år 2013 För det skapande arbetet

år 2013 För det skapande arbetet

INNEHÅLL AVEKS VERKKAVALKAD I anslutning till upphovsrättsorganisationen Kopiosto finns Centralen för audiovisuell kultur AVEK. Med AVEK:s stöd uppstår nya dokumentärfilmer, animationer och kortfilmer samt mediekonst. Årligen får cirka 40 filmprojekt och 70 mediekonstprojekt stöd av AVEK. Dessutom stöder AVEK kompletteringsutbildning för upphovsmän och producenter, internationella strävanden inom den finländska filmbranschen samt festivaler och evenemang inom branschen. I denna årsberättelse har vi valt att med hjälp av bilder lyfta fram några verk vars upphovsmän och produktionsbolag AVEK har understött. Redaktör Johanna Haapiainen-Makkonen Översättning Multidoc Grafisk design Hahmo På pärmen: Nadav Schirman: In the Dark Room (2013) Kimmo Yläkäs: Kakara (2012) Paul Anders Simma: Olga (2013) CHRZU: Kenkähullu (2013) På denna sida: Niina Suominen: In Memoriam (2013) KOPIOSTO R.F. 2 Styrelse 2 VD:S ÖVERSIKT 3 KOPIOSTOS EKONOMI 5 FOTOKOPIERING OCH DIGITAL ANVÄNDNING AV PUBLIKATIONER 7 Användningslicenser 7 Undersökningar om användning 11 Avräkning av fotokopieringsoch utskriftsersättningar 11 Utlåningsersättning 12 ANVÄNDNINGEN AV AUDIOVISUELLA VERK 14 Vidaresändning av TV-kanaler 15 Vidaresändning av finländska TV-program ute i världen 16 Undervisnings- och inspelningsbruk 16 Avräkning av ersättningar för användning av audiovisuella verk 16 KOMPENSATIONSAVGIFT FÖR PRIVAT KOPIERING 18 Undersökningar av privat kopiering 19 Kompensationsavgiften år 2014 19 CENTRALEN FÖR AUDIOVISUELL KULTUR AVEK 21 Stödverksamhet 21 Utsikter för verksamhetsperioden 2013/14 22 Anslag för kreativ kultur 22 Projekt och separata utvecklingsprojekt 23 SAMHÄLLSRELATIONER OCH INFORMERING 25 Samarbete i Finland 25 Internationellt samarbete 26 Läroanstaltskommunikation 28 INFOSIDOR: FOTOKOPIERINGSERSÄTTNINGAR 8 UTLÅNINGSERSÄTTNING 13 MÄNGDEN INSPELADE TV-PROGRAM HAR FÖRBLIVIT PÅ SAMMA NIVÅ 20 VERK STÖDDA AV AVEK I EN PRESENTATIONSVIDEO 24 WEBBPLATSENS NYA STIL 27 Kopiostos år 2013 1

www.kopiosto.fi Kopiostos styrelse 2013 Styrelseordförande: Verksamhetsledare Raimo Söder Första vice ordförande: Verksamhetsledare Elina Mäntylä Andra vice ordförande: Direktör Sakari Laiho Medlemmar: Huvudförtroendeman Pirkko Epstein Fotograf Boris Fagerström Facklitterär författare Jaakko Heinimäki Frilansjournalist Heikki Jokinen Verkställande direktör Valtteri Niiranen Verkställande direktör Katri Sipilä Författare Jarkko Tontti Ordförande Ahti Vänttinen Kopiostos ledningsgrupp 2013 Verkställande direktör Pekka Rislakki Vice verkställande direktör Jukka-Pekka Timonen Chef för AV-avdelningen Arto Tamminen Administrativ chef Pirjo Tuunanen IT-förvaltningsledare Maija-Kaisa Kuoppala Generalsekreterare Juha Samola, AVEK Kommunikationschef Maria Bregenhøj, fr.o.m. 1.10. Jaana Nissinen Selma Vilhunen: Pitääkö mun kaikki hoitaa? (2011) Foto: Timo Klaavu VD:S ÖVERSIKT KOPIOSTO R.F. Kopiosto R.F. är de utövande konstnärernas, upphovsmännens och förläggarnas upphovsrättsorganisation. Kopiosto grundades 1978 och har 45 olika medlemsorganisationer som representerar olika kultur- och kommunikationsområden. Kopiosto är en ideell organisation, där beslutsmakten utövas av dess medlemsorganisationer upphovsmännens, konstnärernas och förläggarnas egna organisationer. Via medlemsorganisationerna har Kopiosto fått fullmakter av över 50 000 finländska upphovsmän. Med stöd av ömsesidighetsavtal som Kopiosto ingått med utländska systerorganisationer företräder Kopiosto även utländska upphovsmän inom det skapande området. Kopiosto beviljar licenser för användning