Slututvärdering av företagsforskarskolan vid Chalmers tekniska högskola och Handelshögskolan i Stockholm Tommy Jansson Henrik Segerpalm
Tommy Jansson och Henrik Segerpalm, Faugert & Co Utvärdering De värderingar och slutsatser som redovisas är utvärderarnas egna bedömningar.
Förord Inbjudan till att Utveckla forskarutbildning med näringslivsinriktning utgick från KK-stiftelsen 1996-05-20. Ansökningar med förslag på 250 forskarskolor lämnades in, och sex av dessa beviljades då stöd. Stöd till forskarskolor har fortsatt och i slutet av 2005 hade totalt 21 forskarskolor, omfattande 277 doktorandplatser, beviljats stöd med knappt 500 miljoner kronor av KK-stiftelsen. KK-stiftelsen har tidigare låtit utvärdera stiftelsens koncept för att driva företagsforskarskolor; d.v.s. om det är en typ av satsning som på ett effektivt sätt kan bidra till att öka samarbetet och kunskapsöverföringen mellan högskolor och näringsliv, och öka andelen forskningsmeriterade i svenska företag. Utvärderingen utfördes 2003 av FBA Holding AB i Stockholm. I utvärderingen konstaterades att det är ett bra koncept. Detta stämde väl överens med stiftelsens egen uppfattning. Konceptet har bibehållits och förfinats allteftersom. Av de sex första forskarskolorna som beviljades stöd, har KK-stiftelsen uppdragit till Faugert & Co Utvärdering, Stockholm att utvärdera två, nämligen Tillämpad IT och industriell programvaruteknik i Linköping och Fenix vid Chalmers i Göteborg och Handelshögskolan i Stockholm. Den företagsforskarskola som är aktuell i denna utvärdering är Fenix vid Chalmers i Göteborg och Handelshögskolan i Stockholm. Fenix har fått stöd med 30 mkr via IMIT och 34 mkr via Chalmers. Sammanlagt har 18 företagsdoktorander medverkat. Utvärderarna har bl. a konstaterat att Det är anmärkningsvärt, och förtjänar att understrykas, att doktoranderna trots att de under utbildningen arbetat halvtid på sina respektive företag har genomgått utbildningen betydligt snabbare än sina kollegor i övrigt på de två lärosätena och att man gjort detta utan att ge avkall på den vetenskapliga kvaliteten. samt att Vårt sammantagna intryck är att Fenix utgör ett bra exempel på hur man kan bygga upp en forskarskola som garanterar industrirelevansen i forskningen med bibehållande av den vetenskapliga kvaliteten. Denna bedömning delas av den internationella expertgruppen. Gudrun Molander Utvärderingschef
Innehållsförteckning Executive summary... 7 1 Kort sammanfattning... 9 2 Inledning... 11 2.1 Uppdraget... 11 2.2 KK-stiftelsens satsning på forskarskolor... 12 2.3 Utvärderingens syften och utvärderingsaspekter... 13 2.4 Genomfört arbete... 14 2.5 Referensram några begreppsdefinitioner... 15 2.6 Fenix företagsforskarskola... 19 3 Relevans för näringslivet... 24 3.1 Drivkrafter för företagen att samverka med Fenix... 24 3.1.1 Kunskapsutveckling av företaget... 25 3.1.2 Kompetensutveckling av potentiella ledare... 25 3.1.3 Konkurrensfördelar... 25 3.2 Samverkansformer som utvecklats mellan företag och forskning... 26 3.2.1 Programstyrelsen... 26 3.2.2 Gemensamma workshopar och forskningsprojekt... 26 3.3 Företagens nyttiggörande av verksamheten... 27 3.3.1 Astra Zeneca... 28 3.3.2 Volvo... 29 3.3.3 Ericsson... 30 3.3.4 TeliaSonera... 31 3.3.5 Övriga företag... 32 3.4 Doktoranderna som gränsgångare... 33 3.4.1 Aktiv doktorand... 33 3.4.2 Aktivt företag... 34 3.4.3 Fenixkulturen... 34 4 Vetenskaplig kvalitet och relevans... 35 5 Bestående effekter av satsningen... 37 5.1 Forskarskolans nytta/påverkan på högskolans verksamhet... 37 5.1.1 Forskning och forskarutbildning... 38 5.1.2 Grundutbildningen... 39 5.2 Samverkan eller samproduktion som lever kvar efter KKstiftelsens stöd... 39 5.3 Framtida utvecklingspotential... 41 6 Sammanfattande bedömning... 41 7 Rekommendationer... 44 8 Bilagor... 46
Bilaga 1 Peer-review report... 46 Bilaga 2 Intervjupersoner... 52
Executive summary The company graduate school Fenix, a cooperation between the management school at Chalmers and the Stockholm School of Economics, has in a short period of time established itself nationally as well as internationally in the field of management research. Fenix started out with a small group of renowned researchers from the two universities, and through the recruitment of younger researchers with an interest in this graduate school s way of working a strong research group has been created. Some of the companies participating in the graduate school were old collaborators to the leaders of Fenix, and some were new acquaintances. Fenix have established close contacts with most of these companies, and, in some cases, developed efficient and fairly unique