GRÄNSHINDER FÖR NÄRINGSLIVET Identifierade gränshinder mellan Sverige och Norge
Författare: Stina Gottlieb, Fyrbodals kommunalförbund Framtagare av undersökning: Annika Daisley, Fyrbodals kommunalförbund Yvonne Samuelsson, Fyrbodals kommunalförbund Anna Ellmarker Fyrbodals kommunalförbund Undersökningar genomfördes av: Projekt Gränshinder för näringslivet tillsammans med Företagarna i Västra Götaland och Värmland samt med Bedriftsforbundet Layout: Profil reklambyrå och MID Reklambyrå Print: Arkitektkopia Maj 214 2
Innehåll GRÄNSHINDER FÖR NÄRINGSLIVET mellan Sverige och Norge 4 Sammanfattning 4 Syfte med undersökningen 4 Om projektet Gränshinder för näringslivet 5 Varandras viktigaste marknader 6 Sveriges utrikeshandel 6 Norges utrikeshandel 6 Näringslivsstrukturen samt utländskt ägande av företag 8 Näringslivsstrukturen i Västra Götaland, Värmland och Norge 8 Utländskt ägande av företag i våra respektive länder 8 Norska företag i Västra Götaland 9 Norska företag i Värmland 9 Svenska etableringar i Norge 9 Gränshinder för näringslivet mellan Sverige och Norge fokus Västra Götaland 1 Företag som inte handlar med utlandet 11 Företag som handlar med utlandet 12 Rådgivningstjänst för näringslivet 13 Företagens tankar om ett förbättrat handelsutbyte 14 Gränshinder för näringslivet mellan Sverige och Norge fokus Värmland och Västra Götaland 15 Företag som inte handlar med utlandet 17 Företag som handlar med utlandet 17 Rådgivningstjänst för näringslivet 2 Företagens tankar om ett förbättrat handelsutbyte 21 Gränshinder för näringslivet mellan Sverige och Norge fokus Norge 22 Goda grannar som tjänar på varandra 22 Geografiskt koncentrerade handelsflöden 23 Gränshinder för näringslivets undersökning i Norge 23 Företag som inte handlar med utlandet 24 Företag som handlar med utlandet 25 Rådgivningstjänst för näringslivet 27 Företagens tankar om ett förbättrat handelsutbyte 28 Slutsats 29 3
GRÄNSHINDER FÖR NÄRINGSLIVET mellan Sverige och Norge Sammanfattning Projektet Gränshinder för näringslivet, som drivs av Fyrbodals kommunalförbund/gränskommittén Østfold-Bohuslän-Dalslands och Østfold fylkeskommune, har tillsammans med Företagarna i Västra Götaland och Värmland och Bedriftforbundet gjort en kartläggning om gränshinder kopplat till näringslivet mellan Sverige och Norge. Handeln mellan Sverige och Norge är ur ett globalt perspektiv välfungerande och smidig, världens effektivaste tullsamarbete återfinns här. Men det betyder inte att all gränshandel fungerar hindersfritt. Det finns idag många existerande gränshinder och det interaktiva gränsarbetet gör att samtidigt som många gränshinder löses så uppkommer det samtidigt nya hinder mellan Sverige och Norge, som gör det svårare att arbeta, studera eller driva verksamhet över landgränserna. Då Norge, tillsammans med Tyskland, är Sveriges viktigaste handelspartner är det viktigt att ta gräns- och handelshindren på allvar då små eller relativt enkla hinder kan få stora konsekvenser i handelsstatistiken. Gränshinder delas huvudsakligen in i två grupper, dels hinder som beror på att nationella regelverk inte fungerar optimalt tillsammans (formella gränshinder), dels hinder som beror på bristande eller svårtillgänglig information (upplevda gränshinder). Sedan finns det även hinder som beror på administrativa svårigheter som kan uppstå när regelverken stämmer överens, men tolkas olika mellan länderna. Ofta förstärker formella och upplevda gränshinder varandra vilket ger en uppförstorad bild av att handel med utlandet är svårt och problemfyllt. En stor del av företagen i Sverige och Norge upplever att det är krångligt och svårt att göra affärer med grannlandet. De största hinder som företag upplever är tull & moms, olikheter i regelverk och standarder samt informationsbrist. Idag finns mycket information att hämta bl.a. från internet men informationen är utspridd och det kan vara svårt att få en samlad överblick av hela bilden. Gränshinder för näringslivet kartläggning