Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning



Relevanta dokument
Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

Kunskap om HBTQ + för delaktighet, förtroende och omtanke

Normmedvetenhet och hbtq Här skriver du in sidfot

Hbtq-strategi och handlingsplan för att öka kunskapen om hbtq-personers situation

Hbtq - bemötande och arbetsmiljö

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär

RFSL verkar för att homosexuella, bisexuella, transpersoner och andra personer med queera uttryck och identiteter ska ha samma rättigheter,

Malin Grundström Projektledare, Colour of Love RFSL Ungdom.

En person som inte har någon sexlust eller inte önskar inkludera andra i sin sexualitet. Begreppet används olika av olika personer.

Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv

Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp. Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer

Ordlista. [vc_row][vc_column width= 1/6 ][/vc_column][vc_column width= 2/3 ][vc_column_text]ordlista

Hbt-policy för Stockholms läns landsting.

Riktlinjer för arbete med hbt i Tyresö kommun

Kompetenta personer som bemöter en på ett kompetent sätt, helt enkelt - Om unga transpersoner och sexuell hälsa GÖTEBORG

HBTQ och hälsa. Skolverkets konferens i Malmö

Hatbro' mot hbtq-personer. Maria Tillquist 9 juni 2017

Workshop om sexuell hälsa med fokus på unga nyanlända Karolina Höög & Maja Österlund

Telefonsamtal 1: - Sjukvå - Klick

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

Hur kan vi främja unga hbtq-personers hälsa?

Förvirrande begrepp?

Motion från Max Troendlé (MP) - Låt icke-binära omfattas av hbtq-handlingsplanen

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för

HBTQ-personers hälsa hur arbetar vi idag? Kategoriträff för kuratorer

EN SEXUALUNDERVISNING FÖR HELA KLASSRUMMET UNGA FEMINISTERS SEXUALUNDERVISNINGSHANDBOK

08 ORDLISTA. Ordlista. Asexuell Person som inte har någon sexlust eller inte vill inkludera andra i sin sexualitet.

IT S ALL TOO BEAUTIFUL

BEMÖTA NYANLÄNDA HBTQ-PERSONER

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun

1 av 6. 24/7 Att på heltid leva i rollen av det motsatta könet; agera, klä och smycka sig etc.

BRA BEMÖTANDE AV HBTQ-PERSONER

SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET

Handlingsplan för hbt-frågor

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

En snabblektion om homo-, bi- och transpersoner. Av Nils Granath

SLUTRAPPORT. Projektet Hbtq+, psykisk hälsa och suicidprevention

ABC om HBT. Tisdag 26 augusti

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

MÄNNISKA FILMHANDLEDNING. En vanlig fucking

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!

IDROTT OCH JÄMSTÄLLDHET EN GUIDE

Tips från Funkisprojektet för fortsatt arbete med normkritik i Funktionshinderorganisationer

Transsexualism. RFSL Linköping har tagit fram denna utställning som ger en kort information om hur en könskorrigering går till.

Integration av hbtq-frågor i elevhälsoarbete ja tack!

Öka kunskapen om HBTQ-personers situation Ett värderingsarbete riktat till personalgrupper

Inledning. Version på lätt svenska

Seta rf Böletået 5, Helsingfors Anders Huldén

En inkluderande idrott för alla

Granskat likabehandlingsplaner. Citat figurerar exempel. Ramat in normer Cis- Hetero- 33 berättelser om dessa normers verkan.

INNEHÅLL. Vad är det där HBT? 3 Öppenhet på jobbet 4. Om det uppstår diskriminering 6. Vikten av arbetsmiljöarbete 9 Jaha. Hur gör man då?