strategies for collaboration with these. This strategy of close industry collaboration is a guarantee for the industrial relevance of the Fenix research and development work. The PhD education received good reviews in the course of our interviews, not least from the PhD students themselves. The admission in cohorts made the PhD students feel part of a joint effort. The Fenix company graduate school is characterized by a close and informal relationship between students and their tutors, and several interviewees point to this as one explanation to the very good academic achievements. It is also quite clear that the unusually demanding admittance procedures to this company graduate school have contributed actively to the success of Fenix, with respect to the academic results as well as the PhD students capacity to act as a translator between the two environments. Fenix s ambition to use the company PhD students as a central strategic resource, and not merely as an information channel between the company and the graduate school, has been fulfilled to a large extent. In those cases where this has been less fruitful it is mainly due to internal company changes leaving the PhD student without a supervisor in the company and/or that the PhD student himself/herself has not been strong enough to function in an efficient way in the role. This underlines the importance of anchoring the PhD project well in the company, and to find the mechanisms needed to keep up this direct channel to the graduate school under a period which for the company is very long. The Fenix PhD students have worked half-time at their companies. Considering this, it is quite remarkable that they have managed to finish their studies in a considerably shorter period of time than other PhD students at the two universities and having done so without hampering the academic quality. The international panel of experts that evaluated Fenix 7
pointed out that the research quality is very good; the academic management was extremely well executed producing high quality academically relevant work on hot topics. Research outcomes in terms of graduations and quality publications have been significant. Projects relevance to the sponsor companies was high. In those cases where this has been less than expected, it seems to have more to do with intracompany reasons than shortcomings in the way the graduate school has functioned. There are concrete examples of projects that have developed and continued to live their own lives in the companies, as well as several collaborations where the contacts have been broadened outside of the original collaborating persons. Three out of the four company collaborations we have studied have a potential for consolidation, even though they are in a phase where some sort of external funding re-emplacing the Knowledge Foundation funding might be necessary to guarantee a future collaboration. These companies all claim to be willing to fund more company PhD students if only such a programme existed. Also, we have identified some aspects where the Fenix graduate school has been less successful: There have been no provisions for continued funding. With hindsight, it could be claimed that Fenix should have started looking for post-kk funding at an earlier stage. The experience from Fenix shows it to be very important that the research problem is well anchored in the company. When internal changes in the companies occurred, it was in the cases where the companies let the PhD students choose the subject themselves that the projects tended to be squeezed out. Despite the very demanding admittance procedures, not all PhD students proved ideal as translators. This underlines the need for a continuous follow-up of the relations between the graduate school and the company on the one hand, and between the PhD student and the company on the other. The Programme has not been woven into the fabric of the host institutions. It is not clear that the valuable knowledge and experience generated by the Program has been or will be incorporated into the universities. Fenix has proved that it is possible to run a high-quality PhD education with students working half-time, and also that action research is fully acceptable from an academic perspective. This ought to increase the universities susceptibility for Fenix way of functioning. However, it is still too early to point to any more direct effects. 8