visar att det finns behov av kvalitativa informationstjänster. Företagen efterfrågar en tydlig informationskanal för att erhålla korrekt information och effektiv rådgivning. Syfte med undersökningen Projektet Gränshinder för näringslivet genomförde undersökningen tillsammans med Företagarna i Värmland och Västra Götaland samt norska Bedriftsforbundet. Enkäterna gick ut till totalt 11 företag som representerade fler än tio branscher och hade verksamheter i Västra Götaland, Värmland eller Norge. Syftet med undersökningen är att kartlägga näringslivets erfarenheter, åsikter och attityder om handel mellan Sverige och Norge. Tyngden i undersökningen ligger på vilka gränshinder näringslivet har kommit i kontakt med och hur de gränshindren i ett vidare steg bäst kan hanteras, dvs. finns det ett identifierat stödbehov för gränshinderfrågor kopplat till näringslivets handel mellan Sverige och Norge? Enkätfrågorna är framtagna av Gränskommittén Østfold/Bohuslän-Dalsland projekt Gränshinder för näringslivet. Företagarna och Bedriftforbundet har tillgängliggjort deras medlemslistor och undersökningsprogram. Undersökningen är gjord i tre delar: Västra Götaland utfördes under sommaren 212 i samarbete med Företagarna Västra Götaland, Värmland under våren 213 i samarbete med Företagarna Värmland och Norge under våren 213 i samarbete med Bedriftforbundet. Företagsstrukturen skiljer sig mellan de tre delområdenas upptagningsområden. 4
I undersökningen får företagen svara på frågor i flera kategorier: företagets utlandshandel, uppfattning om gränshinder för dem och deras kunder/leverantörer, företagets faktiska gränshinder, inom vilka områden upplevs flest gränshinder och till sist behov av informationstjänst/stöd. Om projektet Gränshinder för näringslivet Sverige och Norge har utbyte av både varor, tjänster och av arbetskraft som antingen tillfälligt flyttar till grannlandet eller pendlar över gränsen för att arbeta. Gränshinder för näringslivets syfte är att erbjuda näringslivet hjälp inom området gränshinder. Kartläggningen ska bidra till att skapa förutsättningar för ökad tillväxt, stärkt konkurrenskraft och bättra lönsamhet hos företagen. Arbetat ska ligga till grund för vidareutveckling av elimineringsarbetet av gränshinder för näringslivet. Projektets mål är att identifiera, sammanställa och presentera en samlad bild av gränshinder som existerar för svenska och norska företag. Projektet ska även undersöka hur näringslivet kan få en starkare position inom gränshinderarbetet mellan Sverige och Norge, samt inom Norden. Projektet drivs av Fyrbodals kommunalförbund / Gränskommittén Østfold-Bohuslän-Dalslands och Østfold fylkeskommune under åren 211-214 inom Interreg IV A Sverige-Norgeprogrammet. 5
Varandras viktigaste marknader Sverige och Norge är varandras viktigaste marknader. Detta gör att även små gränshinder kan få stora ekonomiska konsekvenser. Tabellerna nedan visar den nationella import- och exportstatistiken för 213-23 med de största avsändar- och mottagarländerna. Sveriges utrikeshandel Den svenska statistiken visar att Norge, tillsammans med Tyskland och viss mån Danmark, de senaste åren har varit Sveriges viktigaste marknad. Norge är det land Sverige exporterar mest till. När det kommer till import ligger Norge på en stadig andra plats efter Tyskland. Av de fem största import marknaderna 212-23 är Norge det enda som inte tillhör EU och EU:s tullunion. Sveriges import- och exportstatistik 212-23 1 Sveriges största varuexportmarknader 212-23 212 211 21 29 28 27 26 25 24 23 Norge 1 2 1 1 2 2 3 3 3 3 Tyskland 2 1 2 2 1 1 1 2 2 2 USA 4 4 4 6 5 3 2 1 1 1 Storbritannien 3 3 3 3 4 5 4 4 4 4 Danmark 5 5 5 4 3 4 5 5 5 5 Sveriges största varuimportmarknader 212-23 212 211 21 29 28 27 26 25 24 23 Tyskland 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Norge 2 2 2 2 3 3 3 3 3 4 Danmark 3 3 3 3 2 2 2 2 2 2 Nederländerna 4 4 4 4 5 5 5 5 5 5 Storbritannien 5 5 5 5 4 4 4 4 4 3 Norges utrikeshandel Den norska offentliga statistiken är uppdelad i två kategorier. Vid export talar man om total export och fastlandsexport (ibland kallad traditionell export). Fastlandsexport är export utan skepp, oljeplattformar, råolja, kondensat och naturgas. På samma vis räknar Norge totalimport och import utan skepp och oljeplattformar. Uppdelningen av statistiken ger en intressant bild av vad som sker när Norges stora offshoremarknads lyfts ut. 212 så bestod 24 % av Norges BNP av olja och gasverksamhet. 