Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus



Relevanta dokument
GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)

Klimat och hållbar utveckling 7A

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

De fyra klimatzonerna

Vår livsmiljö jorden och havet. Facit

KLIMATZONER - GEOGRAFI ÅR 7

KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt

Afrika. Några länder som ligger i Afrika är Kenya, Sydafrika och Egypten. Några djur som bor här är zebror, lejon, giraffer och elefanter.

Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.


Klimat, vad är det egentligen?

Klimatzoner & växtlighet

2. Vilka naturgivna faktorer avgör var människor bosätter sig? Ange minst tre olika faktorer.

Jordens fyra klimatzoner.

Geografi är kunskapen om vår jord. Om hur den ser ut och hur vi lever på jorden. Man brukar skilja mellan naturgeografi och kulturgeografi.

Undervisningen i geografi ska enligt Skolverket behandla bl.a. följande innehåll i år 7 9

ARBETSRAPPORTER. Kulturgeografiska institutionen Nr. 781

Meterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären

Geografi åk 7. Lycka till!

Väderlek: Varför regnar det?

Språkutvecklande arbetssätt

Norra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter

Meteorologi. Läran om vädret

Temaarbete i NO- och SO-ämnena. Åk 7. Förutsättningar för. Liv på Jorden

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Varför har vi årstider? Lärarledd demonstration i helklass för åk 4-6

ANDREAS REJBRAND NV1A Geografi Tellus position och rörelser inom solsystemet

Extramaterial till Geografi 7-9

Jordklotet GRUNDBOKEN sid. 4


1. Ett stödjande och omhändertagande klassrumsklimat. 2. En innehållslig struktur orienterad i riktning mot lärandet 3. Ett sammanhållet innehåll. 4.

FÖRSAMLINGSBLADET. Räck ut din skära och skörda! Skördetiden har kommit, ty jordens gröda är mogen. KALMAR ADVENTKYRKA OKTOBER 2014.

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Fakta om klimatförändringar

Marcus Löfverström

DEN STORA AMERIKARESAN 7-9, GY

Anpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper

UTVÄRDERINGSEXEMPLAR

Värme, kyla och väder. Åk

Målbeskrivning Historia. Världskartan ritas. Namn:.. Läxa: Onsdag V.41 sid i SOL 2001 eller sid i SO-Lätt 2001

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Fakta om klimatförändringar

SO.S Geografi 7 9. Bedömningsmodell och lösningsförslag till lärarhandledningen. Av Göran Svanelid

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien

4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider?

Klimatförändringar genom jordens historia

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.

Kapitel 5. Atmosfärens cirkulation

Alice och världens väder

Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO. Marcus Löfverström

Allt om årstiderna - Vintern

Namn: Fysik åk 4 Väder VT Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

December Februari Under mitten av seklet förväntas i stort sett hela Arktis ha ökat med 4 grader.

SO /Sv 7B Världsdelarna och klimatzoner vecka

Bedömningsmodell och lösningsförslag till SO-S Geografi lärarhandledning

Innehållsförteckning. s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor

Växthuseffekten och klimatförändringar

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Min bok om hållbar utveckling

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Klimatet i Skandinavien

Allt om årstiderna - Hösten

Vid växtens cellandning frigörs vattenånga. Vatten infiltreras genom jordlager och blir till grundvatten. Stanna kvar på stationen: Nordeuropa

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

KOPPENS KLIMATZONER. Beskrivning Vattenövcrskott (mer nederbörd än avdunstning) och varmt. Medeltemperatur över ^18^C alla månader.

Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9

LPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom. Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. August 31, LPP geografi ht.2016.

Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014

TELLURIUM svensk översättning Art nr

Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi

GEOGRAFI. År 1 år 3. Kunna räkna upp årstiderna, dess klimat och tidslängd i Sverige.

Tundra. Var finns biomet? Formad för år sedan är biomet tundra lokaliserat vid latituderna 55 till 70 grader norr.

Frågor och svar. om polarforskning

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

PLANERINGAR ÅK 4 OCH 5*

Klimatserien. Andreas Lundqvist.

På upptäcksfärd i Frusna världar

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Flervalsfrågor

Storskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden)

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Sårbara platser. Sårbara platser

Målkriterier Beskrivning Exempel

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

KLIMA TSMAR T SKOLA KLIMATSMART SKOLA

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Allt om årstiderna - Sommaren

Liv och miljö Lärarmaterial

Konsten att spå väder

Svenska fysikersamfundet 1 oktober. Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad

Transkript:

Målbeskrivning Geografi Klimat Namn: Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Läxa: Torsdag V.42 sid 45-49 i Sol 2000 eller 44-47 i Focus Prov: Hela Målbeskrivningen förutom grupparbete fredag V. 43 Redovisningar: Grupparbete fredag V.46

Sol 2001 Kap 2 Solstrålningen s.45-49 Målbeskrivning i geografi Atmosfären 1. Ge två förklaringar till att det är varmt vid ekvatorn (tropikerna) 2. Ge två förklaringar till att det är kallt vid polerna 3. Förklara orden ekvatorn, zenit, arktiskt, antarktiskt. 4. Rita in klimatzonerna, ekvatorn, temperade zonen, subtropiska zonen och polarzonen på nedanstående jordglob 5. Hur utjämnas överskott och underskott av värme mellan jordens klimatzoner? 6. Varför har vi årstider? 7. Förklara orden polarnatt, polcirkel, midnattssol, vändkrets, vårdagjämning och höstdagjämning.