In summary, it is our impression that Fenix is a good example of how to create a graduate school that guarantees both industrially relevant research and academic quality. This view is shared by the international panel of experts. 1 Kort sammanfattning Företagsforskarskolan Fenix har på kort tid lyckats etablera sig nationellt och även internationellt inom managementforskningen. Fenix startade sin verksamhet med en liten kärna etablerade och välrenommerade forskare från Chalmers och Handelshögskolan, och via rekryteringar av yngre seniorforskare med särskilt intresse för Fenix sätt att arbeta har en stark forskningsmiljö byggs upp. Verksamheten vid Fenix hade sin utgångspunkt i redan existerande kontakter eller samarbeten med företag, samtidigt som vissa helt nya samarbetskontakter knutits inom ramen för satsningen. Fenix har etablerat nära kontakter med flertalet deltagande företag, och utvecklat effektiva och i vissa fall tämligen unika samarbetsstrategier med dessa. Denna industrinära strategi garanterar relevansen i Fenix forskning och utvecklingsarbete. Den kritik som riktats mot ledningsarbetet har endast rört administrativa frågor. Doktorandutbildningen vid Fenix ges genomgående mycket positiva omdömen, inte minst av doktoranderna själva. Doktorandutbildningen präglas av handledartäthet, men även av handledarnärhet; de kollegiala samarbetsformer som har utvecklats mellan doktorand och handledare har lyfts fram av ett flertal intervjuade, och förefaller vara en av förklaringarna till de goda akademiska resultaten. De samlade antagningarna i kohorter har gjort att doktoranderna känt sig tillhöra en gemenskap, och även kunnat dra nytta av detta i sin forskningsutbildning. Det är också tydligt att den krävande antagningsprocessen av företagsdoktoranderna starkt bidragit till att Fenix lyckats så bra, såväl med avseende på akademiska resultat som på doktorandernas förmåga att verka som gränsgångare och översättare mellan de två miljöerna. Fenix ambition att utnyttja företagsdoktoranderna som en central strategisk resurs och gränsgångare, och inte bara som en informationskanal mellan företagen och forskningskolan, har i stor utsträckning infriats. I de fall där detta lyckats mindre väl beror det i huvudsak på att förändringar i företaget lett till att doktoranden förlorat den interna mentorn eller projektägaren på företaget, eller att doktoranden inte varit stark nog att verka i rollen på ett effektivt sätt eller på en kombination av de två orsakerna. Detta understryker vikten av att förankra verksamheten i de medverkande 9
företagen och finna mekanismer för att bibehålla denna direktkanal under en för företaget så pass lång tidsrymd som det här är frågan om. Det är anmärkningsvärt, och förtjänar att understrykas, att doktoranderna trots att de under utbildningen arbetat halvtid på sina respektive företag har genomgått utbildningen betydligt snabbare än sina kollegor i övrigt på de två lärosätena och att man gjort detta utan att ge avkall på den vetenskapliga kvaliteten. Den internationella expertgruppen påpekar också att forskningen inom Fenix är av mycket bra kvalitet; man har publicerat sig i relevanta tidskrifter och bidragit till forskningen på ett värdefullt sätt. Experterna betraktar det som ett tecken på att forskningen är bra att frågeställningarna fortfarande är relevanta och heta. Fenix har arbetat på ett imponerande sätt med sina industrikontakter, och i den mån dessa inte har burit frukt i förväntad utsträckning förefaller det mer bero på företagsinterna skäl än på tillkortakommanden i Fenix sätt att arbeta. Det finns konkreta exempel på projekt som utvecklats och levt vidare på företagsnivå, samt ett antal exempel på samarbeten där kontaktytorna på bägge håll breddats utöver de ursprungligen inblandade personerna. Tre av de fyra företagssamarbeten vi studerat förefaller kunna konsolideras, även om de nu befinner sig i en fas där någon form av externt stöd som ersättning för stödet från KK-stiftelsen kan behövas för att säkerställa samarbetet. Dessa företag säger sig vara beredda att finansiera fler företagsdoktorander om det fanns ett program för detta. Vi har även identifierat några aspekter där Fenix varit mindre framgångsrika: Fenix har haft svårt att finna gehör hos olika forskningsfinansiärer. Det man möjligen, med facit i hand, kan kritisera Fenix för är att man inte i tid började arbeta med att säkerställa finansieringen efter KK-stiftelsens stödperiod. Erfarenheterna av Fenix visar att det är av mycket stor vikt att forskningsproblemet är väl förankrat i företaget. I de fall man valde att låta doktoranderna själva formulera forskningsproblemen kom projekten i större utsträckning i kläm i samband med förändringar internt på företaget. Trots att rekryteringen av företagsdoktorander till Fenix var mycket noggrann visade sig alla inte vara idealiska i rollen som gränsgångare. Detta understryker behovet av att löpande följa upp hur relationerna mellan å ena sidan forskarskolan och företaget och å den andra doktoranden och företaget utvecklas. 10
