Hur ska skogens biologiska mångfald i Dalarna räddas? Bengt Oldhammer, Orsa och Pär Johansson, Mora
|
|
- Viktoria Ivarsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hur ska skogens biologiska mångfald i Dalarna räddas? Bengt Oldhammer, Orsa och Pär Johansson, Mora Restaurering av skogsekosystem (>5 000 hektar) i boreal skog. En ideskiss med Solleröskogen i Dalarna som exempel För att slå vakt om skogens biologiska mångfald (gener, arter, ekosystem) finns enkelt uttryckt tre problem: Fragmenteringen. För liten skyddad areal. Delvis "fel" skyddad skog. Mager skog har hittills kommit i första hand. Nu måste produktiva miljöer skyddas. Där är artrikedomen generellt sett störst. Detta förslag kommer kanske vid en första genomläsning att kommenteras med en "suck!". Vi ber därför läsaren tänka efter lite extra. Är vårt resonemang fel eller rätt? Har vi rätt, vilka hinder finns för att lansera iden? Hur kan dessa hinder lösas? Och finns det egentligen några alternativ? Sammanfattning För att skydda den biologiska mångfalden i boreal skog krävs enligt vår åsikt att stora områden på förslagsvis hektar avsätts här och där. Men hur ska områdena väljas ut och varför ska de vara så stora? Vilka fördelar och nackdelar innebär det i jämförelse med landskapsekologisk planering? Med ett exempel från Solleröskogen i Mora kommun i Dalarna belyser vi dessa frågor och menar att "ekosystemtänkande" är ett nödvändigt komplement till den gängse "nyckelbiotopsmodellen", där små områden skyddas här och där. Förslaget är framtaget på kort tid och med mycket begränsade resurser under Det har vuxit fram de sista 2-3 åren då vi sett hur snabbt den gamla skogen försvunnit. Iden har sin grund dels i våra erfarenheter under 20 års tid, dels i aktuell forskning. Förslaget kan ses som en ideskiss där Länsstyrelsen/Naturvårdsverket och Skogsvårdsstyrelsen kanske kan arbeta vidare med dessa frågor i samarbete med berörda markägare - i detta fall StoraEnso och Korsnäs. Området kan kanske bli ett referensobjekt som kan jämföras med hur övrig mark sköts i skogslandskapet, inte minst i områden där det finns landskapsekologisk planering. Visserligen finns större intakta naturskogsobjekt i höglägesterräng och i fjällskog, men dessa är inte representativa för vanlig skog på lägre höjd över havet som hyser mer ordinära boniteter.
2 Dagsläget -vad finns kvar? I de flesta boreala miljöer i Mellansverige är skogen så hårt huggen att det enda som - i bästa fall- finns kvar av äldre naturskog utgörs av små fragment i form av skog vid bergbranter, bergkalotter, intill myrar och liknande. Här och var kan en nyckelbiotop eller skog med naturvärden (enligt Skogsvårdsstyrelsens definition) påträffas. Utan myrar och kuperad terräng med berg skulle läget ha varit ännu värre. På plana eller måttligt sluttande marker intill gamla flottleder finns i praktiken ingenting kvar av äldre skyddsvärd naturskog. För att inte nämna de marker där det funnits bergsbruk och hyttor under århundraden. Bristen på äldre skog, 150 år och däröver, är på de flesta håll alarmerande och kommer under kommande årtionden att bli ännu värre, allt enligt uppgifter från riksskogstaxeringen. Det bör påpekas att den sk avverkningsmogna skog som finns kvar ofta utgörs av naturskog. Rent definitionsmässigt är naturskog självföryngrad skog, och sådan finns fortfarande kvar i varierande omfattning. I nordvästra Dalarna får arealen nog sägas vara ovanligt stor i relation till många andra platser i Sverige. Däremot är naturvärdena i form av arter och element som regel små, främst beroende på olika former av kulturpåverkan. Framtiden -vad blir kvar? Den sk avverkningsmogna skog som hittills inte utsatts för modernt skogsbruk försvinner nu i rask takt. Likaså försvinner även värdefulla naturskogar och ett stort antal nyckelbiotoper. Den nya skog som växer upp till sk avverkningsmogen skog kommer att ha lägre naturvärden än den som avverkades. Virkesåkrar, plantageskogar, produktionsskogar, skötselskogar - eller vad man nu vill kalla det - kommer att dominera mer än 90 procent av skogslandskapet. På många håll blir arealen ännu större. Men vi har ju landskapsekologisk planering, nyckelbiotoper och reservat Miljöcertifiering av skogsbruk innebär att enskilda träd sparas på hyggena liksom i bästa fall kantzoner. De fem procent som minst ska sparas (enligt FSC) återfinns ofta i mer eller mindre svåravverkad terräng eller i skog av lägre bonitet. Dessutom blir det mest småskvättar av skog utspridda över ett stort område. Nyckelbiotoperna hos privata markägare ligger ofta i svåravverkad terräng eller utgörs av små fragment glest spridda i landskapet. Även här är det ovanligt att produktiv eller högproduktiv skog sparas. Sett på lite sikt vet vi att skog köps, säljs, byts och ärvs. Dessutom förändras skogsbruksplaner. Då inträffar det ofta att värdefulla områden förstörs. Det saknas såväl juridiska spärrar som juridiska garantier för att frivilligt "sparade" områden verkligen sparas. De reservat som ska stötta upp det hela är förvisso något större i areal men ligger ändå med mycket glest förband. I många regioner i Dalarna understiger arealen långt mindre än en procent. Även här dominerar karga områden, där
