PM. RUS-dialog inom miljöområdet

Heidi Samuelsson Tel: 0470-77 86 02 PM. RUS-dialog inom miljöområdet Arbetsgrupp: Per-Anders Persson och Ida Andreasson, Länsstyrelsen i Kronobergs län. Heidi Samuelsson, Regionförbundet södra Småland. Process/underlag: Regionförbundet genomförde under våren 2013 en kartläggning av det strategiska klimat- och energiarbetet i länet. Kartläggningen genomfördes i samverkan med Länsstyrelsen i Kronoberg och Energikontor Sydost. Det övergripande syftet har varit att nå de regionala klimat- och energimålen genom att undersöka vilket behov Regionförbundets medlemmar (kommuner och landsting) har av stöd och hjälp kring det strategiska klimatarbete på lokal nivå och hur medlemmarna anser att den regionala nivån bäst kan stödja arbetet. Kartläggningen rymmer ett omfattande underlag av tankar, åsikter och bedömningar från studiens 27 intervjuade nyckelpersoner från lokal till regional nivå inom södra Småland. Samtliga personer, politiker eller tjänstemän, har ett direkt eller indirekt mandat att föra strategiska arbetet framåt och har därmed haft mycket att bidra med i samtalen. Kartläggningen innebär en värdefull sammaställning av medlemmarnas samlade åsikter. Länk till kartläggingen. Inom ramen för projektet har även en energibalans för sydost regionen (Kronoberg, Jönköping, Kalmar och Blekinge) tagits fram. Energibalans är en kartläggning av energiflödet in i regionen, samt var energin används. Energibalansen utgör ett underlag för prioriteringar. Länk till energibalansen. Den 17 maj 2013 genomfördes en Framtidsverkstad med utgångspunkt i kartläggningen. Syftet med dagen var att tillsammans med handläggare från kommunerna, landstinget, Energikontor, Länsstyrelse och Regionförbundet diskutera - Hur utformar vi regional samverkan för att ge bästa effekt? Dagen gav många konkreta förslag på utveckling av arbetet med Klimatkommission Kronoberg och dess referensgrupp men även för andra typer av nätverk och samarbetsformer. Den 4 december 2013 genomfördes en nätverksträff för Klimatkommissionens referensgrupp (samordnas av regionförbundet), Energieffektiviseringsnätverket 1 (8) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE-351 96 Växjö Telefon: 0470-77 85 00 Fax: 0470-77 89 40 E-post: info@rfss.se www.rfss.se

(samordnas av Lst) och miljömålsnätverket (samordnas av Lst) med fokus på RUS. Nätverken är viktiga aktörer i miljöarbetet i regionen och erfarenheter och kunskaper från nätverken utgör en del av dialogprocessen i RUS-arbetet. Länsstyrelsen i Kronobergs län har fastställt Regionala miljömål för perioden 2013-2020. Samtidigt upphävdes tidigare regionala mål. För Kronobergs län finns därmed 45 regionala mål som fyller ett regionalt behov. De regionala miljömålen är ett komplement till Svenska miljömål, preciseringar av miljökvalitetsmålen och de etappmål som fastställsav regeringen, samt till generationsmålet som fastställdes våren 2010. De nationellt beslutade preciseringarna (mål) gäller fullt ut i länet. Länk till Regionala miljömål i Kronobergs län. Länsstyrelsen har i samverkan med ett stort antal aktörer tagit fram ett åtgärdsprogram för att nå de regionala miljömålen. Länk till åtgärdsprogram. 2 (8)