En fråga som återstår att besvara är hur Chalmers och Handelshögskolan kommer att ta till sig erfarenheterna från Fenix. I takt med att Fenix har visat att det är möjligt att med bibehållande av höga akademiska kvalitetskrav bedriva utbildning av doktorander som samtidigt arbetar halvtid på sina företag och att aktionsforskningen är fullt godtagbar ur ett vetenskapligt perspektiv bör mottagligheten av Fenix sätt att arbeta öka från värdhögskolorna. Det är dock ännu för tidigt peka på mer direkta avtryck på Chalmers och Handelshögskolan. Vårt sammantagna intryck är att Fenix utgör ett bra exempel på hur man kan bygga upp en forskarskola som garanterar industrirelevansen i forskningen med bibehållande av den vetenskapliga kvaliteten. Denna bedömning delas av den internationella expertgruppen. 2 Inledning 2.1 Uppdraget Faugert & Co Utvärdering har efter förfrågan från KK-stiftelsen tagit på sig uppdraget att göra en slututvärdering av stiftelsens stöd till företagsforskarskolan Fenix vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg och Handelshögskolan i Stockholm. I uppdraget har även ingått att göra en vetenskaplig expertbedömning eller s. k. peer review. Den sammanfattas i kapitel 4 i denna rapport, och redovisas i sin helhet i bilaga 1. Inbjudan till att Utveckla forskning och utbildning med näringslivsinriktning utgick från KK-stiftelsen 1996-05-20. Ansökningar med förslag på 250 forskarskolor inkom från i stort sett samtliga landets lärosäten, och sex av dessa beviljades då stöd. Senare beviljades ytterligare 12 forskarskolor medel. KK-stiftelsen hade våren 2005 beviljat 433 miljoner kronor för 18 företagsforskarskolor med totalt 238 doktorandplatser. Hösten 2005 beviljades ytterligare tre forskarskolor bestående av totalt 39 doktorander sammanlagt 62,4 miljoner kronor. Den företagsforskarskola som är aktuell i denna utvärdering, Fenix, har erhållit stöd med 30 mkr via IMIT och 34 mkr via Chalmers. Sammanlagt har 18 företagsdoktorander medverkat. Tommy Jansson, Faugert & Co Utvärdering har varit sammanhållande projektledare för utvärderingen. Rapela Zaman, Technopolis Ltd., är expert på utvärdering av forskningsmiljöer och har varit sammanhållande för självvärdering och peer review, och Henrik Segerpalm har tillsammans med Tommy Jansson svarat för intervjuer, analyser och rapportarbete. 11
Då uppdraget från KK-stiftelsen bestod av att samtidigt med Fenix utvärdera även företagsforskarskolan IDA vid Linköpings Tekniska högskola, har vi inom Faugert & Co Utvärdering tillsatt en gemensam arbetsgrupp för de två utvärderingarna. Denna har, utöver Jansson och Segerpalm, bestått av Inga Hallgren, Petra Salino och Sven Faugert. 2.2 KK-stiftelsens satsning på forskarskolor Genom att stödja forskarutbildning i samverkan med företag och institut t ex i företagsforskarskolor eller genom småföretagsdoktorander stärks kunskaps- och kompetensutbytet mellan näringsliv och högskola. Ett viktigt mål är ökad konkurrenskraft i näringslivet. Enligt KK-stiftelsens modell byggs företagsforskarskolor upp i samarbete mellan företag eller forskningsinstitut samt universitet eller högskolor. Utbildningen ska vara tvärvetenskaplig och kurserna i programmet ska spegla detta syfte. Normalt krävs att doktoranden vistas minst 20 25 % av tiden i medfinansierande företag och där antingen sysslar med sin doktorsutbildning eller verksamhet med anknytning till denna. I en företagsforskarskola måste näringslivet medfinansiera med minst lika stort belopp som KK-stiftelsen satsar. KK-stiftelsens insatser syftar till att ge förutsättningar för att samla kompetens och resurser från såväl högskola, forskningsinstitut som företag i företagsforskarskolor. De övergripande målen för detta område är två: o Fler forskarutbildade ska finnas i näringslivet, dvs. fler forskarutbildade ska gå från högskola till företag och fler anställda i företag ska genomgå forskarutbildning. o Kompetens och resurser vid högskola, forskningsinstitut och företag ska samverka i företagsforskarskolorna. KK-stiftelsen har tidigare låtit genomföra utvärdering av företagsforskarskolorna som koncept men inte av enskilda forskarskolor. Detta främst på grund av att inte någon forskarskola nått projekttidens slut tidigare. Konceptet utvärderades av FBA 1 och slutsatsen var, enligt samtliga aktörer (företag, akademi och doktorander) att detta är ett lyckat koncept. Man pekade i utvärderingen på ett antal utvecklingsområden, nämligen rekryteringskriterier, profilering av forskarskolorna samt frågor om hållbarhet i satsningen på företagsforskarskolorna. Ytterligare en utvärdering genomfördes av UCER år 2000. Utvärderingen syftade till att bedöma hur väl konceptet etablerats sedan starten. Slutsatsen av utvärderingen blev att KK-stiftelsen lyckats med att etablera företagsforskarskolorna så som det var tänkt. 1 Utvärdering av ett koncept för ökat samarbete mellan akademi och näringsliv FBA Holding AB, 2003 12