Program för lika r ättigheter och m öjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsu t tryck

Regnbågsfamiljer och normativ vård. Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Handlingsplan för hbtqarbete

Hbtq-perspektiv PÅ FÖREBYGGANDE ARBETE I FÖRENINGSLIVET

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort

Transpersoner i Sverige Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor, (SOU 2017:92)

ABC om HBT. En förälder blir till 27 januari 2014

Ordlista jämställdhet och mångfald

Under regnbågen står du inte ensam

HBTQ en facklig fråga

Hon, Han, Hen, Den En introduktion till att bemöta personer med könsdysfori. Maja Ollberg, Alex Lithander RFSL Gotland

Jobba Vidare! Tips från Funkisprojektet för fortsatt arbete med normkritik i funktionshinderorganisationer

Program för lika rättigheter och möjlig heter oavsett sexuell läggning, köns identitet eller könsuttryck

Kunskapsbakgrund Växthuset

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen

Ett steg framåt. Material Time Age C6 2x40 min Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper. Innehåll

Transpersoner - en del av HBT-familjen! Alexandra Milton (alexandra@rfsl.se)

Jag vill inte vara hemlig längre

Stödjande och stärkande

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Östra Stenhagenskolan

Hbtq-personer och suicidprevention

HBTQ HANDBOKEN. Tankar, tips och råd från vuxna hbtq-personer till hbtq-ungdomar

Riktlinjer för utformning av enkäter med fokus på inkluderande svarsalternativ för kön och könsidentitet

FOKUS15. Ungas sexuella och reproduktiva rättigheter EN TEMATISK KARTLÄGGNING

Osynliga fördelar. Mål: Att bli medveten om de privilegier vissa grupper får i samhället.

TIPSLISTAN om trans på lajv

Hbtq-personers rättigheter i Sverige

Vi skickar här rapportering av HBT-kvällen och användande av beviljade medel enligt överenskommelse.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp

BEHÖVER VÅRDEN HBT-KOMPETENS?

Likabehandlingsplan. Banafjälskolan förskolan. Version:

FOKUS15. Ungas sexuella och reproduktiva rättigheter EN TEMATISK KARTLÄGGNING

Sexuella rättigheter som mänskliga rättigheter. Lennie Hammarstedt Hivprevention i Västra Götaland

Diskriminering Medium/Large

Transpersoners situation i samhället igår, idag och imorgon

Program för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck

Program för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck

Gotlands Regnbågshelg 2012

Hälso- och sjukvårdens bemötande av hbtqpersoner

Unga som har sex mot ersä/ning: unga hbtq- personers erfarenheter och behov. Jonas Jonsson & Edward Summanen RFSL Ungdom

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15)

Förslag till Hbt-policy för Stockholms läns landsting

Heteronormativitet i högre utbildning

LIV & HÄLSA UNG med fokus på HBTQ-ungdomar

HBTQ-certifiera förskolor och öppna förskolor

Transkript:

Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning Vierge Hård RFSL Ungdom vierge@rfslungdom.se Transformering.se Normer Vad är en norm? osynlig regel, förväntningar på hur det ska vara synliggörs då någon bryter mot dem skapar oss som sociala varelser socialt smörjmedel bra och mindre bra normer 1

Ett normkritiskt perspektiv normer som hämmar människor normer som resulterar i kränkningar, trakasserier och diskriminering normer som visar att några är bättre och mer självklara än andra t.ex: heteronorm Hur kan en norm se ut? 2

15-05-11 3

4

Varför fokuserar vi på normer? Normer handlar om makt bekräftelse 5

Hbtq-begrepp homo samma kön bi oavsett kön queer sexualitet/identitet/praktik trans transperson Personen det gäller bestämmer! Hbtq = sexualitet och identitet h och b (och delvis q) handlar om vem man blir kär i, kåt på, vill ha sex med (i fråga om kön) t handlar om ens eget kön, vem man själv känner sig som t:et säger ingenting om ens sexualitet 6

Sexuell läggning Hur vet man vilken sexuell läggning man har? Sexuell läggning i lagen homosexualitet bisexualitet heterosexualitet 7

Vad är kön? biologiskt kön bl.a. yttre och inre könsorgan, kromosomer, hormonnivåer juridiskt kön folkbokföring, id-handlingar, personnummer. Två stycken i Sverige socialt kön, könsuttryck hår, smink, kläder, kroppsspråk, röst m.m. Hur man uttrycker sitt kön och det kön andra ser en som. Valda och icke valda aspekter mentalt kön, könsidentitet det kön man själv känner sig som Cisperson Kön: biologiskt (obs: intersex) juridiskt socialt mentalt cis (latin: på samma sida) inte det normala eller naturliga, bara vanligt cisperson = en person som följer normer för kön (?). Personen identifierar sig med det kön hen tilldelades vid födseln Har inget med sexuell läggning att göra. Cispersoner kan vara hetero, bi, homo, asexuell eller något annat 8

