Det går utför med naturvården i skogen! Exempelsamling. Version September 2004. OBS: Nytillkomna exempel står sist på listan!

Det går utför med naturvården i skogen! Exempelsamling. Version September 2004. OBS: Nytillkomna exempel står sist på listan! Då nödropen från skogsnaturen under slutet av 1990-talet fortsatte och myndigheternas och markägarnas insatser för att hejda sågen för att skydda vilda växter och djur inte gav tillräckligt resultat, blev det nödvändigt att åter försöka få upp frågan om naturvård i skogen på den politiska dagordningen. Därför har vi inom Nätverket för Naturvård i Svensk Skog och Naturskyddsföreningens Skogsnätverk (NS) samlat färska exempel på dålig naturvård i skogen som beror på okunnighet, omdömeslöshet, missförstånd, bristfällig myndighetsutövning, brist på pengar inom myndigheterna, markägarnas bristande vilja eller på ren girighet. Exemplen talar sitt eget språk och understyrker behovet av en ökad uppmärksamhet på denna fråga hos alla aktörer: Allmänhet, Riksdag, Regering, Myndigheter, Universitet och Markägare. Tillräckliga skogsarealer med tillräckligt höga naturvärden måste omgående undantas från brukning eller brukas för att tillgodose naturvärdena, annars kommer det svenska miljömålet i skogen aldrig att kunna nås. Nu är det naturvärdena i skogen som är hotade. För 100 år sedan var det allmogen, som Jonas Stadling skrev om. Hans programförklaring här nedan kan tjäna som en förebild för oss som i dag försöker föra naturens talan mot mänsklig girighet. Det har icke ingått i vår plan att inlåta oss på allmänna förhållanden, innan vi samlat och framstält enskilta fakta i tillräcklig mängd för att därur kunna draga allmängiltiga slutsatser. Vi hafva trott detta sätt att gå till väga vara att behandla frågan objektivt. Om vi, trots vår sträfvan att samla tillförlitliga uppgifter, skulle råka att begå något ofrivilligt misstag i fråga om fakta, skola vi genast rätta dem, så snart de tydligt bevisats. Om vår framställning af färska intryck, erhållna på ort och ställe af för oss nya och upprörande sakförhållanden, antagit en mindre ljus färg än vissa artiklar, som stått att läsa i en del tidningar rörande samma ämne, torde detta delvis finna sin förklaring af den olika syn på tingen som man får då man ständigt rör sig på skådeplatsen för folkets ojämna kamp mot en öfvermakt, som hotar att förvandla det till proletärer, och den som kan öppna sig för en då man laborerar med stora siffror vid sitt skrifbord på sin kammare, eller under resonemanger vid ett festligt lag. (Jonas Stadling: Vår Irländska fråga, 1894, om bolagens övertagande av den norrländska skogen) Fler gammelskogar faller än de som undantas från skogsbruk genom reservatbildning. I nedanstående text förekommer ofta följande förkortningar: FSC = Forest Stewardship Council, Lst = Länsstyrelsen, NB = nyckelbiotop, NR = naturreservat, SFV = Statens Fastighetsverk, SGS = en certifierare i FSC-systemet, SKS = Skogsstyrelsen, SNF = Svenska Naturskyddsföreningen, SNV = Statens Naturvårdsverk, SVS = Skogsvårdsstyrelsen. Skogsbolagens namn förkortas som följer: Assi, SCA, Holmen, Stora, Korsnäs, Södra Uppgiftslämnarna är: AD = Anders Delin, AG = Anders Gustafsson, AJ = Anders Janols, AV = Annika Varghans, BA = Bert Andersson, BF = Bosse Forsling, BH = Bo Henriksson, BM = Björn Mildh, BO = Bengt Oldhammer, BP = Bengt Pettersson, Fb = Fältbiologerna, GE = Gunnar Ersare, GR = Göran Rönning, HS = Hans Sundström, JB = Jan Brenander, JOG = Jan-Olov Granberg, KW = Kent Westlund, LD = Leif Danielsson, MA = Michael Andersson, ME = Malte Edman, MK = Mats Karström, MN = Michael Nilsson, MW = Mats Williamsson, NG = Nicklas Gustavsson, PJ = Pär Johansson, PL = Per Löfgren, PN = Patrik Nygren, PW =

Pontus Wallén, RL = Rolf Lundqvist, SD = Steve Daurer, SK = Sebastian Kirppu, SO = Stefan Olander, TJ = Tomas Johansson, UB = Uno Björkman, US = Uno Skog. Exempel på att det går utför med naturvården i skogen: 1. Under åren 1990 2000 har Sveaskog och SFV inte skyddat en enda av de skogar som Steget Före-gruppen i Jokkmokk har avgränsat. Staten är inte intresserad av frågan (MK). 2. SFV avverkade 1998 minst 30 st. 500-åriga tallar i Vuojat, Jokkmokk (MK). 3. Hösten 1999 förstörde Vägverket en älvnära granskog med trådbrosklav och ett stort antal andra rödlistade arter vid Anderviksudden 5 km SO Vuollerim. Vägverket grävde utan tillstånd från markägaren SCA ett mer än 50 m långt och 1,5 m djupt dike och avverkade flera stora granar samt forlade bort flera lågor. På två av träden växte trådbrosklav. På lågorna fanns rosenticka och rynkskinn. Den aktuella skogen finns beskriven i SNV:s rapport 4692 och i skriften Pärlor i norr, utgiven av SCA med avsikt att skydda dessa skogar. Vägverket har efter kritik gått med på att försöka restaurera den förstörda skogen, ett omfattande och kostsamt arbete (MK). 4. Allmänningarna i Norrbotten har urskog kvar. Fortfarande 2002 är en tredjedel till en fjärdedel av den skog de avverkar urskog eller nyckelbiotop (MK). 5. Omkring 1999 avverkades en skog med NB-kvalité 3 km OSO Björkliden i Arjeplog, koord. 73095 15728. Arealen var 14 ha och den innehöll grannaturskog med träd upp till 300 års ålder och rosenticka, gränsticka, harticka, ostticka, rynkskinn och tretåig hackspett (MW). 6. Omkring 1999 avverkades en skog med NB-kvalité vid Långsjön, 3 km S om Norra Bergnäs, koord. 73648 16085. Det var en naturskog som gränsade till Långsjön-Gåbreks NR. Där fanns knottrig blåslav, sotlav, gränsticka och rosenticka (MW). 7. Omkring 1999 avverkades en skog med NB-kvalité, Dårestjavelk, 9 km SSO Båtsjaur i Arjeplog, koord. 73208 15753. Skogen innehöll mycket gamla tallar, knottrig blåslav och rynkskinn (MW). 8. Den 12 okt. 1998 kom polisen till Arvliden, V om Sorsele, för att bryta blockaden mot avverkning av ett område med gammelskog med minst 7 rödlistade arter. SFV avverkade området strax därefter (PW). 9. Flera tjäderlekplatser i Lycksele har avverkats av Assi (PN) 10. Många hyggen som Assi har gjort i Lycksele under 2000 2001 uppfyller inte de krav som ställs enligt FSC (PN). 11. SVS har 2001 planerat ett hygge åt Assi i Lycksele utan hänsyn till naturvärdena. Två områden med NB-kvalitet ingick i den areal som man planerade att avverka. I dessa fanns rosenticka, stjärntagging, brunpudrad nållav, stor aspticka och doftticka (PN). 12. SFV har nyligen brutit väg in i skogen på nedre delen av Storberget, i sluttningen mot Skikkisjön, 4 mil N om Vilhelmina, och avser att där avverka, troligen vintern 2001-2002. De fyra områden, vardera c:a 15 ha stort, som har avverkningsanmälts, hyser 14, 13, 10 resp. 10 rödlistade arter. Planerna diskuterades vid exkursion i sept. 2000 och inte ens Mikael Norén vid SKS stödde bedömningen att samtliga områden var NB (PW). 13. SFV planerade 1998 att avverka 35 ha av totalt 100 ha i Lapprutan, Risbäck, Dorotea. Fältbiologernas hittade där 15 rödlistade arter, vilket ledde till att SVS klassade delar av skogen som NB och förmådde SFV att backa från planerna (PW). 14. I Bastunäsfjäll, norra Jämtland, 3 mil V om Risbäck, har väg omkr. 2000 dragits genom fjällnära granurskog. Ett naturskogsområde intill vägen, med 8 rödlistade arter, avverkades omkr. 1998-99 (PW). 15. I Matsorliden, avd. 18, fyra mil VNV Sorsele, har SFV omkr. 2000 avverkningsanmält tre områden. De hyser 15, 8 resp. 4 rödlistade arter. (PW). 16. I Matsorliden, avd. 17, fyra mil VNV Sorsele, har Fastighetsverket omkr. 2000 avverkningsanmält skog som delvis är urskogsartad och innehåller 12 rödlistade arter (PW). 17. I nov. 1998 upptäcktes att Assis malådistrikt hade avverkat ett träd med kungsörnsbo vid Risliden, Norsjö (Norra Västerbotten 24 nov.) 18. Vintern 2000-2001 avverkade Allmänningen i Arvidsjaur en 200-årig skog med många rödlistade arter. Länsstyrelsen bedömde att den inte kvalificerade sig för reservatbildning därför att den innehöll några stubbar efter husbehovsavverkning (SD). 19. Skogsområdet Dubblabergen i Arvidsjaur har så höga naturvärden att SNV kommer att lösa in 2/3 av det som naturreservat. Återstående 1/3 (på Storberget och Färskberget) vill man inte ta med därför att det har olämplig form (långsmal). SNV vill att Assi skyddar denna del på egen bekostnad. Assi har avverkningsanmält, SVS har inte haft invändningar. Assi försöker övertyga sin certifierare (Roland Offrell) om att området inte har höga naturvärden genom att köpa in experter till ett fältbesök i sommar. Sommaren 2001 har emellertid följande rödlistade arter påträffats: doftskinn, rynkskinn, doftticka, harticka, blackticka, gräddporing, rosenticka, skrovellav, brunpudrad nållav, rödbrun blekspik, knottrig blåslav. Området är urskogslikt med träd på 250-300 års ålder. I nov. 2001, efter många påtryckningar, lämnade Assi över ärendet till Länsstyrelsen för ev. reservatbildning. (SD, AD). 20. I mars 2001 visade Assi Arvidsjaur sina NB för SNF. Det visade sig att de flesta var slumpmässigt utlagda och dåligt inventerade (SD). 21. I maj 2001 avverkade Assi på Malberget N om Lauker i Arvidsjaur. Man gjorde 1 m djupa hjulspår på 3 ha yta. Man avverkade en NB med rosenticka. Man sparade mindre än 10 träd per ha, man lämnade inte tillräckliga kantzoner. Händelsen är anmäld till SGS, som den 26 juni 2001 också klassade det avverkade området som NB (TJ) 22. I maj 2001 ringde chefen för SVS i Arvidsjaur upp TJ, sekreterare i SNF och sade att han hade hört att TJ var kritisk mot vissa avverkningar. Han hade inget annat ärende. TJ uppfattar det som ett förtäckt hot. (TJ). 23.Vid Åkkumtjärn 1 mil N om Dartsel har Assi en 15 ha stor naturskog omgiven av hyggen och contortaplanteringar. Där finns granar upp till 250 års ålder och tallar upp till 300 med upp till 60 cm diameter. Där finns spridda arter som gräddporing, rosenticka, doftskinn, ullticka, harticka, knottrig blåslav. Assi ville inte klassa denna skog som NB utan planerade att avverka den. Efter starka påtryckningar 27 juni 2001 och lovade man avstå (TJ, PN). 24. Vid Majaliden, 6 km N om Pjesker i Arvidsjaur har Assi nyligen i samband med avverkning kört sönder ett 20 ha stort område med 50-80 cm djupa körspår (TJ). 25. Vid Piteälven ovan Trollforsen, 7 km V Akkajaure hade Anna Labba sin stuga. Tidigare hade bolaget vid avverkning lämnat en flera hundra meter bred zon av skog kring stugan. 2001 planerar Assi avverka fram till 10-20 m från stugan (TJ). 26. På Garteberget i Arvidsjaur planerar Assi sommaren 2001 att avverka ett skogsområde nära byn med tjäderlek och stora rekreationsvärden för lokalbefolkningen, trots skriftlig protest från 70 bybor. Endast 25 ha tänker man undanta (TJ) 27. Assi avverkade 2001 vid vägen mellan Piteå och Koler, koord. 727492 171182, en av de sista gammelskogarna i trakten, ett tiotal hektar med 140-årig tall. Nittio procent av sälgarna avverkades och 80 % av asparna. Bara ett par äldre björkar lämnades (AD) 28. Assi avverkade 2001 tjäderlek och fiskgjusbo vid Skellefteälven, koord. 72632 16294 (AG)

29. Sveaskog avverkade i aug. 2001 en tjäderlekplats på södra delen av Luspeberget, 1 mil SO Storuman, koord. 72214 15541. Leken var känd av förra markägaren Assi och av SVS (AG) 30. Assi planerar i aug. 2001 avverka ännu en tjäderlekplats, koordinater 72583 16451 (AG) 31. Hösten 1999 avverkades en gammal tallskog med rikligt med 300-åriga tallar norr om Storavan på Arjeplogs allmänning. Även torrakor avverkades (US). 32. 2001 avverkade Assi gammelskog (en av de sista i trakten) vid Manjärvliden, koord. 72749 17118, med 140-årig tall. 80 % av sälg och asp och nästan all björk avverkades (AD) 33. Assi avverkade under 1999-2000 på sex ställen i trakten kring V. Och Ö. Dorisberget, mellan Piteå och Arvidsjaur. Inget av de sex hyggena uppfyllde FSC-standarden och företaget fick en allvarlig anmärkning från certifieraren, SGS (BM) 34. Assi avverkade sommaren 2000 på västra sidan av berget Horngubben mellan Piteå och Arvidsjaur ett femtiotal tallar i åldrarna 250-300 år, en del med brandljud, samtliga naturvärdesträd, som enligt FSC-standarden borde ha lämnats (BM) 35. Natura 2000-området Finnträsk, Piteå, avverkades delvis 6 mars 2001. Efter omfattande diskussioner i olika grupperingar erkände SCA 17 maj 2001 att de hade brutit mot FSC-reglerna vid denna avverkning (BM) 36. I maj-juni 2000 avverkade Assi mellan Boden och Älvsbyn en tall med kungsörnsbo i en fröträdställning. Även utan kungsörnsbo borde den ha varit kvar som naturvärdesträd. Chefen på Assi hade informerats om boet 1999 (BM) 37. Vårvintern 2001 avverkade Assi 15 ha kraftig tallskog på höjden strax NO om vägen mot Flötuträsk, c:a 2 km från vägen mellan Piteå och Arvidsjaur, nära Åbyälven, koord. 72568 17239. Kalytorna bryter mot FSC-standarden. Endast en liten trädgrupp har sparats, bestående av 4 klena granar, varav 2 som högstubbar, 1 klen björk och 2 klena tallar. Endast ett fåtal vuxna evighetsträd har lämnats. Den lämnade kantzonen med ungträd mot ett kärrdike kompenserar inte för bristerna i hänsyn på resten av avverkningsytan. Certifieraren SGS har bekräftat regelbrottet (BM) 38. Nyligen (2000-2001?) avverkade Assi på Lillforsberget, Flötuträsk utan tillräcklig hänsyn till FSC-reglerna, med för stor kalyta, för få och för klena sparade träd. Certifieraren, SGS, har bekräftat regelbrottet (BM) 39. Vårvintern 2001 avverkade Assi vid Teugervägen, koordinater 72832 17275, utan tillräcklig hänsyn till FSC-reglerna. Certifieraren, SGS, har bekräftat regelbrottet (BM) 40. Nyligen (2000-2001?) avverkade Assi vid Djupträsk, koordinater 72901 17234, utan tillräcklig hänsyn till FSC-reglerna, med för klena sparade träd. Även grova tallar med brandljud och röta avverkades. Certifieraren, SGS, har bekräftat regelbrottet (BM) 41. Assi avverkade vårvintern 2000 trettio ha välvuxen tallskog på Kutulidens NO-sluttning, 8 km N om Koler, Piteå, utan tillräcklig hänsyn till FSC-kriterierna. Tjugofem hektar är kala så när som på några få minimala träd -grupper. Hygget gränsar i SO till en lika kal 5-årig plantskog och i NV till en några år äldre plantskog. Inga hänsynsytor har lämnats. Alla naturvärdesträd, inklusive stående död ved har avverkats (BM) 42. Omkring årsskiftet 1999/2000 avverkade Assi 25 ha skog vid Ramtjärnsvägen, 8 km N om Koler. Mot skogsbilvägen i NO har en bård av glest ställda träd sparats, f.ö. är hygget i det närmaste kalavverkat. Alla naturvärdesträd och evighetsträd är avverkade (BM) 43. Våren 2001 avverkade Assi c:a 20 ha på Hästliden, 1,7 km längs Stenmyrvägen, 3 km N om Flötuträsk. Alla grova träd av ekonomiskt värde, inklusive majoriteten av de potentiella naturvärdesträden har avverkats. Endast få äldre tallar, en vuxen björk, en grov asp och några sälgar har lämnats (BM) 44. Den 2 okt. 2001 avverkade AssiDomän gammelskog med asp och sälg och med stiftgelélav och småflikig brosklav vid Fluggtjärn i Rosforsskogen, Piteå, koordinater 72871 17592 (AD) 45. År 1997 i Skellefteå kommun befanns 2,8 % av den produktiva skogen ha så höga naturvärden att den borde tas undan från skogsbruk. Andelen skyddad skog var då 0,48 %. I slutet av 2000 har 400 ha av de tänkta reservatskogarna avverkats, medan bara 240 ha har fått skydd. Andelen skyddad skog har ökat till 0,55 % (PN) 46. På Storsandberget i södra delen av Arvidsjaur finns ett 260 ha stort naturskogsområde på 600 m. höjd över havet. Där finns granskog med arter som lapp- och ostticka men också tallskog, där 250 350 åriga tallar dominerar, men där det också finns kvar urskogstallar, som aldrig blev avverkade under dimensionsavverkningarna. De grövsta är 85 cm i diameter i brösthöjd. 1999 drog Assi väg för att avverka där. SVS hade givit tillstånd. Bolaget hade missat området i sin nyckelbiotopinventering (PN) 47. Vid avverkning intill bäckar i Skellefteå lämnas regelbundet bara en några meter bred remsa av skog. Undantagsvis lämnas upp till en trädlängds bredd (PN) 48. I juli 2001 avverkningsanmälde Holmen några hektar äldre barrskog på fastigheten Stavvattensskälen 1:15(2) i Vallen, Skellefteå. Skogen har nyckelbiotopkaraktär, träd kring 150 170 års ålder, spridda lågor och ullticka. Skogen är en av de mycket få skogar som har naturskogskvalitéer kring Stavvattnet. Den ligger i mellanbygden, där bara 0,2 % av skogen är undantagen från skogsbruk (PN) 49. 1999 avverkade Holmen 5 ha av en grov gammal naturskog på östra sluttningen av Harakälen i sydligaste delen av Skellefte kommun. Den var i kommunens rapport om skogar med höga naturvärden klassad i klass 3 och innehöll rikligt med rosenticka, samt ullticka, stor aspticka och violettgrå tagellav. Minst 8 av de avverkade granarna var över 200 år, en var 212 år gammal. Hygget uppfyller inte kraven enligt FSC (PN) 50. I jan. 1999 avverkade Holmen 15 ha, en av regionens äldsta tallskogar, 1 mil V om Burträsk, på fastigheten Burträsk-Brattliden 2:1. Sex 200-åriga tallar och 3 tallar över 200 år, den äldsta 248 år, avverkades. Hygget fyller inte kraven enligt FSC (PN) 51. Assi avverkade efter juni 2000 6,5 ha gammal skog i Skellefteå, söder om Burträsk, öster om Göksjön, på fastigheten Vitsidan 2:1. Enligt SVS fanns ett fiskgjusbo i området. Inget risbo kunde upptäckas i sept. 2001. Flera avverkade tallar och granar var ca 180 år gamla. Endast tre grova tallar och en mycket gammal sälg lämnades. På hygget finns många grova granlågor. Avverkningen strider mot FSCnormen (PN) 52. Holmen avverkade hösten 2001 15 ha på Degernäs 3:1, inklusive en NB med tallar omkring 250 år (en 300) och granar kring 200, med rosenticka, rynkskinn och ullticka (PN) 53. Assi avverkade omkr. 2001 6 ha på Rislandet 2:1, några km V om Burträsk, utan tillräcklig hänsyn. Bara 20 evighetsträd har lämnats i stället för föreskrivna 64. I beståndet fanns 150-årig tall och gran men inget så gammalt träd har lämnats (PN) 54. SCA avverkade hösten 2001 28 ha kring Römmen, S om Byske, 1-2 km V om väg E 4. 50 evighetsträd har lämnats i stället för föreskrivna 280. Lämnade trädgrupper innehåller endast ung klen skog. En drygt 250-årig tall har avverkats och många över 150 år (PN) 55. SCA avverkade någon gång under 1999-2001 11 ha SV om Rösnästräsket, V om Furuögrund. Många tallar över 200 år har avverkats, en 250 år gammal. Endast tre tallar i ålder kring 180 år har lämnats (PN) 56. Den 1 okt. 2001 hade Holmen avverkningsplanerat 25 vid Bådagrundsvägen, Sörmjöle, Umeå, koord. 70655 17060. Det är en äldre skiktad granskog med fuktiga delar, med rikligt med torrgranar och rätt rikligt med lågor. Där påträffades rosenporing och harticka. Området borde klassas som NB och undantas från avverkning (PL) 57. Graninge avverkade vintern 2000-2001 gammal tall med fiskgjusbo intill skogsbilväg vid Stor-Degersjön, Örnsköldsvik (US) 58. Holmen avverkade sensommaren 2000 ett restbestånd på 4 ha intill en bäck i Örnsköldsvik. I beståndet fanns ett kungsörnsbo. Holmen visste att där fanns ett rovfågelbo (US)