2 Statistiken visar att när man kollar på fastlandsexport och import förutom skepp och oljeplattformar så är Sverige Norges största marknad både för import och export, och är så i hela tidsintervallet 213-23. Ser man till Norges totala export och import så är Sverige fortfarande den totalt största importmarknaden, men mellan 4-6 plats för totalexporten. 1 Statistiska centralbyrån: Utrikeshandel, export och import av varor januari-december 212, i löpande priser (213) Statistiska centralbyrån: Utrikeshandel, export och import av varor januari-december 211, i löpande priser 211, 29, 27, 25 och 23 2 Statistisk årbok 213, sida 253 6
Norges import- och exportstatistik 212-23 3 Norges största varuexportmarknader, fastlandsexport 212-23 212 211 21 29 28 27 26 25 24 23 Sverige 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Nederländerna 2 4 5 4 3 2 5 5 5 5 USA 3 3 2 3 4 3 4 4 4 4 Storbritannien 4 5 4 5 5 4 2 2 3 3 Tyskland 5 2 3 2 2 5 3 3 2 2 Norges största varuimportmarknader, import utom skepp och oljeplattformar 212-23 212 211 21 29 28 27 26 25 24 23 Sverige 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Tyskland 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 Kina 3 3 3 3 4 5 5 5 5 - Danmark 4 4 4 4 3 4 3 3 3 3 Storbritannien 5 5 5 6 5 3 4 4 4 4 Norges största varuexportmarknader, totalexport 212-23 212 211 21 29 28 27 26 25 24 23 Storbritannien 1 1 1 1 1 1 1 1 1 - Nederländerna 2 2 2 3 3 3 3 3 3 - Tyskland 3 3 3 2 2 2 2 2 2 - Sverige 4 5 4 5 5 5 6 6 6 - Frankrike 5 4 5 4 4 4 4 4 4 - Norges största varuimportmarknader, totalimport 212-23 212 211 21 29 28 27 26 25 24 23 Sverige 1 1 1 1 1 1 1 1 1 - Tyskland 2 2 2 2 2 2 2 2 2 - Kina 3 3 3 3 4 5 5 5 5 - Danmark 4 4 4 4 3 4 3 3 3 - Storbritannien 5 5 5 6 5 3 4 4 4-3 Statistisk årbok 213, 212, 211, 21, 29, 28, 27, 26, 25 och 24 7
Näringslivsstrukturen samt utländskt ägande av företag Näringslivsstrukturen i Västra Götaland, Värmland och Norge Näringslivsstrukturerna i Västra Götaland och Värmland samt i Norge skiljer sig åt samtidigt som de i mycket påminner om varandra. I Norge finns cirka 527 arbetsställen; 99,4% av företagen har färre än 1 anställda och över 6% av företagen har inga anställda 4. De små och medelstora företagen står för en stor del av värdeskapandet i norsk ekonomi. Det är dock i den procentuellt lilla gruppen med storföretag, många koncentrerade till Osloregionen, som de största forsknings- och innovationsinvesteringarna sker. Näringslivsstrukturerna i Västra Götaland och Värmland överensstämmer ganska väl med strukturen i övriga Sverige men det finns några karaktäristiska drag. Även om näringsgrenarna inom tjänstesektorn sysselsätter flest människor i Västra Götaland och Värmland, är tillverkningsindustrin mycket viktig och något större i länen än genomsnittet i riket. Den utmärkande skillnaden branschmässigt mellan Västra Götaland och Värmland är att de areella näringarna i snitt sysselsätter fler i Värmland. 5 6 Det finns cirka 19 arbetsställen i Västra Götaland, närmare 7 procent av alla arbetsställen utgörs av företag utan anställda. 7 I Värmland finns över 37 arbetsställen, varav 73% utgörs av företag utan anställda. 8 Utländskt ägande av företag i våra respektive länder Norge är det land som äger flest utländska företag i Sverige. 212 fanns 2 241 norskt ägda i Sverige vilket är mer än en fördubbling på 11 år då det bara fanns 1 19 norskägda företag i Sverige 21. 