KLIMA TSMAR T SKOLA KLIMATSMART SKOLA
|
|
- Mikael Jonasson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mellanstadiet
2 INLEDNING Att kunna beskriva och förstå hur det vi gör varje dag kan påverka vår miljö är mycket viktigt. Det är också viktigt att kunna komma med egna förslag på hur man kan bidra till att bevara vår jord. Materialet du håller i din hand ska vara en hjälp i arbetet med att bättre förstå den värld vi är en del av, sambandet mellan olika handlingar och hur det kan påverka vår miljö, och hur vi tillsammans kan bidra till att skapa en hållbar utveckling. Materialet tar upp det mest grundläggande runt väder, vår existens här på jorden, klimat, klimatförändringar, och hur vi tillsammans kan bidra till att skapa en hållbar utveckling. Materialet innehåller också övningar för att få igång diskussioner och tankar kring vår miljö och vårt klimat, hur vi påverkas och vilka åtgärder som finns. Övningarna kan läggas till grund för skriftlig eller muntlig presentation, till tematidningar eller rollspel. /Tone Bekkestad
3 Vad är väder? Väder är egenskaperna i luften omkring oss helt enkelt det som händer i luften. Hela tiden, alltid, har vi luft över och runt oss. Luften kan vara varm eller kall, torr eller fuktig. Man kan säga att jorden ligger i en bubbla av luft, där luften omkring oss ibland ligger nästan stilla och ibland rör sig mycket (då blåser det). Om du tänker dig jorden som ett stort äpple så är hela atmosfären tunnare än äppelskalet och det skulle ta dig cirka fyra timmar att åka bil tvärs igenom atmosfärens alla lager och ut i rymden.
4 Solen Solens ojämna uppvärmning av land och hav får luften att röra på sig. Man kan säga att solen är drivkraften eller motorn till allt väder genom att den sätter igång en horisontell och en vertikal rörelse av luften, som i sin tur skapar det vi från väderprognoserna känner igen som högtryck och lågtryck. Jordens rotation och jordaxelns lutning påverkar mängden solljus och solenergi. När jorden roterar och vänder sig bort från solen på natten får vi inget ljus eller värme därifrån, och det blir kallare och mörkare. Detsamma gäller under vintern när jordaxeln lutar bort från solen, då blir dagarna kortare, vi får mindre sol, och det blir kallare än på sommaren. Atmosfären Runt jorden finns ett luftlager som kallas atmosfären. Tänk dig atmosfären som skalet på ett äpple, eller som en filt som omfamnar jorden. Allt väder sker i atmosfären, och utan atmosfären skulle jorden vara så kall att vi inte skulle kunna leva här. Det hade varit lika kallt på vår planet som i en frys (18 minusgrader), istället för de 15 plusgrader som är jordens medeltemperatur idag. Solen värmer jorden jorden värmer atmosfären Det är den upphettade jordytan och inte solens strålar som värmer upp atmosfären. Det är lätt att förledas att tro att det är solens strålar som direkt värmer upp atmosfären, men det mesta av solens strålning går rakt igenom luften och lämnar atmosfären till största delen opåverkad. I stället är det den uppvärmda jordytan som värmer luften ovanför (atmosfären). Om du går upp tidigt en klar och solig morgon och kollar termometern kan du se att temperaturen fortsätter att falla en stund efter det att solen har gått upp. Det är först när solen har stigit tillräckligt högt och varit uppe tillräckligt länge som den börjar ge värme till markytan. Om inte atmosfären fanns skulle det vara lika kallt som i en frys på jorden.