59. Örnsköldsviks kommun avverkade i april 2001 4 ha lövsumpskog intill riksintresset Moälven. Den var delvis klassad som NB. Motivet var att anlägga golfbana (US) 60. I Härnösand avverkas nyckelbiotoper 2001. SVS åker inte ens ut för att kontrollera (HS) 61. Sveaskog har 2001 avverkningsanmält en skog på Haverö-viken 2:45, 20 ha granskog med rikligt med grov asp och nio rödlistade arter (Fb) 62. Sveaskog har 2001 avverkningsanmält, och delvis avverkat, en skog på Örasjön 1:1, avd. 390, med tre rödlistade arter (Fb) 63. Kalkbarrskogar i Jämtland mellan 5 och 25 ha i bl.a. Jämtland är för stora för SVS och anses för små av SNV, d.v.s. svåra att skydda då större objekt prioriteras. De riskerar att vara avverkade innan de fått skydd (BP) 64. SCA går 2001 i Jämtlands län emot Länsstyrelsens Natura 2000-förslag. Nobbade områden innehåller såväl arter som habitat, vilka enligt EU s habitatdirektiv ska garanteras gynnsam bevarandestatus. De är också väl kvalificerade som NB (BP) 65. SCA lämnar inte ut uppgifter om sina NB till Länsstyrelsen i Jämtlands län (BP) 66. SCA avverkade våren 1999 ett eget hänsynsområde vid Älgsjöberget i Berg. Det var extremt rikt på sälg. Blackticka och storgröe hittades efter avverkningen. De flesta sälgar avverkades och kördes ned. Djupa körspår (BP) 67. Privat markägare avverkade våren 1999 utan avverkningsanmälan och utan hänsyn 4 ha, delvis NB vid Smedsåsen i Krokom. Där fanns örtrik skog vid lekbäck för harr (BP) 68. Av misstag avverkade Holmen vintern 2000-2001 4,5 ha av en drygt 20 ha stor NB S om Föllinge. Intilliggande område hade avverkningsanmälts, inte det avverkade (BP) 69. Sveaskog har avverkningsanmält en skog på Tunvången 3:1 i Jämtland, 3 ha med fem rödlistade arter (Fb) 70. Sveaskog har 2001 avv-anmält 4 ha på Bringelhögen 6:1, med sju rödlistade arter (Fb) 71. Sveaskog har 2000(?) avverkat 41 ha på Vattviken 2:15, med sex rödlistade arter (Fb) 72. Sveaskog har 2000(?) avverkat 10 ha på Rätansbyn 2:1, med tre rödlistade arter (Fb) 73. Sveaskog har avv-anmält en skog på Tunvången 3:1, avd. 730, med två rödlistade arter (Fb) 74. Sveaskog planerar 2001gallring på 10 ha på Rätansbyn 2:1, med fem rödlistade arter (Fb) 75. Sveaskog har avv-anmält skog på Söre 2:20, Handogsbodarna, med två rödlistade arter (Fb) 76. Sveaskog har 2001 avv-anmält 5 ha på Gallhammar 4:1, med fem rödlistade arter (Fb) 77. Sveaskog har nyligen (2000-2001)avverkat 12 ha på Rätansbyn 2:1, avd. 160, 170, med tall upp till 210 år och två rödlistade arter (Fb) 78. SCA har under de senaste åren gjort kalhyggen i Åsarna, Berg, Jämtland, som är lika dåliga som de som gjordes för 10 år sedan. De trädgrupper som har sparats är oftast smala smågranar utan biologiskt värde, någon gång en enstaka grov gammal tall (GR) 79. Sveaskog avverkade 1999-2000 5 ha gammal skog, gränsande till Ensjölokarnas NR, Ramsjö. Den ingick i en av Lst planerad utvidgning av NR, vilket bolaget visste. Inom det avverkade området fanns ett flertal nyckelelement och minst en rödlistad art, stiftgelélav (AD) 80. Väg byggdes av privatskogsbrukare i september 1998 in i skog med långskägg på Älvåsen, Hassela, Nordanstig (RL) 81. Stora bröt 1998 väg in i väglöst land med stor andel skog med höga naturvärden väster om sjön Rossen i Järvsö, Ljusdal. Vid inventering fann Lst den ytterst sällsynta koltickan i området. En del av området planeras bli NR, dock 2000 ej den del där koltickan finns (AD) 82. Avverkningsanmälan har 1999 lämnats för ett område med sötgräs och långskägg vid Storåsen, Forsa, Hudiksvall (AD) 83. Hösten 2000 avverkade kyrkan en lokal för gul taggsvamp i granskog på Arbrå prästbord 1:1, Bollnäs (ME) 84. Sommaren 1998 avverkade Stora alldeles i närheten av en unik anläggning i skogen, en konstutställning, kultplats eller tillhåll för urskogens från övriga skogar bortdrivna väsen, vid Sågtjärn i Ljusne. Upphovsmannen, som hållit på i 51 år, reagerade med sorg. Varje anständig skogsägare borde ha hållit sig på kilometers avstånd från detta sanktuarium (AD) 85. Hösten 1999 var Rundvirke AB beredd att köpa virket från en stor NB i Sjuberget, Alfta, på fastigheten Gäddvik 9:6 (AD) 86. 1999 2000 avverkades en fröträdställning i Flästa, Arbrå, Bollnäs utan att ett enda träd blev kvar, trots den länge accepterade regeln att lämna åtminstone några Evighetsträd (AD) 87. Evald Larssons Efterträdare har 2001 avverkningsanmält gammelskog på fastigheten Hertsjö 5:12, på Tjuvberget, Bollnäs. Stora delar av skogen är av NB-karaktär, med rikligt med rosenticka, med skinnporing, ostticka, rynkskinn och gropticka (ME, AD) 88. På Grytaberget 2 mil norr om Edsbyn, ett av Ovanåkers kommuns sista större sammanhängande gammelskogsområden, tillämpar Korsnäs sedan flera år taktiken att hugga en bit här och en där. Områdets naturvärden minskas därigenom gradvis och det småningom kommande reservatet blir mycket mindre än det från början tänkta på 800 hektar (BH, AD) 89. När Tunderåsens NR bildades 2001 i Alfta, Ovanåker, prutades 30 % på arealen på grund av brist på pengar. Den bortprutade delen innehöll också rödlistade arter. (AD) # Stora gjorde 2000 en våldsam markberedning i tallhed vid Lortslogen, Alfta Finnskog, Ovanåker. Området är klassat som riksintresse för den geologiska naturvården (SO) 90. Ägaren till Gundbo 5:3 i Alfta avverkade år 1999 en c:a 5-10 ha stor NB på NO-sluttningen av Skålsjöboåsen, koord. 6780 1501. Det var skog med senväxt gammal gran, asp och sälg, lågor och violettgrå tagellav, skrovellav, brunpudrad nållav och rosenticka (SO) 91. Avverkning planerades 1999 i skog med flera rödlistade arter, bl.a. gräddticka (Perenniporia subacida, NT) på kyrkans mark Hanebo prästbol 1:1, Bollnäs (AD) 92. Väg har 1999 dragits utan tillstånd genom ett av Storas hänsynsområden på Långnäsudden, Bergvik, Söderhamn (KW, BF) 93. Våren 1998 avverkades privatskog på och omkring en källa i Hamnäs, Skog, Söderhamn, trots att dess naturvärden med bl.a. blå säckmossa och sumpsidenmossa var kända (KW, GE) 94. Våren 2001 avverkades en del av ett område med höga naturvärden enligt SVS på Lingbo 5:13, Ockelbo, SO om Stormossen, med gråspett och småflikig brosklav (BF, AD) 95. År 2000 avverkades hälften av en stor NB på Fallet 11:1 i Lingbo efter ingående diskussioner mellan markägare, Mellanskog, Lst och SVS. Det fanns inte pengar för att skydda den avverkade delen där det fanns stor aspticka, aspgelélav och asphättemossa (AD) 96. Åren 2000-2001 planerar Korsnäs en avverkning på Östby 7:55 i Ockelbo, 2 km V om Råhällan. Här bandar man av virkesfattiga sumphål men avser avverka grövre asp- och granskog med NB-karaktär där det finns stor aspticka, gropticka och asphättemossa (AD) 97. Den 15 okt. 2001 började Stora avverka skog med 250-årig tall, 170-årig gran, trädbasdynlav och flera signalarter på Järbo 3:26 i Sandviken, koord. 67360 15493. Området hade NB-kvalitet. Avverkningen avbröts efter påpekande från ideell naturvård, men fullföljdes senare under vintern utom på en mindre del (AD) 98. I sept. okt. 2001 avverkade Stora en rotpost på c:a 5 ha på Järbo 3:26, koord. 67366 15496. I området fanns gammal tall och gran, men inte en enda gammal tall lämnades (AD)

99. Våren 2000 avverkade en markägare vid Fängsjön i Österfärnebo, Sandviken, avsiktligt en lokal för strandskinnlav för att förhindra reservatbildning. Han lyckades (AD) 100. Vårvintern 1998 avverkade Mellanskog 5 ha av en NB på 45 ha på Berg 6:8 i Hedesunda, Gävle. Mellanskogs sakkunnige, Börje Drakenberg, hade nedklassat denna del av NB utan medgivande av SVS. På den avverkade delen fanns liten hornflikmossa och kandelabersvamp och nära gränsen till hygget blackticka (AD) 101. Två månader efter att Skogsägarrörelsen presenterade sin nyckelbiotopspolicy, 19 aug. 1998, inlämnade markägaren på Berg 5:8 i Hedesunda, Gävle, avverkningsanmälan på sin egen NB på 44 ha. Markägaren var anställd vid Norrskog, en av de föreningar, som har undertecknat nyckelbiotopspolicyn (AD) 102. I april 1998 avverkade Gävle golfklubb 150 st. tallar i åldern 170-200 år (AD) 103. Assi gallrade hösten 2000 den bästa tjäderlekplatsen i Hofors kommun (AD) 104. Stora avverkade hösten 2000 en naturgranskog NO om sjön Hyn, Svartnäs med rikligt med gamla brandspår och med slaguggla, varglav och aspgelélav (NG) 105. Vid NB-inventeringen i Sotaskär, Torsåker, påträffades aspfjädermossa och 2 ha där denna art fanns avgränsades som NB. Intilliggande 15 ha med kandelabersvamp, asphättemossa och läderlappslav fick trots dessa arter inte NB-status (NG) 106. Sveaskog har 2001 avverkningsanmält 3 ha på kronoparken Gröveldalen 2:33, avd. 140, med fyra rödlistade arter (Fb) 107. Sveaskog har 2001 avverkningsanmält en skog på kronoparken Gröveldalen 2:33, avd. 170, 6 ha med tre rödlistade arter (Fb) 108. Sveaskog har 2001 avverkningsanmält en skog på kronoparken Gröveldalen 2:33, avd. 2070, 1250, 12 ha med många mycket gamla tallar och två rödlistade arter (Fb) 109. Sveaskog har 2001 avverkningsanmält en skog på kronoparken Östra Fjäten, avd. 540, 18 ha med sju rödlistade arter (Fb) 110. Sveaskog har 2001 avverkningsanmält en skog på kronoparken Östra fjäten 1:3, avd. 530, med två rödlistade arter (Fb) 111. Orsa Besparingsskog planerade hösten 2000 avverkning av delar av ett 500 ha stort naturskogsparti kring Stora Sundsjöberget och drog vägar dit. Området blev efter protester från ideell naturvård och Lst i okt. 2001 NR (BA, AD) 112. Sveaskog avverkade i början av 1999 många 200-300 år gamla träd med brandljud vid Eksjöberget V om Idre, i fjällnära skog. Roland Offrell, SGS godkände avverkningen (RL) 113. Korsnäs avverkade flerhundraårig granskog i fjällnära område i Gördalen 1999 (RL) 114. Den 10 april 2001 planerade Korsnäs att avverka 6 ha av ett 10 ha stort tjäderleksområde under pågående lek söder om Gördalsvägen, nära dess avtag från Idrevägen. Avverkningen är en del av en 53 ha stor avverkning i äldre tallskog, genomförd 20 april 2001 (RL) 115. Sveaskog gör 2000 stora ansträngningar för att få avverka fjällnära skog på Blocktjärnsåsen norr om Fulufjället. Företaget bjuder skogsbiologer dit och försöker övertyga dem om det lämpliga i att avverka. Biologerna sade nej. Sveaskog forsätter genom att bjuda in till FSC-exkursion (RL) 116. Sveaskog har 2001 avverkningsanmält en skog i Idre, Knittvägen 730, med fyra rödlistade arter (Fb) 117. Sveaskog har 2001 avverkningsanmält fjällnära tallskog i Idre, Knittvägen 390 (Fb) 118. Sveaskog har 2001 avverkningsanmält en skog i Idre, Knittvägen 2340, 16 ha med tre rödlistade arter (Fb) 119. Sveaskog har 2001 avverkningsanmält en skog på Östra Fjäten 1:36, Svartåsen avd. 400, 5 ha med tre rödlistade arter (Fb) 120. Korsnäs avverkar i mars 2001 vid Tomtkölen i NV hörnet av Vansbro myrholmar och myrnära skog med de äldsta tallarna i Vansbro, med varglav och fiskgjusebo. Man lämnade inga kantzoner mot myr (JOG) 121. Korsnäs ville 2001 avverka en tallskog i Grönklitt i Orsa. Korsnäs upptäckte aldrig att området var föreslaget som NR och SVS kollade aldrig avverkningsanmälan i fält (BO) 122. Korsnäs avverkade vintern 2000-2001 tallar med ålder 250-300 år, somliga med bohål, på Trälberget i Mora. SVS larmades men hann inte ut i tid. Dessutom säger SVS att det är svårt att skydda gamla tallar eftersom de är så dyra (BO, PJ) 123. Vid Öv. Trälberg i Mora (koord. 14214 67618) finns en fröträdställning med c:a 300 tallar, som våren 2001 har stämplats för avverkning. Endast sex är ostämplade. Detta stämmer dåligt med kravet att 10 träd per hektar ska lämnas som evighetsträd vid avverkning (PJ) 124. En 2 ha stor skog vid Öv. Trälberg i Mora (koordinater 14215 67617), som borde ha klassats som NB, har våren 2001 stämplats för avverkning. Den innehåller drygt hundra gamla tallar (tre provborrade och åldersbestämda: 280 300 år), flera hålträd, torrakor och träd lämpliga för större rovfågelbon (PJ). Tallarna är i sept. 2001 avverkade (BO) 125. Där vägen Vika Fulåberg korsar Björnån i Mora står ett litet bestånd av gammeltallar, som har sparats vid tidigare avverkning. Tio av dessa har våren 2001 stämplats för avverkning av Weda skog (PJ). Tallarna är i sept. 2001 avverkade. SVS har inte haft invändningar (BO) 126. Stora har 2001 snitslat för avverkning på Djupsjöberg, Sollerön, Mora, i ett område som håller reservatklass, har stor mängd död ved, rosenticka och doftskinn (BO) 127. Korsnäs planerar 2001 avverkning på Korpusberget, Sollerön, Mora, i en skog med flera tusen aspar med gelélavar, ett av de sista större områdena med asp-granskog i Dalarna (BO) 128. Stora avverkade sommaren 2000 minst ett ha av Moras finaste tallnaturskog vid Åsklitten i Mora. 350-åriga tallar, en del med brandljud, avverkades. Torrakor med bohål avverkades. Certifieraren Scandiaconsult Natura kallar avverkningen ett misstag men ger inte Stora någon reprimand. Länsjägmästaren godkänner avverkningen (BO) 129. SVS gjorde den inventering, som inte klassade Moras finaste tallnaturskog vid Åsklitten som NB och som därför aktivt bidrog till att denna klenod avverkades sommaren 2000 (BO) 130. En 1 ha stor NB på Hästberg 2:26, Leksand, koordinater 673014 145472, avverkades 27 mars 2001 av Siljanssågen. Där fanns stor mängd död granved. Tretåig hackspett satt där den 26 mars (AV) 131. Rostberget Oxbäcken, Morkarlby 259:1, avverkades vintern 2000-2001, utom 4 ha, som markägaren frivilligt avstod från. Ett större reservat omintetgjordes på grund av brist på pengar. SVS kommenterar: Skogsvårdslagens minimikrav för bevarande är oförenligt med skogspolitikens mål (=Portalparagrafen är en bluff) (BO) 132. Korsnäs gjorde år 2000-2001 på Gyrisberget i Mora ett 1970-tals-hygge utan nämnvärd hänsyn (BO) 133. Mellanskog avverkade år 2000-2001 270-årig tall i nästan urskog samt en NB med rödlistade arter vid Oxbäcken i Mora. SVS hindrade inte ingreppet (BO) 134. En privat markägare högg i sept. 2001 träd med ringlav längs en bäck som rinner ner i Oxbäcken. Lokalen har varit känd i 15 år och bl.a. varit omslagsbild i Svensk Botanisk Tidskrift, men SVS har inte klassat den som NB och inte informerat markägaren (BO) 135. En privat markägare avverkade år 2000 200-300-åriga tallar vid Björnån i Vika, Mora. SVS hade inga allvarliga invändningar (BO) 136. Vid Bossån strax V om Mora har Mellanskog och Siljanssågen vintern 2000-2001 huggit skog som vid tidigare avverkningar har lämnats av naturvårdsskäl. SVS har inte klassat den som NB. Ärendet är överklagat till SKS (PJ) 137. Kyrkan avverkade 2000 flerhundraårig granskog med nästan 400-åriga tallar på Vallberget i N Dalarna. 138. Vintern 1999-2000 avverkade Stora på Tjärnaberget i Borlänge på ett sätt som efterlämnade våldsamma körskador (BA)