212 fanns det i Sverige totalt 14 69 utlandsägda företag och Norge toppar som sagt den listan med dryga 16% av ägandet. På andra plats kommer Danmark (1 34 företag) och på tredje plats USA (1323). 9 Även om Norge toppar listan av utlandskontrollerade företag i Sverige så ligger de först på fjärde plats när det kommer till antal anställda i utländska företag i Sverige 212. Först på den listan ligger USA med 71 94 anställda, följt av Tyskland och Finland med 71 758 respektive 61 341 anställda. Sedan kommer Norge med 56 686 anställda. 1 Merparten av de anställda i norskkontrollerade bolag arbetar inom tjänstesektorn (68%) följt av tillverkningsindustrin (23%) och övriga branscher (9%). 4 Små bedrifter store verdier, sidan 8 (212) 5 http://www.regionfakta.com/varmlands-lan/naringsliv/branschstruktur/ [214-5-7] 6 http://www.regionfakta.com/vastra-gotalands-lan/naringsliv/branschstruktur/ [214-5-7] 7 http://www.regionfakta.com/vastra-gotalands-lan/naringsliv/arbetsstallen-efter-antal-anstallda/ [214-5-7] 8 http://www.regionfakta.com/varmlands-lan/naringsliv/arbetsstallen-efter-antal-anstallda/ [214-5-7] 9 Norska Företag i Sverige och Västra Götaland, Västra Götalandsregionen (212) 1 Utländska företag 212, Tillväxtanalys (213) 8
Norska företag i Västra Götaland 211 fanns 885 stycken norskägda företag i Västra Götaland vilka tillsammans hade 11 1 personer anställda. Detta är en markant ökning med 87 respektive 46 % under perioden 21-211. Merparten av de norskkontrollerade företagen i Västra Götaland är lokaliserade i och omkring Göteborg, följt av Bohuslän. Ser man till kommunstorlek i proportion till antal utländska företag och arbetsplatser är det Strömstads kommun som särskilt utmärker sig då nästan en av tio där är anställd av ett norskkontrollerat företag. 11 Norska företag i Värmland 211 var Värmland det län i Sverige med högst andel anställda i norskkontrollerade företag i Sverige. Svenska etableringar i Norge Hela 749 svenska koncerner hade norska etableringar 211, vilket utgör 31 % av svenska koncerners utlandsetablerade dotterbolag. Tjänstesektorn dominerade även här. 12 Norsk statistik kompletterar bilden med att det 211 fanns 1 752 svenskkontrollerade företag i Norge, dessa sysselsatte då över 64 personer. Sverige är det land med flest utlandskontrollerade företag i Norge, följt av Danmark och Storbritannien. 13 11 Norska Företag i Sverige och Västra Götaland, Västra Götalandsregionen (212) 12 Svenska koncerner med dotterbolag i utlandet 211, Tillväxtanalys 13 http://www.ssb.no/virksomheter-foretak-og-regnskap/statistikker/utfono [214-5-8] 9
Gränshinder för näringslivet mellan Sverige och Norge fokus Västra Götaland Sommaren 212 skickades det ut 7 727 enkäter till medlemmarna i Företagarna Västra Götaland, 718 svenska företag svarade, svarandelen blir 9,3 %. Huvuddelen av de svarande var SME-företag med 1-9 anställda, följda av enmansföretag. De svarande företagen var jämt fördelade mellan Västra Götalands olika urbana och rurala segment: storstad, småstad och landsbygd. Även köns- och ålders fördelning av de svarande företagen är representativ för SME-företag i Västra Götaland. Bor du i... Andel Kön Andel Storstad 29 % Man 76 % Mindre stad 39 % Kvinna 24 % Landsbygd/glesbygd 32 % Hur många anställda har ditt företag? Andel Ålder Andel anställda 17 % Upp till 39 år 12 % 1-9 anställda 6 % 4-49 år 28 % 1-25 anställda 14 % 5-59 år 33 % 26-49 anställda 4,5 % 6 år eller äldre 27 % Fler än 49 anställda 4,5 % De svarade företagen representerar fler än 1 branscher och de flesta inkomna svar kom från branscherna: Bransch Andel Tillverknings- och utvinningsindustri 16, % Handel 13,6 % Byggindustri 11,6 % Företagstjänster 9,6 % Informations- och kommunikationsföretag 7,4 % Energi och miljö 3,6 % Transportföretag 3,5 % Vård och omsorg 1,8 % Jordbruk, skogsbruk och fiske 1,5 % Personliga och kulturella tjänster m.m. 1,5 % Fastighetsbolag 1,3 % Kreditinstitut och försäkringsbolag,6 % Annat 22,4 % På frågan har ditt företag utländska kunder och leverantörer, svarade 66 % av företagen från Västra Götaland att de bedriver utlandshandel. Merparten bedriver en, globalt sätt, nära utrikeshandel med Norden och Övriga EU. På tredje plats kommer handeln med Asien ovanför handeln med Nordamerika som ligger på fjärdeplats. 1