av verk och avräknar de inkasserade ersättningarna till verkens upphovsmän. Ersättningarna betalas antingen individuellt direkt till upphovsmännen eller till medlemsorganisationerna som representerar dem enligt överenskomna fördelningsregler, som sedan betalar dem antingen direkt till upphovsmännen eller vidare till exempel som stipendier och priser. En del av medlen fördelas för stöd av audiovisuell kultur via Centralen för audiovisuell kultur AVEK som verkar tillsammans med Kopiosto. Kopiostos ställning som en förenande länk mellan dem som använder verken och det skapande området baseras å ena sidan på de heltäckande fullmakter Kopiosto fått av sina medlemsorganisationer, och å andra sidan på undervisnings- och kulturministeriets beslut. Undervisnings- och kulturministeriet godkänner den organisation som företräder upphovsmännen för en viss tid åt gången som en organisation som beviljar licenser och uppbär ersättningsintäkter. År 2013 arbetade Kopiosto vidare med mångsidig informationsförmedling i kärnan av upphovsrättsbranschen. Den allt frekventare övergången till informationsförmedling via nätet och nya förvärvsmodeller återspeglas också oundvikligt i Kopiostos verksamhetsområde, trots att majoriteten av Kopiostos intäkter år 2013 fortfarande bestod av traditionella, etablerade tjänster. Utvecklingen av organisationens inkomstkällor och de strategiskt viktigaste verksamhetsområdena år 2013 och under de närmaste åren kan analyseras genom fyra ekonomiskt betydande punkter. För det första: Fotokopiering utgör fortsättningsvis en stadig om än minskande inkomstkälla. Till exempel ökade intäkterna av fotokopiering inom offentlig förvaltning fortfarande under åren 2010 2012 med cirka 14 procent. Då resultaten från den nya fotokopieringsundersökningen tillämpades för första gången 2013, minskade intäkterna i jämförelse med föregående år med cirka 24 procent och var ungefär 13 procent lägre än 2010. Intäkterna av kopiering vid läroverk Kopiostos största enskilda inkomstkälla var 2013 tio procent lägre än 2010. Fotokopieringen utgör dock ännu 45 procent av Kopiostos ersättningsintäkter. För det andra: Betydelsen av användningen av digitala verk som ersättning för fotokopieringen och intäkterna av denna ökar. Intäkterna av den grafiska sidans upphovsrättsinnehavare är framförallt beroende av att denna förändring hanteras på ett framgångsrikt sätt: hurdan roll ska Kopiosto ha på dessa marknader och hur väl kan Kopiosto omvandla digital kopiering och VD:s översikt 3

Inom av-området utarbetades flera potentiellt mycket produktiva utvecklingsprojekt Kopiostos intäkter ( ) 2013 2012 ändring % Fotokopiering och digital användning 14 887 146 14 786 351 0,7 Utlåningsersättning och nättjänster 531 233 517 506 2,7 Användning av audiovisuella verk 7 635 362 7 138 332 7,0 Kompensationsavgift 3 100 927 2 651 744 16,9 DigiDemo och CreaDemo 1 525 000 2 035 000 25,1 Sammanlagt 27 679 668 27 128 933 2,0 Tjänsteintäkter 7 350 7 404 0,7 Finansiella och investeringsintäkter 422 881 480 192 11,9 Intäkter från medlems- och anslutningsavgifter 3 800 3 640 4,4 Alla sammanlagt 28 113 699 27 620 169 1,8 Petri Luukkainen: Tavarataivas (2013) nätanvändning till inkomstkällor. Med detta har man lyckats. Intäkterna inom detta område ökade från ungefär 90 000 euro år 2010 till cirka 2 454 000 euro år 2013. Största delen av intäkterna kom från kollektivavtalet med utbildnings- och kulturministeriet, men också Kopiostos direktförsäljning till kommuner och skolor har kommit bra i gång. Genom direktförsäljningen till grundskolor, gymnasier och yrkesläroverk samlades under redovisningsåret 630 000 