5 Vad är klimat? Klimat är genomsnittsväder. Det vill säga väder över en lång tid. Inom meteorologin säger man att klimat är väder under minst 30 år. Över alla världens kontinenter så kan klimatet variera väldig mycket från iskallt polarklimat (eller arktiskt klimat), till varmt och fuktigt tropiskt klimat. Vår jord har fyra större klimatzoner: polarzonen (Arktisk och Antarktis), kännetecknas av snö, is och glaciärer. den tempererade zonen (där Sverige befinner sig), kännetecknas av stora variationer mellan olika områden och olika årstider. den subtropiska zonen har också ett delvis varierat klimat med Medelhavsområden som har varma somrar och milda vintrar, men också ökenklimat där det alltid är varmt. den tropiska zonen ligger på var sida av ekvatorn mellan vändkretsarna, och kännetecknas av regnskogar, savanner och varmt väder med grader året om. Sveriges klimat varierar mycket från norr till söder. I norr är vintrarna längre, kallare, mer snörika, och i genomsnitt sex månader längre än i söder. På västkusten regnar det mycket. Klimatförändringar Naturliga klimatförändringar Ser vi till historien har klimatet alltid förändrats. Vår jord har varit både varmare och kallare beroende på det varierande avståndet till solen, våra kontinenters rörelser och den kemiska sammansättningen i atmosfären. Antropogena (skapade av människan) klimatförändringar År 2014 toppar som det varmaste året globalt hittills, fjorton av de femton varmaste åren har infallit under 2000-talet, och mycket tyder på att klimatet är på väg att förändras utöver den naturliga variationen. Detta kallas för växthuseffekten. Växthuseffekten Ni har redan lärt er att det finns ett luftlager runt jorden som kallas atmosfären, att den fungerar som en filt runt jorden, och att det utan den inte hade funnits liv på jorden eftersom det hade varit alldeles för kallt. När halterna av föroreningar i atmosfären ökar (genom förbränning av fossila bränslen), blir filten som omfamnar jorden tjockare, mer av solens värmestrålar stannar kvar under filten och det blir varmare på jorden. Det är det som kallas växthuseffekten. Med föroreningar menas här både luftföroreningar (se faktabox på nästa sida) och växthusgaser (vattenånga, koldioxid, metan och lustgas).
6 Världen är 80 procent fossil Världen i dag är till 80 procent fossil. Det vill säga att 80 procent av allt det vi använder till transporter, elproduktion, produktion av varor och tjänster och så vidare, baseras på fossila bränslen. Lösningar på klimathotet Det finns inte enbart en lösning för att komma tillrätta med global uppvärmning och klimatförändringar. Stora systemförändringar måste till och vi måste ta oss från en fossilberoende vardag till en förnybar framtid. Att kraftigt minska utsläppen av luftföroreningar framförallt i städer är viktigt för att höja livskvalitén för miljontals människor runt om i världen och samtidigt minska hälsoproblem så som hjärt- och kärlsjukdomar, nedsatt lungfunktion, luftvägsinfektioner, kronisk bronkit och cancer. Samtidigt måste vi kraftigt minska utsläppen av växthusgaser för att undvika att filten runt jorden blir ännu tjockare, och att det blir ännu varmare på jorden. Ett sätt att minska utsläppen av till exempel koldioxid (och hälsofarliga partiklar) är att i större grad utnyttja naturliga förnybara energikällor så som sol, vind och vågor för att göra el, i stället för förorenande kolkraft. Och att använda el- och vätgasbilar i stället för bensin- och dieselbilar. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) dog cirka sju miljoner människor på grund av luftföroreningar under Omräknat: en av åtta som dog gjorde det på grund av föroreningar i luften. I Sverige orsakar luftföroreningar mer än dödsfall varje år. Olja, kol och naturgas kallas fossila bränslen. Olja och naturgas bildades av växter och havsdjur som fanns på havens bottnar för hundratals miljoner år sedan. Under högt tryck och hög temperatur, inbäddade i sand och lera, har energin som lagrats i växterna och djuren genom åren omvandlats till kolväten och olja. Kol har bildats genom att växtmaterial förmultnat och lagrats in i jordskorpan. Varifrån kommer luftföroreningar? Utsläpp av luftföroreningar kommer bland annat från transporter, uppvärmning och vid industriproduktion. Luftföroreningar transporteras även över gränserna från omgivande länder.