Figur 1: Ni som har utländska aff ärer - Med vilka världsdelar driver du aff ärer med? 1 % 9 % 87 % Import Export 8 % 76 % 7 % 6 % 5 % 4 % 54 % 56 % 3 % 2 % 1 % 13 % 11 % 6 % 6 % 1 % 2% Norden Övriga EU Nordamerika Sydamerika Afrika Australien Asien 2 % 6 % 25 % 13 % Företag som inte handlar med utlandet För företag som inte har utländska kunder eller leverantörer uppger företagen att utlandshandel är krångligt (7 %) och de saknar information (7 %) men de fl esta uppger att utlandshandel inte är aktuellt just nu (72 %). Figur 2: Ni som inte har utländska kunder eller leverantörer Varför inte? 8 % 7 % 72 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 16 % 1 % 7 % 7 % Inte aktuellt Saknar information Krångligt Annat Företag som inte har utländska kunder eller leverantörer, men som hade kunnat tänka sig utländska aff ärer, uppger bland annat följande orsaker till varför de inte gör utlandsaff ärer: saknar nätverk och kontakter saknar resurser har inte fått förfrågan från utländsk kund/leverantör vet inte hur man marknadsför, saknar information- och rådgivning 11
Företag som handlar med utlandet 66% av de företag i Västra Götaland som svarade på enkäten angav att de gjorde aff ärer med utlandet. Av dem så gör 69% aff ärer med Norge: 53% sysslar med export, 5% import och 11% gör både import och export. Figur 3: Ni som har utländska aff ärer Gör ditt företag aff ärer med Norge? 6 % 69% 53 % 5 % 4 % 3 % 31 % 2 % 1 % 5 % 11 % Ja, importerar Ja, exporterar Ja, både importerar och exporterar Nej Av de företag som gör utlandsaff ärer och som har en bestämd uppfattning om hur lätt eller komplicerat det är att göra aff ärer med utlandet så svarade 33% att de tycker det är mycket komplicerat eller komplicerat att göra aff ärer med Norge, 43% av företagen tycker att det är mycket lätt eller lätt. 24% väger mellan att det både kan vara lätt och krångligt. Det som fi gur 4 visar är att det generellt ses som enklare att göra aff ärer med Danmark och Finland framför Norge och Island. Detta stärker bilden av att handel inom EU:s gränser och tullunion är enklare att bedriva än handel utanför EU. Figur 4: Ni som har utländska aff ärer Hur lätt uppfattar du att det är att göra aff ärer med de olika nordiska länderna? (Exklusive Vet ej : D.v.s. de respondenter som har kunnat ta ställning till frågan) 6 % 1 = Mycket komplicerat 2 5 % 3 4 % 41 % 43 % 4 5 = Mycket lätt 32% 3 % 27 % 24 % 24% 28% 22% 22% 2 % 1 % 5 % 17 % 1 % 18% 15 % 19 % 3% 5% 17 % 15% 13% Danmark Norge Finland Island De tre största gränshinder som företag upplever är tull & moms, regelverk/standarder och informationsbrist. Detta korrelerar väl med Kommerskollegiums rapport Sveriges handel med Norge grannhandel med förhinder? (213) som även den slår fast att tullprocedurer, tullar, momsregler, nationella tekniska regelverk är bland de vanligaste hindren svenska företag möter när de gör aff ärer med Norge. Den rapporten slår 12
även fast att många av handelshindren ofta förstoras av att det fi nns en upplevd förväntansbild av att handel med Norge borde vara lika enkelt, eller till och med enklare än handel med exempelvis Danmark. Rätt information ses som en nyckel för att ge företagen både rätt kunskap och rätt förväntningar för att på så vis undvika en del av handelshindren 14. Figur 5: Ni som har utländska kunder Vilka av följande alternativ upplever du som gränshinder för ditt företag i handeln med Norge? 