euro. För det tredje: Beträffande licensiering av audiovisuella verk hölls de etablerade inkomstkällorna år 2013 på tidigare nivå liksom de också lär göra i stora drag de närmaste åren. Angående vidaresändning via kabeltelevision eller markbunden kommunikation finns det inte inom synhåll något som kunde ge upphov till snabba ändringar i Kopiostos delaktighet på marknaderna. Den andra pelaren i Kopiostos audiovisuella verksamhet, inspelning i undervisningssyfte vid läroverk, har under de senaste åren generellt hållits på samma nivå. Behovet att göra inspelningar på liknande program och samma TV-kanaler kommer att finnas kvar också i fortsättningen. TV-verksamheten är dock utsatt för snabba förändringar. Slutet på traditionell TV-verksamhet är inte inom synhåll men nya slag av tjänster, teknik och affärsverksamhetsmodeller håller på att vinna mark och de kommer oundvikligt att påverka Kopiostos traditionella licensobjekt inom av-området. Att förutse detta på längre sikt är svårt. År 2013 fortsatte i varje fall arbetet på samma sätt som tidigare. För det fjärde: Inom av-området utarbetades flera potentiellt mycket produktiva utvecklingsprojekt. Licensiering av så kalllade webblagringstjänster eller exaktare on demand-tjänster planerades i samarbete med upphovsrättsorganisationer, större teleoperatörer och TV-kanaler. Parterna var eniga i saken. Arbetet resulterade i att man till undervisnings- och kulturministeriet lämnade ett förslag enligt vilket licensieringen kunde skötas med hjälp av ett system för avtalslicenser. Planerna för att påbörja licensiering av offentlig visning blev klarare och det är möjligt att licensieringen kan påbörjas redan under 2014. Förhandlingarna om TV-kanaler som inte längre omfattas av distributionsskyldigheten gick inte framåt, och arbetet med att göra licensieringen möjlig fortsätter 2014. Kompensationsavgiftens betydelse minskade för några år sedan och dess tidigare andel på över 20 procent av Kopiostos intäkter minskade till ungefär 11 procent. Orsaken till detta är att utrustningen som utgör grunden för avgiften inte har uppdaterats. Minskningen av kompensationsavgiften med hälften har haft en stor negativ inverkan på AVEK:s verksamhet att stöda dokumentärfilmer, kortfilmer och mediekonst. Kopiostos styrelse uppdaterade Kopiostos strategi under andra hälften av 2013. En viktig grund i strategin är att utnyttja enigheten inom Kopiosto och dess breda medlemsbas så att utvecklingen av upphovsrätterna går i en gynnsam riktning för rättsinnehavarna. För licensieringens del är strategins mål dock att på ett bättre sätt förstå kundernas behov och att snabbt och effektivt erbjuda nya lösningar för kundernas ständigt föränderliga behov. Kopiostos år 2013 var ekonomiskt tillfredsställande och vår verksamhetsstrategi var riktig; våra handlingar gynnar upphovsrättsinnehavare såväl nu som i framtiden. Och i denna egenskap deltog vi samtidigt i att hjälpa utveckla informationsförmedlingens föränderliga bransch. Med tanke på lagstiftningen och myndighetsverksamheten är situationen i balans. Det var endast medborgarinitiativet Järkeä tekijänoikeuslakiin (Förnuft i upphovsrättslagen) som gav upphov till ett visst behov att påminna beslutsfattarna om de stora ekonomiska och negativa följderna för rättsinnehavarnas ställning som genomförandet av de föreslagna ändringarna i initiativet skulle kunna leda till. På det stora hela kan man alltså säga att Kopiostos år var bra och under synnerligen bra kontroll. Pekka Rislakki Intäkterna från Kopiostos ersättningsverksamhet uppgick år 2013 till sammanlagt 27,7 miljoner euro. Det här innebär en ökning på 2,0 % jämfört med året innan. Licensintäkterna från fotokopiering och digital användning av publikationer var totalt 14,9 miljoner euro, vilket är 0,7 % mer än år 2012. Intäkterna från utlåningsersättning och nättjänster uppgick till 531 000 euro, vilket var 2,7 % högre än året innan. Licenser för audiovisuella verk gav 2013 totalt 7,6 miljoner euro. Det här innebär en ökning på 7,0 % jämfört med år 2012. Av de intäkter som kommer från Kopiostos ersättningsverksamhet består en del av kompensationsavgiften som ska kompensera upphovsrättshavarna för kopiering av verk för privat bruk. De ersättningsintäkter som härstammar från kompensationsavgifterna uppgick till 3,1 miljoner KOPIOSTOS EKONOMI euro under verksamhetsåret, vilket är 449 000 euro eller 16,9 % mer än under föregående år. DigiDemo och CreaDemo anslagen, som utbildnings- och kulturministeriet beviljat AVEK för utvecklingen av projekt för kulturellt innehåll och tjänster uppgick till sammanlagt 1,5 miljoner euro. Kopiosto erhöll 2013 tjänsteintäkter för skötseln av avräkning för arvoden betalda till YLE:s frilansjournalister gällande repriser av TV- och radioprogram. Kopiosto placerar de erhållna intäkterna för den tid som löper mellan uppbörd och avräkning. År 2013 uppgick Kopiostos finansiella intäkter till 431 800 euro. Affärslokaler som finns att hyra gjorde förlust på 8 919 euro. Kopiostos kostnader uppgick till sammanlagt 4,5 miljoner euro. De totala kostnaderna inklusive avskrivningar uppgick till 4,7 miljoner euro, och deras andel av alla intäkter var 16,9 %. På Kopiostos kontor arbetade 43 anställda. 4 Kopiostos år 2013 Kopiostos ekonomi 5

Nadav Schirman: In the Dark Room (2013) FOTOKOPIERING OCH DIGITAL ANVÄNDNING AV PUBLIKATIONER 2012 2013 Intäkter av ersättningar för fotokopiering och digital användning 7 766 541 Läroanstalter { 8 049 489 (3,6 %) 3 322 013 Offentlig förvaltning { 2 530 398 (-24,0 %) 1 719 968 Näringslivet { 1 748 299 (1,7 %) 12 808 522 Sammanlagt { 12 328 186 (-3,8 %) 1 550 000 Digital användning, centraliserat { 1 822 420 (17,6 %) 345 656 Digital användning, decentraliserat { 632 066 (82,9 %) 599 679 Övriga intäkter { 635 706 (6,0 %) 15 303 857 Alla sammanlagt* { 15 418 378 (0,7 %) * inkluderar också utlåningsersättning och nättjänster. År 2013 liksom också föregående år var Kopiostos viktigaste mål för rättsinnehavare inom den grafiska branschen att så många läroanstalter som möjligt skulle omfattas av Digilicensen. Målet var att i första hand komma överens om detta med undervisnings- och kulturministeriet, och ifall detta inte lyckades, att skilt komma överens om licenserna direkt med kommunerna och läroverken. Därtill bör ersättningsnivån för universitet och högskolor justeras. Beklagligt nog hade ministeriet inte möjligheten att utvidga avtalet som ingåtts med Kopiosto, men det var positivt att universitetens och högskolornas ersättningsnivå kunde justeras. Ungefär 20 % av grundskolorna, gymnasierna och yrkesskolorna kom att omfattas av den digitala licensen under verksamhetsåret. Under verksamhetsområdet påbörjades många för framtiden viktiga projekt, såsom en kartläggande utredning av digitalisering av tidningsarkiv och möjligheten till samarbete mellan olika parter. Utredningen skulle finansieras av mediebranschens forskningsstiftelse. Vidare en utredning om betydelsen av upphovsrätt i forskningsarbete som genomförs av IPR-institutet och olika universitet, samt en omfattande undersökning av digital kopiering i företag. Hösten 2013 inledde även en planeringsarbetsgrupp, som består av representanter för rättsinnehavare, sitt arbete med digitala användarlicenser för företag