139. Det föreslagna reservatet Storån, Borlänge, avverkades 6 mars 2001, utom en del nere i en ravin. Stormen den 15 nov. 2001 har förött stora delar av den kvarvarande skogen (AJ) 140. Mellanskog avverkningsanmäler år 2000 nyckelbiotoper i Dalarna och Gävleborgs län för att påskynda ärendet (Flera). 141. Ett trettiotal NB är vid ingången av 2001 avverkade i Dalarna och Gävleborgs län (Torbjörn Johansson, SVS WX). 142. En mer än 5 ha stor NB i västra Dalarna ska i mars 2001 avverkas av sågverket Fiskarheden AB, som liksom markägaren känner till naturvärdena men inte bryr sig om dem. 143. Tre färska avverkningsanmälningar finns i mars 2001 på nyckelbiotoper på Korsnäs mark i västra Dalarna. Korsnäs saknar där egen naturvårdskompetens. 144. Bolagen fragmenterar 2001 planmässigt de stora sammanhängande äldre skogarna i Dalarna för att minska deras naturvärden och komma åt fragmenten (Flera). 145. Naturvårdsbränningarna i W och X län har blivit sämre på senare år. Det lämnas för få träd och man bränner inte tillräckligt hårt (Lars-Ove Wikars). 146. Av totalt 1466 nyckelbiotoper i nordvästra och mellersta Dalarna rapporteras i början av januari 2002 tjugotvå stycken vara avverkade (SVS Dalarna-Gävleborg). 147. I Västerfärnebo, Västmanland, för inte SVS in de nya nyckelbiotoper som SNF hittar i sina register (Kjell Eklund). 148. I mitten av april 2001 avverkade Stora nattetid strövskog intill villabebyggelse i Mehedeby, Tierp, utan samråd med lokalbefolkningen, i strid mot sin egen policy. Tallar upp till 150 års ålder avverkades (Sven Håkan Larsson, Mehedeby). 149. 1999-2000 avverkades i samråd med SVS en NB med nio rödlistade arter på fastigheten Granåsen 1:4 vid Trösälven, Karlskoga. Efteråt användes området som demonstrationsyta i kampanjen Grönare skog (Toni Berglund). 150. Fem skogsägare i Örebro län, personliga vänner till naturvårdare verksam där, har 2000 tillfrågats om de skulle kunna tänka sig att lämna någon skog till naturvård utan ersättning. Ingen kunde tänka sig det (Kjell Store). 151. Sporadiska rapporter från Grönare skog visar att kursen ägnas nästan enbart åt produktion (Flera i X län och T län 2000). 152. Vintern 2000 2001 avverkade Assi i närheten av hagmarken Vinterhagen i Lockhyttan i Kilsbergen. Bolaget anlade då väg och virkesupplag inom hagmarken, avverkade hasselsnår och enbuskar, där det bl.a. finns hasselmus (Nerikes Allehanda 3 maj 2001) 153. En del av en NB, Lönnhöjden, på 300 m.ö.h. i södra delen av Hällefors kommun avverkades 1998 av Stora. Där fanns lönn, alm, ask, grov asp, västlig njurlav och lunglav (MA) 154. SVS i Örebro lät 1998 en mindre avverkning av äldre skog ske i området Ullavi klint, som 1997 inventerades inför en eventuell framtida reservatsbildning, utan att förvarna kommunbiologen i Örebro eller Länsstyrelsen (MA) 155. Boliden sålde vintern 2000-2001 sitt skogsinnehav i Örebro län till högstbjudande. I Västra skogen - ca 1000 hektar - har nu upptäckts flera skyddsvärda skogsområden, som inte tidigare var kända, eftersom Boliden aldrig nyckelbiotopsinventerade sin skog. De två kända NB som tidigare fanns lät Boliden avverka mellan åren 1998 och 2000. Nyckelbiotoperna var även kända och registrerade av SVS. Skyddet för de nyupptäckta skyddsvärda biotoperna är ännu bara delvis löst (feb. 2002) (MA) 156. Den 2 nov. 2001 upptäcktes en lokal för dunmossa på privatmark vid Klockhammar i Närke, koord. 65846 14555. Detta rapporterades den 3 nov. till Lst. Den 9 dec. 2001var lokalen avverkad och området sönderkört, dunmossan borta (MA) 157. C:a hälften av den lövrika barrskogen i Torrknölens östsluttning (Havsvalladalen, Torsby kommun, Värmland) avverkades våren 1997 av Stora, som köpt rotposten av en privatperson. Skogen var en värdefull biotop för vitryggig hackspett och ingår i den inventering som sammanställdes redan 1987 i Värmland (MA) 158. År 2001 avverkade Norra Ny skogs AB en NB i Norra Ny socken i Torsby. I området fanns mer än 200 år gamla granar, norsk näverlav, gammelgransskål och doftskinn (SK) 159. Sommaren hösten 2001 kommer ständigt avverkningsanmälningar till SVS i Värmland, vilka berör skog med höga naturvärden. Länsstyrelsen får ta över många av dessa ärenden, men tvingas låta de flesta avverkningar genomföras på grund av brist på pengar (SK) 160. I Kungälvstrakten avverkar många skogsägare på uppmaning av LRF allt de har av värde innan naturvården hinner fram (Kåre Ström). 161. Lst i Västra Götaland hann inte förbruka 14 milj. under år 2000, varför de går tillbaka till SNV. Under tiden förloras för Sydsverige unika naturskogar, bl. a. Långemossen i Lilla Edets kommun på >100 ha gammal naturskog och >100 ha 1:a klass myr (LD) 162. SNV skyddar inte skogar med höga naturvärden i V. Götaland trots att Lst, SVS och markägaren tillstyrker (LD) 163. I Haninge har man 2000, sett gröna planer från Mellanskog som har de tre procenten undantagen mark lagd på impediment i stället för i produktiv skog (Skogsgruppen i Sth län). 164. Avverkning pågår våren 2001 i Långenäs branter i Härryda (O län), i nyckelbiotop med skuggmossa (Michael Nilsson) 165. I jan. 2002 skulle länsstyrelsen ta beslut om ett nytt naturreservat på 27 hektar i Kärnås, Knätte socken i Ulricehamn. I början av dec. 2001 upptäcktes att markägaren avverkat drygt två hektar och gallrat sex hektar av en NB som ingick. SNF bedömer området som den intressantaste barrskogen i kommunen. (Borås Tidning 8 dec. 2001) 166. I februari 1999 fälldes 200 hundraåriga ekar i Gårdeby mellan Norrköping och Linköping i en betesmark, som en mjölkproducerande bonde hade fått ersättning av Lst för att sköta. Ekarna skulle enligt avtalet bevaras. (DN 9 mars 1999). 167. Jönköpings kommun avverkade år 1998 grova sälgar i en NB intill banvallen, nära Bottnaryds urskog (UB) 168. Skara stift avverkade vintern 2000 c:a 15 230-250-åriga tallar några hundra meter N om Bottnaryds urskog, Jönköping (UB) 169. Skara stift avverkningsanmälde och förröjde år 2001 drygt 2 ha skog med höga naturvärden helt nära Bottnaryds urskog, Jönköping. I denna skog finns de rödlistade arterna granbarkgnagare och bronshjon (UB) 170. Den svenska skog som har det största antalet rödlistade insektsarter (220 arter) är Hornsö/Allgunnen-området i östra Småland. Det värdefullaste delområde med över 100 rödlistade arter saknar helt skydd och har inte heller nyckelbiotopklassats (Sven G. Nilsson, Fauna och Flora nr 2, 2001). 171. SVS Oskarshamnsdistrikt beviljar ofta dispens från regeln att 6 veckor ska förflyta mellan avverkningsanmälan och avverkning. 1998 var andelen dispenser 16 %, 1999 21 %, 2000 23 % och 2001 (första halvan) 29% (JB) 172. Öarna i Oskarshamns skärgård har fortfarande inte nyckelbiotopinventerats. Stora naturvärden finns i Misterhults skärgård, men dessa är alltså inte kända för SVS och hotas därför ständigt av avverkningsanmälningar (JB) 173. I juni 2001 avverkningsanmäldes en skog på fastigheten Hamnö 1:2. Skogen inventerades av Oskarshamnsbygdens fågelklubb, som fann ett flertal signalarter och rapporterade detta till SVS och till samordnaren av NB-inventeringen i östra Götaland, Magnus Wadstein. Denne hänvisade till Ingmar Lennartsson för att han skulle närmare undersöka saken. I stället för att skjuta på avverkningen lämnade SVS dispens från 6-veckorsregeln och avverkningen genomfördes (JB) 174. Södra har satt i system att avverka stora arealer med dispens från 6-veckorsregeln (JB) 175. I slutet av maj 2001 avverkades en skog på fastigheten Hunö 1:1 i Misterhult av Södra. Virket lades upp på stranden, 50 meter från ett bebott fiskgjusebo, som var känt av SVS. Arbetet pågick troligen under ungefär en vecka. Virket hämtades med båt en kort tid senare, även det under pågående häckning. I skogsvårdslagens anvisningar beträffande hänsyn till häckande fiskgjuse anges att

inga arbetsföretag ska göras inom 100-300 m från boträdet under tiden 1 mars 15 aug. Händelsen är polisanmäld (Per Gullstrand). 176. Södra respekterar inte skogsvårdslagens minimikrav på skyddszoner längs vattendrag. Ett färskt exempel på detta är avverkningen vid riksobjektet Virån, Mörtsjömåla, Oskarshamn, där endast en enkel trädrad lämnades kvar. SVS var informerad om den bristfälliga hänsynen före avverkningens genomförande men agerade inte. Lika dålig hänsyn förekommer regelbundet i Oskarshamns, Högsbys och Mönsterås kommuner (Christer Ek). 177. En privat markägare i Oskarshamns kommuns västra del har under 2001 röjt bort all en, sälg, rönn och slån samt äldre krokiga tallar, även på rena hällmarksimpediment. Hans motivering är att han i samband med certifiering hos Södra undantagit en viss procent av sin mark som naturvårdsområde. Därmed skulle han enligt Södras skogsinspektor inte behöva ta någon mer naturhänsyn i sitt skogsbruk. SVS har kontaktats men inte agerat. Det avsatta naturvårdsområdet är betesmarker som inte var intressanta för avverkning, och alltså inte innebar någon ekonomisk uppoffring. Slutsatsen är att Södras certifiering inte är särskilt mycket värd för naturen (JB). 178. Gammal tallskog avverkas vintern 2000-2001 på Skäggenäs N om Kalmar (Sören Aldén). 179. Markägare som vill undgå myndigheternas planer på reservat eller nyckelbiotoper använder gallring som en metod att utan påföljd förstöra naturvärdena i det aktuella området (Många). 180. Arealen gammal skog som inte har berörts av skogsbruksåtgärder under de senaste 25 åren har minskat under 1990-talet. Andelen sådan orörd skog var i slutet av 1990-talet 13 % av skogen utanför reservaten (Miljötillståndet i skogen 1999, SNV). 181. SNF lät 1999 Peter Turander och Anders Håkansson undersöka drygt 40 avverkningar gjorda av Assi, SCA, Korsnäs och Stora i NV Dalarna och i Jokkmokk. De hittade då minst fyra skadade eller förstörda NB, t.ex. vid Larrape, där lappticka och rosenticka skadades och på två växtplatser för liten aspgelélav (Sveriges Natur nr 1/2000). 182. Riksdagens mål är att skydda ytterligare 250 000 hektar skog nedom fjällnära gränsen inom tio år. Endast i Stockholms och Västmanlands län ser det ut att förverkligas inom tio år. Mellan tio och femtio år tar det i Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Kalmar, Gotlands, Hallands, V. Götalands, Örebro, Gävleborgs och Västernorrlands län. Mellan 50 och 100 år tar det i Jönköpings, Kronobergs, Blekinge och Skåne län och mer än 100 år i Värmlands län. I länen som har fjällnära skog går det inte att beräkna motsvarande siffror eftersom ingen skillnad görs mellan fjällnära och icke fjällnära skog (Sveriges Natur april 2001). 183. Våren 1998 räknade Folke Stenström, Mellanskogs naturvårdsansvarige, ut att NB inom Mellanskogs intresseområde (före sammanslagningen med Mälarskog) var värda en miljard kronor, mellan hundra och tusen gånger mer än vad som står till förfogande för inlösen (AD) 184. I juni 1998 gick Stora samman med Enso. Stora var certifierat enligt FSC, Enso inte (fortfarande inte 2001). Vilket värde fick certifieringen efter sammanslagningen? (AD) 185. I okt. 1998 sade Carita Bäcklund, SFV:s skogschef, till Norrbottenskuriren Det är väl fan att man ska behöva ta polisen till hjälp för att avverka skog. 186. I dec. 1998 skrev länsjägmästarna Ingemar Eriksson, Sture Karlsson, Hans-Göran Isaksson, Jan Hedlund och Ulf Segolsson i en vida spridd debattartikel: Om Greenpeace mål är att skydda ytterligare områden i Sorsele som redan har 17 % av den produktiva skogsmarken skyddad är aktionen obegriplig (Arvliden). Med andra ord: en skog med 21 rödlistade arter är inte NB och får avverkas. 187. Om köpstoppet från nyckelbiotoper fortsätter måste Tärna-Stensele Allmänningsskog upphöra med sitt skogsbruk, konstaterar skogsvaktaren Anders Pettersson. Allmänningen har 40 000 ha produktiv skog. Om dagens restriktioner står fast kan 43 % inte brukas. Ytterligare 12 % ligger i en gråzon. Bara 10 % är avverkningsbar skog med små naturvärden. Resten av den vanliga skogen är under 50 år (Skogen 27 feb. 1999) 188. Moderaterna i Tierp sätter sig emot planerna på fler NR i kommunen (bl.a. skog vid nedre Dalälven) (Arbetarbladet 26 aug. 1999) 189. När en certifierare i Västerbottens och Norrbottens län 2000 tvekade angående klassningen av ett objekt på bolagsmark skulle det vara nyckelbiotop eller ej vände han sig till lokala skogsvårdsstyrelsen, som ju är känd för att inte tillämpa nyckelbiotopkriterierna i de trakterna (exkursionsdeltagare Vilhelmina sept. 2000). 190. Lars-Erik Bergström, chef för Assis Älvsbyförvaltning, säger till Sveriges Natur (nr 1/2000) I Jokkmokk hittar man enstaka förekomster av rödlistade arter nästan överallt. Om man använde det som kriterium skulle halva kommunen vara nyckelbiotop. 191. Lars-Erik Bergström redogör våren 2001 för Assis nya avverkningsinstruktion med regeln att man från varje plats på en avverkning ska ha högst 120 m i olika riktningar till trädgrupper eller kantzoner eller liknande som bryter kalytan. Detta innebär 240 m mellan trädsamlingar och kalhuggna ytor på minst 5 ha storlek (BM) 192. Assis certifierare SGS avvisar anmälningar från ideella naturvårdare om hyggen från 2000 som inte uppfyller kraven enligt FSC med motiveringen att Assi redan fått en allvarlig varning för bristfälliga hyggen från detta år. Det spelar alltså ingen roll om det är tio eller hundra hyggen som bryter mot kriterierna (PN) 193. Mellanskog annonserar i Lantbruk 4 feb. 2000 hjälp åt markägare som fått För stora nyckelbiotoper på sina fastigheter (AD) 194. Skogsvårdsorganisationen i övre Norrland arbetar målmedvetet på att omdefiniera nyckelbiotopsbegreppet (Många) 195. VD vid Insjösågen, Dalarna, i TV c:a 20 aug. 2000: Vi kan inte leva på nyckelbiotoper. Han gladde sig åt SVS ändrade politik (i riktning mot mer produktionsintresse?) 196. Vid en diskussion mellan SNF och SVS i Arvidsjaur sommaren 2000 sade en skogsvårdskonsulent: Om vi vill ha ett nyttigt skogsbruk i Sverige då måste vi avverka all skog, även urskog. Och har vi då avverkat allt som finns då drar vi till Ryssland och om 40-50 år kan vi återkomma till Norrland och börja om igen, så enkelt är det. Övriga närvarande tjänstemän instämde (SD) 197. Mikael Norén, SKS, höll den 20 september 2000 i Vilhelmina med om att en skog med 13 rödlistade arter inte var en NB (Deltagare i exkursionen). 198. Kjell-Åke Tjernberg, Sveaskog i Ljusdal, Hälsingland, yttrar i tidningen Mellanljusningen i oktober 2000: Dagens naturvärden är resultatet av tidigare generationers skogsvård. 199. Gefle Dagblad publicerade under tiden 2 sept. 2000 25 feb. 2001 upprepade gånger skogsnäringens gamla lögn från början av 1990-talet: Det finns mer skog i Sverige nu än någonsin i form av en oundertecknad annons (AD) 200. Magnus Nilsson, LRF:s juridiska byrå, yttrade den 2 nov. 2000 i Hamrånge, Gästrikland: 201. Propositionen om miljömålen kommer att lägga kontrollansvaret för miljömålets uppfyllande i skogen på Skogsstyrelsen. Detta ansvar har Naturvårdsverket och Länsstyrelserna haft och borde ha kvar (Länsstyrelsetjänsteman). 202. Artdatabanken misslyckas med att nå ut med sin kunskap om rödlistade arter och hävdar inte deras betydelse gentemot näringen (Många). 203. De regelbundet förekommande långa väntelistorna för reservatbildning på Lst (upp till fem år) tyder på att Lst inte har tillräckligt med pengar för reservatbildning och inte heller tillräckligt med handläggare för att genomföra arbetet med reservatbildning (Många).

204. Den ofta återkommande bedömningen i Lst att ett skogsområde inte håller reservatkvalitet trots att det hyser många rödlistade arter beror i de flesta fall på brist på pengar för reservatbildning, inte på att skogen är onödig i det tänkta framtida nätverket av reservat (10 % av den produktiva skogen) (Många). 205. Åtskilliga av de certifierare som bolagen utnyttjar har mycket låg kompetens. (Många). 206. Bolagens effektiviseringar har medfört att de flesta avverkningar nu sköts av entreprenörer med processorer. Dessa beskrivs av bolagen, av myndigheterna och av SNF som de personer som ska verkställa naturvården i skogen. Under 1999-2000 blev det offentligt att bolagen har satt ersättningen för deras arbete så lågt att de inte har tid att utföra sin kontroll på marken före start av själva maskinuppdraget, och att de alltså knappas kan förväntas göra något naturvårdsarbete (Lasse Blomqvist, Skogsarbetarförbundet, AD). 207. RRV 1999:31, sid. 35: Regler som berör produktion är precisa och kvantifierade medan miljöreglerna i 30 är allmänna och opreciserade. Brott mot de föreskrifter som meddelats med stöd av återväxtreglerna är direkt sanktionerbara till skillnad från föreskrifterna som följer av 30 208. RRV 1999:31, sid. 60:.ter sig förhoppningarna om att gröna skogsbruksplaner på kort sikt ska ge ett avgörande bidrag till målet för frivilliga avsättningar som optimistisk. 209. I senaste Riks-Polytax (2001) redovisas från SKS att var tionde avverkningsanmälan berör en NB, som i de flesta fall också avverkas (Länsstyrelsetjänsteman). 210. Margot Wallström anmäler i jan. 2001 Sverige till EU-domstolen för att vi inte har infört EU:s regler om hur olika livsmiljöer ska bevaras enligt Natura 2000-direktivet. 211. 420 miljoner kronor per år till reservatbildning i Sveriges skogar räcker bara till 0.06 % av skogen per år om priset är 30 000 kr/hektar. På tio år blir det bara 0,6 % (Länsstyrelsetjänsteman). 212. I Lantbruk den 30 mars 2001 uppmanar en markägare i Östhammar sina markägarkollegor som drabbas av naturskydd genom myndighetsföreträdare som smyger omkring i skogarna utan att i förväg berätta om sitt arbete att hugga allt som är eller kan bli skyddsvärt. En metod som han anser kan användas utan att riskera att drabbas av straff för brott mot skogsvårdslagen är att gallra igenom beståndet. 213. Korsnäs har delat upp sitt markinnehav i två halvor, den ena kallad Marma skog. Denna halva har i sin tur delats upp i ett stort antal bitar, som man planerar att sälja på öppna marknaden. Tänkbara köpare är privatpersoner, bl.a. s.k. klippare. De aktuella markerna är FSC-certifierade. Efter försäljning är de inte längre det om inte den nye köparen vill teckna avtal med FSC, vilket sannolikt ingen privat köpare vill (Dagspressen). 214. I mars 2001 sade Lars Erik Bergström, AssiDomäns skogsskötselchef i södra Norrbotten, att det är fullkomligt möjligt att vi byter ut de områden vi nu har lagt ut som NB i framtiden, d.v.s. att vi avverkar om vi hittar andra områden med högre naturvärden Han sade också All skogsmark ska brukas. Förr eller senare blir det också nyckelbiotopernas tur (SD) 215. Lennart Eriksson, LRF Juridiska, sade i maj 2001 i Östhammar att markägare som misstänker att de har en nyckelbiotop på sin fastighet men ännu inte fått besked från Skogsvårdsstyrelsen bör avverkningsanmäla området (Lantbruk 18 maj 2001) 216. Skogsvårdsstyrelsen har under senare år infört en ny term: Biotopskyddsklass. Den används om nyckelbiotoper. Somliga nyckelbiotoper har så höga naturvärden att de håller biotopskyddsklass och de knappa medlen används till dem. Övriga nyckelbiotoper håller inte biotopskyddsklass och faller för sågen (AD) 217. Sveaskog blockerar reservatbildning i Däcksta, Gimotrakten i Uppland genom att inte gå med på triangelbyte av mark. En privat markägare kräver ersättningsmark. SNV anser att Sveaskog är omedgörligt i sådana ärenden (Källa inom Naturvårdsverket) 218. Vid en konferens i Borlänge våren 2001 sade en skogsvårdskonsulent att Fältbiologerna kunde vara helt lugna när det gäller Sveaskogs avverkningsanmälningar. De drabbade inte några områden med höga naturvärden enligt honom. Verkligheten avslöjades senare av Fältbiologerna (Gustav Sjöblom) 219. Tomas Jonsson, SCC Natura, ber om hjälp av Nätverket för Naturvård i Svensk Skog för att genomföra sin kontroll av Stora hösten 2001, i stället för att själv ta reda på hur företaget sköter sig (AD) 220. Ulrica Lund, Stora, Mora, sade den 7 maj 2001 apropå 10 avverkade grova 170-åriga tallar att gammal skog inte har några höga naturvärden för att den är gammal. Hon sade att det kan uppstå högre naturvärden om man hugger sådana tallar och planterar nytt (AV) 221. Tomas Jonsson, SCC Natura, sade i maj 2001 att oavsett hur många överträdelser ett bolag gör så kan det inte förlora certifikatet (AV) 222. Roland Offrell, SGS, sade våren 2001 att oavsett hur mycket ett bolag syndar kan det inte bli av med sitt certifikat (BM) 223. Rektorn på Naturbruksgymnasiet i Älvdalen reagerar i okt. 2001 negativt när en f.d. medarbetare offentligt kritiserar Sveaskog för sina brott mot FSC-kriterierna (AD) 224. 1. SGS överlåter kontrollen av anmälningar till skogsbolagen själva. 2. Assi anser att skogsområden som inte är opåverkade av skogsbruksåtgärder inte är NB. Detta innebär att några NB inte finns på hela Assis skogsinnehav nedanför fjällskogen vilket är synnerligen praktiskt. På det sättet slipper ju Assi avsätta en enda NB. 3. Assi vill/kan inte göra en bedömning av vilka naturvärden som fanns i ett avverkat område vilket ju också är praktiskt om man skulle råka bli anmälda för en kontroversiell avverkning. 4. Assi ser inte att nedsågade grenrester är fulla med hänglavar. 5. Assi vet inte definitionen på ett naturvärdesträd enligt FSC (PN okt. 2001 efter omfattande kontroll av avverkningsytor och korrespondens med bolaget och certifieraren). 225. LRF-protester mot reservat Markägare i Halland funderar på att stänga sina vägar för att inte Lst tjänstemän ska kunna inventera skogen (Lantbruk 24 aug. 2001) 226. Både den ideella naturvården och även den statliga gör svenska folket och särskilt norrlänningarna en stor otjänst genom att överbetona miljömålet i skogspolitiken (KG Abramson i Västerbottens Folkblad, sept. 2001) 227. Brist på grovt timmer Den grova timmerskogen finns främst i privatskogsbruket säger hustimrare i Skog 9 nov. 2001. 228. I Lena Dahls "FSC i praktiken uppger Roland Offrell beträffande nr 13, Teugervägen, att detaljhänsynen inte var underkända. Andreas Renöfält, som kontrollerade hygget, uppgav däremot att ambitionsnivån hamnar under vad som kan godkännas". En certifierares ord står emot en annans. Samma frågeställningar gäller även hygget på Lillforsberget från 2001, som enligt AR inte följer AssiDomäns egna instruktioner " (BM). 229. I SUS 2001, Meddelande 2-2002, sid. 21 uppges att av de frivilliga avsättningar som småskogsbruket, även kallat familjeskogsbruket, har gjort är det bara en sjättedel som har NB-kvalitet. Tolkning: Antingen finns det på dessa fastigheter inga höga naturvärden, eller så avverkar man skog med höga naturvärden och avsätter impediment. 230. I SUS 2001, Meddelande 2-2002, sid. 32 uppges att av de frivilliga avsättningar som storskogsbruket (bolagen) har gjort är det bara en tredjedel som har NB-kvalitet. Tolkning: se ovan. 231. Räcker skogen när reservaten blir fler? Stefan Wirtén, Skogsindustrierna, har farhågor för att allt större arealer skogsmark lämnas till naturvård: Stora volymer är inte åtkomliga av olika skäl, vi kan komma i ett läge där all expansion måsta klaras med import smärtgränsen börjar närma sig då det gäller mängden reservat (Vi Skogsägare 5 feb. 2002) 232. Hoten är alltför många.ett politiskt hot är tankar om avsättning av allt fler och större skogsreservat. Christer Segerstéen i Skogs- EKO nr 4/2001.