Nu är det alltså möjligt att beskriva, analysera och värdera ett par av forskarskolorna. KK-stiftelsen ger fortfarande stöd till nya företagsforskarskolor och det är därför av stort intresse att få kunskap om hur forskarskolorna fungerar. 2.3 Utvärderingens syften och utvärderingsaspekter Enligt KK-stiftelsens utvärderingspolicy har dess utvärderingar genomgående tre huvudsakliga syften Kontroll av att verksamheten bedrivs enligt stiftelsens stadgar och ingångna avtal samt betygssättning av verksamhet och resultat Lärande genom återföring och analys av erfarenheter så att den utvärderade verksamheten kan utvecklas och förbättras Kunskaps- och kompetensutveckling innebärande bidrag till djupare förståelse av möjligheter och begränsningar hos stiftelsens stöd. Utvärderingen sker från KK-stiftelsens perspektiv såsom ägare till de bidragsmedel som satsats i forskarskolan. Stiftelsens ändamål med satsningen kräver att de samtidigt utvärderas från fler intressenters utgångspunkter. Av särskilt intresse är som nämnts att söka konstatera vad de tillfört dels när det gäller samverkan med näringslivet, dels vilka doktorandernas erfarenheter är och hur de har kunnat verka i rollen som gränsgångare. Utvärderingsaspekterna rör sammanfattningsvis tre områden: o Relevans för näringslivet o Vetenskaplig kvalitet och relevans o Bestående effekter av satsningen Följande huvudfrågor har i enlighet med Faugert & Co Utvärderingars offert till KK-stiftelsen fokuserats i utvärderingen: Hur och i vilken grad har verksamheten varit till nytta för deltagande företag på kort och lång sikt? Hur har doktoranderna fungerat som gränsgångare då det gäller samproduktion av kunskap mellan näringsliv och akademi? Är utbildningens och avhandlingarnas kvalitet jämförbar med internationell kvalitet inom respektive ämnesområde? Vilken nytta/påverkan har forskarskolan haft på högskolans verksamhet i såväl grundutbildning som övrig forskarutbildning? Vilken samverkan/samproduktion kan leva kvar efter det att KKstiftelsens stöd till forskarskolan upphör? T ex. ytterligare stöd från 13
företagen till industridoktorander, ta emot exjobb, företagets personal deltar i universitetskurser, företaget beställer uppdragsutbildning eller uppdragsforskning, uppbyggda nätverk mellan företag och akademi fortlever, breddade kontaktytor mellan aktörerna m m. Framtida utvecklingspotential? Vilken nytta och vilka effekter har forskarskolan gett i övriga näringslivet? Relevans för näringslivet? 2.4 Genomfört arbete Vi kombinerar ett antal datakällor för att kunna belysa dessa frågor: 1. Befintlig dokumentation från forskarskolan och KK-stiftelsen, dokumentation från andra utvärderingar m.m. 2. Expertbedömning (peer review) genom ett team av experter med kompetens och erfarenheter från både forskningsfronten och kommersiella tillämpningar. Expertbedömningen fokuseras på främst de aspekter som har med den vetenskapliga produktionen och forskarutbildningen att göra. 3. Djupintervjuer med ett urval berörda doktorander och seniorforskare inom forskarskolan, med representanter för värdhögskolan Chalmers samt med samverkande företag. Vissa av intervjuerna har skett genom besök direkt eller ansikte-mot-ansikte, men flertalet intervjuer har av tidsskäl gjorts per telefon. I flera fall har vi sedan återkommit till intervjupersonerna för kompletteringar och förtydliganden, muntligt och per e-post. Utvärderingsarbetet inleddes under våren 2005, men det huvudsakliga arbetet har utförts under mars-juni 2006. Vi har besökt Chalmers vid tre tillfällen (11 och 18 april samt 5 maj) och Handelshögskolan vid två tillfällen (15 februari samt i samband med den internationella expertgruppens besök den 16 maj). Utvärderingen bygger på det dataunderlag som angetts ovan, samt kompletterande intervjuer med relevanta personer på KK-stiftelsen i syfte att förstå bakgrunden till denna (och andra) forskarskolesatsningar. Dessa sistnämnda intervjuer bedömde vi som värdefulla eftersom Fenix tillhör den första kullen forskarskolor som KK-stiftelsen beslutade stödja, och sålunda tillhör skaran pionjärer. Som allmän grund för våra bedömningar har vi haft de av KK-stiftelsen och forskarskolan formulerade mål och kriterier som nämnts ovan. Rapporten är disponerad enligt följande: I Kapitel 2 ges en referensram för begreppet forskarskolor, samt en beskrivning av Fenix forskarskola. 14