7 Förnybara energikällor Solkraft Solenergi är kanske den viktigaste förnybara energikällan vi har, och en guldgruva som kan ge oss energi för alltid. På endast en timme tar jorden emot mer energi från solen än vårt totala, globala energibehov för ett helt år, och solens energi till jorden är i runda tal gånger mer än hela världens samlade energianvändning. Solenergianläggningar på några procent av världens öknar skulle räcka för att förse världen med energi till 10 miljarder människor. Det senaste inom solkraft är genomskinliga solceller som skulle kunna förvandla alla världens fönster och skärmar till små energikällor. Koncentrerad solenergi Det finns olika möjligheter för att ta tillvara solens energi. Koncentrerad solenergi (Concentrated Solar Power) genererar solenergi med hjälp av speglar för att koncentrera ett stort område solljus på en liten yta. Elektricitet alstras när ljuset omvandlas till värme. CSP används främst i länder där de har många soldagar per år. Solceller kan omvandla solljus till elektricitet genom en teknik som utformades redan på 1950-talet för att försörja de första satelliterna med el. Visste du att Norge fungerar som ett slags grönt batteri för Danmark? När det blåser och vindkraftverken snurrar för fullt i Danmark exporteras överskottet till Norge. När det är stiltje och ingen vindkraftsproduktion i Danmark exporteras istället el från norsk vattenkraft till Danmark.
8 Vindkraft Solen värmer jorden och luftmassorna ovanför. Uppvärmningen är inte jämn över hela jorden. Hur mycket luften ovanför värms upp beror på underlaget är det snö och is, hav och vatten, skog, gräs, öken, fjäll/berg, stadsområden? Solens ojämna uppvärmning av jorden medför att det skapas luftmassor med olika temperatur och tryck. För att utjämna tryckskillnaderna strömmar luft från områden med högt tryck till områden med lågt tryck. Det är denna strömning av luft som kallas vind. Ju större tryckskillnad, desto kraftigare vind. Vindkraftverk fångar upp vindens energi och omvandlar den till elektricitet. Vindkraftverk kan byggas både på land och till havs. Det är billigare att bygga på land, men det blåser mer till havs. Vindkraft är tillsammans med solkraft en av de viktigaste förnybara energikällor vi har, och en viktig del av vår framtida koldioxidfria energimix. Vindkraftens akilleshäl Vindkraftens akilleshäl är att om det inte blåser så produceras ingen ström och det måste backas upp med reservkraft från andra energikällor, och om det produceras mer el än vad som används går överskottet till spillo, eftersom vindkraften inte går att lagra. Det jobbas dock på att hitta lösningar där man på olika sätt kan ta tillvara och lagra vindkraften för användning när det inte blåser. Vågor, tidvatten och biobränsle Andra förnybara energikällor som kan bli en del av den totala förnybara energimixen är vågor, tidvatten, salt, geotermisk energi och biobränsle (bränslen som tillverkas av organiskt material växter, flis, bark, ved, grenar, toppar, rester från skogsavverkning, halm, spannmål, mat- och slaktavfall, och slam från reningsverk).
9 Vertikala växthus Med två miljarder fler människor år 2050, och tre miljarder fler medelklasskonsumenter som alla vill ha möjlighet att resa, köpa bilar och kylskåp, äta köttbullar till middag, och leva som oss västerlänningar, kommer det att bli en enorm press på jordens resurser. Samtidigt förväntas 66 procent av världens befolkning (cirka 6,3 miljarder människor) bo i städer. Om man lägger till att 80 procent av världens odlingsbara jord redan används, och att brist på vatten kommer att vara en av våra största utmaningar, betyder det att vi måste tänka om. En av lösningarna kan vara vertikala växthus, där man flyttar matproduktion in till städerna där människor bor. På så sätt minskar man transport, frigör areal, och kan odla betydligt mer mat på mindre yta. Växterna odlas från toppen till botten, med så kallad hydroponics-teknik, där växterna inte växer i jord, men där näringsämnen tillförs genom en vattenlösning. Enligt beräkningar kan odling med hydroponics-teknik reducera vattenförbrukningen med 95 procent jämfört med konventionellt jordbruk, samtidigt som all värme, vatten och energi cirkulerar i ett slutet system vilket gör att inga resurser går till spillo.
10 Från slit-och-släng till cirkulär ekonomi Vi har inte råd, varken ekonomiskt eller miljömässigt, att fortsätta att producera, använda och slänga saker så som vi gör och har gjort. Världens avfallsanläggningar och deponier är överfyllda av resurser saker och produkter som kan få ett nytt liv genom att bli en del av en ny produkt, där vi kan använda våra resurser smartare. Vi måste gå från en linjär ekonomi (slit-och-släng) till en cirkulär ekonomi, där allt vi producerar är konstruerat så att det kan återanvändas och återvinnas om och om igen. Tänk Lego. Med Lego bygger vi, tar isär, bygger något nytt, tar isär, bygger åter något nytt och tar isär. Vi slänger inte det vi har byggt när vi är klara, och vi köper inte nya råvaror (Lego-bitar) för varje ny produkt vi ska tillverka. Vi bygger och konstruerar våra produkter så att alla delarna kan återanvändas i en ny produkt. Övning 1 Vad återvinner du? Vad finns mer hemma hos dig som du kan källsortera och återvinna?