Transperson En person som bryter mot normer för kön (tilldelat kön) Handlar om könsidentitet och/eller könsuttryck Har inget med sexuell läggning att göra. Transpersoner kan vara hetero, bi, homo, asexuell eller något annat Ett paraplybegrepp som innehåller många transidentiteter Transbrainstorm! Vilka transidentiteter känner ni till/har ni stött på i era egna verksamheter? 9

Transpersoner Paraplybegrepp Tre huvudtyper av sätt att vara trans på: binär, t.ex. transsexuell ( född i fel kropp, könskorrigering, byta kön ) icke-binär, t.ex. intergender (flera kön, inget kön, mellan eller bortom kön) könsuttryck, t.ex. transvestit ( klä om ), drag ( klä ut ) intersexuell/intersexualism medicinsk diagnos för olika fysiska tillstånd. Kan förstås också vara trans Trans i lagen Tillämpliga diskrimineringsgrunder: kön könsöverskridande identitet och uttryck 10

Transvård könsdysfori (kroppslig, social, mental) utredning i multidisciplinära team (specialistvård) remiss diagnos anger vårdbehov och låser upp behandlingsmöjligheter olika personer har olika behov, även om diagnosen är densamma Vad kan transvård innehålla? utredningsteam: läkare/psykiatriker, psykolog, kurator psykosocialt stöd endokrinolog: hormonbehandling hjälpmedel logoped: röstträning hudterapeut: hårborttagning kirurgi regleras i lag: underlivskirurgi, byte av juridiskt kön 11

Unga inför könsutredning unga upplever ofta tid på ett annat sätt än vuxna begränsad förmåga att påverka/bestämma beroende av information från andra mycket kan hända både fysiskt och psykiskt på kort tid en ung person som kan behöva hjälp att ändra på kroppen och väntar på vård blir alltmer sjuk då kroppen genomgår pubertet è kan få större framtida vårdbehov kan vilja ha hjälp med social transition Att få remiss»jag fick flera olika tider till olika människor på samma mottagning eftersom ingen verkade veta vad som skulle göras för mig. När jag kom till psykiatrikern på mottagningen talade han om mig som någon som vill bli en pojke, kallade mig för fel pronomen, var skeptisk över att jag inte hade någon journal från tidigare besök hos psykologer/kuratorer och sa att han visserligen kunde remittera mig, men att han inte trodde att de skulle ta mig på allvar eftersom transpersoner brukar må dåligt och bli mobbade, så faktumet att jag mådde bra i övrigt verkade bli till min nackdel.«18 år, annat, queer, trans, intergender 12

Att få remiss»han började också tala om att han måste utreda saken noggrant eftersom han inte kunde skicka vem som helst till utredningsteamet, och han hade minsann själv varit med om fall där tjejer kommer och vill bli remitterade bara för att få slippa sin menstruation. Stämningen blev helt enkelt allmänt obehaglig från första stunden då jag berättade att jag var transsexuell.«18 år, annat, queer, trans, intergender Socialt stöd Andelen unga transpersoner (16 29 år) som uppger att de saknar socialt stöd: 25 % Unga homo- och bisexuella: ca 12 25 % Unga osäkra: ca 13 30 % Unga heterosexuella: ca 7 15 % Unga män står för de större siffrorna i jämförelsetalen 13