Kapitel 3 behandlar forskarskolans relevans för näringslivet, och beskriver de samverkansformer som utvecklats mellan akademi och företag och företagens nyttiggörande av detta. Kapitlet diskuterar även doktorandernas funktion som gränsgångare mellan de två miljöerna. I Kapitel 4 sammanfattas den vetenskapliga expertgruppens granskning (peer review). Kapitel 5 beskriver de bestående effekterna av satsningen. Våra slutsatser och rekommendationer återfinns i kapitel 6. Avslutningsvis finns två bilagor: o Den vetenskapliga expertgruppens rapport, på engelska (bilaga 1) o En förteckning över intervjupersonerna (bilaga 2) 2.5 Referensram några begreppsdefinitioner Då vi under arbetet med utvärderingen konstaterat att flera av de begrepp som är centrala för diskussionen kring forskningssatsningar och forskarskolor inte är entydiga, har vi valt att nedan ge vår referensram för några av dessa. Begreppen är; o Forskarskolor en bred beskrivning av huvudinnehållet i forskarskolekonceptet o Företagsforskarskolor - vi gör en distinktion mellan KK-stiftelsens företagsforskarskolor och det mer allmänna forskarskolebegreppet o Näringslivsrelevans vi likställer detta med industrirelevans i denna rapport o Strukturella effekter o Samproduktion Forskarskola Begreppet forskarskola används med olika innebörd, och det saknas en enhetlig definition av det. Varken högskolelagen eller högskoleförordningen, som forskarskoleverksamhet har att följa, anger några specifika kriterier för vad som utmärker forskarskolor i jämförelse med annan forskarutbildning. Genom ett regeringsbeslut 1999 fick Högskoleverket i uppdrag att genomföra en analys av forskarskolornas utveckling samt föroch nackdelar. Även här förklarades begreppet forskarskola vara centralt för att kunna dra slutsatser. Eftersom lagtexten ger begränsade möjligheter för mer preciserad förståelse kring begreppet utgick utredarna istället från tidigare definitioner i propositioner och utredningar. Dessa definitioner pekar snarare på en rad målsättningar än en bestämd form som man genom införandet av forskarskolor har haft för avsikt att nå. 15
Förstärkt handledning, mång- och tvärvetenskap samt samarbeten mellan discipliner, lärosäten i Sverige och utomlands är komponenter som senare kommit att betonas i beskrivningar av svenska forskarskolor. Högskoleverket slöt sig till fem punkter vilka förklarades kunna känneteckna också mer traditionell forskarutbildning: en tydlig organisation för att bedriva forskarutbildningen förstärkt handledning samverkan mellan ämnen/lärosäten om kurser och seminarier tvär- och mångvetenskap nätverk, såväl nationella som internationella. Liksom högskoleverket pekar författarna till en utvärdering av SSF:s forskarskolor 2000, 2 på att variationen är stor beroende på vilka målsättningar som man inom forskarskolan betonar. Utan att göra anspråk på en bestämd definition av begreppet menar författarna att de har kunnat särskilja ett antal särdrag som tillsammans utgör innebörden av idealtypen forskarskola. Vi menar att dessa punkter också här kan bilda utgångspunkt för att förstå forskarskolors målsättningar och konstruktion. 1. Forskarskolan är en egen administrativ enhet. Administrationen sköts alltså inte av någon värdinstitution på högskolan. 2. Forskarskolan har ett definierat och organiserat kursutbud med ett obligatoriskt kursblock. Utbildningskraven inom forskarskolan är tydliga, så att potentiella arbetsgivare kan se vilken grundläggande kunskap som förmedlats efter genomgången utbildning. 3. Forskarskolan erbjuder en förstärkt handledning och uppföljning av studieresultaten. Doktoranderna har ofta tillgång till fler än en handledare, varav någon representerar en annan fakultet eller näringslivet. 4. Forskarskolan har ett samarbete med andra högskolor nationellt eller internationellt. Detta innebär att de forskarstuderande får möjlighet att bygga upp värdefulla kontaktnät. 5. Forskarskolan har ett samarbete med näringslivet. Detta innebär dels att de forskarstuderande får möjlighet att knyta kontakter med kommande arbetsgivare, dels att näringslivet får möjlighet att påverka t ex probleminriktningen och projektval inom forskarutbildningen. 6. Forskarskolan är i sig själv en samarbetsinstitution mellan olika fakulteter eller institutioner vilket innebär att utbildningen får en tvärvetenskaplig inriktning. 2 Jfr: Högskoleverket (2000), Forskarskolor ett regeringsuppdrag, Högskoleverkets rapportserie 2000:2 R; Degerblad, Jan-Eric Hägglund, Sam (2000), SSF:s forskarskolor en utvärdering av Stiftelsen för Strategisk Forsknings satsning på forskarskolor, SSF/HSV 16