8 % 7 % 68 % 6 % 5 % 4 % 41 % 3 % 2 % 23 % 1 % 5% 1 % 9 % 9 % Informationsbrist Regelverk / standarder Tull och moms Språk Kultur Infrastruktur Annat En fjärdedel av företagen i Västra Götaland uppger att de har kommit i kontakt med gränshinder som har försvårat deras förutsättningar att göra aff ärer mot Norge. När företagarna i Västra Götaland fått svara på vilka direkta gränshinder de kommit i kontakt med som försvårat deras förutsättningar att göra utlandsaff ärer med Norge så svarar de bland annat: Momsregler Tull och tullprocedurer Regelverk Tidskrävande och krånglig byråkrati Långa leveranstider och dyra frakter Brist på samlad och lättillgänglig information Transport av varor, utrustning och verktyg fram och tillbaks över gränsen En stor del av företagen i Västra Götaland anger att gränshinder har påverkan på deras verksamhet, 8% uppger att hinder påverkar mycket men 71% tycker att gränshinder påverkar till viss del eller lite. Motsvarande bedömer 14% bedömer att gränsproblematiken påverkar deras kunder och leverantörer mycket, 42% företagen att gränshinder påverkar lite medan 21 % tycker att de påverkar inget alls. Rådgivningstjänst för näringslivet Frågan ställdes till de företag som har utländska kunder att ange inom vilka områden de skulle värdesätta rådgivning. Företagen fi ck möjligheten att välja mer än ett område och fl era kryssade i ett fl ertal alternativ. 76% av företagen i Västra Götaland önskade rådgivning i export- och importfrågor, 45% önskar rådgivning i lagar, avtal och regel och 31% i tjänsteutövning. 29% värdesätter rådgivning i skatt- & försäkring, 25% i företagsetablering och 19 % inom anställningsförhållanden. 14 Sveriges handel med Norge grannhandel med förhinder? Kommerskollegium (213) 13
Figur 6: Ni som har utländska aff ärer - inom vilka områden skulle ni värdesätta rådgivning? 8 % 76 % 7 % 6 % 5 % 45 % 4 % 3 % 25 % 31 % 29% 2 % 19 % 1 % Export & import Tjänsteutövning Skatt & försäkring Företagsetablering Anställningsförhållande Lagar, avtal & regler 3 % Annat Företagens tankar om ett förbättrat handelsutbyte Företagen ombads dela med sig av sina egna tankar och idéer beträffande möjligheter att öka aff ärsutbytet mellan Sverige och Norge. Nedan ses en summering av några av de synpunkter som lämnades in. Friare handel Utöka den fria marknaden och tullunionen så att den även inkluderar Norge. Förenkla momsregler och underlätta tullprocedurer. Samarbete, nätverk och marknadsföring Ett utökat samarbete, exempelvis genom en samverkansorganisation mellan Västsverige och Oslo. Många företag upplever att det är svårt att på egen hand fi nna kontakter för nya kunder och leverantörer. Även nätverkande för erfarenhetsutbyte nämns av fl era, inte minst för att få stöd när det går fel eller för att få information om hur andra bemött olika problem eller undvikit fallgropar. Samlad information Det borde fi nnas en informationstjänst dit företag kan vända sig både via telefon och via webb för att få tillgång till samlad och korrekt information. Regelverken fi nns beskrivna hos olika myndigheter och det är besvärligt och tidskrävande att få en samlad bild, speciellt när även information från norska myndigheter behövs samlas in. Mallar, grundläggande checklistor och direkta kontaktuppgifter till rätt tjänstemän (undvika att bli runt slussad telefonväxlar) på de olika myndigheterna kommer upp som förslag på enkla verktyg som kan underlätta i processen att handla med Norge. 14
Gränshinder för näringslivet mellan Sverige och Norge fokus Värmland och Västra Götaland Under våren 213 skickades det ut 8 enkäter till medlemmarna i Företagarna i Värmland, 135 företag svarade, svarandelen blir 16,9%. Huvuddelen av de svarande var SME-företag med 1-9 anställda, följda av SME-företag med 1-25 anställda och enmansföretag. Köns- och åldersfördelning av de svarande företagen följer samma mönster som i Västra Götaland, dock med en mindre andel under 4 år. Kön Västra Götaland Värmland Andel Antal Andel Antal Man 75,6% 287 77,8% 15 Kvinna 24,4% 89 22,2% 3 Ålder Västra Götaland Värmland Andel Antal Andel Antal Upp till 39 år 12,4% 43 5,2% 7 4-49 år 28,% 12 32,8% 44 5-59 år 32,6% 12 32,8% 44 6 år eller äldre 27,% 111 29,1% 39 Bor du i Västra Götaland Värmland Andel Antal Andel Antal Storstad 29,1% 17 54,8% 74 Mindre stad 39,1% 15 24,4% 33 