och förvaltning. Arbetsgruppens mål är att förbereda en licens för digital kopiering och användning som kan användas internt av företag, sammanslutningar och den offentliga förvaltningen. Användningslicenser Kopiosto beviljar läroanstalter, den offentliga förvaltningen, företag och andra organisationer licenser för fotokopiering och utskrivning från internetet. Läroanstalterna kan även köpa en mer omfattande Digilicens som gäller kopiering och distribution av digitala verk. Undervisning och utbildning Undervisnings- och kulturministeriet anskaffade år 2013 centraliserat fotokopieringslicenser för grundskolor, gymnasier, yrkesläroanstalter, yrkes högskolor och universitet. Ersättningsnivån förblev på föregående års nivå. Kopiosto säljer fotokopieringslicenser direkt till sådana läroanstalter som uppbär kurs- eller kopieringsavgifter. Kopiostos licenser täcker väl kunderna i denna grupp. Ändringar i ersättningarna som uppbärs påverkas bland annat av variationer i antalet undervisningstimmar. År 2013 ökade ersättningarna som medborgaroch arbetar instituten betalade, liksom också ersättningarna från vuxenutbildningscentrumen. Däremot minskade mängden kopior som folkhögskolor delade ut och som delades ut till studenter mot betalning jämfört med föregående år. Offentlig förvaltning Kopiosto ingick centraliserat ett avtal om statsförvaltningens fotokopieringslicenser med undervisnings- och kulturministeriet. En undersökning om statsförvaltningens fotokopiering blev färdig Fotokopiering och digital användning av publikationer 7

Fotokopieringsersättningar Foto av Matti Pikkujämsä: Otava / Kari Hautala Kopiostos medlemsorganisationer förmedlar fotokopieringsersättningarna till upphovsmännen och förläggarna som Kopiosto representerar till exempel som stipendier och priser. Flera av de välkända litteratur- och bildpriserna, som t.ex. Finlandia-priserna och Fotofinlandia, finansieras genom fotokopieringsersättningar som Kopiosto samlar in. Till exempel medlemsverksamheten för föreningen för grafisk design Grafia rf finansieras till största del genom Kopiostos fotokopieringsersättningar. Tack vare dessa kan Grafia bland annat dela ut stipendier, informera, upprätthålla Tekijät (Upphovsmän)-sidorna och arrangera utbildningar. Grafia delar ut erkännanden som finansierats med Kopiostos fotokopieringsersättningar till meriterade medlemmar. Rudolf Koivu-priset för den bästa illustrationen för barneller ungdomsböckerdelas ut vartannat år. Rudolf Koivu-priset år 2013 vanns av Matti Pikkujämsä för illustrationerna i Kaiken maailman eläinsadut (red. Katriina Kauppila, Otava 2011). år 2012. Den visade att kopiering och utskrivning som ersätts har sjunkit till hälften från tidigare. Resultaten från den nya undersökningen togs i bruk år 2013, och på grund av detta sjönk ersättningsnivån för statsförvaltningen med en miljon euro jämfört med föregående år. Med Finlands Kommunförbund ingicks ett rekommendationsavtal om kommunernas administrativa kopiering, som är i kraft till slutet av år 2016. Alla kommuner har ingått ett fotokopieringsavtal med Kopiosto. Kommunalförvaltningens invånarspecifika fotokopieringsersättning steg anmärkningsvärt från och med början av 2011, när resultaten från den nya undersökningen togs i bruk. Den fulla ersättningen enligt undersökningen har närmats stegvis. År 2013 betalades ersättningarna i fullo. Kopiosto beviljar fotokopieringslicenser till kyrkoförvaltningen och religiösa samfund. Avtalen som ingåtts med Finlands evangelisklutherska kyrka och Finlands ortodoxa kyrka om fotokopiering är i kraft till slutet av år 2014. Andra kyrkliga samfund skaffar