7. Forskarskolan erbjuder en finansiering av studenterna under forskarutbildningen. I vissa fall sker finansieringen helt eller delvis av industrin, och doktoranden kallas då industridoktorand. Företagsforskarskolor KK-stiftelsen har sin egen modell av forskarskolan, nämligen företagsforskarskolan. Den stora skillnaden mot forskarskolor i den mer allmänna meningen enligt ovan är den konsekvent utförda nära anknytningen till näringslivet. En del av detta består i att näringslivet är medfinansiär till 50%. Syftet med KK-stiftelsens modell är; Fler forskarstuderande ska finnas i näringslivet, dvs. fler forskarstuderande ska gå från högskola till företag och fler anställda i företag ska genomgå forskarutbildning bl a i syfte att företagen lättare ska få tillgång till nya internationella forskningsrön. Kompetens och resurser vid högskola, forskningsinstitut och företag ska samverka i företagsforskarskolorna. Den forskarutbildning som företagsforskarskolorna erbjuder ska vara tvärvetenskaplig. Doktoranderna rekryteras från såväl företag som akademi. Ytterligare en skillnad från traditionell forskarutbildning handlar om finansieringen KK-stiftelsen finansierar upp till 50 procent av doktorandkostnaden under förutsättning att de enskilda företagen dels tar en aktiv roll i doktorandens utbildning och dels bidrar med motsvarande ekonomiska resurser. De forskarstuderande förväntas dela sin tid mellan akademi och näringsliv. Forskarstudierna bedrivs på minst 80 procent deltid. Minst 20 procent av utbildningstiden ska vara förlagd till ett företag. Näringslivsrelevans Ett mycket centralt inslag i satsningarna från KK-stiftelsens sida är att forskningen som bedrivs är industrirelevant. Industrirelevans som begrepp misstolkas lätt. Industriförbundet beskriver industrirelevans på följande sätt. I den svenska debatten förekommer ofta likhetstecken mellan industrirelevant och tillämpad forskning eller t o m utveckling. Detta är emellertid olika dimensioner som kan åskådliggöras på följande sätt: 17
Tillämpad forskning Inomvetenskapligt motiverad Industriellt motiverad Grundforskning Industrirelevanta kunskapsområden innehåller normalt element av såväl grundforsknings- som tillämpningskaraktär. Kvalitativt högtstående forskningsmiljöer omfattar nästan undantagslöst såväl tillämpad forskning som grundforskning som är såväl inomvetenskapligt som industriellt (samhälleligt) motiverad, dvs man är verksam i alla fyra kvadranterna. En ytterligare dimension i begreppet industrirelevans har sin grund i att problemen i företagen ofta är breda och disciplinövergripande, vilket medför att lösningar fordrar kompetens från olika vetenskapliga områden. Detta innebär att i begreppet industrirelevant forskning ingår ofta behov av mång- och/eller tvärvetenskaplig forskning. För att etablera samarbetsprojekt mellan högskolor och industriföretag krävs därför många gånger en särskild insats av högskoleforskarna för att formulera ett företags problem till hanterbara kunskapsområden och därmed forskningsprojekt inom de akademiska ramarna. Ovanstående beskrivning kan tjäna som referensram för diskussionen om näringslivsrelevans och förutsättningarna för att åstadkomma den. Beskrivningen pekar t ex på behovet av tvärvetenskaplig ansats som den del av förutsättningarna för industrirelevans. Den tvärvetenskapliga ansatsen är också något som formuleras i KK-stiftelsens avtal med företagsforskarskolorna. Inom ramen för näringslivsrelevansen menar vi också att val av forskningsproblem spelar en viktig roll. För att kombinera industrirelevans och vetenskaplig relevans i ett och samma problem ställs krav på hög grad av samverkan och kommunikation mellan de olika aktörerna i akademin och i näringslivet. Strukturella effekter Eftersom ett syfte med företagsforskarskolorna är att förbättra forskarutbildningen menar vi att utvärderingarna också måste fokusera på eventuella strukturella effekter som har uppstått som ett resultat av satsningen. Strukturella effekter är inte heller ett entydigt begrepp. Med strukturella effekter menar vi sådant som påverkat organisation, samverkansformer, relationsbyggande m m. I detta sammanhang ser vi inslag med strukturellt värde som exempelvis: 18