Problem Målsättningen för Sveriges miljöpolitik är att vi ska kunna lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Detta övergripande mål benämns generationsmålet. Grunden för Sveriges miljöpolitik är de miljökvalitetsmål som beslutades av riksdagen år 1999. Miljömålssystemet ger en bra struktur och systematik för miljöarbetet i regionen. Arbetet med att förbättra tillståndet i vår miljö är redan idag en pågående process i många verksamheter. Sammantaget visar dock de bedömningar som görs varje år att även om arbetet går framåt krävs det kraftfulla insatser om vi ska kunna nå miljömålen till år 2020. Takten i åtgärdsarbetet måste öka. Klimat och energiområdet Den regionala kartläggningen visar att kommunernas och landstingets utmaningar inom klimat och energiområdet sammanfaller väl med de prioriteringar som finns i åtgärdsprogrammet för miljömålen. Kommunerna och landstinget pekar på tre prioriterade utmaningar. 1. Transporterna står för en stor andel av dagens koldioxidutsläpp. Potentialen för positiv förändring kräver ny teknik, stora åtaganden från näringslivet samt nytt tänk hos de flesta privathushåll. Därtill ligger större transportsatsningar på det regionala eller nationella planet, vilket begränsar det kommunala handlingsutrymmet. 2. Energieffektivisering. Äldre fastigheter slukar energi och kräver många gånger fysisk upprustning. Men energieffektivisering kräver tunga initialkostnader som kan vara svåra att lösa och motivera på kort sikt. Omställningen måste göras över en längre tidsperiod. 3. Den allmänna opinionen sägs oftast vara positiv till klimatsmarta alternativ. Men den lokala organisationen har förhållandevis få resurser för att möta privatpersonen och föra ett djupgående samtal. Och hur motiverar man minskad vardagslyx och nya resmönster i ett län med stor glesbygd och begränsad kollektivtrafik? Kartläggningen summerade de största hindren och utmaningarna för regionen på följande sätt: - Transporterna i stort. Stora utsläpp från privatbilism och godstransporter. - Stort bilberoende i ett glesbefolkat län med stora avstånd. Begränsade alternativ för det kollektiva resandet. - Större politiskt mod krävs. - Bristande resurser för det strategiska arbetet. 3 (8)

- Bristande kommunikation inom kommunhuset. Visst stuprörs-tänk. Bättre intern samverkan krävs. - Rådande konjunkturläge med tuffa år framöver. - Svårt att hitta ekonomi för tunga initialkostnader avseende bland annat energieffektivisering av fastigheter. - Svårt att nå god lönsamhet kring småskalig energiproduktion. - Svårigheter att nå effektiv samverkan kring biogasproduktion. - Hur få med näringslivet på bästa sätt? - Viss mättnad kring klimat- och energifrågan hos gemene man. Svårt att nå ut. Svårt att bryta vanor och beteendemönster. Miljömålsarbetets åtgärdsprogram är uppdelat i tre temaområden, klimat- och energi, hälsa i miljöarbetet och det hållbara landskapet. Tillsammans täcker de in samtliga 16 miljömål. I åtgärdsprogrammet för klimat- och energi har en övergripande prioritering gjort och åtgärdsarbetet har delats in i följande strategiska fokusområden: 1. Energieffektivisering 2. Energiproduktion 3. Transporter Utifrån fokusområdena har fem insatsområden pekats ut: - Strategiska åtgärder - Grön upphandling - Ökad energieffektivisering - Mer förnybar energi - Hållbara transporter Hållbar utveckling I dialogprocessen har problematiken kring målkonflikter lyfts fram som en stor utmaning. Hur görs prioriteringar när målkonflikter uppstår? Vi har begränsade resurser och behöver därmed prioritera rätt insatser för en hållbar utveckling. Vi behöver därför definiera vad hållbar utveckling innebär och tydliggöra målkonflikter för att kunna göra rätt prioriteringar. De tre dimensionerna inom hållbar utveckling ekonomisk, social och ekologisk behöver kopplas samman. Hållbar regional utveckling innebär att prioritera lösningar som ger synergieffekter mellan de ekonomiska, sociala och ekologiska perspektiven. Det behövs arbetssätt/modeller som möjliggör samhandling för en hållbar utveckling. För detta behövs bl.a. kommunikation över sektorsgränser samt nya verktyg och arbetsmetoder. 4 (8)