Landsbygd/glesbygd 31,8% 119 2,7% 28 Hur många anställda har ditt företag? Västra Götaland Värmland Andel Antal Andel Antal anställda 17,3% 68 13,3% 18 1-9 anställda 59,9% 22 65,2% 88 1-25 anställda 13,9% 55 14,8% 2 26-49 anställda 4,5% 14 3,7% 5 Fler än 49 anställda 4,5% 19 3,% 4 De svarande branscherna representerar fler än 1 branscher och fördelningen av svaren ses i tabellen nedan. Majoriteten av svaren kom från företag verksamma inom handel, företagstjänster, tillverkningsoch utvinningsindustrin och byggindustrin. Dessa fyra kategorier ligger även i toppen för svaren för Västra Götaland, om än i annan inbördesordning. 15
Bransch Västra Götaland Värmland Andel Antal Andel Antal Handel 13,7% 5 17,2% 23 Företagstjänster 9,6% 39 16,4% 22 Tillverknings- och utvinningsindustri 16,% 68 14,2% 19 Byggindustri 11,6% 35 1,4% 14 Utbildning 3,3% 15 5,2% 7 Informations- och kommunikationsföretag 7,4% 26 4,5% 6 Energi och miljö 3,6% 18 2,2% 3 Transportföretag 3,5% 14 2,2% 3 Fastighetsbolag 1,3% 2 2,2% 3 Hotell och restaurang 2,2% 5,7% 1 Kreditinstitut och försäkringsbolag,6% 4,7% 1 Jordbruk, skogsbruk och fi ske 1,5% 7,7% 1 Personliga och kulturella tjänster m.m. 1,5% 9,7% 1 Vård och omsorg 1,8% 7,% Annat 22,4% 77 22,4% 3 På frågan har ditt företag utländska kunder och leverantörer, svarade 6 % av företagen från Värmland att de bedriver utlandshandel. Majoriteten bedriver en, internationellt sätt, nära handel med Norden och övriga EU som handelspartners. I stort följer företagen i Värmland samma mönster som företagen i Västra Götaland. Figur 7: Ni som har utländska aff ärer - Med vilka världsdelar driver du aff ärer med? Västra Götaland 1 % 9 % 87 % Export Import 8 % 76 % 7 % 6 % 5 % 4 % 54 % 56 % 3 % 2 % 1 % 11 % 13 % 6 % 6% 1 % 2 % Norden Övriga EU Nordamerika Sydamerika Afrika Australien Asien 6 % 2 % 13 % 25 % 16
Värmland 1 % 9 % 84 % Export Import 8 % 7 % 6 % 5 % 51 % 61 % 67 % 4 % 3 % 2 % 1 % 13 % 24 % 5 % 6% 2% 2 % 2 % Norden Övriga EU Nordamerika Sydamerika Afrika Australien Asien % 15 % 24 % Företag som inte handlar med utlandet För företag som inte har utländska kunder eller leverantörer uppger företagen att utlandshandel är krångligt (4%) och att de saknar information (6 %), men de fl esta uppger att utlandshandel inte är aktuellt just nu (78%). Som Figur 8 visar har Västra Götaland och Värmland samma svarsmönster. Av de som svarar att de inte har utlandshandel så uppger 2% av företagarna i Värmland att de kan tänka sig eller planerar att inleda utländska aff ärer, motsvarande siffra för Västra Götaland är 29%. Figur 8: Ni som inte har utländska kunder eller leverantörer Varför inte? 9 % 8 % 7 % 72 % 78 % Västra Götaland Värmland 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % 7 % 6 % 7 % 4 % 16 % 12 % Inte aktuellt Saknar information Krångligt Annat Företag som handlar med utlandet 6% av de företag som svarade på enkäten angav att de gjorde aff ärer med utlandet. Av dem så gör 74% aff ärer med Norge, 58% sysslar med export, 3% import och 13% gör både import och export. Även här följer Värmland och Västra Götaland samma mönster. 17
Figur 9: Ni som har utländska aff ärer Gör ditt företag aff ärer med Norge? Av de företag som gör utlandsaff ärer i Värmland svarade 37% av företagen att de tycker att det är mycket lätt eller lätt att göra aff ärer med Norge. I motsats till Västra Götaland (15%) tycker bara 6% att det är mycket komplicerat. Värmland har dock en högre andel, 58%, som tycker det är krångligt eller svårt att göra handel med grannlandet än vad Västra Götaland har (42%). Kollar man på nordisk nivå så upplever även värmländska företag att det är enklare att göra aff ärer med Finland och Danmark som befi nner sig inom EU:s tullunion än det är att göra aff ärer med Norge. Det som bryter mönstret är Island, vilket kan förklaras med att bara 8% av de svarande hade en bestämd uppfattning om hur komplicerat det är att göra aff ärer med Island. Jämför man den siffran med Norge så hade 84% en bestämd uppfattning. Figur 1: Ni som har utländska aff ärer Hur lätt uppfattar du att det är att göra aff ärer med de olika nordiska länderna? Exklusive Vet ej : D.v.s. de respondenter som har kunnat ta ställning till frågan Västra Götaland 6 % 1 = Mycket komplicerat 2 5 % 3 4 % 41 % 43 % 4 5 = Mycket lätt 32% 3 % 2 % 1 % 5 % 27 % 17 % 1 % 24 % 24 % 18 % 19 % 15 % 3 % 5% 17 % 28% 22% 22 % 15 % 13% Danmark Norge Finland Island 18