11 Transport Cirka 13 procent av världens koldioxidutsläpp kommer från vägtransporter. Globalt finns det i dag ungefär en miljard motorfordon. Transport är ett av de största klimathoten (på grund av transportsektorns stora utsläpp av framförallt koldioxid), men kan också vara en del av lösningen. Antalet bilar ökar snabbt för varje år. Om alla världens fordon radades upp skulle bilkön sträcka sig 120 gånger runt jorden. I dag är privata biltransporter i hög grad oljeberoende, och står för en betydande del av den lokala luftföroreningen och de globala koldioxidutsläppen. Det är naivt att tro att folk kommer att resa mindre framöver, eller att vi enbart kommer att åka kollektivtrafik, men framförallt är det naivt att tro på de fossila bränslenas (bensin och diesel) fortsatta dominans. I framtiden åker vi fortfarande bil fast i bilar med annan teknologi. Övning 2 Låt eleverna fundera kring hur ett samhälle utan oljekonsumtion skulle kunna se ut. Hur skulle våra liv förändras? Tog stenåldern slut på grund av brist på sten? Nej, stenåldern tog slut därför att människan hittade ett bättre alternativ. Samma sak skedde med häst och vagn. Epoken med häst och vagn tog inte slut på grund av brist på hästar eller vagnar. Ludwig Lohner var en gång storproducent av den lyxiga hästvagnen Lohner och leverantör till hoven i både Norge, Sverige och Rumänien. Under sina resor i Europa och Amerika hade han utvecklat en förmåga att förutse sociala förändringar och han insåg att eran för häst och vagn var på väg mot sitt slut, och att han var tvungen att tänka nytt. Tillsammans med Ferdinand Porsche tillverkade han Österrikes första, och världens då snabbaste, el-bil P1 (1898). Ett år senare kom uppföljaren Lohner-Porsche, en fyrhjulsdriven elbil. Tyvärr förlorade elbilen mot förbränningsmotorn, och det skulle ta 110 år innan en ny epok i fordonssektorn inleddes och elbilar med ny batteriteknologi började rulla på gatorna år Det som hände på stenåldern och under epoken för häst och vagn är på väg att ske med oljeåldern. Oljeåldern tar inte slut på grund av brist på olja, utan för att vi hittar bättre och renare alternativ. En hållbar framtid med hållbara transportlösningar Fossila bränslen (bensin och diesel) kommer att stå för en allt mindre del av transporterna under åren som kommer. I stället kommer el och vätgas att ta en större del av marknaden.
12 Återvinn mer! Att återvinna mer är ett enkelt sätt att bidra till att minska koldioxidutsläppen. Aluminium Vi börjar med att titta på aluminium. I Sverige används drygt 300 miljoner värmeljus om året. Om vi alla, istället för att slänga aluminiumkopparna i soporna, valde att lämna de använda värmeljusen till återvinning, skulle aluminiumet räcka till ungefär nya cyklar, och energibesparingen skulle motsvara uppvärmningen av cirka villor under ett år. Om vi sätter som mål att varje svensk källsorterar ytterligare ett halvt kilo aluminium (värmeljus, kaviartuber, öl- och läskburkar etcetera) skulle energibesparingen motsvara uppvärmningen av villor under ett år. Stål Trots att stål är världens mest återvunna material, är ökad återvinning ett enkelt sätt att minska energiförbrukning och reducera koldioxidutsläpp från den energiintensiva stålindustrin. Om varje svensk till exempel lämnar in alla sina kapsyler till återvinning räcker stålet till nya bilkarosser, varje år. Allt stål kan återvinnas: konservburkar, kapsyler, bilar, hushållsapparater, byggnadsmaterial med mera, och stålets kvalitet bevaras under återvinningen. Glas och papper Glas- och pappersförpackningar kan återvinnas och bli till råvara i nya förpackningar. Plastförpackningar av hög kvalitet blir råvara till nya plastprodukter, sämre kvalité återvinns i bland annat plank. Glas kan återvinnas hur många gånger som helst. På samma sätt som för aluminium, stål och andra produkter, är återvinning av glas och papper ett enkelt sätt att reducera utsläppen av koldioxid och spara energi, då vi inte behöver bränna lika mycket fossilt bränsle för att skapa nya produkter. Stål och aluminium kan återvinnas hur många gånger som helst. Varje år produceras mer än 40 miljarder konservburkar. Återvinning av aluminium minskar energiförbrukningen med 95 procent. Återvinning av stål minskar energiförbrukningen med 75 procent.