233. Här i norr finns en hysteri i att allt fler marker ska avsättas till naturreservat, vilket betyder att inget får röras, inte avverkas, inte återplanteras. Frågan är om alla dessa stora arealer behövs för sådant ändamål. vi har ingen ambition att avsätta ytterligare mark i reservat. Vår ambition är att bedriva ett effektivt skogsbruk, som ger avkastning till ägaren/staten. Bo Dockered, Sveaskog i Västerbottens Folkblad, 7 mars 2002. 234. På berget Sörfligget i Valvträsk, 7 mil NNV om Luleå, vid Råne älv, finns en äldre skog med gott om tjäder, en av de sista i trakten. Där kämpar byborna inom ramen för ett turismorienterat Leaderprojekt för att bevara skogen. AssiDomän (numer Sveaskog) vill avverka. Skogsvårdskonsulenten Lars Persson ombeds komma för att hjälpa till att försvara skogen mot avverkning. Han säger att kalhyggen är bäst, att när turisterna anländer kommer de att säga: O så vackert och öppet!. Han säger: När man varit för länge i skogen känner man sig så kvävd. Sedan när man kommer till en älv eller sjö så känns det så skönt och det blir samma med ett kalhygge. Om tretåiga hackspetten och torrträden säger han att om spetten skulle hacka på stammarna så skulle den hacka sönder skallen för att dom är så hårda (Zara Hallman). 235. Senvintern 2001 avverkades en 1,5 ha stor NB med stjärntagging, gränsticka och aspfjädermossa på Björkberg 6:4 i Leksand, koordinater 673946 146181 (SVS). 236. Mellanskog avverkade våren 2001 för vägbreddning vid Kalkberget, Skenshyttan, St.Tuna, koordinater 6692659 1477948, på en av Dalarnas fyra lokaler för violettrandad spindling Cortinarius pseudoglaucopus, (NT). Det är en mycket rik marksvamplokal i ca 100 årig granskog med 6 rödlistade arter inom ett 20 ha stort område. Markägare och myndigheter var informerade om naturvärdena (AJ). 237. Korsnäs bröt 2001 väg in i en tjäderlekplats i gammal tallskog, som 1992 hade undantagits från avverkning, väster om Törnbergets naturreservat i Färila, koordinater 68660 14770 (AD) 238. Sannolikt år 2001 avverkades en NB på fastigheten Lingbo 4:8, NO om sjön Lingan, Ockelbo kommun, koordinater 677050 154971, med åtminstone en rödlistad art (AD) 239. I jan. 2002 snitslar AssiDomän och trampar vägar i snön för skördarna i ett 45 ha stort område på Matinvaara nära Mettäjärvi i Övertorneå. Det är sista resten av äldre skog inom kvadratkilometerstora hyggen och contortaföryngringar. Det är sista resten av tjäderskog i trakten. Avverkning i samma område stoppades för 3 år sedan av protester från byborna (Robert Andersson). 240. Vårvintern 2000 avverkade AssiDomän vid Grålidenvägen utan tillräcklig hänsyn. Kalytorna är för stora. Hänsynsytorna består av mycket klen skog på myrimpediment. Minst 20 tallar i ålder 200-300 år har avverkats. En nyckelbiotop med 200-300-årig tall och talltorrakor har avverkats. (BM) 241. Vårvintern 2000 avverkade AssiDomän vid Hästliden, 3 km NO om Flötuträsk utan tillräcklig hänsyn. För stora kalytor. 13 grova aspar avverkade. Områden med aspdominerad skog och asplågor avverkade. Många grova björkar avverkade. Hänsynsområden lagda i områden med klen skog, ofta på myrimpediment. (BM) 242. I aug. 2001 avverkade SCA vid Perstorp, i närheten av Finnträskskogen, och lämnade två duvhöksbon med 200 m inbördes avstånd frihuggna på hygget. Duvhöksparet kommer att överge dessa bon. Alla naturvärdesträd har avverkats och bara unga och klena träd har lämnats som hänsyn. Samtidigt annonserar SCA brett i massmedia om att företaget lovar ett tryggt livsutrymme för hänsynskrävande arter (BM) 243. Vid berget Stor-Svartliden, S om Vargträsk, 4 mil V om Vindeln planerar Holmen i jan 2002 avverkning av 50 ha skog på myrholmar. Man planerar att avverka en äldre sumpgranskog, som har uppenbara NB-kvalitéer. Där finns gamla sälgar och knappt 200-åriga granar med tretåig hackspett, vitpudrad svartspik och gammelgransskål. Ingen av de grova (50-60 cm) tallarna på holmarna tänker man lämna, ej heller ett område med mycket grova tallågor. Certifieraren har inte haft tid att granska denna avverkningsplanering, trots att den strider mot FSC-standarden (PN) 244. Inom 1200 ha gammelskog i Arvliden, 3,5 mil S om Sorsele, just nedom gränsen till fjällnära skog, har SFV avgränsat endast en NB med några hektars areal. Området är i verkligheten till nästan 100 % urskog med gran och tall upp till 400-500 års ålder och 80-90 cm diameter och 27 rödlistade arter (PN) 245. I jan. 2002 har en 20 ha stor NB i Dalby, Torsby, på fastigheterna Hjällstad 3:12 och 3:78, koord. 67156 13414 avverkningsanmälts. Entreprenör är Norra Ny skogs AB. I området finns gräddticka, vitpudrad svartspik, violettgrå tagellav och brunpudrad nållav Lst kan inte göra reservat av det då det är för litet och pengar saknas. SVS kan inte göra något då det är för stort. Stora delar av området har i mars 2002 avverkats, trots att Fältbiologerna hade pengar för att rädda det. Länsrådet ville inte göra reservat av skogen (SK). 246. Hösten 2001 avverkade Branäs skidanläggning i Torsby 1,5 ha av den gamla skogen på Branäsbergets östra sluttning. Där fanns långskägg. Skogen var NB och ingick i Lst planering för ett naturreservat. Lst fick emellertid inget besked om den planerade avverkningen (MA). 247. Lysegårdens golfbana avverkade 2001 ett område med ädellövskog, bl.a. stora ekar och alar strax nedströms Lysegårdsfallet. Det är klassat som ett Natura 2000- område och är ett biotopskyddsobjekt utefter bergbranten och i Valleråns bäckdalgång. Enligt Lst är det SVS som har tillsynen i Natura 2000-områden enligt miljöbalken. Ingen på SVS kände till detta (Kåre Ström). 248. Den 8 oktober 1992 invigde biskop Lars Eckerdal ett av Göteborgs stift avsatt Rio-reservat vid Lilla Bråtatjärn norr om R 40 vid Mölnlycke med en invigningsbön: Herren välsigne det här området i evinnerlighet. Den 1 feb. 2002 avverkningsanmälde en privat markägare detta reservat tillsammans med ytterligare 28 ha av den skog som han samma dag hade köpt av kyrkan (MN) Gustafsbergsstiftelsen i Uddevalla (markägare och förvaltare) och Skogsvårdsstyrelsen (entreprenör) har i början av år 2002 utan tillstånd avverkat skog inom Gustafbergsområdets naturreservat och anlagt en ny vägslinga inom naturreservatet, vid vägen mot Hässleröd. Bägge dessa ingrepp strider mot reservatets föreskrifter (Robert Björk). 249. Haddebo kronopark i Hjortkvarn, Örebro län, förvaltas nu av Sveaskog AB. Den omfattar 5390 ha, varav endast 4,3 % är äldre än 80 år. I kronoparken finns endast 25,9 ha nyckelbiotop och 117 ha naturvärdesobjekt, sammanlagt långt under de 5 % av arealen som ska undantas enligt FSC-standarden. Trots det avverkas nu en del av den över 80-åriga skogen (Sveaskog). 250. Omkring 15 april 2002 höggs en 123-årig tall med två spillkråkebon vid Kittan, 3,5 km SSO Rönnbacken, Ockelbo, (koordinater 675349 153104). I det övre boet ruvade en pärluggla. Det är väldigt vanligt att man hugger hålträd men dubbelt tragiskt när det sker mitt i häckningssäsongen. (Sune Östlund). 251. Omkring 2001 avverkades större delen av en NB på Lilltjära 4:3 och 4:4 i Hanebo, Bollnäs, koordinater 678709 154357, areal 2 ha. Det var en hällmarkstallskog med 280-350-årig tall, med gammal senvuxen gran, hålträd och torrakor (KW). 252. Vintern 1999-2000 avverkade en privat skogsägare en stor del av skogen på en gammal allmänt känd tjäderlekplats vid Lösskaberget på Hamnäs 1:3, i Skog, Söderhamn. Vid avverkningen försvann också många aspar med aspgelélav och ett område med grön sköldmossa, sårläka och skogssvingel naggades i kanten. SVS kände till tjäderleken och lokalen för skogssvingel m.m. var NB. Under höststormen 2001 blåste träd omkull i nyckelbiotopen. I början av mars 2002 avverkades inte bara träden som blåst omkull utan hela nyckelbiotopen. De aspar som blåste omkull på det gamla hygget städades bort (KW). 253. Vid ett möte i maj 2002 i Värmland mellan Weda skog, Västra Skogsägarna, StoraEnso och LRF ville skogsnäringen och SVS inte att Lst ska göra reservat i skogarna. De vill genom skötsel klara den biologiska mångfalden. Länsstyrelsens mål är att skydda 2 % av skogen i Värmland men SVS och skogsnäringen opponerar sig emot detta och tycker att det i så fall endast får vara småbiotoper (SK). 254. För 1 år sedan provjobbade jag åt en firma som gör skogsbruksplaner åt Mellanskog. Jag hade gjort en och annan plan tidigare så det skulle gå bra, trodde jag. Jag blev dock fundersam på hur i hela värden jag skulle hinna med att få en överblick över skogen på fastigheten, mäta den och avsätta 5% för naturvård på den lilla tid som fanns till förfogande. Jag klagade på att det var för lite tid för att göra ett bra

jobb. Då fick jag en instruktör. Han sprang fort men bra blev det inte. Jag beslöt att inte sälja mina kunskaper till det priset, gjorde klart och åkte hem (Erfaren skogsinventerare, 2002). 255. Gröna planer har inte inneburit någon nämnvärd förändring av generell naturvårdshänsyn inom skogsbruket, inte heller Södra Skogsägarnas certifiering. Ansvarig skogstjänsteman snitslar av området. Maskinföraren avgör vilken naturvårdshänsyn som skall tas. Sparade träd och kullfallna träd, kvarlämnad ved m.m. forslas efter avverkningen småningom bort av markägaren. Hygget liknar allt mer ett kalhygge ju längre tiden går. På de väldiga timmertravarna står: Detta timmer kommer från certifierad skog (Naturskyddsföreningen i Jönköpings län). 256. Genom den låga andelen registrerade nyckelbiotoper, sumpskogar eller andra naturvårdsobjekt, förleds andra aktörer som utfärdar tillstånd (t.ex. länsstyrelser, vägverk, enskilda konsulter) att tro att det inte finns några skyddsvärda biotoper. Vid närmare granskning av exploateringsområden finner vi alltid skyddsvärda objekt. Detta får oss att tro att även vardagslandskapets rutinmässiga avverkningar även innehåller skyddsvärda objekt. Skogsvårdsstyrelsen lyckas inte med sitt naturvårdsuppdrag (Naturskyddsföreningen i Jönköpings län). 257. SVO:s rådgivning till markägare om alternativa skogsbruksmetoder är otillräcklig. Kampanjen Grönare skog har inte nämnvärt inneburit ändrad attityd bland skogsägare (Naturskyddsföreningen i Jönköpings län). 258. Assi / Sveaskog gjorde 2002 två "mönsterhyggen" med väl tilltagna sparade dungar vid allfarvägen, men mer i skymundan, vid Gäddträskvägen 5 km norr om byn Risnabben i Piteå, pågår den 18 maj en stor slutavverkning där man sparar bara klena träd, mest unggranar i små futtiga dungar. Man har avverkat grovt talltimmer, bl.a. över 100 tallar med en ålder mellan 140 och 160 år, en del med brandljud (BM). 259. Vid Flojvägen vid Lass-Olovtjärn i Älvdalen fanns några tallar sparade på stora hyggen. När en del av dessa blåste ner den 15 nov. 2001 togs både kvarstående och nedblåsta träd om hand av Mellanskog. Inte en enda stam har sparats som död ved, trots skriande behov i dessa tallhedsmarker. På flera hyggen i närheten hade död ved i form av nerrasade torrakor och nerrasade aspar tagits om hand för ved. (BO) 260. AssiDomän, numera Sveaskog, klarar våren 2002 efter fem år fortfarande inte av att identifiera en tydlig nyckelbiotop med 8 rödlistade arter (PN). 261. Lars Erik Bergström, Sveaskog, kallar ett hygge i Arvidsjaur som avverkats våren 2002 för ett mönsterhygge när man kalhuggit en koncentration av lågor med bl.a. ostticka och rosenticka (PN). 262. Stora Enso AB tar endast med NB och objekt med naturvärden upp till arealgränsen 5% i sin ekologiska landskapsplanering i Hällefors och Ljusnarsbergs kommuner. Överskjutande arealer av objekt med naturvärden kommer man inte att undanta från skogsbruk. (Detta är miniminivån i miljömärkningen FSC och är vad även andra certifierade skogsbolag i regel sätter av för naturvården.) Inte ens om den kända arealen uppgår till exempelvis 6,5 % tar man med dessa extra - futtiga - 1,5 %. Det tycker Steget före-gruppen i Örebro län är snålt av ett rikt bolag som StoraEnso (juni 2002, MA). 263. i Bråtaskogen har en ny avverkning genomförts under midsommarhelgen 2002. Det var markägaren som på midsommarafton började avverka inom det område som Göteborgs Stift 1992 välsignade och avsatte som ett s.k. Rioreservat (MN) 264. Holmen Skog underröjde utan föregående naturvärdesbedömning och planerade att vintern 2001-2002 avverka gammelskog i nordsluttningen av Storberget i Bjurholms kommun. Skogen är lövrik, flerskiktad, luckig och har ett mycket sparsamt inslag av över 200 år gamla granar, doftskinn, kötticka och gammelgransskål. Inslaget av död ved är sparsamt men artfynden visar att skogen har höga naturvärden. Det är oacceptabelt att avverkningsanmäla och underröja skogen utan att först göra en naturvärdesbedömning! (PN). 265. Holmen Skog underröjde och planerade att vintern 2001-2002 avverka skog som var yngre än lägsta tillåtna slutavverkningsålder i nordsluttningen av Storberget i Bjurholms kommun. Provborrning verifierade bedömningen att åldern var c:a 60 år (PN). 266. Holmen Skog underröjde utan föregående naturvärdesbedömning och planerade att vintern 2001-2002 avverka gammelskog i nordsluttningen av Stor-Sexberget i Bjurholms kommun. Det är en grandominerad lid med bitvis inslag av äldre aspar med skinnlav och sälgar med lunglav och i övre delen åtminstone 250 år gamla granar med rikligt med garnlav. Där är mycket få spår efter tidigare skogsbruk (PN). 267. Under år 2002 har SCA (Graninge) huggit väggata och planerar avverkning i gammal granskog, delvis med urskogskaraktär, på Näversjöberget i Åsele, koordinater 714899 157412. I den berörda skogen finns 23 rödlistade arter, varav en i kategori EN (mörk rödprick) och sex i kategori VU (nordlig nållav, mjölig dropplav, smalskaftslav, blackticka, ostticka och tretåig hackspett). I själva väggatan påträffades flera överkörda grova lågor, en stubbe efter avverkad 300-årig gran, kornig nållav, bårdlav, stuplav, luddlav, lunglav, skrovellav, trådticka, rynkskinn, rosenticka, harticka, gränsticka och gammelgransskål, alltså sex rödlistade arter (AD). 268. Under år 2002 har SCA (Graninge) huggit väggata på fastigheten Västansjö 1:30 på Norra Tallsjöberget-Nybrännan i Åsele, koordinater 715115 158727. En större avverkning i samma område tycks vara nära förestående. Skogen har mycket höga naturvärden med femton rödlistade arter, varav en i kategori EN (urskogsticka) och två i kategori VU (gräddporing och tretåig hackspett). Avverkningen för väg har gjorts endast ett tiotal meter från den gamla tallåga med brandspår som urskogstickan växer på. 200 m väg hann grävas innan företaget stoppades på grund av massmedial uppmärksamhet och brev till företagsledningen (AD). 269. Kobergs fideikommiss stämplade våren 2002 en skog vid Lagmansered i Trollhättans kommun för avverkning. Där häckar duvhök. Till och med själva boträdet, där ungar satt i juni, var stämplat (LD). 270. Vecka 29, 2002 avslutade Sveaskog en c:a 40 hektar stor slutavverkning drygt 2 mil NNV Lycksele i en brant nordsluttning mot sjön Mettjaur. Sluttningen är så brant att en maskinförare välte med sin maskin. Avverkningen har gjorts i skog som man för några år sedan inte kunde tänka sig att gå in i. Den har planerats av Kenneth Jonsson i firman Skogsdesign i Lycksele, som brukar anlitas av Sveaskog. Firman får betalt per skogskubikmeter, vilket gör att lämnad hänsyn blir minimal. Den avverkade skogen växte i övre delen bl.a. i närheten av lodytor och hällar och i nedre delen intill en myr. Den bestod till stor del av tall i 250 300 års ålder, de allra flesta med brandljud. Där fanns också gammal gran, björk och asp, men inte så mycket lågor. En maskinförare som deltog i avverkningen har fått nog. Han vill inte längre skövla skog på detta sätt och slutar nu i skogen för att i stället studera (AD). 271. I början av juli 2002 blev en ideell naturvårdare utskälld av en tjänsteman inom SVO i Jönköpings län för sin kritik av SVO inom Nätverket för Naturvård i Svensk Skog Tjänstemannen hotade med repressalier, bl.a. i form av uteblivna uppdrag (AD). 272. En av Mellanskogs uppgifter som medlemsförening är enligt Hans Gustavsson, styrelseledamot, i Skog 9 aug. 2002 att hålla emot kraven på stora avsättningar av skyddad skog som minskar skogsgårdens möjligheter i framtiden 273. I en diskussion den 15 maj 2002 på Mynttorget i Stockholm sade Skogsindustriernas VD Karl-Ewert Lidman: "Ja, och vad gäller klimatfrågan så är det ju faktiskt så att urskog AVGER koldioxid, så det är ju bra att avverka den för att motverka växthuseffekten." (Joakim Pihlstrand-Trulp, Fb) 274. Under några dagar i slutet av maj 2002 fraktades med lastbil c:a 1500 grova tallstockar till Sveaskogs såg Lövholmen i Piteå. Det var stockar av 250- till 350- åriga träd, med upp till 60 cm diameter. Hela partiet var likformigt och såg ut att ha gemensamt ursprung. En av stockarna var märkt med en sedel med flera olika nummer och texten virke från FSC-certifierat skogsbruk. Sveaskog säger att timret härrör från flera olika avverkningar och kommit med järnväg från södra Sverige. Den med sedel märkta stocken kom enligt Sveaskog från en fröträdsavverkning norr om Örebro, en del annat från Ryssland (BM, Andreas Renöfält, Magnus Eklund).