3 konflikterna med skogsbruket är ganska små. Det är inte fel att skydda karga områden då orördheten där ofta är stor, men det krävs mer satsningar på produktiva och högproduktiva miljöer. Trots de positiva motkrafter som nämnts ser vi alltså bilden av ett skogslandskap med små fragment skyddad skog och därutöver produktionsskog som, med få undantag, omfattar eller kommer att omfatta uppemot procent av skogsarealen. Vill man se positivt på saken kommer skogen i vissa få kommuner "bara" att bestå av 90 procent produktionsskog. Det ska jämföras med det normala och ursprungliga läget där i princip 100 procent utgjordes av naturskog av hög naturvårdskvalitet och med en naturlig dynamik. Det är en dyster bild vi förmedlar men vi anser att den är realistisk, och det finns i dagsläget inget som talar för någon radikal förändring. Tvärtom. Enligt forskarna krävs mycket bra vardaglig naturhänsyn i skogslandskapet om endast tio procent av skogen skyddas. Eftersom den vardagliga naturhänsynen i allt för stor utsträckning hos allt för många markägare fungerar dåligt (många undantag finns) pratar man idag om att kanske procent måste skyddas. Fragmenteringen Även om arealen skyddad skog förmodligen kommer att öka så sakteliga kvarstår problemet med fragmenteringen. Hur ska arterna kunna överleva på små spillror av naturskog här och där. Vi vet exempelvis att ett mycket stort antal lavar och mossor är känsliga för blåsiga förhållanden och försvinner från hyggesmiljöer. För att erhålla en skogsmiljö där klimatet i kärnan är intakt krävs objekt på tio hektar eller 50 meter skog för att kärnan ska förbli opåverkad. Hur ofta anpassas hyggenas storlek och form med tanke på detta? Även ett naturligt landskap är fragmenterat. Arterna är anpassade till en fragmenterad och föränderlig miljö. Men de naturliga fragmenten kan inte jämföras med den fragmentering dagens moderna skogsbruk åstadkommer. Frågan är inte helt enkel och forskning pågår. En del arter tycks klara sig i små fragment, men andra arter klarar det inte. Vi vet ganska lite om effekterna på lång sikt, men generellt talar allt för att många arter, främst svårspridda, i små fragment går en dyster framtid till mötes. Några redan kända fakta om fragmenteringen: När fragmenten är för små kan inte en rad fåglar häcka där. Arealkraven varierar beroende på fågelart. När fragmenten är för små bildas inte tillräckligt med substrat för att olika arter ska överleva. Ofta är kvaliten på fragmenten dessutom för dålig. Isolering och stora avstånd mellan fragmenten försvårar spridning och missgynnar arter genetiskt. Små fragment har ofta färre arter och färre antal av arterna. I de fall fragmenten är förvånansvärt artrika finns ofta en koppling till att fragmenten är de sista resterna av ett landskap med höga naturvärden. När de höga
4 naturvärdena i landskapet är borta och bara fragment återstår tynar arterna bort för att uttrycka sig enkelt. Stämma i bäcken - är det någon som vill det? För 50 år sedan fanns inga skogsbilvägar på den bolagsägda Solleröskogen. Att då ha avgränsat ett stort reservatsobjekt hade varit lekande lätt. Ännu för drygt 20 år sedan fanns det hyfsade möjligheter att avgränsa och skydda skog i området. Problemet då var att staten nästan inte alls avsatte några pengar för skogliga reservat. När nu alla plötsligt insett att mer skog måste skyddas för att slå vakt om den biologiska mångfalden är väntelistan på skyddsvärda objekt lång i Sverige. Under tiden avverkas dagligdags ytterligare presumtiva reservatsobjekt. Under hela den period bolagen haft ansvaret att inventera och skydda nyckelbiotoper har sådana avverkats. Vi som författat dessa rader rör oss aktivt i Siljanskommunerna och norrut. Vi har personligen under mer än 20 års tid sett hur de gamla värdefulla naturskogarna försvunnit - trots förtvivlade protester. För att stämma i bäcken (bättre sent än aldrig) och motverka fortsatt utarmning kommande 20 år anser vi att man nu, idag, avsätter större områden. Eftersom det inte går att hitta fina naturskogsområden på 5000 hektar på produktiv mark i låglandet måste även skogsbrukad mark inkluderas och restaureras. Naturligtvis har staten inte råd med detta idag. Men ett förslag är att den skyddsvärda marken köps in idag eller bokas upp med någon form av avbetalningsperiod. Resterande mark köps in under en längre period. Om man ska komma upp i de 10 procent skyddad skog politiker och skogsbrukare idag är tämligen överens om, räcker det inte med reservatsavsättningar enligt dagens hårda kvalitetskriterier (eftersom det på många håll helt enkelt är brist på mark med höga naturvärden) och frivillig hänsyn kring 5 procent. Det finns med andra ord utrymme för flera hektarsområden i Dalarna på lämpliga platser. FAKTARUTA Arealen lagligt skyddad skog i reservaten inklusive de kommunalt beslutade. Mindre än en procent är alltså skyddat nedan fjällskogen. Siffrorna anger procent av kommunernas produktiva skogsmark. Statistik från Länsstyrelsen. Avesta 0,40% (Ödet tillkommer) Borlänge 2,75% Falun 0,09% Gagnef 0,89% Hedemora 0,20% Leksand 0,24% Ludvika 0,15% Malung 1,26% Mora 2,33% Orsa 2,70% Rättvik 0,35% (Gräsbergsklövet tillkommer) Smedjebacken 0,20% Säter 0,11 % Vansbro 0,54% Älvdalen 0,76% Länet 0, 94%