kopieringslicenser för enskilda kopieringsmaskiner varje år. Näringslivet Kopiosto erbjuder varje år fotokopieringslicenser åt företag och andra samfund. Dessa ger organisationen rätt att ta kopior av publikationer för internt administrativt bruk och för utbildningsändamål. Det finns två olika typer av licenser. Branschspecifika licenser erbjuds åt sådana vars bransch har undersökts gällande kopieringsmängder, och ersättningen som betalas för dessa licenser baserar sig på antalet anställda. Andra företag och samfund skaffar årliga fotokopierings licenser för specifika kopieringsmaskiner och som baserar sig på antalet kopior som kunden beställer. Med tanke på den allmänna ekonomiska situationen i företagen, kan resultaten från år 2013 anses vara goda. Kopiosto har även större företag som kunder, och vad gäller dessa har inget bortfall skett. Digital användning av publikationer Med Kopiostos Digilicens får en lärare skanna publikationer samt kopiera verk från öppna Alla kommuner har ingått ett fotokopieringsavtal med Kopiosto 8 Kopiostos år 2013 Fotokopiering och digital användning av publikationer 9

Läroanstalter ( ) 2013 2012 ändring % Kopiering i skolor, centraliserat 7 191 356 6 943 999 3,6 % Kopiering i skolor, decentraliserat 858 132 822 542 4,3 % Sammanlagt 8 049 488 7 766 541 3,6 % Lärare vid yrkeshögskolor sparar material från nätet i medeltal 28 gånger per år Offentlig förvaltning ( ) 2013 2012 ändring % Statsförvaltning 708 644 1 708 688-58,5 % Kommunalförvaltning 1 440 723 1 241 061 16,1 % Kyrkoförvaltning och religiösa samfund 381 030 372 264 2,4 % Sammanlagt 2 530 397 3 322 013-23,8 % Näringslivet ( ) 2013 2012 ändring % Branschspecifika licenser 961 761 932 590 3,1 % Kopiatorspecifika licenser och separata avtal 786 537 787 378 0,1 % Sammanlagt 1 748 298 1 719 968 1,7 % Övriga intäkter ( ) 2013 2012 ändring % Utlåningsersättning 465 000 442 000 5 % Nättjänster 65 000 75 000 13 % Utländska ersättningar 98 000 68 000 44 % Sammanlagt 628 000 585 000 7 % Undersökningar om användning Tyngdpunkten för undersökningarna år 2013 var att utreda användningen av digitalt material vid läroanstalter både kvantitativt och kvalitativt. I början av vintern undersöktes sparande från internetet vid yrkesläroanstalter och yrkeshögskolor. På hösten undersöktes sparande från internetet och skannande av tryckta publikationer vid universitet och yrkeshögskolor. Enligt en undersökning som genomfördes i början av vintern sparas material från internetet för undervisning vid yrkesläroanstalter ungefär 289 000 gånger per år och vid yrkeshögskolor ungefär 168 000 per år. Lärare vid yrkesläroanstalter sparar material från nätet i medeltal 24 gånger per år medan lärare vid yrkeshögskolor sparar material 28 gånger. Att spara material från internet har nästan tiodubblats under tio år. Vid yrkesläroanstalter delas över 80 % av det sparade materialet ut till studerande och vid yrkes högskolor något över 70 %. Vid yrkeshögskolor sparas särskilt yrkesinriktade och vetenskapliga artiklar och vid yrkesläroanstalter yrkesinriktade artiklar. Vid universiteten och yrkeshögskolorna undersöktes sparande från internet under hösten 2013. Resultaten var mycket likriktade med resultaten från undersökningen som gjordes år 2012. År 2013 undersöktes sparande från det öppna nätet och skannande. En lärare vid en yrkes högskola skannar tryckta publikationer i medeltal 7 gånger per år och sparar material från det öppna internetet 14 gånger per år. Vid universiteten är den motsvarande mängden vad gäller skanning 6 gånger per år och sparande 19 gånger per år. Därmed kan konstateras att det är avsevärt