275. Den 22 aug. 2002 började Korsnäs avverka i ett område med flera rödlistade arter intill Bäckebo, 5 km N om Långshyttan i Dalarna. Det är en barrskog med ställvis stort inslag av asp. För att vara i Bergslagen är där gott om stående och liggande död ved i olika nedbrytningsstadier. Där finns gelélav (NT) och aspfjädermossa (VU). Korsnäs har här brutit mot FSC-reglerna (Mattias Ahlstedt). 276. Sommaren 2002 hade StoraEnso för avsikt att avverka på Kittan 1:9 i Älvdalen, koordinater 6821 1402. Det är 40 ha gammal skog, delvis lövbränna med rikligt med lövträd och rikligt med lågor. De äldsta träden är 150-200 år. Där finns sju rödlistade arter: doftticka, doftskinn, stiftgelélav, skrovellav, brunpudrad nållav, vitskaftad svartspik och vedtrappmossa (Fb). 277. Sommaren 2002 hade StoraEnso för avsikt att avverka vid Hejsmyrdammen på N. Persby 1:75 och 1:122 i Torsby, koordinater 6734430 1347320. Det är 6 ha blandbarrskog med relativt stort inslag av löv, främst björk, och träd upp mot 200 års ålder och rikligt med liggande död ved i alla nedbrytningsstadier och även av torrakor av både tall och gran. Där finns tre rödlistade arter: skrovellav, brunpudrad nållav och violettgrå tagellav (Fb). 278. Sommaren 2002 hade StoraEnso för avsikt att avverka vid S. Abborrtjärn, Södra Persbyn 1:75, i Torsby, koordinater 6740930 1354470. Det är 20 ha kuperad skog med tallåsar och gransvackor och inslag av asp och sälg. De äldsta tallarna är ca 150-200 år. I vissa partier rikligt med lågor, även gamla lågor av tall. Där finns fem rödlistade arter: skrovellav, dvärgbägarlav, brunpudrad nållav, violettgrå tagellav och vedtrappmossa, samt duvhökshäckning, tjäderrede och spår av tretåig hackspett (Fb). 279. Sommaren 2002 hade StoraEnso för avsikt att avverka på Evertsberg 1:6, avd. 452231 i Älvdalen, koordinater 6774 1392. Det är 18 ha som omfattar dels en bäckravin med gammal granskog av högörtstyp med inslag av grova björkar med grova lågor i olika nedbrytningsstadier. Dels finns där ett talldominerat område med gamla men inte så grova träd och måttligt med stående och liggande död ved. Där finns fem rödlistade arter: rosenticka, vitskaftad svartspik, brunpudrad nållav, violettgrå tagellav och knottrig blåslav (Fb). 280. Sommaren 2002 hade StoraEnso för avsikt att avverka på Gesunda 172, avd. 1 på Sollerön i Mora, koordinater 6738 1427. Det är 48 ha naturskog med tallar på 300 år och i östra delen mycket lågor i alla stadier. Rikligt med torrakor och högstubbar. Där finns fem rödlistade arter: gammelgranskål, doftskinn, dvärgbägarlav, violettgrå tagellav och vedtrappmossa (Fb). 281. Mellan 2001 och sommaren 2002 hade StoraEnso avverkat på Västermyckeläng 5:4 i Älvdalen, koordinater 6782 1385. Det är 50 ha, där bolaget bl.a. har avverkat tallar mellan 200 och 230 år, lämnat för få och för klena evighetsträd och gjort brutala körskador. Den rödlistade dvärbägarlaven påträffades (Fb). 282. Mellan 2001 och sommaren 2002 hade StoraEnso avverkat vid Skärknipen, trakt 001417 på Höljes 1:342 i Torsby, koordinater 6771210 1327760. Det är 22 ha skog, där bolaget lämnat för få evighetsträd och avverkat även torrakor (Fb). 283. Mellan 2001 och sommaren 2002 hade StoraEnso avverkat vid Spjutberget, trakt 004171 på Havån 1:118 i Torsby, koordinater 6751050 1332770. Det är 3 ha där man även avverkat torrakor (Fb). 284. Mellan 2001 och sommaren 2002 hade StoraEnso avverkat vid Spjutberget, trakt 004137 på Havån 1:118 i Torsby, koordinater 6750320 1333500. Det är 4 ha där man lämnat för klena evighetsträd och avverkat många talltorrakor och lövträd (Fb). 285. SkogForsk presenterade den 14 juni 2002 rapporten Kväve 2002 på följande vis: Gödsling av skogsmark ger inga allvarliga miljöeffekter - men gödselmedlet måste hamna på rätt ställe. Genomläsning av rapporten visar att åtskilliga rödlistade moss- och lavarter finns i områden som ska gödslas och att åtminstone en rödlistad lavart, även när gödselmedlet hamnar på rätt ställe, skadas av gödslingen. Rapporten upplyser inte hur de rödlistade mykorrhizasvamparna på mark som ska gödslas påverkas av gödslingen (AD). 286. Fastighetsverket (Per Linder) har sommaren 2002 sagt sig vilja avverka i Rimakåbbå-Jelkaområdet i Jokkmokk. Man planerar flera hyggen, även i de centrala delarna. Större delen av området tänker man dock undanta från skogsbruk. Området är det kanske största ( ca 3 kvadratmil) oskyddade gammelskogsområdet i Skandinavien och har mycket stora naturvärden, t.ex. många tusen träd med ringlav och grenlav och ett för länet unikt flyttfågelliv. Området har diskuterats på riksplanet i 15 år och bl. a. Fältbiologerna, Greenpeace och WWF har agerat för skydd. Fastighetsverket har nu meddelat att man avvaktar Naturvårdsverkets beslut om eventuell reservatsbildning. (MK). 287. När Särna-Idre besparingsskog nyligen bytte förvaltare kalhöggs omgående en värdefull naturskog, Torsberget, innan naturvården hann reagera. Här fanns lätt igenkännliga rödlistade arter och signalarter som rosenticka och ullticka. En inventering hade säkert upptäckt fler. Besparingsskogen har, såvitt känt, hittills inte skyddat vare sig nyckelbiotoper eller andra värdefulla områden på sin mark, eller ens genomfört en nyckelbiotopinventering (RL). 288. Vid kontroll sommaren 2002 av 20 avverkningsanmälningar på Sveaskogs mark i norra Dalarna fann man sommaren 2002 att ingen avverkningsanmälan undgick kritik. Majoriteten drabbade nyckelbiotoper och två drabbade reservatobjekt. Bl.a. hade flerhundraåriga tallar med brandljud avverkats (RL). 289. Någon gång under 2001 avverkade Västerås stift c:a 5 ha av en skog i området Långa Tjärnarna, Lindesberg, som länsstyrelsen i Örebro län hade inventerat för att eventuellt avsätta det som naturreservat. Det är också beskrivet i kommunens översiktliga naturvärdesinventering 1999. I de avverkade delarna fanns signal- och rödlistade arter, bl.a. violettgrå tagellav (Steget Före i T-län). 290. Den 9 aug. 2002 gick Bo T Holm, VD i Sågab som organiserar privatsågar i norra Sverige, ut i pressen med påståendet att sågarnas svårigheter att finna tillräckligt med virke beror på att allt större skogsområden naturskyddas (AD). 291. I Miljöaktuellt 28 aug.2002 berättar Per Simonsson, naturvårdsansvarig i SCA, att bolaget har sin egen nyckelbiotopsdefinition, som inte överensstämmer med Skogsstyrelsens, vilket innebär att man sedan länge avverkar skogar med rödlistade arter och tänker fortsätta att göra det (AD). 292. Omkring den 10 aug. 2002 avverkade Holmen vid Stavvattnet, Skellefteå, gammelskog med riklig förekomst av död ved, med tallar med brandljud och bohål och med åtminstone en rödlistad art (PN) 293. I början av augusti 2002 fråntog Sveaskog två personer i Lycksele sin rätt till småviltjakt därför att de hade kritiserat företagets avverkningar i skog med höga naturvärden (PN). 294. Trots upprepade påstötningar sedan 25 feb. 2000 har Skogsvårdsstyrelsen fortfarande den 17 okt. 2002 inte upplyst om vilka nyckelbiotoper i Gävleborgs län som har helt eller delvis avverkats (AD). 295. I september 2002 hade skogsnäringens organ "Nätverket skog och miljö" i Oskarshamn en dag för allmänheten. Denna aktivitet har pågått ett antal år och den ideella naturvården, representerad av skogsgruppen, har alltid varit inbjuden att deltaga. Men i årets skogsdag fick inte skogsgruppen deltaga eftersom Södra och Holmen skog motsatte sig detta. Motivet var att i år skulle produktion gälla. (JB). 296. Sommaren 2002 avverkades en skog med nyckelbiotopkaraktär vid Rifallet på fastigheten Edsken 1:2 i Hofors. Det är en fuktig granskog med inslag av grova aspar och rikligt med granlågor. Där fanns åtskilliga signalarter samt aspgelélav. Skogsvårdsstyrelsen informerades före avverkningen om områdets naturvärden, men svarade inte (NG). 297. I september 2002 har Holmen Skog avverkningsanmält och underröjt 8 ha väst och sydväst om Gålatjärnen nära Jättungsmyran i Skellefteå kommun. Skogen är en restskog efter dimensionsavverkning med spridda tallöverståndare i ålder 250-350 år. Det är sannolikt några av de äldsta tallarna på produktiv skogsmark i hela Skellefteå kommun. Dessutom förekommer senvuxna granar, c:a 200 år eller äldre och ansamlingar av lågor i olika nedbrytningsstadier. Vid en bäck omgiven av sumpskog med åldrig björk och gran finns brunpudrad nållav, fertil garnlav med stora bålar och gammelgransskål. Hela området har nyckelbiotopkvalitet. Holmen var informerade om att skogen skulle

ingå i det blivande naturreservatet Jättungsmyran men underröjde ändå skogen innan Länsstyrelsen tipsades av naturvårdare och stoppade den planerade avverkningen.(pn). 298. Den 10 sept. 2002 underröjde Holmen Skog 19 ha på Gruskammen nära Jättungsmyran i Skellefteå kommun. Där finns en nyckelbiotop på 1 ha, som var planerad att avverkas i sin helhet. Den innehåller 200-250-åriga tallar, varav två med bohål och en med brandljud, och grova lågor. Holmen lämnade nyckelbiotopen orörd efter påtryckningar från naturvården (PN) 299. Hösten 2002 avverkade Mellanskog på fastigheten Smedby 8:16 i Leksand 1,2 ha skog med bl.a. c:a 20 st. tallöverståndare i åldern 200-230 år. Så gamla tallar är i dessa trakter bristvara och bör av naturvårdsskäl ej avverkas (Anders Ståhl). ## HolmenSkog planerade i oktober 2002 avverka 100 ha naturskog på Harrsjöberget 5 km NO om Lidsjöberg i Strömsund. Det är en gammal granskog med visst inslag av björk och sälg, belägen c:a 500 m över havet. Terrängen är brant. De nedre delarna av sluttningarna är högproduktiva. I området finns 19 rödlistade arter och ett tiotal signalarter (Andreas Garpebring). 300. I Strömsunds skogsförvaltning har Holmen skog enligt egen uppgift undantagit 12 % av den produktiva skogen från avverkning och hävdar att ingen ytterligare areal kommer att undantas även om den har höga naturvärden. Detta strider mot företagets avtal om FSCcertifiering (Andreas Garpebring) 301. I oktober 2002 äger Sveaskog i områdena Skaraborg Edsmären och Älvsborg Edsmären i Västergötland c:a 3300 ha skog. Av detta är högst 100 ha över 80 år. De senaste kalhyggena inom FSC:s ram ser ungefär likadana ut som före FSC (Carl-Gustaf Lundgren). 302. Miljömålsrådet rapporterar i okt. 2002 att det mål för biologisk mångfald i skogen som skulle vara uppnått 2010 inte kommer att kunna uppnås (AD). 303. Holmen Skog och Virke publicerade i okt. 2002 en intervju med Lars Kardell, som går ut på att ytterligare reservatbildning i skogen är onödig (AD). 304. Den 6 nov. 2002 skrev LRF Skogsägarna i sitt nyhetsbrev att Christer Segerstéen uttalar att skogsstyrelsens definition av nyckelbiotop måste ses över och att nyckelbiotoperna inte får hota balansen mellan miljö och produktion i skogen. 305. I oktober 2002, i Skaraborg Edsmären och Älvsborg Edsmären i Västergötland, äger Sveaskog c:a 3300 ha skog. Av dessa är högst 100 ha över 80 år gammal. De senaste kalhyggena inom FSC:s ram ser ungefär likadana ut som före FSC (Carl-Gustaf Lundgren). 306. Sveaskog begär ersättning av statliga medel för en stor del av de 8000 ha skog som man nyligen lovat att undanta från skogsbruk i Jokkmokk (Miljöaktuellt 9/2002). 307. På 1950-talet när jag högg med svans fanns det betydligt grövre skog än vad du kan hitta i dag. Nu är det mest dålig och klen skog kvar. Bertil Waara, skogsentreprenör i Karesuando med Sveriges nordligaste skogsmaskin (Skogen 28 okt. 2002). 308. Hösten 2002 avverkades vid Valsjön i Risveden, Ale kommun, Västergötland, ett 12 hektar stort gammelskogsbestånd med mest 170- årig gran. Risveden har förmodligen bland de äldsta och mest orörda skogsbestånden i Götaland (LD). 309. I skiftet okt.-nov. 2002 upptäckte Greenpeace "skogsbevakare" att nya avverkningar skett i Bråtaskogen, inne i det s.k. "kyrkoreservatet", i den del som kyrkan under våren inte lyckades köpa tillbaka. Enligt länsstyrelsen hade markägaren före avverkningen tagit kontakt och aviserat att han ville fortsätta avverka i det område han avverkade kring midsommar. Länsstyrelsen försökte då avstyra detta då man anser att det berörda området tillhör det "kärnområde" som man bedömt som särskilt skyddsvärt. Man bestämde därför en dag för samråd och diskussion i fält. Dagen innan samrådet ringde dock markägaren och meddelade att han nu redan genomfört avverkningen då han inte trodde han skulle få göra den efter ett samråd. Detta har givetvis orsakat stor irritation hos länsstyrelsen och man utreder nu att göra ett interimistiskt reservat för att slippa framtida avverkningar. Hela Bråtaskogen på ca 300 hektar utreds nu av länsstyrelsen (MN). 310. Skogsbruket i södra Sverige är inte uthålligt. Arter försvinner och förrådet av näringsämnen i marken minskar. Därför krävs en ny skogspolitik (Gunnar Thelin, Ulrika Rosengren, Bengt Nihlgård, SUFOR, till regeringen 15 nov. 2002). 311. Söndergallrade skogar, beteckning på modernt skogsbruk av Anders och Johannes Eriksson i Hyssna, Västergötland, skogsbrukare med egen erfarenhet av bättre skötselmetoder (Skog 15 nov. 2002) 312. Den 17 nov. 2002 pågår förstörelsen av ett 40 hektar stort gammalt naturskogsområde vid Orrevattnet i Risveden, Ale kommun. Skogen består huvudsakligen av senvuxen 150-årig gran med inslag av al och björk och med stora naturvärden. I området ingår några mindre nyckelbiotoper ingår. Där finns flera rödlistade arter och en rik fågelfauna (52 olika arter). Det är ett Natura 2000-område. Avverkningen startade sedan skogsfastigheten Långetorp den 5 nov. såldes och de nya ägarna omedelbart lämnade in avverkningsanmälan. Samma dag påbörjades röjning. Allt löv, döda stammar och undervegetation - till och med enbuskar röjs bort. Även ute på små mossholmar har man röjt. Ingen som helst hänsyn lämnas. Avverkning får ske tidigast sex veckor efter anmälan. Det kan således vara fråga om lagbrott. SNF har till Länsstyrelsen sänt ett reservatsförslag på totalt 140 hektar, innefattande detta område, men Länsstyrelsen har inga pengar. Det nu avverkade området är ett av de sista med gammal granskog i det 20 000 hektar stora Risvedenområdet (LD). 313. Härryda kommun (Skogssällskapet) avverkade i september 2002 en värdefull lövskog inne i Delsjöns naturreservat. I området förekommer mindre hackspett, rödlistad, som är beroende av stora arealer lövskog. Trots att det är naturreservat är skogsbruk tillåtet. En revidering av skötselplanen är dock på gång men nu passade man på innan denna revideringen gjorts (MN). 314. Härryda kommun (Skogssällskapet) avverkade i september 2002 en lövskog i ett planerat naturreservat vid Rådasjön. Lövskogen var i ett förslag till skötselplan tänkt att få utvecklas fritt för att utveckla mer död ved för områdets värdefulla djur- och växtliv. Bl.a. förekommer mindre hackspett, rödlistad, som har häckat i direkt anslutning till den avverkade skogen (MN). 315. Inom ett 2500 ha stort område i norra Värmland hade SVS avgränsat 4 nyckelbiotoper. Vid ominventering i november 2002 fann man att en av dessa var avverkad och att det fanns ytterligare 19 NB och 5 naturvärdesobjekt, som tidigare hade missats. En NB var 25 ha stor och av reservatklass (SK). 316. I december 2002 meddelar SCA, apropå en avverkning i lappugglerevir i Pite-trakten, som man fått kritik för, att bolaget hugger allt som inte finns med i de 5 % på landskapsplanen som skall sparas. Även urskogsartade naturskogar. Det spelar ingen roll vilka naturvärden de har, allt ut över de fem procenten skall huggas (BM). 317. På fastigheten Fågelberget 1:102 i Frostviken i norra Jämtland (vid Ströms Vattudal 11 mil norr om Strömsund) har en skogsägare under våren och sommaren 2002 utfört en avverkning maskerad till gallring. Området ligger i svårföryngrad skog och delvis i fjällnära skog. Ärendet har polisanmälts och väntar på utredning. Ingen skog alls har lämnats kring en bäck som i sitt nedre lopp fyllts med ris och stammar. Man har också fyllt jord över bäckfåran och gjort en vändplan! Gallringen utfördes med en avverkningsmaskin som högg upp gator för att komma fram. Vissa partier har kalhuggits helt, och samtliga platser där tjäderspel förekommer har huggits. Tallar har huggits bort i kanten av myrmark och det finns markskador på ett flertal ställen på myrmark/sumpskog där djupa spår körts upp med maskinerna. Stigar inom gallringsområdet är sönderkörda och fulla med ris. På väg till och från avverkningen körde maskinerna upprepade gånger över ån på ett ställe. I ån finns bestånd av flodpärlmussla. Man har också kört ner ungskog på ett gammalt hygge med frötallar för att komma åt och avverka dessa. (Mirjam Lööf) ##Markägaren (Se exemplet ovan) insisterade på att dra en skogsbilväg genom området Fågelsjön-Fågelån trots att Skogsvårdsstyrelsen (SVS) jämte byns fiskevårdsförening förordade en annan sträckning för att minimera skadorna på naturen. Dels finns en gammal vinterväg till ett tidigare hygge jämte det område som skulle kalavverkas. Därtill skulle också Holmen Skog kalavverka i ett område intill hans skifte och det fanns då möjlighet att samordna vägdragningen med den väg de skulle dra. För vägens dragning har en onödigt bred gata huggits

upp, anledningen är förmodligen att kunna få ut extra förtjänst på virket, enligt uppgift som jag fått lär inkomst för det virke som huggs ur för väg vara skattefritt (=dold vägsubvention). Vägens sträckning går genom ett område med tjäderspelsplatser. (Mirjam Lööf) 318. Under hösten 2002 avverkade samme skogsägare (se ovan) i området Fågelsjön-Fågelån. Man avverkade intill stora landsvägen och hygget gränsar också till tomter med bostadshus. Avverkningstillståndet gällde 2,5 ha men man avverkade 6 ha! Avverkning har skett ända in på tomtgränsen till angränsande fastighet. (Mirjam Lööf) 319. Kalavverkningen i södra Brännberget (Fågelberget 1:102, avverkat 2002) har gjorts i ett område med ett flertal signalarter som till exempel skogsfru, tvåblad, grönkulla, knärot, svart trolldruva. SVS har inte gjort något inventering med avseende på rödlistade arter. När en person påpekade att det förmodligen var en nyckelbiotop fick hon det egendomliga svaret "ja, med det har varit utsatt för kulturpåverkan" och det var tydligen anledningen till att det inte inventerades! (Mirjam Lööf) 320. I september 2002 upptäckte en jägare I Västerbottens inland att SCA planerade en ny väg rakt över en myr och genom en mycket lågproduktig gransumpskog utan spår av mänskliga ingrepp. Skogen domineras helt av mycket åldriga, senvuxna granar som är över 200 år gamla. Två borrprover visade 210 respektive 220 år men flera träd var ihåliga av röta och kunde inte åldersbestämmas exakt. Trots den mycket låga boniteten förekom spridda granlågor varav flera var grova. Flera träd var helt draperade i garnlav och några äldre sälgar och björkar observerades. Artfynd: Nordlig nållav, gammelgransskål, skrovellav, lunglav, rynkskinn och ullticka. SCA, Lycksele Skogsförvaltning, skriver såhär efter att de informerats om skogen på senhösten och besökt den på snöföre: Väglinje som är avverkad och där vägbrytningen är avbruten tills naturvärdena är inventerade. Vår bedömning är att objektet har naturvärden men inte är urskog eller nyckelbiotopkvalitet. Vi gör en inventering av objektet så att vi är säkra på vad det är. Den inventeringen blir våren/sommaren 2003. När den är gjord kommer vi att kontakta dig. (PN) 321. Våren 2002 upptäcktes det att Sveaskog planerade att avverka en nyckelbiotop på kronopark Vidmyrliden i Skellefteå kommun. Man hade året innan dragit en väg rakt igenom biotopen. Efter kritik från naturvården lämnades själva nyckelbiotopen medan man avverkade 50 ha skog kring om. Hösten 2002 sade Stefan Bleckert, Sveaskog, vid en exkursion i området att skogen inte är en nyckelbiotop trots fynd av 6 rödlistade arter bla Nordlig nållav, gammelgransskål och rosenticka. Anledningen var att biotopen är gallrad för några decennier sedan och att lågor endast förekommer i några mindre ansamlingar. Glest spridda granar är ca 200 år och äldre och flera gamla sälgar förekommer. Den metod som Sveaskog använder för naturvärdesbedömning, där frekvensen av lågor och andra s.k. strukturer ger poäng så kan man missa ett område som detta men arterna berättar att skogen duger att skyddas! (PN) 322. Hösten 2002 upptäcktes att Sveaskogs stora avverkning på Vidmyrliden (se ovan) även berörde ytterligare minst en nyckelbiotop samt en biotop med höga naturvärden: Nyckelbiotopen var en bördig granskog med spridda granar drygt 150år gamla, en stor ansamling av lågor i olika nedbrytningsstadier varav många grova stockar. Bla noterades gammelgransskål, harticka och daggskinn. Flera träd är insektsangripna och många är kraftigt ansatta av hackspettar. Några träd växer på stenblock och enstaka naturstubbar förekommer. Nyckelbiotopen var enligt bolagets avverkningsanmälan planerad att avverkas i sin helhet men snitslades bort i ett senare skede och avsattes som NO-område. Den andra biotopen innehöll en koncentration av flera gamla sälgar och tre tallar i åldrarna 250-300 år. Alla sälgar är friställda, på minst två av dem växte lunglav och på en skrovellav. En av gammeltallarna avverkades. (PN) 323. Ytterligare exempel på bristande naturhänsyn vid avverkningen ovan: minst två småbiotoper med höga naturvärden är avverkade, de innehöll bl.a. flera kärnrötade gammelgranar (närmare 200 år gamla) och några grova lågor är blottlagda. En hänsynsyta är lämnad, den innehöll yngre skog än den som avverkats, mest ca 80 årig gran och två yngre sälgar utan lunglav. Alldeles bredvid stod två äldre sälgar friställda på hygget på en av dem växte lunglav På nordvästra delen av avverkningen blev två hänsynsytor avverkade med sammanlagt ett 20-tal, gamla sälgar och enstaka ex. gammal, grov björk som samtliga har friställts på hygget! Flera av sälgarna var påväxta av lunglav och flera var koncentrerade 50 m från den lämnade trädgruppen och ett stenkast från det lämnade impedimentet! Den lämnade trädgruppen är väl tilltagen och hyfsat representativ för skogen som avverkats men innehåller inga höga naturvärden (PN) 324. Resultatet av SNF s projekt Granskning av FSC hyggen 2002 är att av de 49st granskade avverkningsplaneringar/avverkningar som är utförda efter senhösten 2001 är 15 st godkända enligt FSC-standarden. Detta är bättre siffror än resultatet av den likartade granskning man gjorde år 2001 men det är ändå långtifrån bra. Holmen skog: 15 granskade, 8 godkända (två av de godkända var avverkade 2001).SCA: 9 granskade, 2 st godkända. Sveaskog: 27 granskade, 7 godkända. Vad är fortfarande bristfälligt: #Naturvärdesbedömningarna fortfarande avverkas biotoper med rödlistade arter och höga naturvärden. #En stor del av de lämnade trädgrupperna innehåller huvudsakligen klenare skog än vad som dominerat det bestånd som avverkats koncentrationer av beståndets grövsta skog avverkas. Många lämnade s.k evighetsträd klarar inte definitionen i FSC-standarden, se avsnittet om Metodik. #gamla sälgar friställs regelmässigt #mindre ansamlingar av lågor blottas och koncentrationer av gamla träd avverkas alltför ofta. #En betydande del av lämnad hänsyn innehåller idag inga höga naturvärden medan partier med högre naturvärden avverkas (PN) 325. Sveaskog avverkningsplanerade sommaren 2002 6.34 ha på östra delen av kronopark Rislandet i Västerbottens kustland. Beståndet är en liten ö med äldre skog omgivet av kilometervida hyggen och fröträdställningar. Beståndet är dikat och dagens produktiva bestånd är mestadels ett resultat av denna dikning som också genererat en viss trädväxt på några myrar som ingår i beståndet. Ett mindre parti med 9 år gammal plantskog har avsatts som ungsskogsgrupp i planeringen och räknats in under areal med hänsyn på produktiv mark. En koncentration av ca 200 åriga granar och grova tallar vid en trädbevuxen myr borde ha snitslats av som hänsynsyta. En trädbevuxen myr är avsnitslad och angiven som lämnat impediment men den är nu helt underröjd. De högsta tallarna är ca 9 m höga och 60-100 år gamla samt 1 dm i bhd! Större delen av träden på myren är fällda. Senare samma höst meddelade Sveaskog att denna planering tagits bort som planerad avverkning p.g.a. andelen äldre skog i landskapet. (PN) 326. På Krokmyrliden, utanför Umgransele i Västerbottens inland, avverkade fd Assi Domän senhösten 2001. På delar av avverkningen är för få evighetsträd lämnade och de representerar inte beståndet före avverkningen. Vid koordinaterna 717442,162448 = Avverkad hänsynsyta! Avverkningstubbar (gran) drygt 260 år, 246 år samt några till över 200 årsringar. Grenrester visar att beståndet var draperat i garnlav. En grov björk är avverkad. Flera granlågor i olika nedbrytningsstadier är blottade och enstaka gamla tallågor förekom. En talltorraka, en ca 200 årig tall och en minst 300årig tall är lämnade. Solklar barrnaturskog med tydliga strukturer och gamla träd = avverkad. Något yngre skog är lämnad bredvid som en långsmal hänsynsyta innehållande några 200åriga granar och enstaka lågor. Sveaskog håller med om dessa bedömningar.(pn) 327. Mellan Flarkmyran och Röjmyran avverkat SCA sommaren 02 ca 55 ha. På drygt 27 ha hygge har ca 150 st evighetsträd lämnats jämfört med de minimum 270 st som standarden kräver! Genomgående har grov tall (45cm rotdiameter.) avverkats men bara enstaka lämnats. Några av trädgrupperna är underkända p.g.a. att skogen som lämnats är klenare än den som avverkats. Ca 40st åldriga sälgar har friställts, flera av dem är grova (resten medelgrov/klena). Såg inte en enda bål med lunglav (!) däremot bård- och stuplav. En avvikande grov naturvärdesgran är avverkad alldeles utanför lämnad trädgrupp. Beståndet hyste god förekomst av man-, tageloch garnlav. Den lämnade kantzonen i norr och nordost innehåller lågproduktiv och klen skog. (PN)