Problemen och utmaningarna inom miljöområdet kan delas in i tre områden. - Vad - Sakfrågorna, miljöfrågorna, miljöproblemen - Varför - Prioriteringar, gemensam målbild för hållbar utveckling - Hur - Arbetsmodeller, samhandling, ökat kunskapsläge för hållbar utveckling Resurser Miljöområdet har i dagsläget ett väl fungerande och inarbetat arbetssätt vad gäller målstyrning. Länsstyrelsen ska verka för att det generationsmål och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt för miljöarbetet nås. Detta innebär att Länsstyrelsen har i uppdrag att: - Samordna det regionala mål- och uppföljningsarbetet. - Utveckla, samordna och genomföra regionala åtgärdsprogram med bred förankring i länet för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. - Stödja kommunerna med underlag i deras arbete med generationsmålet och miljökvalitetsmålen. - Verka för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen får genomslag i den lokala och regionala samhällsplaneringen. - Samt bidra till att de beaktas i det regionala tillväxtarbetet. Skogsstyrelsen har också en utpekad roll inom detta område och ska verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling, samt samordna uppföljning, utvärdering och rapportering i fråga om miljökvalitetsmålet Levande skogar. Kommunerna och landstinget har styrande dokument med god koppling till de regionala målen. Flera kommuner bedömer resurserna som knappa och otillräckliga och det strategiska miljöarbetet handlar ofta om här och nu. Regionförbundet är ett samverkansorgan och har till uppgift att utarbeta och fastställa en regional utvecklingsstrategi och samordna insatser för länets utveckling. Samverkansorganet ska besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete samt upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur. Regionförbundet ska även årligen följa upp, utvärdera och redovisa det regionala utvecklingsarbetet. Regionförbundet har en rad olika uppdrag myndighetsuppdrag bl.a. kollektivtrafikmyndighet, samverkansuppdrag bl.a. miljö- och byggsamverkan, samordningsuppdrag bl.a. utbildningsuppdrag, främjaruppdrag marknadsföring och ägaruppdrag t.ex. Almi. Regionförbundet driver också på arbetet inom flera områden, t.ex. klimat- och energiområdet och har valt att skapa en regional klimatkommisson. Den är ett strategiskt viktigt verktyg i arbetet med att motverka klimatförändringarna. Den 5 (8)

erbjuder en plattform för allt klimat- och energiinriktat arbete som bedrivs i länet. Plattformen kan i framtiden utökas, så att den omfattar miljömålsarbetets alla delar. Det finns ett flertal regionala aktörer som är viktiga resurser inom detta område: Linnéuniversitet är en betydelsefull drivkraft i arbetet för ett hållbart samhälle genom utbildning, forskning och samverkan. Energikontor sydost, en medlemsorganisation för kommuner, landsting och regionförbund, vars ändamål är att kontinuerligt utveckla och stärka sydostregionens och medlemmarnas strategiska energi- och miljöarbete, med särskild tyngdpunkt på energieffektivisering och förnyelsebara bränslen. Energikontoret bedriver, sedan ett antal år, ett mycket viktigt arbete genom att tillföra projektmedel till regionen från både EU- som nationell nivå inom området energi- och klimat. Miljöresurs Linné, en medlemsorganisation vilken är en spjutspets inom miljöområdet, som just nu fokuserar kopplingen mellan klimat och mat. De har en unik kompetens inom livsmedelsområdet. Sustainable Småland är ett regionalt företagsnätverk med inriktning på kunskapsdelning och utveckling av innovativa och utmanande miljölösningar. Sustainable Småland har ett stort engagemang för att driva arbetet tillsammans med den offentliga sektorn för att uppnå visionen om Europas grönaste region. Utöver ovanstående finns en rad andra organisationer och föreningar som verkar inom klimat-, energi- och miljöområdet. Dessa olika aktörer och deras uppdrag tangerar och överlappar varandra och utmaningen här är målkonflikter, prioriteringar, vem gör dem och hur de vägs de in i arbetet mot en hållbar utveckling? Vilket arbetssätt behövs för att arbeta mer tvärsektoriellt för att se synergieffekter mellan de tre dimensionerna inom hållbar utveckling. Hur samhandlar vi? Vi behöver också hittar mer effektiva arbetssätt, med utgångspunkt i att vi är ett litet län - vilket både ger fördelar och medför begränsade resurser. Vi behöver göra intressentanalyser för att identifiera relevanta intressenter i arbetet för en hållbar regional utveckling. 6 (8)