5 Urvalskriterier Viktigaste urvalskriterierna då hela ekosystem avsätts har i detta fall varit följande: 1. Delvis rik berggrund 2. Topografiskt varierat med sjöar och myrar 3. Praktiska möjligheter att införa branddynamik 4. Stor artrikedom 5. Kvarvarande mängd äldre skog 6. Kvarvarande mängd lämplig skog att restaurera 7. Andelen berg med platåer och branter som innehåller gammal naturskog (8. Närhet till tätort - strövområde, närnatur, skolskog osv. Ej aktuellt i detta område) (9. Delar av skog i odlingslandskapet skulle kunna ingå, då vi här har de mest produktiva miljöerna i landskapet. Ofta finns t ex ett stort lövinslag. Men skötselproblematiken blir här större eftersom landskapet i långt högre grad skapats och formats av människan. Ej aktuellt i detta område men en nog så intressant frågeställning då man skulle kunna mixa kultur- och naturskog på ett frukbart sätt) På Solleröskogen är skogen starkt fragmenterad och landskapet domineras av stora enhetliga hyggen/ungskogar. Det är alltså ungefär som en stor del av övriga boreala skogsbrukslandskapet i norra Sverige. Trots detta finns inom det avgränsade området ganska gott om små partier (max 10 hektar) naturskog i framför allt bergsbranter, bergsplatåer och myrkanter. En av orsakerna till det kan vara att det är bolagsmark där marginalmarker undviks av lönsamhetsskäl. En annan orsak är helt enkelt att området från Gesunda till Flaten är ovanligt rikt på berg med branter och platåer, flera av dem omöjliga att avverka. Dessutom finns gott om naturskogselement efter brand såsom gamla lövträd (särskilt asp), brända stubbar, lågor etc. Detta är särskilt tydligt där topografin är småkuperad. Till detta kommer ett antal högklassiga naturskogsobjekt, några mindre högklassiga naturskogsobjekt samt några ännu intakta områden med sk avverkningsmogen skog. Det finns också flera hyggen med kraftigt lövuppslag. Myrar och vattendrag höjer ytterligare mångfalden. Längs många av dessa finns rikt lövuppslag med asp och klibbal, men även sälg, björk, gråal, lönn och rönn. I området finns gamla observationer av arter som exempelvis raggbock, stor flatbagge, vitryggig hackspett, stjärtmes och mindre hackspett. Genom att välja ut ett antal lämpliga sådana indikatorarter kan deras populationer följas före och efter en restaurering. Det kan även gälla arter som finns i området idag i varierande omfattning, t ex lunglav, trådbrosklav, varglav, aspgelelav, asphättemossa, vedlevande mossor, rosenticka, doftskinn och tretåig hackspett. Men även populationstrenden hos mer vanliga arter som järpe, talltita, tofsmes och garnlav vore intressant att följa.
6 Det är också viktigt att mäta och följa förändringar vad gäller t ex inslaget/mängden död ved, lövandel, bränd yta, trädåldrar, skogsstruktur (skiktning, trädsammansättning, diameter etc). Olika metoder för allt detta finns beskrivna. Några förslag på åtgärder Stopp för vidare skogsbruk. Inventering och skydd av samtliga skyddsvärda objekt. Restaureringsstrategi i samarbete mellan bolag och myndigheter. Införandet av brandregim i yngre bestånd. I vissa plantskogar kan lövet släppas upp och en del av virket tas om hand. Mer noggrann kartanalys och beståndsanalys. Artinventering på vissa organismgrupper, linjetaxeringar och provytor. Varför så stort? Frågan har redan delvis besvarats. Ytterligare ett par aspekter ska nämnas. Om mångfalden i boreala miljöer ska överleva långsiktigt krävs livskraftiga och vitala populationer med goda spridningsmöjligheter. Det mesta talar för att detta endast kan uppnås i stora områden. Vad som är stort varierar förvisso beroende på om arten är en älg eller en vedsäckmossa, men i princip är det inte inte särskilt intressant då man diskuterar områden på hektar. Det är trots allt relativt små arealer i jämförelse med utgångsläget, även om de naturligtvis är mycket stora i jämförelse med nyckelbiotoper. Vi tror att "kärnområden" på 5000 hektar här och där i landskapet är nödvändiga säkerhetsområden som kan stadga upp och bidra till att den biologiska mångfalden i det omgivande skogslandskapet (med alla sina fragment och skyddade miljöer och element) kan överleva långsiktigt. Vi tror alltså inte allena på landskapsekologisk planering på det sätt den planeras och verkställs idag. Exempelvis sparas för lite skog intill rinnande vatten och för fa och små kämområden på produktiv mark. Iden med landskapsekologisk planering är bra, jättebra, men inte det sätt på hur den verkställs i praktiken. Det handlar mer om att erhålla en positiv miljöstämpel än om att rädda mångfalden. Idag liknar landskapsekologisk planering i allt för hög grad landskapsekonomisk planering. Det är dags att spänna bågen lite hårdare!