328. Hösten 2002 upptäcktes efter tips från en jägare - att Holmen skog planerat men ännu ej avverkat minst två klara nyckelbiotoper samt ett parti med höga naturvärden i Granliden utanför Lycksele. Nyckelbiotop nr 1: Några ha med mycket blöt men ändå för länge sedan dikad sumpskog. Spridda granar är över 200 år, ett borrprov visade 250 år. Rikligt med inslag av gamla eller döda björkar samt björkhögstubbar. 4 rödlistade arter, bla ett tiotal naturstubbar med rikliga förekomster av rödbrun blekspik. Rikligt med fertil garnlav. Spridda granlågor och rotvältor. Skogen är plockhuggen för några decennier sedan. Ett annat parti med anhopningar av granlågor och inslag av grova, höga granar. Här noterades bla Harticka och ullticka. Kring en liten bäck växte nyckelbiotop nr 2; en genuin grannaturskog, flerskiktad och välsluten med samtliga nedbrytningsstadier av grova lågor. Hög bonitet och regelbundet inslag av åldriga träd. Gammelgransskål noterades i förbifarten. Efter att områdets höga naturvärden dokumenterats översiktligt och vi informerat Holmen skog så följde de oss ut till området. Holmen undantog samtliga delar med höga naturvärden från skogsbruk, sammanlagt ca 7ha skog, och klassade nyckelbiotop nr 1 som nyckelbiotop. (PN) 329. Sommaren 02 avverkningsplanerade Sveaskog ett av de absolut sista större skogspartierna som finns kvar på kronopark Rislandet, Skellefteå kommun. En hänsynsyta med områdets högsta naturvärden var planerad att avverkas; ett litet parti gransumpskog med inslag av över 150åriga, grovbarkiga granar med garnlav och liten ansamling av lågor i olika nedbrytningsstadier,. Arter: ullticka, kötticka, gammelgransskål och violettgrå tagellav. Omedelbart bredvid var en liten trädgrupp snitslad att lämnas, den innehåller en drygt 150årig gran medan resten är yngre granar och klen björk. Alldeles utanför snitslarna fanns samtliga artfynd! Ett parti med områdets klart grövsta granar var planerad att avverkas trots att de var avvikande grova = naturvärdesträd. Även en koncentration av stormfast, grov tall i 130-150 ålder på en liten ås var avverkningsplanerad. Mindre partier av tallungskog var avsnitslad och inräknad i produktiv hänsynsareal. Efter att Sveaskog informerats om bristerna så följdes vi ut till skogen och de snitslade bort biotopen med signalarterna samt några av de grövsta naturvärdesgranarna och flera tallar på åsen vid myren. Man visade också en vilja att i framtiden i högre grad uppmärksamma koncentrationer av gamla träd och lågor i triviala bestånd. (PN) 330. I december 2001 avverkade Sveaskog 30ha med barrblandskog på Tjärnbergsheden i Skellefteå kommun. Avverkningen berörde i huvudsak medelgrov barrblandskog dominerad av tall men den skog som lämnats som naturhänsyn är en 60 årig, lövrik barrskog. Den representerar inte alls den skog som avverkats utan är genomgående yngre och framförallt klenare. Avverkningen domineras av mycket vidträckta, kala ytor med enstaka ansamlingar av klenare, yngre träd. Här fanns mindre partier med sällsynt grov granskog, bitvis av sumpkaraktär, många stubbar över 50cm i diameter, några över 60cm. Den klart äldsta, avverkade granen var närmare 70cm i diameter på 70cm höjd och 218 år gammal. Glest spridda torrträd och rotvältor. Dessa områden är kalhuggna. Sveaskog har bekräftat att man avverkat naturvärdesträd. Längs några partier har man kalhuggit rakt över bäcken och bitvis avverkat en bit ned i en bäckravin. Nästan alla grova träd vid bäcken har plockats bort. (PN) 331. På Mejvanhobben, utanför Gunnarn i Västerbottens inland, avverkade fd Assi domän september-oktober 2001 knappt 100 ha tallskog. Grov tall dominerade på större delen av avverkningen. Kala ytor på 1-3 ha är vanligt och extremt få träd är lämnade på stora delar av hygget. Några provytor visade t.ex. 21 träd (alla träd över 15cm bhd räknade) på över tre ha samt 10st evighetsträd på 7 ha! Flera koncentrationer av grov tall (45-50cm stubbar) är kalhuggna inte ett enda ex. är lämnat. Istället glest utställda, mkt små grupper som i huvudsak innehåller betydligt klenare skog med bara enstaka till några träd som klarar FSC-standardens krav på evighetsträd (goda förutsättningar att utvecklas till grova gamla träd under nästa omloppstid). Underkänt enligt FSC-standarden p.g.a. för få godkända evighetsträd i lämnade trädgrupper. Sveaskog anser att fd Assi Domän med god marginal lämnat evighetsträd som representerar beståndet före avverkning men medger att vissa koncentrationer av grövre träd huggits. (PN) 332. 2002 bröt Sveaskog en väg in i en urskog med minst 7 rödlistade arter på Barsele-Storberget i Västerbottens inland. Skogen är opåverkad av skogsbruk, omfattar ca 10 ha och var avverkningsplanerad av fd Assi domän 1998. Färska plogvidjor samt nyligen pålagt grus talar för att vägen var tänkt att användas i vinter. En jägare slog larm till SNF som upptäckte att vändplanen tyvärr gjorts mitt i områdets högsta naturvärden, stubbarna visade 200-230 årsringar och på en delvis överschaktad låga satt gränsticka. Kring vändplanen finns mindre fuktsvackor med mycket åldrig granurskog med brandrefugial karaktär som uppvisar en kompakt vägg av fertil garnlav kring vändplanen! Många granar är senvuxna och 200 år eller äldre. Bitvis inslag av mycket åldriga aspar utan brandljud vid ett kärr. Mindre partier med spridda, grova granlågor. Artfynd bla Vitpudrad svartspik och Doftskinn. Resten av området är talldominerat, innehåller 25-50% björk och är uppkommet efter en brand för ca 150 år sedan. Endast tre st. ca 4-500 år gamla tallöverståndare påträffades. Äldre asp förekommer sparsamt men många sälgar. Doftticka, stor aspticka, skrovellav mf arter. Senare samma höst meddelade Sveaskog att avverkningen uppskjutits eftersom avverkningsplaneringen ska göras om. (PN) 333. Hösten 2002 upptäcktes att Holmen planerade att avverka en äldre granskog med höga naturvärden på Storberget, Skellefteå kommun. I skogen finns några småbiotoper med rikligt med död ved och arter som stjärntagging, ullticka, rosenticka och harticka. En av dessa biotoper var planerad att delvis lämnas orörd resten skulle avverkas. Efter att SNF följt Holmen ut till skogen så undantogs samtliga partier med höga naturvärden. (PN) 334. Hösten 2002 upptäckte en jägare att SCA planerade en avverkning 5-6km norr om Gunnarn längs norra stranden av sjön Lilla- Bastuträsket. Kantzonen mot sjön är mycket snålt tilltagen och består bitvis endast av gråalsbuskar! Ofta innehåller kantzonen endast enstaka medelgrova träd och långa bitar är den 1-2 m bred och består av klen tall. Där man lämnat bredare är skogen klenvuxen och lågproduktiv, där det fanns grövre skog är det ofta kalhugget. Mot myren är endast glest utställda, mycket klena ex av tall och gran lämnade, snitseln går direkt vid myren eller 1-3 m därifrån. Bitvis gungar marken om man promenerar där snitseln går. SCA svarade såhär på vår kritik: Du har synpunkter på att kantzonen mot vatten är bristfällig. Vi har tolkat FSC så att kantzonen ska variera efter fuktigheten och det tycker vi traktplaneraren gjort. Han har varierat den mellan 2-20 m efter fuktigheten Upp mot myren så tycker du att kantzon är för smal men vi tycker att den är väl avsnitslad. Detta speciellt om man betänker att det är lämnat hela avdelning 4 som hänsynsbiotiop (2.34 ha.) (PN) 335. U FSC-standarden: 6.3.3 Vid åtgärder längs vattendrag och öppna vattenytor främjas kontinuerligt beskogade, om möjligt skiktade, topografiskt, hydrologiskt och ekologiskt betingade övergångszoner. Här tolkar bla SCA att om det är brandpräglad, torr mark fram till vattnet så kan man hugga kalt eller nästintill. Det är inte vad jag utläser i begreppet kontinuerligt beskogade, ekologiskt betingade övergångszoner, särskilt inte i ett sönderhugget landskap där många kantzoner kring sjöar och vattendrag - även fuktiga kantzoner som bränderna ofta skonade - redan är kalhuggna under årtionden av kalhyggesbruk. Hur främjar man ekologin genom att fortsätta hugga kalt på torr mark längs vattendrag? (PN) 336. I nov. 2002 planerade StoraEnso att avverka nyckelbiotoper i Havsvalladalen, Norra finnskoga socken, Torsby kommun, Värmland. Totalt skulle 150 ha avverkas. Stora delar av det avverkningsanmälda området är urskogar och nyckelbiotoper. Avverkningarna skulle också leda till fragmentering av ett ca 3500 ha stort sammanhängande skogslandskap med efter brand självföryngrad tallskog på mager storblockig morän. Skogen har aldrig rörts efter branden. I området finns violettgrå tagellav, skrovellav, dvärgbägarlav, knottrig blåslav och vedtrappmossa. Efter påpekande från ideell naturvård och Länsstyrelsen blev man i StoraEnso medveten om områdets naturvärden och

förklarade sig villiga att tills vidare hejda en avverkning så att Länsstyrelsen under våren 2003 ska kunna inventera igenom hela området och ta beslut om en eventuell reservatsbildning. Tidigare har Naturvårdsverket meddelat att man inte kommer att jobba för att bevara hela Havsvalladalen. Den södra halvan på 1500 ha ville de göra reservat av, men hela området är 3500 ha. En magnifik dalgång med en artlista på 85 signalarter varav 36 är rödlistade. (SK). 337. Inför 200 åhörare förklarade Per Simonsson, ekolog på SCA, att i varenda slutavverkningsmoget bestånd i hela Norrland finns det rödlistade arter. Detta tvärsäkra uttalande baserar sig på en studie av hänsynsytor på SCA s hyggen i mellersta Norrland, det andra på en noggrann inventering av ett antal äldre skogar i norra Hälsingland. Per hade inga studier för Västerbotten och Norrbotten, vilket innebär 50% av hela Norrlands skogsmark aldrig var undersökt! (PN) 338. I mitten av februari 2003 publicerade Västerbottenskuriren ett reportage med rubriken Miljövården en död hand över skogsbruket. I artikeln påstår högste ansvarige för avverkningsföretaget Sörgården AB att miljötänkandet har gått lite för långt i inlandet. Han skyller arbetsbristen på reservaten och påstår att de här rödlistade arterna finns nästan överallt. Han måste åta sig avverkningar mot kusten eftersom det inte finns något att avverka närmare fjällen. Inga representanter för naturvården eller biologisk expertis blev tillfrågade om att bemöta detta. 4% av den produktiva skogsmarken i länet är skyddad i reservat men bara 0.7% av detta ligger nedanför fjällskogarna. Ytterligare tre procent av länets produktiva skogsmark är skyddat tills vidare inom FSC. (PN) 339. Det är välkänt att man hittat många av nyckelbiotoperna och andra skyddsvärda gammelskogar i Norrland i åldersklasser över 140 år. För perioden 1996-2000 redovisar Riksskogstaxeringen att i Norra Norrland återstår 7.3% skog äldre än 140 år (utanför reservaten) och motsvarande siffra för Södra Norrland är 6.3%. Gammelskogen är alltså på upphällningen. Skogsnäringens enorma avverkningar under bl.a. 70 och 80-talen har gett oss dagens situation med mycket lite gammelskog kvar. I hela norra Norrland bedöms 16.4% av aktiebolagens skogsmark vara avverkningsmogen, vilket innebär en ålder av ca 120 år eller äldre. Siffran för södra Norrland är 20.6%. (PN) 340. Artdatabanken skriver 2003: De största hoten i dagsläget utgörs av avverkning, vilket bedöms beröra 1605 rödlistade arter, varav 736 klassificeras som hotade. En stor del av arterna som missgynnas av avverkningar föredrar eller kräver skuggiga miljöer (511 hotade arter). Den senaste kunskapen indikerar att tröskelvärdet för flera av arterna ligger kring 20% bevarad biotop av den typ arterna lever i. Mycket tyder alltså på att dagens ambitionsnivå från regringshåll, att skydda knappt 10% av landets produktiva skogsmark, är för låg för att bevara vår biologiska mångfald. Både SCA och Holmen har deklarerat att man inte kan tänka sig att frivilligt undanta mer än 5% av sin produktiva skogsmark resten ska brukas. (PN) 341. Skogsindustriernas vd Jan Remröd uttalade sig i Dagens Nyheter (18 feb) efter valet av tidigare SNF-ordföranden Göran Enander som ny Generaldirektör för Skogsstyrelsen: - Vi ser det som en signal från den politiska ledningen att den inte har förtroende för vår kompetens. Att den inte tror att vi kan klara balansen mellan miljömål och produktion. Tanken snurrade till ordentligt när jag hörde vem det blev. Att inte kunna hitta någon kvalificerad man eller kvinna med skoglig bakgrund är anmärkningsvärt. (PN) 342. Vinsten för skogsbolaget SCA under 2002 var 9101 miljoner. För att minska de negativa effekterna för fågellivet p.g.a. SCA s överavverkningar har Björn Mildh med ekonomiskt stöd från Alvins fond arbetat med naturvårdsåtgärder i Finnträsk sedan 2001. Resultatet har redovisats både för fonden och för Per Simonsson som är chefbiolog på SCA. Men att återbetala de tiotusen kronor som den ideella fonden bekostat för restaureringen av fågelmiljöerna i Finnträsk säger bolaget nej till. Detta trots att det är bolagets hårdföra skogsbruk som orsakat den akuta bristen på lämpliga häckningsmiljöer för ugglor, stora rovfåglar och hålbyggare i Finnträsk. När ska skognäringen själv börja betala för de enorma skador man orsakat för många av skogens växter och djur? (BM) 343. Forskarna Hans Hultberg och Svante Hultengren fastslår i rapporter utgivna 2002 att skogsbrukets användning av tunga fordon som kör sönder skogsmarken vid avverkning utgör en av de viktigaste orsakerna till att problemen med höga kvicksilverhalter i fisk inte har minskat nämnvärt. Sedan mer än 20 år tillbaka har utsläppen av kvicksilver samt användningen ämnet i industrier och hushåll minskat. Men kvicksilverhalterna i skogssjöar utan tillskott av kvicksilver från industrier och samhällen har inte minskat i samma omfattning. Idag har fortfarande ca 50% av alla svenska skogssjöar svåra problem med höga halter av kvicksilver i fisk. Giftigt metylkvicksilver transporteras via skogens avrinningsvatten ut i sjöarna och anrikas i fisk. Forskarnas resultat är godkända för publicering i vetenskapliga tidskrifter och de har även stöd av utländska studier. (PN) 344. Skogsgödsling är en för virket kortsiktigt tillväxtbefrämjande åtgärd som antas skada vissa rödlistade och hotade organismer i skogen. För att skogsnäringen ska få fortsätta att gödsla kräver Forest Stewardship Council (FSC) att näringen bevisar att gödslingen är oskadlig. Skogsnäringen genomför då ett antal studier, som den presenterar som bevis för gödslingens oskadlighet. Studierna innehåller dock bevis för motsatsen, att rödlistade arter skadas. EX: Mykorrhizasvampar undersöktes före och efter kvävegödsling. Spindlingar minskade och riskor ökade. Av spindlingarna står 62 på rödlistan. Gödslingspåverkan på mossor och lavar på lågor studerades. En mossa och tio lavar minskade, t.ex. den rödlistade dvärgbägarlaven. Man har inte närmare studerat mykorrhizasvamparna, som finns på marktyper som gödslas. Många av dem är rödlistade. Skogsnäringen vantolkar forskningsresultat i syfte att höja produktionen på den biologiska mångfaldens bekostnad. Om detta hade inträffat i den vetenskapliga världen skulle det ha blivit skandal. Nu utbreder sig bara en beklämmande tystnad. (AD) 345. I Naturbruk (P1) 11 feb. 2003 citerade Programledaren tidsskriften Fauna och Flora, om professorn, som hade hittat 185 rödlistade arter vid Stenbrohult (Sven G.Nilsson), underförstått den som söker han finner Sven G. Nilsson kommenterar programmet såhär: Typiskt att redaktören inte intervjuade mig om arterna i Stenbrohult. Han anade säkert vad jag skulle säga och undvek därför att kontakta mig. Jag har inventerat ett stort antal områden i södra Sverige förutom Stenbrohult, så jag vet att det är svårt att hitta rödlistade arter i vanlig produktionsskog (barrplantager). Om redaktören velat läsa min uppsats i Fauna och Flora noga hade han funnit att nästan alla rödlistade trädberoende arter i området hittats i ädellövskog med lång kontinuitet. Denna typ av skog har minskat drastiskt i området och täcker nu bara små fläckar. Utdöendeskulden är betydande, vilket också klart sägs ut i uppsatsen. Men dessa fakta passade inte in i tesen som skulle ut. Var finns alla kritiskt granskande journalister som försöker vara opartiska? (AD) 346. Under mars 2003 ska kemikalieinspektionen besluta om Cy-permetrin eller Lambdacyhalotrin ska godkännas som bekämpningsmedel inom skogsbruket. I södra Sverige har skogsnäringen genom kalhyggesbruket fått problem med angrepp av snytbaggar på de plantor man sätter ut på hyggena. Genom att ersätta ett naturligt ekosystem naturskog med trädplantager så bäddar man för massförökning av vissa arter, däribland snytbaggen. I en naturskog är snytbaggen inget problem. Skogsnäringen trycker på för att dessa ämnen ska godkännas istället för att ändra dagens skogsbruksmetoder som i sig själva ger upphov till problemen!