hälsa på lika villkor? 27 Procent 60 Självskattad 50 hälsa 43 43 40 35 30 30 31 25 29 20 Män 38 Procent 60 50 40 30 20 44 55 38 Alla: 73 % bra hälsa 6 % dålig hälsa Kvinnor 40 41 42 37 30 10 0 Hb-personer: 64 % bra hälsa 6 % dålig hälsa Transpersoner: 67 % bra hälsa 12 % dålig hälsa Figur 4.6. Andel personer som rapporterat nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12), fördelat efter sexuell läggning och ålder (n = 2 832). 16 29 år 30 44 år 45 64 år 16 64 år Homosexuella Bisexuella Källa: Webbenkäten, 2005. Statens folkhälsoinstitut. Bland Andel bisexuella transpersoner med med mellanlång dålig utbildning hälsa. fanns en större andel med nedsatt psykiskt välbefinnande än bland dem med lång utbildning (46 respektive 34 procent). Det fanns en större andel personer med nedsatt psykiskt välbefinnande bland homosexuella personer som var födda i annat land än Sverige än bland dem som var födda i Sverige (39 respektive 29 procent). Könsuttryck och/eller könsidentitet. I webbenkäten uppgav 40 procent av transpersonerna att de hade nedsatt psykiskt välbefinnande, vilket var vanligare än bland homosexuella. Däremot var det inga skillnader i nedsatt psykiskt välbefinnande mellan transpersoner och bisexuella personer. Bland yngre transpersoner, 16 29 år, var det däremot mycket vanligare med nedsatt psykiskt välbefinnande än i åldrarna 45 64 år (figur 4.7). Psykiskt välbefinnande 10 0 16 29 år 30 44 år 45 64 år 16 64 år Procent 60 54 Alla: 19 % 50 40 46 40 Hb-personer: 38 % 30 20 28 Transpersoner: 40 % 10 0 16 29 år 30 44 år 45 64 år 16 64 år Andel transpersoner med nedsatt psykiskt välbefinnande. Figur 4.7. Andel transpersoner med nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12), fördelat efter ålder (n = 296). Källa: Webbenkäten, 2005. Statens folkhälsoinstitut. Transpersoner som bodde i storstad tenderade att ha ett sämre psykiskt välbefinnande än transpersoner som bodde i mindre städer, på mindre orter eller landsbygd (46 respektive 32 procent). 14

20 10 0 Kort utbildning Homosexuella Mellanlång utbildning Bisexuella Lång utbildning 15-05-11 Figur 4.21. Andel personer som någon gång övervägt att ta sitt liv, fördelat efter utbildning (n = 2 463). Åldersstandardiserade värden. Källa: Webbenkäten, 2005. Statens folkhälsoinstitut. Könsuttryck och/eller könsidentitet. Webbenkäten visade att hälften av transpersonerna någon gång hade övervägt att ta sitt liv. Andelen transpersoner som någon gång övervägt att ta sitt liv minskade med åldern och det var vanligast i åldern 16 29 år (figur 4.22). Suicidtankar Procent 70 60 50 40 30 65 56 38 50 Alla: 14 % Hb-personer: 29 % 20 10 Transpersoner: 50 % 0 16 29 år 30 44 år 45 64 år 16 64 år Figur Andel 4.22. Andel transpersoner som någon som gång någon övervägt att gång ta sitt liv, övervägt fördelat efter ålder att (n ta = 292). sitt liv. Källa: Webbenkäten, 2005. Statens folkhälsoinstitut. Suicidförsök Alla: 5 % Hb-personer: 12 % Transpersoner: 21 % Andel transpersoner som någon gång försökt att ta sitt liv. 15

Suicidförsök 60% 50% 40% 30% Självmordstankar Självmordsförsök 20% 10% 0% Alla Hb-personer Transpersoner Sammanfattning av hälsoläget Forskning visar att hbt-personer har sämre hälsa än populationen som helhet är mer utsatta för våld än populationen som helhet har mindre stöd av sociala nätverk än populationen som helhet får inte hjälp av samhället i samma utsträckning som populationen som helhet Kan ha lågt förtroende för vård och socialt stöd Diskriminering leder till ohälsa Att inte bli bekräftad i sin identitet leder till negativ hälsoutveckling Negativ självbild leder till ohälsa 16