7 Beskrivning av tre områden: Säxberg: Ett stort område där den kvarvarande gammelskogen och ravinlandskapet (syns bra på flygbild) måste skyddas. Säxberg är mycket skyddsvärt. Stor artrikedomen vad gäller fåglar, mossor, lavar och svampar och kanske även insekter. Till detta har lagts lövrika hyggen/ungskogar (t ex 1) samt den intakta och skyddsvärda skogen runt tjärnarna i söder (2) och västerut längs bäckarna och ravinema. Här vore även lämpligt att förlänga objektet ända fram till Fux- Andersknallarna (3). En stor del av skogen är helt intakt även om hyggen förekommer. Område 3 innehåller något yngre och klenare naturskogar men är topografiskt vackert och med mycket brandspår. Urvalskriterierna har varit den rika berggrunden vid Säxberg ined bland annat venjansporfyrit, sluttningen som ökar växtkraften, samt inte minst möjligheten att sköta området genom bränningar. Brandljud som undersökts i granskogen har haft en brandfrekvens på 2728 år. Brandljud med meterdimensioner finns fortfarande i området (även i klena, magra tallskogar) med 9-12 bränder. Vad som behövs för att vidmakthålla och utveckla naturvärdena vid Säxberg är eld. Bränningar kan starta omgående i en del av de yngre skogarna. På många hyggen och i yngre naturskogar och i kanter till myrar, bäckar, fuktsvackor finns rikligt med "rester" efter tidigare bränder, t ex rotvältor, lågor, stubbar, klibbalbestånd, träd med brandljud, grova aspar och sälgar, gamla tallar och granar. Mängden av dessa element får sägas vara ovanligt rikt förekommande i det avgränsade området. Sammanfattning: Ett skydd av Säxbergs intakta delar är självklart. Det finns inget artrikare och mer varierat område i dessa trakter. Ett utökat större objekt med restaureringsområden måste skyddas snarast innan de skyddsvärda och utvecklingsbara skogarna från tjärnarna i söder och västerut är borthuggna. Bästa alternativet är att knyta ihop Säxberg med objektet Fux-Andersknallarna. Djupsjöberg: Delvis ganska brant sluttning med olikåldrig granskog, även om större delen är omkring 100 år. Partier med blandskog och tall, bland annat hällmarktallskog med raviner. Det finns även ganska många gamla tallar. Skogshistoriken berättar om stark brandpåverkan och det är gott om gamla grova tallågor av olika ålder liksom en del gamla granar med brandljud, sälg och asp. Flera jätteaspar 75 cm i diameter, bevuxna med lunglav och korallblylav. Rikt på död ved på marken och även stående död gran. Några örtrika bäckar ingår. På flera platser (3 st) granhögstubbar med rik förekomst av violmussling och det finns arter som t ex doftskinn, ullticka, gammelgranlav, kattfotslav och rosenticka. Sammanfattning: Hyfsat stort och varierat objekt med inslag av gamla träd i en stor del av området. Ovanligt mycket död ved vilket gör det särskilt lämpligt att skydda.
8 Korpusberg. Två skyddsvärda granskogsbranter med en del gamla granar och tallar, träd med brandljud, grova lövträd, sälg, björk och asp med lunglav, torrträd och lågor, bland annat tjogvis med gamla tallågor och grova lövträdslågor, främst asp. I många partier i branterna växer gran- och aspskog som partivis hyser gelelavar. Sluttningen ner mot vägen i norr är inte så brant. Bergsbranten väster om hygget på platån är mer brant och med ännu mer löv, främst asp. Där finns gott om mossbelupna lodytor. Detta är nog den finaste delen i hela området. Spår efter fyra bränder i många stubbar. I sydöst mer gles tallskog med blockområden liksom delar av östra sluttningen som har lite varierande kvalitet. Där finns levande tall med spår efter 2-3 bränder och stubbar med spår efter åtta bränder. En stor del av skogen är omkring 100 år men där finns ändå kontinuitet. Skogshistoriken påminner om Djupsjöberg, dvs branter och platåer har brunnit, därefter har huggningar skett i olika omgångar och omfattning beroende på hur brant det har varit. Efter detta har områdena "granat igen" med inslag av asp. Skillnaden mellan objekten är bland annat att Korpusberget är betydligt större och har mycket mer asp, säkert flera tusen träd. Rentav ett framtida område för vitryggig hackspett. Arten fanns faktiskt i ett berg intill som Korsnäs högg och där alla lövträd fickades. Lunglav växer på mer än 100 träd och ofta rikligt högt upp på stammarna. Den är under starkt spridning/kolonisation. Att skogen bara är omkring 100 år kan tyckas lite men att bedöma skogens naturvärden utifrån åldern på den sista grangenerationen är naturligtvis inte helt riktigt. Där finns kontinuitet vad gäller mark, lågor, gamla träd, brand och rödlastade arter. Branterna är på flera ställen snitslade för avverkning av Korsnäs. Hyggena mellan de skyddsvärda partierna borde ingå som restaureringsområden då lövuppslaget där är mycket rikt. Hyggena är dessutom små. Sammanfattning: Ett stort och mycket varierat naturskogsobjekt med flera rödlistade arter och stor potential när den döda veden kommer att öka ännu mer. Mest skyddsvärt är områdets två branter men även en del omgivande skog samt hyggena borde ingå då där finns gott om löv. Ett av de sista naturskogsområdena i Dalarna med så stor mängd gran/asp-skog. Sumpskogsmosaik söder om Säxen och norr om Bågaberget. Ett väglöst område med fläckvis fina sumpskogar och en del partier med gamla tallar. De flesta torra markerna ganska hårt genomhuggna och beklädda med yngre naturskog. En del hyggen/ungskogar närmast vägen. Fläckvis skyddsvärt område.
9 Karta över beskrivna områden
Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta.
Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta. Östra sträckningen Trekilen- Stocklunda Objekt-nr Biotoptyp Y- 1 Rikkärr 146 36 53 704 60 06 Våtmark av rikkärrskaraktär.
NATURRESERVAT OCH NATURA 2000
NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 Murstensdalen (även Natura 2000), syftet med reservatet är att bevara ett vilt och väglöst taiganaturskogsområde med omfattande förekomst av myrar, sjöar och tjärnar och med
Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa
Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med
Skogens miljövärden Medelpad
Skogens miljövärden Medelpad Mjösjön 1:1, Ånge kommun Beskrivning: Ett självföryngrat bestånd på ca 33 hektar med blandskog som uppkommit efter skogsbrand och dimensionshuggning på 1800-talet. Numera domineras
Naturvärdesinventering i skogsområden söder om Ängersjö
Naturvärdesinventering i skogsområden söder om Ängersjö Utförd av Peter Andreasson, FORAN Sverige AB för O2 Vindkompaniet AB, augusti-september 2009 Inledning På uppdrag av O2 Vindkompaniet AB har FORAN
1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.