Bägge dessa nya bekämpningsmedel har liknande egenskaper som det numera förbjudna Permetrin; de binds till partiklar och kan således spridas via ytvattenavrinning och vindpåverkan. De bioackumuleras i fisk och bryts långsamt ned i t.ex. bottensediment i vattendrag där de förgiftar organismer som lever där. Andra insekter än snytbagge påverkas också. Cy-permetrin anrikas i ytvattnet på små vattensamlingar och kan där nå mycket höga koncentrationer. Skador på människor utan skyddsutrustning är övergående besvär som brännande känsla i ansiktet och utslag på händerna. Skogsvårdsstyrelsen stöder en fortsatt användning av gifter utan att ens beröra frågan om att istället ändra skogsbruksmetoderna. (PN) 347. Den 18/2 2003 upptäcktes att en nyckelbiotop var förstörd av gallring. Den ligger på fastigheten Sörmark 3:2, koordinater 6945088 1598621 i Härnösands kommun. Nyckelbiotopen är registrerad av SVS 2001. Här fanns det bla 11 granar och en enbuske med ringlav VU. Körvägen där markägaren kört ut virket går nästan rakt genom växtplatsen och endast några små fragment av ringlav kunde upptäckas. Det var en livskraftig population av ringlav som fanns här, med vitala bålar som växte på granar i kanten till hällmark. Resterna av denna fina förekomst kommer nu att försvinna tämligen omgående på grund av ett totalt förändrat mikroklimat. Här var också violettgrå tagellav NT funnen, och på de grova asparna växer signalarterna korallblylav, skinnlav och rävticka. Markägaren var tidigare informerad av undertecknad om skogens höga naturvärden. Lst i Västernorrland besökte 2000-10-25 den nu förstörda nyckelbiotopen och fastslog i en skrivelse att nyckelbiotopen bör undantas från skogsbruk, och att dess naturvärden bör kunna säkerställas med en utvidgad skyddszon. Hösten 2001 besökte jag och SVS nyckelbiotopsinventerare området och han avgränsade då nyckelbiotopen. Jag uttryckte under detta fältbesök min oro över att markägaren gallrade i närheten av nyckelbiotopen. Tyvärr så verkar det nu som att ingen information har lämnats till markägaren om den här nyckelbiotopen på hans mark. Här hade myndigheten säkert nått långt just med rådgivning och information. (HS) 348. Under vintern 2002 och 2003 avverkades drygt 150 hektar i känslig och oersättlig natur längs Emån i Mönsterås kommun! Såväl Lst som miljöansvariga på Mönsterås kommun är upprörda och kritiska till vad som hänt. Avverkningarna gränsar till Emåns "Natura 2000 område" där utökat skydd gäller för miljön och där det dessutom pågår utredning om bildande av naturreservat. Det vilar ett mycket stort ansvar på markägarna, SVS och entrepenören Holmen skog som alla medverkar till denna skövling! När det gäller hantering av avverkningsanmälningar har Skogsstyrelsen gett ut ett cirkulär om hur saker skall skötas. Här framgår att SVS har en informationsuppgift till skogsägare och är operativ tillsynsmyndighet i Natura 2000-områden för de verksamheter och åtgärder som kan påverka miljön i dessa områden. Enligt 7 kap 28a i miljöbalken (MB) ska SVS bevaka och bedöma skogsbruksåtgärder. Detta har SVS inte gjort. SVS besökte de känsligaste områdena tillsammans med representanter från Lst s naturvårdsenhet. SVS diskuterade enbart en av avverkningarna i direkt anslutning till Emåns Natura 2000 område, trots att SVS mottagit många avverkningsanmälningar från samma markägare! Lst s yttrande och tillstånd till avverkningen närmast Emån bygger alltså på ett felaktigt beslutsunderlag. Det är först genom skogsgruppens larm som länsstyrelsen får information om den stora hyggesarealen och då tyvärr när avverkningarna redan inletts av Holmen skog. En nyckelbiotop med bäckdråg o gransumpskog har frilagts av kalhyggen och kommer troligen att blåsa ner till stora delar. Avverkningszonen mot nyckelbiotopen ligger dessutom ute i själva kärret! Entreprenören Holmen skog har avdelat själva nyckelbiotopen med en utkörsväg där man hämtat timmer. Vid besöket kunde man också konstatera att markägaren redan föregående år slutavverkat ett större område med ställda frötallar ända ner till Emåns vattenlinje! Mot strandängarna står en blygsam buskrad kvar. Den skogsrest som ännu står kvar av de anmälda avverkningsytorna går ner mot Emån och här har länsstyrelsen begärt ett stopp för avverkning. Vid besöket kunde man konstatera att Holmen skog som planerat för själva avverkningen inte ens klarat av att ta den generella hänsyn som lagen kräver. Hyggeskanten och zonen mot ån ligger ute i själva svämskogen och precis intill de små bäckfårorna! (Helge Torstensen) 349. Hela skövlingen längs Emån sätter också fingret på flera ömma punkter: - Hur långt sträcker sig egentligen skyddet för de utpekade Natura 2000 områdena? - Vad är det för nytta med ett skydd som bara ser till själva vattendraget? - Är det inte dags att ifrågasätta hela SVS funktion och existens? - Hur kan SVS:s sköta sitt uppdrag utan att fullt ut samarbeta med de tjänstemän på länsstyrelsen som i åratal jobbat för att få till ett långsiktigt skydd för Emåns värdefulla miljöer? (Helge Torstensen) 350. Den 5/2 2003 började SCA att avverka i en skog med 21 signalarter, varav 8 är rödlistade. De mest intressanta fynden är trådbrosklav EN, långskägg VU och norsk näverlav VU. Skogen ligger i en liten by som heter Lenånger i Härnösands kommun, koordinater 6946100 1598970. Avverkningen gjordes åt en privat markägare som sålt rotposten till SCA. Området som man nu avverkat, var enligt avverkningsanmälan på 4,5 hektar. Två av SVS registrerade nyckelbiotoper berördes av avverkningen, en var avgränsad i fält sen tidigare, men utan den skyddszon som behövs föra att klara långskäggslaven som växer där. I den andra nyckelbiotopen, som avgränsades av SVS samtidigt som avverkningen pågick, växer den starkt hotade trådbrosklaven EN och norsk näverlav VU på några granar, och violettgrå tagellav på klippa. Under hösten 2002, åkte SVS nyckelbiotopsinventerare ut till området på begäran av skogsgruppen, och han höll med om att det var en alltför dålig skyddszon avgränsad mot långskäggslaven. Trots detta kunde han inte göra mer i det läget eftersom det redan var överenskommet med markägaren om avgränsningen. I en annan del av avverkningstrakten hade planeraren snitslat rakt genom ett naturskogsområde där det växer trådbrosklav, norsk näverlav och rikligt med violettgrå tagellav. Där höll tjänstemannen med om att det var en nyckelbiotop, trots att han vid ett tidigare besök avfärdat biotopen och inte ens gjorde objekt med naturvärde av den. Tyvärr var en tredjedel av området söndergallrat, och det mesta av kantzonen mot myren röjd av en tidigare markägare, men det hade inte förstört helheten. De här 4,5 hektaren borde ha skyddats och ingått i ett naturreservat tillsammans med den angränsande Sörmarksskogen. Nu är avverkningen klar och det mesta är borta förutom nyckelbiotoperna. Man har lämnat en liten hänsynsyta, en alltför dålig kantzon mot myren, enstaka torrträd, några få klena högstubbar är tillkapade och en grov björk är lämnad. Jag räknade årsringar på 5 stubbar och åldern på dessa varierade mellan 125-170 år. Dessutom är kattfotslaven, gammelgranskålen, ulltickan och grantaggsvampens livsrum borta (HS) 351. På SkogForsks hemsida uppgavs under lång tid, troligen från januari till den 14 mars att trådbrosklav påträffats på hänsynsytor som lämnats på hyggen på SCA:s marker i Ångermanland. I en tryckt rapport från samma undersökning (SkogForsk Resultat Nr 16, 2002) uppges att man funnit trådbrosklav Bryoria nadvornikiana. Vi förmodar att det är den senare arten som avses. Skillnaden i naturvårdsbetydelse mellan dessa två arter är betydande och oklarheten uppseendeväckande. (AD) 352. Vid Artdatabankens Seminarium om rödlistan och nyckelbiotoperna den 5 februari i Uppsala grundade SCA genom Per Simonsson en argumentation om de rödlistade arternas värde på opublicerade forskningsresultat från inst. för Naturvårdsbiologi. Det handlade om förekomst av rödlistade arter i samtliga undersökta bestånd i vanlig produktionsskog i norra Hälsingland. Antalet rödlistade arter i bestånden varierade mellan 5 och 17. Vi finner det egendomligt att skogsnäringen ska ha tillgång till

universitetets forskningsresultat innan de är publicerade och offentliga. Vi tror också att skogsnäringens tolkning av dessa preliminära resultat är felaktig i så motto att det bland de utvalda vanliga bestånden finns sådana som borde ha klassats som nyckelbiotoper även utan den noggranna artinventering som sannolikt har gjorts i den aktuella undersökningen. (AD) 353. Tidningen Ångermanland skrev 2003-03-10 en artikel där forskaren Kjell Sjöberg vid SLU i Umeå, påstods redovisa intressant forskning: Tendensen är klar. Tjädern är inte på utdöende utan har förmågan att anpassa sig efter det moderna skogsbruket. Detta budskap går tvärtemot landets ledande tjäderexpert, Ingemar Hjorts, forskning som sträcker sig över trettio år tillbaka i tiden samt omfattande finländska studier av tjäder under 1900 talet. Dessa visar en, under mycket lång tid, starkt vikande tjäderstam och orsaken anges vara bla det moderna skogsbruket. (HS, PN) 354. Det är inte acceptabelt att en myndighet inte känner till i vilken omfattning man är ansvarig för tillsynen inom Natura 2000- områden,skriver JO i sin kritik av Skogsvårdsstyrelsen i Västra Götaland. Fadäsen uppdagades sedan företrädare för Lysegårdens golfbana i Kungälv låtit skövla ett område med ädellövskog i ett Natura 2000-klassat område. Kungälvs Naturskyddsförening och Kungälvsornitologerna anmälde skövlingen till Skogsvårdsstyrelsen som dock hänvisade ärendet till Länsstyrelsen i tron att det var denna som ansvarade för tillsynen i området. Skogsvårdsorganisationen medgav i ett remissvar att man hade missat tillsynen men ansåg också att den nedhuggna skogen inte påverkat miljön på ett betydande sätt. JO skriver i sitt beslut att han utgår från att Skogsvårdsstyrelsen nu vidtagit erforderliga åtgärder för att kunna fullgöra sina åtaganden på ett riktigt sätt i fortsättningen. Den otillåtna avverkningen utreds av åklagare. Detta står att läsa i Naturvårdsverkets Nyhetsbrev m.plus nummer 4 den 12 mars 2003. (GR) 355. Helgen 21-23 mars anordnade Fältbiologerna en sammankomst vid Färnebofjärdens nationalpark med exkursioner och föreläsningar på temat "Fåglar som indikatorer på skyddsvärd skog". Sveaskog hade lovat leda en del av undervisningen genom sin naturvårdsansvarige. När sjukdom inträffade i familjen uteblev Sveaskogsrepresentanten. Större resurser har tydligen inte Sveriges största skogsägare, med över 4 miljoner hektar skog. Ideell naturvård kunde däremot hålla sina löften. (AD) 356. Under april 2003 har SNF kontrollerat naturhänsyn vid avverkningar på privatmark i Skellefteå kommun. Totalt har 20 avverkningar kontrollerats, och 14 av dem är utförda under vårvintern 2003, tre utfördes under 2002 och ytterligare tre är 1-2 år gamla. Av dessa 20 granskade avverkningar bedöms 4 st ha en sammantaget tillfredställande naturhänsyn med vissa mindre anmärkningar. 5 avverkningar har otillfredsställande naturhänsyn och 11 st har mycket dålig naturhänsyn. Jämför man hänsynen på hyggena med kraven i FSC-standarden så finner man att de fyra granskade avverkningarna där hänsynen bedöms tillfredsställande också uppfyller FSC-standardens krav med vissa mindre anmärkningar. Den vanligaste anmärkningen på de 16 avverkningar i granskningen som inte bedöms ha tillfredställande naturhänsyn är att man inte lämnat avvikande gamla/grova träd till fri utveckling, att man inte uppmärksammat småbiotoper med särskilda naturvärden eller att man inte lämnat kantzoner mot impediment och sjöar och bäckar. Djupa körskador på marken är också ett utbrett problem. 357. 5 april 2003 på Orsa besparingsskogs mark en km söder Tyldsjön på västra sidan av Oreälven (drygt en mil söder Tackåsen vid Hälsingegränsen). Helt färsk avverkning där de flesta vältor hade besparingens märkning, men det fanns också några märkta med Korsnäs. På hyggena inget sparat utom någon enstaka tunn torrspröt. Kantzon mot Oreälven mestadels bara någon meter bred utom på en delsträcka där inga träd sparats. Ungefär så här såg hyggena ut som vi kritiserade på 1970-1980-talet. Det är som om tiden stått stilla hos besparingen. Ytterligare 20-30 hyggen (där ungskogen ej kommit upp) som kollats på besparingsskogen under vårvintern kan sammanfattas på följande sätt: Stora hyggen med mycket litet sparat, endast enstaka träd, sällan grupper av träd. Små ynkliga kantzoner. Hade det inte funnits myrar, bergbranter och bergplatåer med mager höglägesskog hade det varit att likna vid ett totalhyvlat landskap. Man undrar hur SVS kan acceptera den dåliga naturhänsynen på avverkningsytorna - finns ingenkraft alls bakom skogsvårdslagen? Redan på 1970-talet kritiserade som bekant Carl Olof Tamm, professor i skogsekologi, denna typ av storskaliga hyggen som mer liknade "militära operationer" än biologisk behandling (rapport 3 1979 SLU Uppsala "Högmekaniserat skogsbruk och ekologiska principer - kan de förenas?"). Hyggenas storlek och utformning minskade trots detta ej under 1970-talet på besparingen, ej heller under 1980-talet, 1990-talet eller under 2000-talet, såvitt kan bedömas okulärt. Det måste sparas mer på hyggena och de måste bli mindre. Besparingen uppger att den avsatt 5 procent av sin skog (och ytterligare 5 som staten köpt av dem). Ganska bra i och för sig, men 5 (10) procent skyddad skog hos en markägare är otillräckligt med den här urusla naturhänsynen. Miniminivån tio procent baserar sig enligt forskarna på att naturhänsynen måste vara mycket bättre än idag - och inte ens då är det säkert att tio procent räcker enligt ArtDatabankens beräkningar. Med tanke på besparingsskogens miljöskuld (storskalighet utan hänsyn under årtionden) torde 20-30 procent behöva skyddas! Idag finns ingen tanke och utarbetad strategi bakom naturvården och naturhänsynen i det dagliga arbetet, och naturligtvis ingen koppling till de rödlistade arterna i området. Man ska betänka att genom höjdläget är (var) det bra marker för lavar och mossor, men som vi vet behövs ett skydd av 10 hektar för att skydda kärnan i ett skogsfragment intakt från omgivande hyggen. För lavar och mossor är dagens urblåsta krafs på hyggen och i hyggeskanter inte värt just någonting! Så här fungerar det i områden där det saknas naturvårdare som inte regelbundet kritiserar. Här saknas tydligen både viljan och intresset till bra naturvård! Slutsats: Det behöver sättas in snabba motåtgärder när det gäller den vardagliga naturhänsynen och när det gäller restaurering, särskilt med tanke på att det ändå finns en del naturskogsobjekt i regionen att "bygga" på. (BO) 358. Sotbrännan/Nästelbodarna. SCA hygge upptaget 2001 i Åsarnas socken, Bergs kommun i Jämtlands län. Avverkat vid högst olämplig tidpunkt. Stora markskador, med närmare meterdjupa hjulspår. Omfattande markskador i stort sett över hela kalhygget. (GR) 359. En misstänkt olaglig nydikning upptäcktes i oktober 2000 på fastigheten Holmsjöbråtar 1:1 i Hällefors kommun. Varken Lst eller SVS anmälde dikningen till polisen på fyra månaders tid, trots att man kände till den. Dikningen polisanmäldes av Steget före-gruppen i Örebro län, men åtalet lades ned av miljöåklagaren 2002. Ingen av flera polisanmälda dikningar har gått vidare till åtal i Örebro län sedan nya miljöbalken infördes. 360. Företrädare för skogsnäringen har under några månader påstått i bl.a. radions Naturbruk, skogsnäringen tidningar samt i ett antal dagstidningar, att det finns vetenskapliga undersökningar som visar att det finns rödlistade arter i nästan varje slutavverkningsmogen skog i Norrland, ja t.o.m. att dessa arter finns nästan överallt. Som bevis hänvisar man till undersökningar gjorda av forskarna Lena Gustafsson, SLU och Jan Weslien, Skogforsk. Under denna tid har inte landets ledande experter, Artdatabanken, haft tillgång till resultaten av studien, samtidigt som skogsnäringen uppenbarligen haft det. Studien har ännu inte publicerats.