På ungdomsmottagningen I enkäten ställdes frågan Förutsattes det att du är hetero eller cis (ej transperson) någon gång i samtalet med personalen eller i något formulär?. På ungdomsmottagningen»jag har blivit kallad fröken e3 flertal gånger av min läkare även om läkaren är mycket medveten om a3 jag är <m, har också innan när jag iden?fierade mig som lesbisk få3 påpekat a3 jag skulle tänka på a3 använda kondom när jag hade sex med killar.«18 år, queer, queer, transsexuell»de ställde frågor som förutsa3e a3 jag var cis och hetero, och de gick inte a3 svara på e<ersom jag inte är cis/hetero.«24 år, queer, kille, queer, trans, transsexuell, intergender 17

På ungdomsmottagningen Förändrades bemötandet när det kom fram a1 du var hbtq? Ja 15 % Nej 68 % Vet ej 17 % Hur förändrades det?»till det nega?va då hon fick en mer stelt inställning och ville avsluta samtalet raskt.«16 år, queer, trans»jag blev mer e3 objekt a3 undersöka än en person a3 testa.«20 år, heterosexuell, tjej, transsexuell»hon blev förvirrad och började fråga en massa om det.«24 år, queer, intergender Heteronormen Det finns bara två kön, som är olika, och de dras av naturen till varandra. Antingen: biologiskt snopp/kuk juridiskt M, ojämn näst sista siffra mentalt pojke/kille/man könsuttryck varierar beroende på sammanhang. Förutsätts ofta se ut/ vilja se ut och vara på vissa sätt ( killig, manlig, maskulint ) socialt uppfattas som kille kärlek och sex blir kär i/kåt på/vill ha sex med tjejiga tjejer Eller: biologiskt snippa/fitta juridiskt K/F, jämn näst sista siffra mentalt flicka/tjej/kvinna könsuttryck varierar beroende på sammanhang. Förutsätts ofta se ut/ vilja se ut och vara på vissa sätt ( tjejig, kvinnlig, feminint ) socialt uppfattas som tjej kärlek och sex blir kär i/kåt på/vill ha sex med killiga killar 18

15-05-11 Hur kan normer påverka? 19

Normer (forts.) 20

Möjliga konsekvenser av cis- och heteronormen Vilka tror ni att konsekvenserna kan bli? normer hänger ihop med maktstrukturer normföljare = mer makt, normbrytare = mindre makt den som bryter mot normen ses som avvikande à osynliggörande, sämre bemötande, risk för kränkningar, trakasserier, diskriminering och hatbrott behöver/förväntas komma ut socialt medskapande och att vara med på lika villkor effekter på fysisk och psykisk hälsa Fler konkreta konsekvenser Vad kan det få för konsekvenser för unga om den information man får utgår från att alla följer cis- och heteronormen? (ex: sex- och samlevnadsundervisning) den information man får är inte relevant för en själv è kan vara svårare att göra informerade val möjliga effekter för sexuell hälsa förstärker normer för hur kroppar ser ut och beter sig brist på spegling/bekräftelse påverkar självbild brist på konkreta sätt att prata med sexpartner om vilken typ av sex man vill ha kan spela in i sexuell gränssättning»tabu«, tystnad återskapas 21

Att bemöta Använd rätt namn, pronomen, benämningar. Personens egen definition är det som gäller! Måste man få fråga? Outa inte utan medgivande. Man behöver inte förstå för att kunna visa respekt. Reflektera aktivt över egna normer. Ta hjälp av varandra på arbetsplatsen! Hur könar vi här egentligen? T.ex. formulär, inskrivningssamtal Bekräfta lagom! Gör inte hbtq till ett problem. Ta ansvar för egna kunskapsluckor. Upplevelser av bemötande»min psykolog sa att 'jag har inte så mycket transkompetens men det ska inte gå ut över dig. Jag ska se till att är det något jag inte förstår så kommer jag skaffa mig den kompetensen.' Och det kändes väldigt bra, för man har ju hört historier där människor nästan fått undervisa sina psykologer. Där har fokus legat på att berätta för den personen vad trans är, eller vad hbt är. Att fokuset inte har legat på vad man kom dit för utan att man ska berätta om hbt. Och det blir också så väldigt fel.«henrik 22