1(4) 2011-08-19 Dnr Handläggare: Göran Fransson Kommunekolog tel 0303-33 07 37 goran.fransson@ale.se Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Lahallsåsen Inventeringen har gjorts översiktligt
Bevarandeplan för Natura 2000-området Viggesbo
511-4607-05 t Viggesbo enligt 17 förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Områdeskod: SE0330245 Områdestyp/status: Området är antaget av regeringen enligt habitatdirektivet i januari
Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)
Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Värmdö kommun Stefan Eklund 2013-05-24 Figur 1 Tallticka RAPPORT Västra Ekedal 2013 Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor
NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN
NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.
Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län
Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs
Brännvinbergets skyddsvärda skogar hotas av avverkning
Brännvinbergets skyddsvärda skogar hotas av avverkning Bakgrund I år släppte Naturskyddsföreningen i Rättvik rapporten om de skyddsvärda skogarna i Ore skogsrike. Här har föreningen pekat ut ett skogslandskap
Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn
Svenska modellen Skydd Ex HF Generell hänsyn MILJÖHÄNSYN VID SKOGLIGA ÅTGÄRDER BEVARA FÖRST -- NYSKAPA NU!!... ÅTERSKAPA B E V A R A F Ö R S T Ä R K Skog med naturvärden knutna till marksvampar, hänglavar,
Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag
Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske
Brännvinsberget, hotad skog i Ore socken, Rättviks kommun
Brännvinsberget, hotad skog i Ore socken, Rättviks kommun År 2013 släppte Naturskyddsföreningen i Rättvik rapporten om de skyddsvärda skogarna i Ore skogsrike. Här har föreningen pekat ut ett skogslandskap
Förslag till nytt naturreservat
Sidan 1 Förslag till nytt naturreservat Ransby-Gillersberg - ett naturskogsområde i norra Värmland - Sidan 2 Ransby-Gillersberg är ett område som ligger öster om Sysslebäck, vid gränsen mot Dalarna i Torsby
Rövarna vid Rövarberget
Rövarna vid Rövarberget 4 Bengt Oldhammer, Orsa Sägnerna berättar om de hemska rövarna vid Rövarberget som överföll klövjeforor på väg till den stora vintermarknaden vid Jamtmot i norra Mora kommun. Det
Skogliga åtgärder vintern 2011/2012
INFORMATION 1 [8] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att
Bilaga. Beskrivningar av naturvärdesobjekt Björnekullarna
Bilaga. Beskrivningar av naturvärdesobjekt Björnekullarna 2015-12-14 Objekt-ID Nvklass Biotop Beskrivning 1a 3 Ädellövskog Ädellövskog med stor trädslagsvariation. Bok dominerar i större delen av området.
Skötselplan för naturmark N i detaljplanen Knutsbo
Janolof Hermansson RAPPORT 1(11) Skötselplan för naturmark N i detaljplanen Knutsbo Uppdragsgivare: Anas Skaef 2(11) Sammanfattning Området som betecknas natur (N) i detaljplanen är egentligen för smalt
Kan nyckelbiotoperna rädda den biologiska mångfalden? Sture Wijk, Enheten för geografisk information Skogsstyrelsen
Kan nyckelbiotoperna rädda den biologiska mångfalden? Sture Wijk, Enheten för geografisk information Skogsstyrelsen 1 Vad är en Nyckelbiotop? Nyckelbiotopsinventeringen är en biologisk kartläggning av
Bevarandeplanen är under uppdatering
Bevarandeplanen är under uppdatering För aktuell naturtypskarta hänvisas till Länsstyrelsens webbplats Bevarandeplan för Natura 2000-område Mo Områdeskod SE0310517 Bevarandeplanen fastställd 6 september
1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)
1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs
Bevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 (enligt 17 förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken) SE0620096 Högsveden Innehållsförteckning Beskrivning... 1 Bevarandesyfte... 2 Bevarandemål... 2 Beskrivning av arter/livsmiljöer...
Skogsbruksplan. Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Sven Åke Martinsson
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län Ägare Sven Åke Martinsson Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 21-6-22 21-219 Karl Larsson Sammanställning
Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö
Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö Klimatförändringens effekter på biodiversitet Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Syntesrapporten de Jong, J., Akselsson, C., Berglund,
!!!! Naturvärdesinventering (NVI) i Skarpäng, Täby kommun !!!!!
Naturvärdesinventering (NVI) i Skarpäng, Täby kommun Bilaga 3 Naturvärdesobjekt 1 Beställare: Täby kommun, Plan- och bygglovavdelningen Kontaktperson: Sören Edfjäll, Miljöplanerare Projektledare Calluna:
BOSTADSBRIST I SKOGEN. - Hur skogsbruket har rivit fåglarnas bostäder
BOSTADSBRIST I SKOGEN - Hur skogsbruket har rivit fåglarnas bostäder Bostadspolitik för skogen I och med den ökade exploateringen av skogen och det intensivare skogsbruk som började utövas under andra
Bilaga 3 Naturinventering
GothiaVindAB Bilaga3Naturinventering Projekt:Fjällboheden Datum:201105 Utförare:MiljötjänstNordAB 2011 Naturvärdesinventering av terrester miljö vid Fjällboheden i Skellefteå kommun, Västerbottens län
Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk
Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk 2013-12-09 Inledning I december 2013 utfördes en övergripande inventering av skogsområdena med syfte att
Bevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Sumpskog vid Flärkmyran SE0710200 Foto: Per Sander Namn: Sumpskog vid Flärkmyran Sitecode: SE0710200 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 2,3 hektar Skyddsform: Biotopsskyddsområde
Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker?
Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker? Resultatet av en snabb inventering 2008 av trädklädda betesmarker som åtgärdats under och efter införandet av den s k 50-trädsregeln Leif
Bevarandeplan för Natura 2000-område
SE 0 5201 61 Gus ta vs b er g- K o rpberge t 2005-08-15 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0520161 Gustavsberg-Korpberget EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som
SKÖTSELPLAN Dnr
1(8) Åsa Forsberg 010-2248752 asa.forsberg@lansstyrelsen.se Skötselplan för naturreservatet Alntorps storskog i Nora kommun Hällmarksskog vid Alntorps storskog. Foto: Kjell Store. Skötselplanen upprättad
Översiktlig naturinventering Dingelsundet västra 2016
Översiktlig naturinventering Dingelsundet västra 2016 1 Inledning Denna naturinventering rör de västra delarna av Dingelsundet och har genomförts 2016 av Catharina Knutsson, Karlstads kommun, teknik- och
Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna
Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna I samverkan mellan: Innehållsförteckning Bilaga 1. Beskrivning av landskapets karaktär och värden 3 1.1 Topografi 4 1.2 Infrastruktur
Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix
2013-11-28 1 Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix Andra remissomgången Badstränder på Halsön I förslaget är det 20 områden som föreslås ha utvidgat strandskydd. Inför översynen fanns det 106
FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN
TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord
Morakärren SE0110135
1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen
Tätortsnära skogar i Skellefteå stad. Del 3.
Tätortsnära skogar i Skellefteå stad. Del 3. Text och bild: Patrik Nygren för Naturskyddsföreningen i Västerbotten. Under 2012 har Naturskyddsföreningen inventerat flera tätortsnära skogar i Skellefteå
Granskning av Holmen Skogs skogsbruk i Härjedalen. Rapport från Fältbiologernas skogsnätverks inventeringsresa augusti 2015
Granskning av Holmen Skogs skogsbruk i Härjedalen Rapport från Fältbiologernas skogsnätverks inventeringsresa augusti 2015 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod... 5 Begreppsförklaringar... 6 Områdesbeskrivningar...
Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken
Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken Skilda världar Detta säger rödlistan om tillståndet i skogen ca 30 000 skogslevande arter i Sverige Inte bedömda ca
Naturvårdsbiologiska urvalskriterier
Naturvårdsbiologiska urvalskriterier 2010 Kriterier Urvalskriterier För mångfalden viktiga livsmiljöer (klass I-III) Livsmiljöer där mångfalden utvecklas behöver ofta naturvård eller restaurering Kompletterande
Naturvärdesinventering
Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering av del av planområde för DP 1049 - Skyttevägen i Tierps Köping Bilaga 2 Naturvärdesobjekt 1 Beställare: Tierps kommun Kontaktperson: Lisa Björk, kommunarkitekt
Angående remissen om målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruk
Stockholm den 18 maj 2017 Ärendenummer Dnr 2014/2973 Skogsstyrelsen Angående remissen om målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruk Sveaskog anser att det skogliga dialogarbetet runt målbilder är viktigt
Anna-Lena Axelsson. Anna-Lena Axelsson. Forest Landscape Change in Boreal Sweden 1850-2000 - a multi-scale approach. Historiska källmaterial
Anna-Lena Axelsson Anna-Lena Axelsson Forest Landscape Change in Boreal Sweden Forest 1850-2000 Landscape - a multi-scale Change in approach Boreal Sweden 1850-2000 - a multi-scale approach Historiska
Vildmarksriket. Skyddsvärda naturskogar i gränstrakterna av Mora - Vansbro - Leksand
Vildmarksriket Skyddsvärda naturskogar i gränstrakterna av Mora - Vansbro - Leksand Ett samarbetsprojekt mellan Mora kommun, Vansbro kommun och Leksands kommun. Författare: Sebastian Kirppu och Bengt Oldhammer
Smultronställen Barkbergsknopparna i Orsa
Smultronställen I sommar har Naturskyddsföreningen besökt och inventerat många avverkningsanmälda skogar i Dalarna. Några har varit verkligt fina gammelskogar. Vi hoppas att kunna rädda dem. Här är några
Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.
Miljömålet Levande skogar Skogens och skogsmar kens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biolo giska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden vär nas. Sist i
Trädinventering av Allégatan i Mönsterås
2014-12-16 Trädinventering av Allégatan i Mönsterås Ecocom AB på uppdrag av Mönsterås kommun Inledning Ecocom AB har fått i uppdrag av Mönsterås kommun att genomföra en inventering av träden längs Allégatan
UTFLYKTSTIPSET Värmderåsen i Orsa jättetallarnas skog Bengt Oldhammer
UTFLYKTSTIPSET Värmderåsen i Orsa jättetallarnas skog Bengt Oldhammer En av de trevligaste skogarna att besöka i Dalarna är utan tvekan Värmderåsen i Orsa (ligger norr om Skattungbyn/Torsmo och några kilometer
Bevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Rigstakärret SE0710201 Foto: Per Sander Namn: Rigstakärret Sitecode: SE0710201 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 4,6 ha Skyddsform: Biotopskydd Kommun: Timrå Tillsynsmyndighet: Skogsstyrelsen
SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG
SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård
Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004.
Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004. Området består av en barrskogsdominerad udde och angränsande småöar i Vättern. Strandlinjen är ca 3 km. Mot stora delar av stranden och på öarna
Naturvärdesinventering av Noret, Mora kommun
Naturvärdesinventering av Noret, Mora kommun Naturföretaget 2016 Inventering och rapport: Johan Kjetselberg, Naturföretaget Foto: Johan Kjetselberg Kvalitetsgranskning: Niina Sallmén Datum rapport: 2016-07-11
Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun
RAPPORT 1(6) Datum 2013-08-29 Diarienr Västra Värmlands distrikt Roger Gran Sundsgatan 17, 661 40 Säffle roger.gran@skogsstyrelsen.se Tfn 0533-46176 Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken
Akut begäran om reservatsbildning av gammal skyddsvärd naturskog sydost Grosjön, södra Mora kommun
Till Länsstyrelsen Dalarna Akut begäran om reservatsbildning av gammal skyddsvärd naturskog sydost Grosjön, södra Mora kommun I Vildmarksriket har Bergvik Skog AB/StoraEnso, Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen
Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:
Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl.
Version 1.00 Projekt 7320 Upprättad 20111031 Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl. Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga
Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016
Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans
Den svenska naturvårdsmodellen - fungerar den?
Den svenska naturvårdsmodellen - fungerar den? Börje Pettersson NATURVÅRDSSTRATEGIER I SKOGEN 1) RESERVATSSTRATEGIN Ex. 20 % reservat och 80 % plantage 2) ÖVERHÅLLNINGSSTRATEGIN Ex. 20 % håller dubbla
Version 1.00 Projekt 7471 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Hän, Töcksfors Årjängs kommun
Version 1.00 Projekt 7471 Upprättad 2018-11-26 Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Hän, Töcksfors Årjängs kommun 1 Sammanfattning En naturvärdesinventering har skett i samband med
Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm
Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.
BESIKTNING AV OMRÅDE I ALESKOGEN VID HALMSTAD 2014
BESIKTNING AV OMRÅDE I ALESKOGEN VID HALMSTAD 2014 SAMMANFATTANDE NATURVÅRDSUTLÅTANDE 2014-10-20 Örjan Fritz & Jonas Stenström Uppdragsgivare Halmstads kommun Samhällsbyggnadskontoret c/o Lasse Sabell
Aggarp-Åshuvud. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen fastställd September 2005
Bevarandeplan för Natura 2000-område Aggarp-Åshuvud Områdeskod SE0310415 Bevarandeplanen fastställd September 2005 Beteckning Bakgrund Natura 2000 handlar om att bevara hotade arter och naturtyper som
Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum
Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum Olof Widenfalk Fotografier: Lina Widenfalk (Greensway) Upplägg Historik löv i skogen Lövinblandning - Fördelar och naturvårdsnytta Lövet i landskapet
HJÄRTSÖLA 1:6 ALMESÅKRA 1:7
HJÄRTSÖLA 1:6 ALMESÅKRA 1:7 HJÄRTSÖLA 1:6 ALMESÅKRA 1:7 BRINGETOFTA församling Kommun: NÄSSJÖ 2013-03-18 P L A N N R 06130026 HJÄRTSÖLA 1:6 ALMESÅKRA 1:7 sid 1 Om skogsbruksplanen Planen avser perioden:
Skogar norr om Öjaby, kompletterande inventering 2017.
Skogar norr om Öjaby, kompletterande inventering 2017. Av Tobias Ivarsson, saperda@spray.se Inledning Under hösten 2017 gjordes några besök i skogarna norr om Öjaby då det finns planer på bebyggelse och
Bevarandeplan Natura 2000
1 (7) Bevarandeplan Natura 2000 Sörbyn SE0820416 Fastställd av Länsstyrelsen: 2007-12-11 Namn: Sörbyn Områdeskod: SE0820416 Områdestyp: SCI (utpekat enligt art- och habitatdirektivet) Area: 5,40 ha Ytterligare
Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare.
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län Ägare Bergvik Skog Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman Juni 2012 2012-2021 Falu
Asp - vacker & värdefull
Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande
Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret.
Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret. Ronny Fors från Naturskyddsföreningen i Nacka och Kerstin Lundén från Boo Miljö och Naturvänner
ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING
14 UPPDRAGSNUMMER: 3840003 FÖR DETALJPLAN LÅNGREVET, VÄSTERVIK 2014-04-03 Sweco Architects AB Ulrika Kanstrup Sweco 14 1 Sammanfattning Naturen i bostadsområdet utgörs av mindre skogspartier med främst
Framtiden för skogens arter
Framtiden för skogens arter Tord Snäll, ArtDatabanken Foto: Ola Borin Vad jag ska prata om - Scenarioanalys, ett metodramverk som kan förbättra nyttjandet av skogens ekosystemtjänster och framtiden för
Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning
Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats
ÖVERSIKTLIG INVENTERING
ÖVERSIKTLIG INVENTERING samt åtgärdsplan för aspskalbaggar i naturreservatet Svanhusskogen 2016 Pär Eriksson Författare Pär Eriksson Foto Samtliga bilder där ej annat är angivet är tagna av författaren.
D2 Uppföljning/delrapportering av värdefulla träd och läderbagge i Södermanlands län inom Life Coast Benefit (LIFE NAT/SE/00131)
D2 Uppföljning/delrapportering av värdefulla träd och läderbagge i Södermanlands län inom Life Coast Benefit (LIFE NAT/SE/00131) Inledning Enligt Life-ansökan utförs i Södermanlands län en inventering
FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN
NATURVÄRDESBEDÖMNING AV SKOGAR FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERADE VINDKRAFTSPROJEKT 1 Miljötjänst Nord AB December 2011 Mattias Åkerstedt INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 2 INLEDNING... 3 LOKALISERING...
Naturvärdesinventering
Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun 2016-10-20 Uppdragsnr: 16139 Status: Granskningshandling Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun Beställare Luleå kommun Daniel Rova Konsult Vatten
Svårbedömt vi förbättrar och försämrar samtidigt!