o Vision o Strategi o Ledarskap o Fysisk miljö o Kursprogram o Pedagogik o Samverkansformer o Riskreduktion o IT-verktyg o Nätverk Uppbyggnaden av sådana strukturella värden är en del av avkastning och bestående värde (hållbarhet) av en viss satsning. Samproduktion Ett viktigt mål med KK-stiftelsens verksamhet är samproduktion mellan näringsliv och akademi. KK-stiftelsen har som utgångspunkt att samproduktion är en framgångsfaktor för utveckling av den svenska konkurrenskraften. En viktig faktor för att samproduktionen ska fungera är att aktörerna bidrar till utveckling av nya kanaler och mötesplatser för denna, vilket ställer krav på aktörernas engagemang och kunskap om varandras förutsättningar. Gränsgångaren en person som rör sig mellan näringsliv och akademi och på det sättet stödjer samproduktionen har här en viktig roll. En doktorand i en företagsforskarskola bör vara en viktig gränsgångare. 2.6 Fenix företagsforskarskola Av de omkring 260 ansökningar om företagsforskarskolor som inkom till KK-stiftelsen sållades ett femtontal ut för sakkunnig granskning. Fenix blev sedan en av de två företagsforskarskolor att först få sin ansökan beviljad, och att just Fenix och IDA (Linköpings universitet) var först ut bland de sakkunniggranskade ansökningarna förklaras med att dessa bägge var de som först uppfyllde de grundkriterier stiftelsen ställde upp. Utöver detta vägde i fallet Fenix också in att den var uppbyggt kring två lärosäten, samt att en stiftelse och inte en universitetsinstitution stod bakom satsningen. Fenix startades 1997 och har varit i full aktivitet mellan åren 1998 och 2003. I juni 2005 avslutades stödet från KK-stiftelsen och värdhögskolorna tillsammans med forskningsinstitutet IMIT tog över det fulla ansvaret för de doktorander som därefter avlagt examen. KK-stiftelsen har genom två avtal finansierat företagsforskarskolan Fenix. De två avtalen beror på företagsforskarskolans konstruktion som dels vilar på Chalmers och dels på stiftelsen IMIT. IMIT är ett forskningsinstitut skapat av landets tekniska 19
högskolor och Handelshögskolan i Stockholm. Genom IMIT-avtalet knöts Handelshögskolan till Fenix liksom de mindre samarbetena med några av Sveriges nya högskolor. För perioden 1 juli 1997 30 juni 2003 beviljades IMIT 30 400 000 kronor och Chalmers beviljades för samma period 34 000 000 kronor. På detta sätt har formellt sett två forskarskolor skapats under namnet Fenix, men utan att det i praktiken kommit att ha någon betydelse för verksamheten. I ett tilläggsavtal 2003 beviljades Fenix genom Chalmers, ytterligare 1 475 000 kronor för perioden september 2003 juni 2005. Tilläggsavtalet avsåg att se till att den andra gruppen doktorander som antagits skulle kunna slutföra doktorsutbildningen. Enligt KK-stiftelsens modell ska skolan byggas upp och bedrivas i samarbete mellan högskola och enskilda företag. Utbildningen har därför baserats på problemställningar som identifierats i näringslivet. I enlighet med avtalen med KK-stiftelsen har doktoranderna därför varit s k företagsdoktorander, personer med anställning i företag som utbildas i akademin. Enligt avtalet mellan KK-stiftelsen och IMIT förklarades en målsättning vara att successivt prioritera samarbete med mindre företag och nya högskolor. Vad det gäller samarbete med nya högskolor har man haft samarbeten med Högskolan i Halmstad, Internationella handelshögskolan i Jönköping, Karlstads universitet och Högskolan i Borås. Samarbetet med Högskolan i Halmstad och Karlstads universitet bestod främst av att två respektive tre doktorander var knutna till Fenix. Därutöver har samarbetena främst bestått av gemensamma seminarier och gemensamma anslagsansökningar. Företagsforskarskolorna har dimensionerats för att finansiera 11 företagsdoktorander vid Handelshögskolan i Stockholm och 7 företagsdoktorander vid Chalmers. Forskarutbildningen har varit inriktad på ledning och organisering av FoU, projektledarskap, förändringsarbete och gränsöverskridande affärsutveckling. I avtalet med Chalmers beskrivs också karaktären på den utbildning som man ämnar bedriva: Till skillnad från traditionella doktorer som ofta har specialkompetens kring specifika analysmetodiker och verktyg, tränas en doktorand inom föreliggande forskarskola istället med utgångspunkt i holistiska och handlingsinriktade metodologiska angreppssätt. Forskarutbildningen utgår därmed från actionable knowledge -perspektivet, dvs att relevanskriteriet är förenligt med teoriutveckling, och att det inte föreligger någon motsättning mellan kunskapsutveckling och kunskapstillämpning. Forskningen förklaras på detta sätt vara inriktad på att formulera problemställningar snarare än att lösa definierade problem. Detta förhållningssätt har också tillåtit bredd vad det gäller forskarnas bakgrund då doktorander och lärare kommer från olika discipliner, såsom psykologi, arkitektur, journalistik, biologi, statsvetenskap, företags- och nationalekonomi. 20