Aktiviteter Utifrån ovanstående resonemang om att miljöområdets problem kan delas in i - Vad - Sakfrågorna, miljöfrågorna, miljöproblemen Varför - Prioriteringar, gemensam målbild för hållbar utveckling Hur - Arbetsmodeller, samhandling, ökat kunskapsläge för hållbar utveckling Ser vi att även de aktiviteter som krävs kan utgå ifrån dessa. Vad - Då miljöområdet har ett väl fungerande målstyrningssystem i miljömålsstrukturen, ser vi att vad-frågorna är väl bevakade. Regionala miljömål och åtgärdsprogram ger stöd och vägledning i arbetet. Varför - De strategiskt viktigaste aktiviteterna behöver fokusera prioriteringar i beslutsfattande och synliggöra målkonflikter, varför. Centralt är att se utifrån ett helhetsperspektiv för hållbar regional utveckling och att göra viktningar där målkonflikter uppstår. Sammanhangen och strukturerna behöver förtydligas. Hur de olika delområdena påverkar/bidrar till hållbar regional utveckling. Pusslet behöver läggas så att alla kan se sin pusselbit och utifrån roll/uppdrag bidra så effektivt som möjligt. Då behöver också målbilden vara tydlig - hur ser pusslets bild ut när det är klart?! Visionen för arbetet behöver bli tydlig och den behöver fyllas med innehåll. Arbetet behöver följas upp och strukturen bli tydlig kring hur styrande dokument hänger samman och hur fler-nivåstyrningen ser ut. Vad vill vi attrahera med? Den regionala utvecklingsstrategin är här ett nyckeldokument. Under RUS-processen behöver hållbarhet definieras, vad som avses och hur vi ska arbeta. Varje län måste komma fram till vilka frågor som är viktiga för regionen och sedan söka lösningar till dessa. Vägen dit utgör ett förändringsarbete där vissa moment och steg kommer att vara gemensamma och sektorsövergripande, t.ex. behovet av att definiera begrepp, hitta gemensamma perspektiv samt en gemensam vision och värdegrund för en hållbar regional utveckling. För detta behövs bl.a. kommunikation över sektorsgränser samt nya verktyg och metoder. Hur - Dialog är nyckeln, mellan nivåer, sektorer och aktörer och som litet län kan vi utveckla det till vår styrka! Gränssnittet mellan kommuner och andra organisationsformer är intressant att titta närmare på när vi utveckla tjänster. Att organisera och tillhandahålla tjänster på nya sätt som drivs av användarna/brukarna t.ex. i sociala företag. Detta kräver mod och miljöer som främjar en sådan förändring. Skapa transparens och synliggöra, vilket kan påverka medborgarens val. För att detta ska bli möjligt behövs en gemensam plattform skapas/tydliggöras för länets miljöarbete. Klimatkommissionen är en bra utgångspunkt och kan på sikt bli den gemensamma utgångspunkt som gör att vi når långt. Hållbar regional utveckling innebär att prioritera lösningar som ger synergieffekter mellan, de ekonomiska, sociala 7 (8)

och ekologiska perspektiven. Det innebär arbete både på kort och på lång sikt. På kort sikt fastställa arbetsmodeller som möjliggör samhandling för en hållbar utveckling. På lång sikt - ett synsätt som innebär möjligheter till långsiktiga investeringar för en hållbar utveckling. Resultat Målet för det regionala miljöarbetet är att uppnå de regionala miljömålen och därigenom bidra till den nationella målsättningen för Sveriges miljöpolitik - att vi ska kunna lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Genom att formulera ett gemensamt perspektiv för hållbar utveckling i RUS kan ovanstående resonemang kring problemområdet vad, hur och varför ytterligare konkretiseras. Vad För miljöområdet vet vi väl vad som behöver göras för att nå miljömålen. Men vi har begränsade resurser och behöver därför prioritera för att hitta de mest effektiva vägarna mot hållbar utveckling. Det finns även målkonflikter inom miljöarbetet vilka behöver belysas och speglas mot en prioritering. Resultat - Genom miljömåls arbetet kan vi presentera en bild av vad som behöver göras regionalt för att uppnå de regionala miljömålen. Varför - Vi behöver prioritera lösningar som ger synergieffekter mellan, de ekonomiska, sociala och ekologiska perspektiven. Resultat Utifrån en gemensam vision/målbild i RUS sker prioriteringar i riktning mot en hållbar utveckling. Målkonflikter belyses och prioriteringar sker utifrån målbilden om en hållbar regional utveckling. Hur Utifrån en gemensam målbild skapas de arenor/arbetsmetoder som bäst möter behoven. Förtrogenhet med spelreglerna och med den arena man uppträder på är avgörande för om aktörerna kan känna sig trygga och delaktiga. Organiseringen av arbetet påverkar i sak vilka frågor som har potential att få utrymme. Det är uppenbart att ett förändringsarbete för hållbar utveckling tar tid och kräver resurser. Det innebär arbete både på kort och på lång sikt. Resultat - På kort sikt, fastställa arbetsmodeller som möjliggör samhandling för en hållbar utveckling. På lång sikt, ett synsätt som innebär möjligheter till långsiktiga investeringar för en hållbar regional utveckling. 8 (8)