Värmland 6 % 1 = Mycket komplicerat 5 % 48 % 47 % 2 3 4 4 % 4% 4 % 5 = Mycket lätt 3 % 29% 29 % 2 % 18 % 23 % 2 % 17 % 23 % 2% 1 % 11 % 6 % 4% 13% 13% % % % Danmark Norge Finland Island De tre största gränshinder som företag i Värmland upplever är samma som för Västra Götaland: tull & moms, regelverk/standarder och informationsbrist. Detta styrker alltså även det Kommerskollegiums undersökning Sveriges handel med Norge grannhandel med förhinder? över vad svenska företag upplever som gränshinder. Figur 11: Ni som har utländska kunder - Vilka av följande alternativ upplever du som gränshinder för ditt företag i handeln med Norge? 8 % 7 % 68 % Västra Götaland Värmland 6 % 5 % 53 % 61 % 4 % 41 % 3 % 23 % 29 % 2 % 1 % 5 % 1 % 8 % 9 % 8 % 9 % 12 % Informationsbrist Regelverk / standarder Tull och moms % Språk Kultur Infrastruktur Annat En fjärdedel av företagen i Värmland uppger att de har kommit i kontakt med direkta gränshinder som har försvårat deras förutsättningar att göra aff ärer mot Norge. Lika många uppger att de inte vet om de har kommit i kontakt med något hinder som har försvarat deras aff ärer med Norge. Även här är mönstret för Värmland och Västra Götaland överensstämmande. I en rapport utgiven av Region Värmlands Relationen Sverige-Norge och Värmlands roll undersöks även där det Värmländska näringslivet attityder till att göra aff ärer med Norge, i den rapporten uppger 48% av de svarande företagen (totalt 3) att det fi nns hinder för att etablera sig i Norge. Liksom i Gränshinder för näringslivets undersökning och Kommerskollegiums rapport så är tull och skatt det i särklass största handelshindret 15. 15 Relationen Sverige Norge och Värmlands roll Rapport nr 14, Region Värmland (213) 19
När företagarna i Värmland har fått svara på vilka direkta gränshinder de kommit i kontakt med som försvårat deras förutsättningar att göra utlandsaff ärer med Norge så svarade de bland annat: Moms, tull och skatteregler Regelverk och olika standarder Passera tull med servicebil och verktyg Komplicerad administration Långa leveranstider Norsk kund måste själv betala tull för vara från svenskt bolag för att förenkla för kund får bolaget öppna fi rma även i Norge 14% av företagen i Värmland uppger att gränshinder påverkar deras verksamhet mycket och 68% tycker att gränshinder påverkar till viss del eller lite. Motsvarande bedömer 15% av företagen att gränshinder påverkar deras kunder och leverantörer mycket, 41% lite och 17% inget alls medan 27% inte har någon uppfattning. Rådgivningstjänst för näringslivet 54% av företagen i Värmland uppger att det skulle vara värdefullt med en informationstjänst som kunde underlätta handeln med Norge. 14% svarar att det inte skulle värdefullt. Både företagen i Värmland och Västra Götaland är positiva till en utökad informationstjänst för näringslivet. Figur 12: Ni som har utländska aff ärer Skulle det vara värdefullt för er med en informationstjänst för att underlätta/öka handeln med Norge? 6 % 5 % 54 % Västra Götaland Värmland 4 % 41 % 3 % 27 % 33% 32% 2 % 14 % 1 % Ja Nej Vet ej Frågan ställdes till de företag som har utländska kunder att ange inom vilka områden de skulle värdesätta rådgivning. Företagen fi ck möjligheten att välja mer än ett område och fl era kryssade i ett fl ertal alternativ. 65% av företagen i Värmland önskade rådgivning i export- och importfrågor, 59% önskar rådgivning i lagar, avtal och regler och 46% värdesätter rådgivning i skatt- & försäkring. 43% i tjänsteutövning, 22% inom anställningsförhållanden och 19% i företagsetablering. 2