Svårbedömt vi förbättrar och försämrar samtidigt! Mängden naturhänsyn ökar samtidigt som arealen kontinuitetsskog minskar Vi förbättrar naturhänsynen på dagens hyggen i jämförelse med hyggen från 1950-1980
Version 1.20 Projekt 7460 Upprättad Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90
Version 1.20 Projekt 7460 Upprättad 2018-05-22 Reviderad 2018-08-13 Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90 1 Sammanfattning En inventering har skett i samband med
Konsekvensbedömning av detaljplan för Borraren 2 del av Stoeryd 2:1 i Tranås 2013
Konsekvensbedömning av detaljplan för Borraren 2 del av Stoeryd 2:1 i Tranås 2013 Innehåll 1. Sammanfattning 3 2. Uppdrag och utförande 3 3. Resultat och diskussion 4 4. Referenser 7 Beställare: Susanna
hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald
Biologisk mångfald och torv hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Hur kan man kombinera torvtäkt med att bevara och förstärka biologisk mångfald i landskapet?
Dokumentation av avverkningsanmälda skogar
Dokumentation av avverkningsanmälda skogar Avverkningsanmälda skogar av FSC-certifierade skogsbolag Jämtland Lillådalen 3 Öster-Noren 4 Över Renåflyn 5 Israelvattnet 6 Linjeviken 7 Norrbotten Storberget
Begäran om nyckelbiotopsinventering av avverkningsanmäld skog
10 november 2016 Mottagare: Skogsstyrelsen Länsstyrelsen i Uppsala län, Naturvårdsenheten Tierps kommun Kopia för kännedom: sandra.hanninen@storaenso.com antti.kujanpaa@storaenso.com hanna.staland@storaenso.com,
RAPPORT. Naturvärdesinventering Kristineberg VALLENTUNA KOMMUN SWECO ENVIRONMENT AB UPPDRAGSNUMMER 1181038000 2014-11-21
VALLENTUNA KOMMUN Naturvärdesinventering Kristineberg UPPDRAGSNUMMER 1181038000 SWECO ENVIRONMENT AB KAJ ALMQVIST & GRY STRANDELL, FÄLTINVENTERING OCH HANDLÄGGNING FRIDA SNELL, KVALITETSGRANSKNING Innehållsförteckning
Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148
Dnr 511-8928-06 00-001-064 Bevarandeplan för Klövberget (södra) Upprättad: 2006-12-15 Namn: Klövberget (södra) Områdeskod: SE0630129 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 46 ha Skyddsform:
Granskningsversion. Naturvärdesinventering vid Kragstalund, Vallentuna kommun
Naturvärdesinventering vid, Vallentuna kommun 2 Beställning: Structor Miljöbyrån Stockholm AB Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 Slutversion: Uppdragsansvarig:
Information om nyckelbiotoper
Datum 2017-10-05 Ärendenr N 9264-1997 1(2) tefan Eklund tockholm-gotlands distrikt Galgbacksvägen 5, 186 30 Vallentuna stefan.eklund@skogsstyrelsen.se Tfn 08-51451462 Fastighet UNDBY 7:10 Kommun Haninge
Arealer. Virkesförråd. Bonitet och tillväxt. Avverkningsförslag. hektar. Produktiv skogsmark. Impediment myr. Impediment berg.
er Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark Linjer: väg/ledning/vatten Övrig areal Summa landareal Summa vatten hektar 7,8 8,3,2 1, 8,3 88,2,2 1,2 681 Totalt 2 462 1 436 4 7 Ädellöv
Skoglig inventering/naturvärdesinventering inom Grundviken
Östra Värmlands distrikt Magnus Nordström Gräsdalsgatan 15, 653 43 Karlstad magnus.nordstrom@skogsstyrelsen.se Tfn 054-55 57 18 RAPPORT GRUNDVIKEN 1(6) Datum 2010-07-02 Er referens Catharina Knutsson Karlstads
Rädda Våneviks gammelskog!
Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist
Planavdelningen. Härryda Kommun
Planavdelningen Härryda Kommun Yttrande angående programsamråd för Airport city Ett drygt 200 ha stort område planeras att bebyggas norr om Landvetter flygplats. Detta yttrande berör de naturutredningar
2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge
Naturinventering och översiktlig spridningsanalys Tullinge 2 Beställning: Wästbygg Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 : Uppdragsansvarig: Karn Terä Medverkande:
Naturvärdesinventering område A söder om Kartåsen
Datum 2016-04-29 PM Naturvärdesinventering område A söder om Kartåsen Lidköpings kommun EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Telefax 031-771
Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25
Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2
Beskrivning av skogen kring vägbygget på östra Ringsö Fältbesök
Beskrivning av skogen kring vägbygget på östra Ringsö Fältbesök 2019-09-01 Fältbesök sammanfattning Naturskyddsföreningen Sörmland har noterat att markägaren beviljats dispens/ tillstånd att färdigställa
Naturvärden på Enö 2015
Naturvärden på Enö 2015 Text och foto: Tobias Ivarsson, Svanås Hagtorpet, 342 64 Ör, tel. 0472-76167. saperda@spray.se 1 Innehållsförteckning Metodik 2 Tidigare inventeringar 3 Intressanta arter 3 Enö
Tillhörande detaljplan för Kojan 2 och del av Eda Nolby 1:38, Charlottenberg, Eda kommun
Uppdragsnr: 10153917 1 (6) Naturvärdesbedömning Tillhörande detaljplan för Kojan 2 och del av Eda Nolby 1:38, Charlottenberg, Eda kommun Bakgrund och syfte I samband med framtagandet av en detaljplan för
Död ved i Stockholms stads natur- och kulturreservat 2016
Bilaga 2 Död ved i Stockholms stads natur- och kulturreservat 2016 Mars 2017 stockholm.se Död ved i Stockholms stads natur och kulturreservat 2016 mars 2017 Dnr: 2017-3703 Utgivare: Miljöförvaltningen
Skötselplan Brunn 2:1
Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som