Under april dementerade forskarna skogsnäringens slutsatser av studien på www.skogsforsk.se och sade att man inte kunde tolka resultaten på det sätt skogsnäringen gjort och att man heller inte ville ifrågasätta Artdatabankens expertis. Bland landets ledande naturskogsinventerare eller experterna på Artdatabanken och Skogstyrelsen, har ingen gett skogsnäringen medhåll i sina påståenden. Jan Weslien har senare förklarat att de undersökta bestånden var 110-140åriga, flerskiktade granskogar på Holmens marker i norra Hälsingland. Bestånden har sannolikt aldrig tidigare varit kalavverkade, och innehöll en del gamla träd och död ved. Artfynden är gjorda på både döda och levande träd. Sådana bestånd är idag ovanliga i hela norrland, vilket skogsnäringen glömde att ta med i debatten (PN) 361. Den andra omtalade studien som skogsnäringen använder i media rapporterar om fynd av rödlistade arter i ett antal skogsdungar på hyggen, s.k. hänsynsytor, som lämnats vid avverkning på SCA:s skogar i Mellannorrland. Hänsynsytorna studerades 1-2 år efter avverkningen av skogen runtom. Undersökningen visar att de fanns ett stort antal rödlistade arter i SCA:s skogar när de avverkades. Det är intressant - men kan lika väl som något annat vara en indikation på att dessa skogar inte borde ha avverkats överhuvudtaget. Om arterna överlever i framtiden på dessa små dungar ute på hyggena är för övrigt tveksamt utifrån dagens kunskapsläge. (PN) 362. Den 8 april sände radions Naturbruk ett inslag där Thomas Lindberg endast förmedlade den ena partens - skogsnäringens - syn på den svåra frågan om det svenska skogsbruket är ett hot mot naturen och den biologiska mångfalden. ArtDatabanken intervjuades, vilka skogsnäringen utnämnt till sin motpart, en uppfattning som varken delas av ArtDatabanken själv eller i riksdag och regering. ArtDatabanken ses både inifrån och utifrån som den opartiska organisation, som försöker fastställa den objektiva sanningen om hotsituationen, hur svårgripbar denna sanning än må vara. Till skillnad från övriga intervjuade i programmet ifrågasätts ArtDatabankens representant, Ulf Gärdenfors, med en lång rad motfrågor. Inga företrädare för den ideella naturvården intervjuades. Den 10 april 2003 anmäldes Naturbruk till Radionämnden för partiskhet av Nätverk för naturvård i svensk skog. (AD) 363. Under 2003 har en professor i skogsproduktion, Arne Albrektson, i ett antal insändare till tidningen Västerbottenskuriren anklagat SNF för att medvetet vilseleda allmänheten i våra debattinlägg om bl.a. bekämpningsmedel i skogsbruket och skogsnäringens påverkan på kvicksilverhalten i fisk i våra skogssjöar. SNF har hela tiden använt sig av olika publicerade forskningsresultat och haft stöd från bl.a. professor Hans Hultberg som forskat om försurning under många år. Vem Albrektson egentligen företräder är uppenbart (PN) 364. Under april 2003 beslutade Kemikalieinspektionen efter starka påtryckningar från skogsnäringen - att godkänna bekämpningsmedlet Cypermetrin i skogsbruket. Detta gift är ännu starkare än sin omstridda föregångare, Permetrin, och kan orsaka brännande känsla i ansiktet och utslag på händerna hos människor som hanterar medlet. Det sprutas på plantor som ska sättas ut på hyggen och tar död på insekter. Det binds till partiklar och kan således spridas via ytvattenavrinning och vindpåverkan till t.ex. närliggande vattendrag. Det anrikas i ytvattnet på små vattensamlingar och kan där nå mycket höga koncentrationer. Utan skyddsutrustning så drabbades människor av yrsel, kräkningar och muskelryckningar. Det finns alternativ där plantorna skyddas utan gifter men de anser skogsnäringen vara för dyra (PN) 365. När skogsbolagen SCA, Sveaskog och Holmen uttalar sig offentligt så låter det som om naturvården överdriver kritiken av deras naturhänsyn. Men läser man certifieringsbolaget SGS Qualifor s offentliga rapporter om deras miljörevision av skogsbolagen under 2002 så finner man att SGS i huvudsak ger naturvården rätt och gör liknande bedömningar; skogsbolagen har avverkat naturvärdesträd, lämnat för stora, kala ytor och har gjort bristfälliga naturvärdesbedömningar vilket drabbat skogar med höga naturvärden. (PN) 366. KVARNMYRORNA ligger i Kölåns dalgång 19 km västnordväst om Hassela i norra Hälsingland (Nordanstigs kommun). Holmen Skog är markägare. I början av september 2002 fann jag trådbrosklav (EN) i två fina bäckmiljöer norr om myren, Kölån och en väg. I den ena biotopen dessutom NT-arterna rödbrun blekspik, vitskaftad svartspik, gammelgranskål, violettgrå tagellav och trädbasdynlav samt bl a sotlav (C. inquinans) och ullticka, i den andra endast violettgrå tagellav och gammelgranskål. Den artrikare bäckmiljön är klassad som nyckelbiotop av Holmen. Ca åtta mest mindre bålar av trådbrosklav fanns på vardera lokalen. Mellan dessa biotoper låg ca 8 ha äldre skog, varav särskilt den grandominerade delen är/var skiktad naturskog med inslag av flerhundraåriga tallar. Den talldominerade delen har två- till treskiktad skog med upp till 200-åriga träd. I bägge delarna måttligt med död ved. På morgonen den 25 september ringde jag till Tore Berglund på Bergsjö distrikt av Holmen och meddelade vilka bestånd vid Kvarnmyrorna jag funnit naturvärden i och där vi alltså ville att de skulle vänta med avverkning. Jag passerade området samma dag på väg till ett annat objekt och då pågick avverkning (av Hassela Skogsentreprenad) i gammelskogen mellan och nära de två trådbrosklokalerna och inom de bestånd jag nyss meddelat Tore om. Tore som kontaktades igen gav först intryck av att avverkningen inte gick att stoppa. Efter ytterligare ett telefonsamtal från länsstyrelsen till Tore stoppades dock avverkningen mitt på dagen den 25 september. Jag inventerade den tidigare avverkningshotade skogen ytterligare och fann flera nya rödlistade arter. I den grandominerade delen är nu hittat: liten sotlav, nordlig nållav (3 substrat), rynkskinn, vitskaftad svartspik, dvärgbägarlav, gammelgranskål och trädbasdynlav, de två sistnämnda förekommer allmänt. I den talldominerade delen finns dvärgbägarlav, vedtrappmossa och violettgrå tagellav. Den delen blev helt skonad från avverkningen. Skog med åtta rödlistade arter (två hotade) var alltså tänkt att avverkas och avverkades delvis. Det tvådelade hygget blev endast ca 2,3 ha stort (1,5 + 0,8 ha) men har förstört mycket: hyggeskanter ligger nu endast 12-15 m från de två förekomsterna av trådbrosklav, förekomsten i nyckelbiotopen är nu starkt hotad av försämrat mikroklimat trots att Holmen tycks ha känt till laven? På ett par träd kunde den inte återfinnas och kan alltså redan ha blåst ned. Här måste Holmen låtit hugga delar av en nyckelbiotop de själva avgränsat. En 400-årig tall och minst två 300-åriga avverkades. Ett par 250- och 300-åriga tallar lämnades på hygget, men totalt mycket få större barrträd är lämnade. Bilder på hygget finns. Avverkningen skedde inom ett område som troligen är aktuellt som naturreservat. Den avverkade skogen var till allra största delen inte klassad som nyckelbiotop trots de höga värdena; i andra delar av inventeringsområdet (söder om myren) finns däremot stora, mycket schablonartat avgränsade nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt med allt från enskiktade, 50- åriga tallbestånd till urskogsartad tallskog (liten del), mestadels dock skog med vissa naturvärden. (PW) 367. JÄRVSHOCKELN ligger i nordvästligaste Hälsingland ca 13 km västnordväst om Ramsjö (Ljusdals kommun). StoraEnso är markägare. Inventerades 22 juli men hanns inte helt klart. I semestertider försökte jag nå Kjell Hedberg på Stora för att avstyra den avverkning som var på gång men han gick ej att nå. Istället lämnade jag meddelandet på söderhamnskontoret, men det nådde inte Hennans bevakning. När jag återvände 22 augusti var ett delområde på ca 15 ha avverkat. I detta delområde fanns olikåldrig, tät och risig, grandominerad skog med ojämnt med död ved. Arter som hade hittats var rosenticka (död fruktkropp), trädbasdynlav, gammelgranskål, violettgrå tagellav, ullticka, kortskaftad ärgspik och fertil lunglav m fl signalarter. Mycket få större barrträd är lämnade på hyggena. Avverkningen berörde inte områdets högsta naturvärden (som är nyckelbiotoper), men medförde att det redan lilla sammanhängande skogsområdet minskade ytterligare i storlek och att möjligheten att inkludera en annan i närheten liggande värdekärna i ett eventuellt framtida naturreservat försvann. (PW)

368. HÅNGBERG ligger 19 km västnordväst om Hassela. På bergets nordsida finns ett ganska nyupptaget hygge (då ca 1 år) med mycket få barrträd lämnade, men en hel del äldre aspar och sälgar på vilka aspgelélav, skrovellav och stor aspticka hittades (en förekomst vardera vid stickprovskoll). På östra delen av berget har en asp med stiftgelélav friställts på ett hygge av liknande ålder. Nyckelbiotopen i sydbranten av berget är till stor del uppenbart tekniskt impediment. (PW) 369. Varför har sorktillgången i våra skogar minskat de senaste 15-20 åren? Som ornitolog och ugglelyssnare vet alla att på 1950 och 60- talet kunde man med säkerhet veta att vart 4 år inföll en sorktopp då det ropade pärlugglor överallt i skogarna. Pärlugglan är nämligen helt beroende av gnagarförekomst, en riktig sorkbarometer faktiskt. Men någonting har hänt de senaste 15-20 åren i skogen. Dessa sorktoppar förekommer inte längre i samma omfattning eller utbredning. Numera hörs alltmer sällan ropande pärlugglor i våra skogar under våren. Personligen har jag misstänkt länge att någon form av miljökatastrof har drabbat gnagarstammarna i skogsekosystemet. Nu verkar det som om svaret är givet. Uppgifterna kommer från Fakta Skog, Lennart Hansson och finns med i nr 2 JUNI SKOGSEKO. Sorkarnas långsiktiga populationsutveckling synes relaterad till skogsbrukets. Mindre kalhyggen på mager mark och skuggade och svårgenomträngliga ungskogar är negativa faktorer för åkersorken. Begränsad tillgång på gammelskog är en negativ faktor för skogssorken. Bingo. Där har vi alltså boven i dramat. Återigen visar sig dagens skogsbruk vara rena katastrofen för biologisk mångfald. (GR) 370. Våren 2003 har Sveaskog dragit in en bred väg tvärs genom urskog - tidigare orörd av människohand. Bolaget har huggit en bred gata genom urskogen och även fällt tretill fyrahundra år gamla naturvärdesträd upp till 10 meter från vägen. Området ligger i nordvästra delen av Arvidsjaurs kommun i Norrbotten, strax väster om Deppavägen där vägen korsar utloppet från Valkanjaure till Gangsjajaure. Koordinater 7322711, 1632305. Vägen har dragits för att kunna avverka ett stort område med en unik hänglavskog. Enligt FSC-regel 6.1 skall urskog undantas från skogliga åtgärder. (BM) 371. Våren 2003 har Sveaskog gallrat i tidigare orörda skogar i nordvästra delen av Arvidsjaurs kommun, öster om reservatet Lehatten, längs Deppavägen. Koordinater tex 73 24 838, 16 30 234. I vissa fall rör det sig om skogar som brunnit för ca hundra år sedan, i andra fall om urskogsartade naturskogar med riklig förekomst av så kallade överståndare. Det är träd som blivit kvar av olika anledningar, till exempel efter en skogsbrand. Bolaget har gått in och konsekvent huggit bort alla överståndare trots att dessa gamla träd med en ålder på 250 till över 400 år undantagslöst skall räknas som naturvärdesträd. Skogarna har huggits så att bara yngre träd med likartad ålder, uppskattningsvis 80 till 90 år har lämnats kvar. Alla andra träd har avverkats. (BM) 372. Den 8 juli 2003 var jag och tittade på Sveaskogs avverkning upp till ca 480 meters höjd i sydsluttningen på berget Mänty-Sovasvaara, troligen avverkat sommaren-hösten 2002. Skogen som avverkades var en naturskog främst av tall i åldrar över 160 år. Tallskogen var olikåldrig, flerskiktad och med riklig mängd lågor i olika nedbrytningsstadier. Mycket få grova överståndare och högstubbar och några enstaka torrträd men rikligt med brandspår. Andreas Renöfält från SGS ansåg vid en exkursion 1999 att granskogen i området var en nyckelbiotop men att tallskogen inte riktigt var det och att man kan göra en avverkning där utan att hota naturvärdena. I granskogen finns harticka, ullticka, rosenticka, lappticka, liten sotlav, garnlav med apothecier, knottrig blåslav, kortskaftad ärgspik. Vi ansåg att hela skogen uppfyller FSC standarden som ett 6.1.1 område och att där får endast ske åtgärder som kan gynna den biologiska mångfalden. Vi kan konstatera att vi och Andreas inte tolkar nyckelbiotopbegreppet på samma sätt och nu blev endast granskogen skonad från avverkning. Avverkningsplaneraren Torbjörn Nygård, Sveaskog, menade att man skulle kunna avverka i området utan att köra sönder lågorna om man gjorde det under barmarkssäsongen. I avverkningen verkar man konsekvent ha fällt alla stora björkar och mycket stor del av de stora sälgar som fanns i området. Körspår och avverkning mycket nära små vätar. Många av de lågor som fanns i området var sönderkörda. (Urpo Taskinen) 373. Assi Domäns skogsinnehav i Risveden i Ale kommun såldes ut till en privatperson i slutet av 90-talet. Köparen heter Lars-Olof Olsson och hör hemma i Ale kommun. Han är nu ägare till över 500 hektar skog. Han har bl.a. kalhuggit ett naturreservat på 107 hektar i slutet av 90-talet (Anfastebo). Detta utan reaktion från SVS och LST. Reservatet var inrättat 1977 och hör till de äldre reservat där det inte helt tydligt framgår att skogsbruk är förbjudet. Men det står, att vid åtgärder skall medgivande inhämtas från LST. Detta har denne markägare struntat i. I dag är området helt förstört. Innevarande år har Olsson "angripit" Assi Domäns f.d. markinnehav, som angränsar till Risvedens naturreservat, genom att ta bort den generella hänsyn, som vid avverkningen 1993 kvarlämnades på ett 11 hektar stort hygge. Hänsynen fastställdes av LST enligt brev. Där stod mycket kvar av gamla ekar, björkar och tallar med en ålder på215 år! Dessutom har kantzonen mot själva naturreservatet avverkats så att en spikrak linje uppstått utefter gränsen. Några träd stod dessutom innanför reservatsgränsen! Detta gör han därför att gränsen ännu inte märkts ut i terrängen av lantmätare. Han bestämmer således själv var gränsen ska gå. Nu återstår enbart granplantor på hygget! Sådant sker år 2003 och visar att vi har mycket lång väg kvar att gå innan kraven på ett miljövänligare skogsbruk uppnåtts. SVS inkopplades på fallet och markägaren har, vid ett vite på 20 000 kr, anmodats att stoppa avverkningen. Detta hände i maj när det endast återstod en handfull tallar i en kantzon mot en mosse. Beslutet har emellertid Olsson överklagat! Fallet kan bli ett prejudikat, eftersom det inte tidigare prövats huruvida det är straffbart eller inte att i efterhand ta bort lämnad generell hänsyn på hyggen. SVS är rädd att förlora i målet. (Leif Danielson) 374. Det hela är en ganska pinsam historia för Hedemora Kommuns del. Det visade sig nämligen att det var Kommunens Servicenämnd som beställt avverkningen (marken är Kommunägd). Syftet var att bredda ett äldre skidspår. Fritidsförvaltningen och skidklubben var angelägna om att detta gjordes i god tid före vintern, så att man skulle hinna preparera spåren till kommande skidsäsong. Mellanskog fick så småningom uppdraget att avverka. Spåret skulle på en ca 200 m lång sträcka gå genom det blivande reservatet (som även är klassat som nyckelbiotop), men Mellanskog fick instruktioner om att inte gå in med avverkningsmaskiner i detta område. Mellanskog hade dock inte tid att utföra uppdraget, utan anlitade en underentreprenör. Informationen gick uppenbarligen inte fram till denna. Efter att ha fått mer fakta om avverkningen står det klart att huvudansvaret vilar på Kommunen (Servicenämnden). Servcice-sidan borde ha samrådit med mig eller någon annan på Miljökontoret innan man beställde avverkningen. Då hade man kunnat undvika de skador som nu uppstått. Eftersom området är en nyckelbiotop är det även troligt att Kommunen skulle ha samrådit med Skogsvårdsstyrelsen. Skogsvårdsstyrelsen har för avsikt att utreda den saken. Entreprenörerna har förstås också ett visst ansvar. De borde ha insett att det var mycket olämpligt att genomföra avverkningen vid denna tidpunkt och avrådit från att fullfölja avverkningen. Som jag ser det är den största skadan de djupa körskador som uppstått. Däremot är inte avverkningen så omfattande. Det handlar om något eller några tiotal större träd, samt en del lövsly intill de blivande skidspåren.

Efter det inträffade har ett samrådsmöte hållits, med alla inblandade parter. Körskadorna ska åtgärdas under sensommaren/hösten. Miljökontoret (jag) ska informeras innan några åtgärder vidtas, för att återställningsarbetet och banprepareringen ska ske på ett tillfredsställande sätt. (Peter Klintberg) 375. Över 240 olagliga skogsavverkningar har avslöjats i Jämtland och Västernorrland med hjälp av satellitbilder. Totalt har nära 1 000 hektar skog avverkats utan att någon anmälan gjorts. Arealen är ungefär lika fördelad mellan Jämtland och Västernorrland. (PN) 376 Vintern 2002-2003 avverkade Sveaskog två skogsområden i Hamra, Ljusdals kommun, Gävleborgs län, vilka var avsedda att ingå i det av länsstyrelsen planerade naturreservatet Svartåmyran-Svartån. De två områdena skulle också på längre sikt ingå i en utvidgning av Hamra Nationalpark. Sveaskog var på flera vis noggrant informerat om länsstyrelsens planer (AD) 377 Vid en debatt den 1 aug. 2003 i Fäviken i Kall, Jämtland om förutsättningarna för ekoturism i skogen sade Lars-Olof Österström att Sveriges skogar har fördubblats, underförstått att virkesförrådet i dem har fördubblats. Detta är propaganda för att förbättra skogsnäringens rykte. Faktum är att virkesförrådet för 150 år sedan var större än nu, i Norrlands inland mycket större. Faktum är också att virkesförrådet på 1920-talet, då Riksskogstaxeringen startade, var betydligt lägre än nu till följd av skogsnäringens finkamning av skogarna på jakt efter sågbart urskogstimmer. Efter 1920-talet har virkesförrådet ökat, men inte fördubblats och inte nått 1850-talets nivå. (AD) 378 Vid en debatt den 1 aug. 2003 i Fäviken i Kall, Jämtland om förutsättningarna för ekoturism i skogen sade Bo Holm, SÅGAB, att Det är lätt att köra över opinionen när staten tar undan skog för reservatsbildning. Han ville påstå att svenska folket inte vill ha reservat, men den inställningen finner man mest hos den minoritet som är skogsägare. Folket vill att skogen i första hand ska användas för biologisk mångfald, i andra hand för turism och rekreation och i tredje och sista hand för virkesproduktion. Enkäten som ligger bakom dessa undersökningsresultat citeras i Statsskogsutredningen, del 1, sid. 37. (AD) 379 Vid en debatt den 1 aug. 2003 i Fäviken i Kall, Jämtland om förutsättningarna för ekoturism i skogen sade Jan Holmberg, ordf. inorrskog, att 25 % av skogen i Sverige är undantagen från skogsbruk. De rätta siffrorna är c:a 4 % skyddat enligt lag (huvuddelen i fjällnära skog) och en okänd andel, troligen omkring 2 %, på frivillig väg. (AD) 380 Vid en debatt den 1 aug. 2003 i Fäviken i Kall, Jämtland om förutsättningarna för ekoturism i skogen sade Jan Holmberg, ordf. i Norrskog, att hyggen och ungskogar var viktiga biotoper för många rödlistade arters överlevnad, men kunde inte nämna någon sådan art. Vi vet ju alla att hyggen och ungskogar inte precis är de sällsynta och hotade miljöer som det är brist på, så hans påstående måste vara taget ur luften. (AD) 381 Hösten 98 inventerade Ume Fältbiologers skogsgrupp ett avverkningsanmält skogsområde utanför Dorotea i Västerbotten. Statens fastighetsverk ville avverka 40 ha i en 100 ha stor skog som kallas Lapprutan. Efter att ha fått tips om området från en av fastighetsverkets egna inventerare åkte vi dit och tittade på skogen - som visade sig vara ren urskog! Den södra delen av rutan utgjordes av en 150 årig granbränna (Skog som brunnit upp för 150 år sedan, varför inga äldre träd fanns) helt utan avverkningsstubbar, den norra delen var gammal fullskiktad granskog med gott om 300+ åriga granar, torrakor och lågor, men även en del gamla avverkningstubbar. Totalt hittade vi 17 rödlistade arter + 7 ytterligare signalarter. Drygt ett år sedan hade vi stormöte ute i skogen: Fältbiologerna, SNF Dorotea, Skogsvårdsstyrelsen, Fastighetsverket och forskare från Umeå universitet. På mötet erkände Fastighetsverket att man planerat fel och att större delen av den avverkningsanmälda skogen inte borde huggas. De lovade att ingen avverkning skulle ske i området förrän man planerat om. De lovade att höra av sig när det gjort det. Vi tänkte skogen var räddad eftersom resten av området bestod av ännu finare skog, och vi fick aldrig något brev om någon ny avverkningsplanering. Förra veckan befann jag mig i området och skulle titta på skogen i Lapprutan + c:a 2000 ha norr därom till ett tilltänkt naturreservat åt Länsstyrelsen i Västerbotten. När jag kommer in i Lapprutan visar det sig att man varit där och avverkat nästan all skog man hade avverkningsanmält 98! Skogen verkade vara avverkad någon gång innan vintern 02/03, men vissa stubbar verkade vara helt färska, antagligen har någon lokal förmåga varit och plockat ved från hyggeshänsynen. Åtminstone större delen av det norra området som avverkades hade klassats som nyckelbiotop av Dorotea skogsvårdsstyrelse. Så fort man vänder ryggen till skiter bolagen i vad de lovat, och uppe i Doroteatrakten finns ingen som kan hålla koll på skogarna. (Andreas Garpebring) 382 I februari 2003 gav en skogsägare Sveaskog i uppdrag att avverka ett 3.5 ha stort område i Ollesbodarna i Borlänge kommun. Den 24 februari inkom en avverkningsanmälan där Sveaskog begärde dispans från den s.k sexveckorsregeln, en begäran som avslogs av SVS. Den 17 mars begav sig LST till området för att utreda dess naturvärden men då var området avverkat, trots att det bara gått tre veckor sedan avverkningsanmälan lämnats in. SVS har nu kontaktat åklagare för att åtala Sveaskog för detta lagbrott. (PN) 383. Förra hösten gav regeringen länsstyrelserna i de tre storstadsregionerna uppdraget att ta fram och genom reservatsbildning skydda de mest värdefulla naturområdena för friluftsliv och naturvård. Det slogs fast att detta var lika viktigt som att bygga hus, vägar, järnvägar, golfbanor o.likn. Till detta anslås hundratals millioner kronor extra i budgeten. Arbetet skulle ske i samverkan med berörda kommuner och ideella organisationer. Förslag på områden i Göteborgsregionen har lämnats in och länsstyrelsen i Västra Götaland har valt ut de mest värdefulla områdena. Det handlar väldigt mycket om skogsområden ända upp till 6 mil från Göteborg. Naturvården jublade förstås. Nu skulle äntligen den omtalade Bråtaskogen i Härryda och urskogen vid Långemossen i Lilla Edet kunna erhålla ett starkt skydd. Naturligtvis finns flera liknande områden med i förslagen. Sista dag för yttrande från organisationerna var den 1 oktober och för kommunerna den 15 oktober. Det visar sig nu att drygt hälften av de 13 kommunerna i vår region har sagt nej. Man vill inte ha några naturreservat! Detta trots att det, som i Härrydas fall, handlade om cirka 30 millioner kronor. Ett nej från en kommun blir svårt för länsstyrelsen att köra över. Vi är således, efter ett års hårt arbete, tillbaka på ruta ett. Vi har alltså fler fiender att brottas med än skogsbolagen och många skogsägare, nämligen ett stort antal kommunpolitiker. När det regnar manna från ovan har den fattige ingen sked, sägs det. Men många kommuner, som är i besittning av sked, räcker inte ens fram den! (Leif Danielson) 384. Sveaskog hugger nyckelbiotop i Buruåsen, Idre. Buruåsen är en i nord-syd utsträckt ås ca en mil norr om Idre samhälle. Åsen når över 700 möh. och skiljs från Nipfjället av den dalgång där Burusjön ligger, är alltså fjällskog, trappsteget under själva fjället. Åsen är klädd med upprepat brunnen tallskog på torr till skarp mark. Dimensionshuggningen har gått genom området och förutom uttaget av grova gamla tallar även lämnat tillskott till dödvedförrådet genom lämnade vrak och toppar. Därefter har möjligen enstaka träd