning. Under posten övrigt finns centraldammsugare, cirkulationspumpar samt eventuell annan mindre energikrävande utrustning. Diagram 10 Fördelning av energianvändningen på kontorsdelen 8 7 6 5 4 3 2 1 0 7,1 7 Kontor Energi [MWh] 2,5 2,5 1,5 1 1 Datorer Belysning Kyla Ventilation Element Kaffeaut. Övrigt 16
Energianvändningen i monteringen består till största delen av ventilation och belysning. Under posten övrigt finns en ugn som antas vara i drift 2 till 3 timmar per vecka samt eventuell annan mindre energikrävande utrustning. Diagram 6. Fördelning av energianvändningen i monteringen Ventilation Ventilationen på kontorsdelen är tidstyrd enligt Bilaga 5. Är inomhusklimatet bra bör inga ändringar göras då varken fjärrvärmeanvändningen eller elenergianvändningen för ventilationsaggregatet är stora. Belysning Den mest förekommande belysningen på företaget gamla lysrörsarmaturer. Effekterna på lysrören är 36 respektive 18 W per rör, som inklusive drossel blir 45 respektive 23 W per rör. Den totala installerade effekten för belysningen på kontorsdelen är beräknat till ungefär 3,7 kw, vilket ger 13,7 W/m 2. Detta ger en el-energianvändning på ca 7 MWh/år. Med nya effektiva armaturer räcker det med ca 5 W/m 2. Åtgärd: Byt ut belysningen Byt ut gamla 36 W T8 lysrörsarmaturer med drossel till nya effektivare T5 lysrörsarmaturer med HF-teknik. I kontorslokaler behövs 28 W T5 lysrör som med drivdon kräver 31 W. Ny energieffektiv belysning kräver färre armaturer per ytenhet. Detta bör göras när belysningen ändå ska bytas, då byte av armaturer ar förenat med stora kostnader. Besparingspotential: ca 4 MWh/år samt att belysningen blir bättre. Armaturer med HFteknik ger ett flimmerfritt ljus vilket inte drossel-tekniken gör. 17
Måleri Den energi som åtgår i måleriet är 61,8MWh värme samt mellan 0,5-1 MWh för ventilation. Måleri 2008 Värmeanvändning 61,8 [MWh] 18 16 14 14,2 15,5 12 11,9 Energi [MWh] 10 8 6,5 6 4 3,6 3,4 4,4 2 0 1,6 0 0 0,2 0,5 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec 18
Mätning vid Nyhammars Bruk Bilaga 1 Montering Diagram total elanvändning Enhet Benämning Med Min Max 'Energi kwh' kw Effekt 11,49 8,67 28,00 1 512 19
Bilaga 2 Diagram ventilationsaggregat Enhet Benämning Med Min Max Energi kwh kw Effekt 9,40 8,01 11,31 1 261 20
Bilaga 3 Måleri/Kontor Diagram målning/kontor Enhet Benämning Med Min Max Energi kwh kw Effekt 6,81 4,60 44,92 913 21
Bilaga 4 Diagram ventilation målning Enhet Benämning Med Min Max Energi kwh kw Effekt 0,09 0,00 6,22 12,3 22
Bilaga 5 Diagram ventilation kontor Enhet Benämning Med Min Max Energi kwh kw Effekt 0,25 0,07 0,67 33,3 23
Bilaga 6 Plåtverkstad Ventilation samt produktionsutrustning (svetsar) Enhet Benämning Med Min Max Energi kwh kw Effekt 33,76 8,79 161,68 4 527 24
Bilaga 7 Diagram produktionsutrustning (svarv samt svetsutrustning). Enhet Benämning Med Min Max Energi kwh kw Effekt 10,94 0,68 100,79 1 468 25
Bilaga 8 Ventilation plåtverkstad Diagram ventilation total Enhet Benämning Med Min Max Energi kwh kw Effekt total ventilation / aerotemprar 10,76 6,20 18,10 1 416,3 26
Bilaga 9 Diagram aerotemprar samt takfläktar Enhet Benämning Med Min Max Energi kwh kw Effekt takfläktar 4,44 0,68 11,48 585 kw Effekt aerotemper 6,32 5,52 6,62 832 27
Bilaga 10 Tryckluft Diagram tryckluft total Enhet Benämning Med Min Max Energi kwh kw Effekt komp1 16,99 0,00 76,00 2 278,00 kw Effekt komp2 0,99 0,00 34,00 129,80 28
Bilaga 11 Tryckluft (läckage) Diagram tryckluftläckage Enhet Benämning Med Min Max Energi kwh kw Effekt komp1 33,76 0,00 76,00 13,89 29
Bilaga 12 Glödning Diagram glödning tor-sön Enhet Benämning Med Min Max Energi kwh kw Effekt 220,65 4,12 536,93 8 356 30