13 Övning 3 Diskutera utvecklingen i västvärlden jämfört med andra delar av världen. Till exempel har det ganska nyligen blivit möjligt för allt fler i asiatiska länder att skaffa en egen bil vilket gör att utsläppen nu ökar katastrofalt i de områdena. Å andra sidan har västvärlden länge stått för den största andelen utsläpp. Vad är rättvist att kräva? Låt eleverna ventilera i grupper och avsluta med en muntlig redovisning och diskussion i hela klassen. Övning 4 Vad skulle det betyda för vår hälsa om vi minskade ordentligt på användningen av bensin och olja? Diskutera tillsammans i klassen.
14 KLIMATSMART SKOLA Aktiv Skola, Box 9015, Örebro Telefon: E-post: facebook.com/aktivskola.org Aktiv Skola 2015
KLIMA TSMAR T SKOLA KLIMATSMART SKOLA
Lågstadiet INLEDNING Att kunna beskriva och förstå hur det vi gör varje dag kan påverka vår miljö är mycket viktigt. Det är också viktigt att kunna komma med egna förslag på hur man kan bidra till att
KLIMA TSMAR T SKOLA KLIMATSMART SKOLA
Högstadiet INLEDNING Att kunna beskriva och förstå hur det vi gör varje dag kan påverka vår miljö är mycket viktigt. Det är också viktigt att kunna komma med egna förslag på hur man kan bidra till att
Förnybara energikällor:
Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas
Min bok om hållbar utveckling
Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna
Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser
Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar
Klimat, vad är det egentligen?
Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer
Min bok om hållbar utveckling
Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att
1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.
FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden
Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver
Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar
Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid
Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären
Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes
Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.
Jino klass 9a Energi&Energianvändning
Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas
ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25
ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25 Icke förnybara energikällor Fossila bränsle Olja, kol och gas är fossila bränslen. De bildades för väldigt lång tid sedan av döda växter och djur, som pressats ihop i jordskorpan.
Innehållsförteckning. s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor
Innehållsförteckning s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor Tankar om Energi - Instuderingsfrågor 1, Hitta Energin - Vad är energi? Jo allt är energi. Energi kan finnas lagrad allt möjligt
LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.
OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll
Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär
Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och
Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen
En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.
Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer
Instuderingsfrå gor el och energi å k5
Instuderingsfrå gor el och energi å k5 1.Vad uppfann Thomas Alva Edison? Glödlampan, men han hade också över 1000 patent på andra uppfinningar. 2. Ungefär när visades glödlamporna upp för vanligt folk
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags
a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla
a sorters energ i. ~--,;s..- -;-- NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET OLIKA SORTERS ENERGI SKA DU känna till energiprincipen känna till olika sorters energi veta att energi kan omvandlas från en sort till en annan
Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03
Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Extremt väder i Göteborg Vädret i Göteborg kommer att bli annorlunda eftersom jordens klimat ändras. Att klimatet ändras beror till stor
ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR
ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det
Checklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper
Checklistor och exempeltexter Naturvetenskapens texttyper checklista argumenterande text Checklista för argumenterande text Tes Vilken åsikt har du? eller vilken fråga vill du driva? Argument För att motivera
Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan
Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras
Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.
Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna
Säbytown. Skala:1:500
Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det
Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)
Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar
KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt
Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt KLIMAT Variationer av t.ex. temperaturer och istäcken Klimat är inget annat än medelmeteorologin under en längre period 30 år är internationell standard
Fakta om klimatförändringar
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om att vi människor måste fundera hur vi kan göra för att jorden inte ska bli varmare och isarna inte ska smälta. Som det ser ut nu släpper vi
Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.