Kap 3. Vårt klimat s. 50-54 1. Markera in atmosfärens olika skikt; stratosfär, jonosfär, troposfär, i vilket skikt finner vi ozonskiktet? Rita även in vilken höjd de olika skikten befinner sig på!!! 2. Varför är atmosfären och ozonskiktet livsviktigt för livet på jorden? 3. På vilket sätt förstör vi människor ozonskiktet? 4. Studera bilden på sid 51. Hur många grader är det vid foten på Kilimanjaro? Hur många grader är det på bergets topp (5000 meter) och hur många grader är det mellan 11-16 km höjd? 5. Varför sjunker temperaturen på hög höjd? 6. Vilken klimattyp har svala somrar och milda vintrar? 7. Vilken klimattyp har varma somrar och kalla vintrar? 8. Studera bilden längst ned på sidan 51. Förklara varför fastlandsklimatet har varma somrar och kalla vintrar och kustklimatet har milda vintrar och svala somrar? 9. Varför uppkommer havsströmmar? Vad är Golfströmmen? 10. Varför blåser det? 11. Vad är en barometer? 12. Varför uppkommer en passadvind?

13. Var på jorden blåser det monsunvindar och tropiska orkaner? 14. Vilken typ av väder kännetecknar lågtryck? 15. Vilken typ av väder kännetecknar högtryck?

Målbeskrivning Atmosfären Focus Solen ger ljus och värme Läs sidorna 40-41. 1. Varför är solen viktig för livet på jorden? 2. Var ligger ekvatorn på jordklotet? 3. Varför är det varmt vid ekvatorn? 4. Varför är det svalare vid polerna (nord och sydpolen)? 5. Varför har vi årstider på norra och södra halvklotet? 6. Förklara orden midnattssol, höstdagjämning, vårdagjämning och polarnatt 7. Var på jorden förekommer midnattssol och polarnatt? Klimat Läs sidorna 42-43 1. Förklara skillnaden mellan väder och klimat 2. Markera in atmosfärens olika skikt; stratosfär, jonosfär, troposfär, i vilket skikt finner vi ozonskiktet? Rita även in vilken höjd de olika skikten befinner sig på!!!

en Läs sidorna 44-45 1. Förklara varför snö och is kastar tillbaka värme 2. Förklara varför havet både kan värma och kyla ett närliggande landområde? 3. Studera bilden på s 45. Vilken temperatur är det vid bergets fot (Kilimanjaro), vilken temperatur är det på bergets topp? 4. Varför stiger temperaturen på jorden? Vinden Läs sidorna 46-47 1. Varför blåser det? 2. Förklara skillnaden mellan lågtryck och högtryck 3. Varför blåser det ofta från vändkretsarna till ekvatorn? Vad kallas dessa vindar?

Kap 5 Klimatområden Rita in de olika klimatområdena på en världskarta. Jämför de olika klimatområdena Tropisk zon Savann

Stäpp Öken

Kustklimat Fastlandsklimat

Medelhavsklimat Artiskt klimat

Gruppuppgift Klimatområden Bilda en grupp på max 3 personer. Här är det tänkt att ni ska fördjupa er om ett speciellt klimatområde. Ni får redovisa arbetet på ett av nedanstående sätt: 1. Skriftligt arbete uppsatts 2. Väggtidning 3. PowerPoint presentation. Oavsett vad ni använder för arbetssätt ska ert arbete innehålla nedanstående punkter. 1. Markera in på en världskarta var på jorden ert klimatområde är 2. Hur mycket regnar det, vilka temperaturer har klimatområdet, finns det stora skillnader mellan årstiderna? 3. Beskriv djurlivet, är det rikligt eller sparsamt? 4. Beskriv hur människorna i klimatområdet lever, hur påverkar klimatet deras sätt att leva? Hur lever ursprungsbefolkningen (samer, indianer osv) Svårare uppgift: 1. Beskriv hur klimatet påverkar djurens sätt att leva 2. Beskriv hur samspelet mellan djur och människor är i klimatområdet? Hur påverkar ex människors aktivitet djurens och tvärt om. 3. Hur ser framtiden ut för ert klimatområde? (befolkningsökning, hotade djurarter, skogsområden, klimatförändringar) Källförteckning måste vara med. Vilka källor har ni använt? Använder ni er av Internet måste Internetadressen presenteras. Lycka till /SO-majjen