Bergvärme X är värmen i berggrundens grundvatten. Detta kan utnyttjas för uppvärmning med hjälp av värmepump. Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord
Repetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på
Repetition energi OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på www.naturenergi.pbworks.com Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom + energi,
Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet
Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,
Hållbar utveckling Vad betyder detta?
Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer
Energikällor Underlag till debatt
Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.
Spara energi - en utmaning i Göteborgs stadsdelar
Spara energi - en utmaning i Göteborgs stadsdelar ENERGI Denna information är utarbetad i ett samverkansprojekt 2007 2010 mellan stadsdelsförvaltningarna Askim, Backa, Bergsjön, Biskopsgården, Högsbo,
Fysik: Energikällor och kraftverk
Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika
Värme och väder. Solen värmer och skapar väder
Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att
söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk
Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det
Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1
Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft...1 Inledning...3 Bakgrund...4 Frågeställning...5 Metod...5 Slutsats...7 Felkällor...8 Avslutning...8 2 Inledning Fördjupningsveckan i skolan har som tema,
Meteorologi. Läran om vädret
Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i
VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN
VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många
Växthuseffekten och klimatförändringar
Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten växthuseffekten, drivhuseffekten, den värmande inverkan som atmosfären utövar på jordytan. Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som finns på alla
Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus
Målbeskrivning Geografi Klimat Namn: Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Läxa: Torsdag V.42 sid 45-49 i Sol 2000 eller 44-47 i Focus Prov: Hela Målbeskrivningen förutom grupparbete
Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.
Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.
Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft
Grupp 1 Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft Vid vattenkraftverken har man byggt jättelika vattenmagasin. Varför? Grupp 2 Kärnkraft (fusion och fission) Fusionsprocessen pågår ständigt på solen och
Skolan. Lektion Tankar om energi. 1. Hitta energin
Skolan Det här avsnittet handlar om vad klassen kan göra för att hushålla med energin i skolan. Övningarna skapar förståelse för varför klimat- och energifrågor är viktiga. Dessutom får eleverna fundera
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
2. Vilka naturgivna faktorer avgör var människor bosätter sig? Ange minst tre olika faktorer.
1. Vad beror det på att det finns olika klimat på jorden? Ange minst tre olika faktorer. 1. Solens olika instrålning. Vid ekvatorn faller solens strålar rakt på området vilket ger varmare klimat. Ju längre
2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning
2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem
UR-val svenska som andraspråk
AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse
Grundläggande energibegrepp
Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som
Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.
Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Frågor på E nivå (man ska också kunna dessa för högre betyg): 1 Vad är en gas? 2 Vad är det för skillnad på fast flytande
De fyra klimatzonerna
De fyra klimatzonerna Klimatzoner Klimatzoner är en betäckning på vad för sorts klimat som finns i ett område. Klimat påverkas av vilken longitud eller latitud området befinner sig, eftersom solens strålar
Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket
FJÄRRVÄRME VATTEN ELNÄT ÅTERVINNING ELFÖRSÄLJNING BIOGAS VINDKRAFT Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket Adress: Varvsallén 14, Härnösand För att studiebesöket skall bli så värdefullt som möjligt är det
Värme, kyla och väder. Åk
Värme, kyla och väder Åk 4 2017 Viktiga begrepp att kunna: Solen Energi Ljus Värme Växelvarm Jämnvarm Lagrad solenergi Värme genom ledning Värme genom strålning Värme genom strömning Ledare Isolator Spara
Utveckling och hållbarhet på Åland
Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som
Lektion nr 3 Matens resa
Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades
Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda
Vårt behov av energi Det moderna samhället använder enorma mängder energi. Vi behöver energikällor som producerar elektrisk ström och som ger oss värme. Bilar, båtar och flygplan slukar massor av bränslen.
Människan, resurserna och miljön
Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related
Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING
Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING KLIMAT och KRETSLOPP. Kopplingar till kursplanernas mål SO Förstå vad som utgör resurser i naturen, kunna se samband mellan naturresurser och människors verksamheter,
Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften
Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,
Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c
Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vt. 21/5-2010 1 Innehållsförteckning Sida 1: Rubrik, framsida Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: Inledning, Bakgrund Sida 4: frågeställning,
VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD
Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.
Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.
Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med
Klimat och hållbar utveckling 7A
Klimat och hållbar utveckling 7A I detta arbetsområde ska vi arbeta med klimat och väder. Vi kommer att undersöka vilket klimat de har på olika platser och hur det påverkar människors levnadsvillkor. Vi
Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning
Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Uppgifter Kemi 1 2 Steg 3 Tema innehåll Tema 1. Mat och kemi i vardagen...3 Uppgift 1 näringsämnen i maten... 4 Uppgift 2 vad skulle du välja?... 5 Uppgift 3
Ämnen runt omkring oss åk 6
Ämnen runt omkring oss åk 6 Begrepp att kunna Atom Avdunstning Basisk Blandning Brännbarhet Egenskaper Fast form Flytande form Fotosyntes Gasform Grundämne Kemisk förening Kemisk reaktion Kondensering
Uppgift: 1 På spaning i hemmet.
Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.
Vindenergi. Holger & Samuel
Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i
Indikatornamn/-rubrik
Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan
Kompis med kroppen. 3. Matens resa
Kompis med kroppen 3. Matens resa Matens resa nu och då 1. Ta reda på! Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och förpackades den? 3. Vad åt du
Vindpark Töftedalsfjället
Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet
Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste
C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem
Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden
Lycka till. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni.
EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni. Lycka till och ha så kul på din upptäcktsresa - ta gärna hjälp av ugglan Elvis på vägen! Namn station 1 Fotosyntesen
Energiprojektet. Luftförvärmare
Energiprojektet Luftförvärmare Vi, TE15, har fått i uppgift att bygga ett energisystem och vår grupp har då konstruerat en luftförvärmare. En luftförvärmare är ett miljövänligt energisystem som använder
Fakta om klimatförändringar
SIDAN 1 Elevmaterial Namn: LÄSFÖRSTÅELSE Extremt väder 1. Vilket av dessa väderförhållanden tycker du är obehagligast? Motivera ditt svar. värme och torka stora skogsbränder häftiga regn orkaner översvämningar
Mindre och bättre energi i svenska växthus
kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller
Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.
Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.
Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i
Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser
Varifrån kommer elen?
Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera
VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR
VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Fysik. 1 2 Steg 3
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Uppgifter Fysik 1 2 Steg 3 Tema innehåll Tema 1. Energi...3 Uppgift 1 elektriska kretsar... 4 Uppgift 2 energianvändning... 6 Uppgift 3 energi och miljö... 8
Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.
Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket
Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D
Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig
Geografi är kunskapen om vår jord. Om hur den ser ut och hur vi lever på jorden. Man brukar skilja mellan naturgeografi och kulturgeografi.
De flesta skolämnen är lätta att förstå vad de handlar om - det hörs ju på namnet (t.ex. historia och engelska), men vad lär man sig om när man läser geografi? Geografi är kunskapen om vår jord. Om hur
Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi
Gröna, smarta Haninge Klimatstrategi Haninge kommun arbetar för ett hållbart samhälle. För att ta de rätta stegen, göra kloka vägval måste vi veta var vi befinner oss och i vilken riktning vi bör gå. Syftet
Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9
Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9 Våra världsdelar och kontinenter 1. Hur många är de stora kontinenterna och vad heter de? 2. Hur många världsdelar finns det? 3. Vilka två världsdelar ligger
Klimatpolicy Laxå kommun
Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp
Vattnet finns överallt även inuti varje människa.
Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.
Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi elprov Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. etta prov återanvänds t.o.m.
WASA ETT GOTT VAL FÖR PLANETEN
WASA ETT GOTT VAL FÖR PLANETEN WASAS LÖFTE VÅRT VARUMÄRKE ÄR NU 100% KLIMATKOMPENSERAT 1 Vi vill sätta våra värderingar till handling och ta vårt ansvar för planeten. För Wasa ligger några saker varmt
FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG
FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG Kallt vatten Varmt vatten FJÄRRVÄRME GEMENSAM ENERGI TANKEN MED FJÄRRVÄRME ÄR ENKEL: VI DELAR PÅ EN VÄRMEKÄLLA I STÄLLET FÖR ATT ALLA SKA HA SIN EGEN. Värmeverken i
Spelinstruktioner och material
Spelinstruktioner och material (Översättning av Stabilization Wedges från Carbon Mitigation Initiative, http://cmi.princeton.edu/wedges) Målet för spelet är att konstruera en stabiliseringstriangel genom