vanligare att spara från nätet vid dessa läroanstalter än att skanna tryckta publikationer. Avräkning av fotokopieringsoch utskriftsersättningar Kopiosto delar ut de ersättningar som härstammar från fotokopiering och utskrivning av publikationer till sina medlemsorganisationer som representerar upphovsmännen och förläggarna i Finland, samt utifrån reciprocitetsavtal till sina utländska systerorganisationer. År 2013 nätsidor som en del av undervisningsmaterialet och för en elevs övningsarbete eller presentation. Licensen ger läraren eller eleven möjligheten att alltid ha tillgång till det färskaste materialet. År 2013 kom Kopiosto överens med undervisnings- och kulturministeriet om en Digilicens för yrkeshögskolor och universitet samt grundskolor och gymnasier som upprätthålls av staten. Ersättningsnivån förblev på föregående års nivå. En ändring från föregående år är att ministeriet anskaffade Digilicensen centraliserat både för universiteten och yrkeshögskolorna och för grundskolorna och gymnasierna som upprätthålls av staten. Därtill marknadsfördes Digilicensen under verksamhetsåret direkt till grundskolorna, gymnasierna och yrkesläroanstalterna. Kommunerna erbjöds möjligheten att centraliserat anskaffa Digilicensen för alla läroanstalter i kommunen. Med tanke på kostnadsnyttan anskaffade 35 kommuner centraliserat Digilicensen för alla sina läroverk. Även 30 yrkesläroanstalter anskaffade gemensamt licensen. Allt som allt 80 yrkesläroanstalter och 300 grundskolor och gymnasier anskaffade Digilicensen under årets lopp. Ersättningarna från försäljningen av den decentraliserade Digilicensen ökade märkbart från föregående år. Ersättningarna steg med 82,9 % till sammanlagt 632 065 euro. Digilicensen presenterades även vid flera tillställningar, såsom Educa-mässan, Kommunmarknaden, de nationella gymnasiedagarna och utvecklingsdagarna för virtuell undervisning. Vid tillställningarna marknadsfördes Digilicensen både för läroverkens personal och för beslutsfattare inom kommun- och undervisningsbranschen. Fotokopieringsersättningar enligt materialgrupper år 2013 53 % faktalitteratur skönlitteratur bild tidningar noter 2 % 18 % 19 % 7 % 10 Kopiostos år 2013 Fotokopiering och digital användning av publikationer 11

Utlåningsersättning Avräkningar av fotokopieringsersättningar till Finland 2009 2013 Foto: Jenni Kuokka 10,7 9,6 10,2 10,5 10,2 2009 2010 2011 2012 2013 Milj. euro upphovsmannen har rätt till ersättning då hans eller hennes verk lånas ut till allmänheten avräknades fotokopieringsersättningar för sammanlagt 10,9 miljoner euro. Av dessa 10,2 till finländska medlemsorganisationer och 0,7 miljoner utomlands. Fotokopieringsersättningarna delas ut till rättsinnehavarna via Kopiostos medlemsorganisationer. Undersökningarna som Kopiosto genomför om användningen ger information om hur mycket olika material kopieras. Ersättningarna avräknas för fem materialgrupper i det förhållande som undersökningarna visar: faktalitteratur, tidningar, bilder, noter och skönlitteratur. Inom materialgrupperna fördelas ersättningarna enligt de förhållanden som Kopiostos medlemsorganisationer har förhandlat fram till medlemsorganisationer som representerar de olika materialtyperna. Det förs alltid förhandlingar om fördelningsförhållandena mellan organisationerna när en ny undersökning blir klar inom ett visst avtalsområde. År 2013 förhandlades om ersättningar inom statsförvaltningens avtalsområde. Utlåningsersättning År 2013 var inkomsterna från utlåningsersättningarna 465 000. Utlåningsersättning betalas till upphovsmannen för att hans eller hennes verk lånas ut till allmänheten på bibliotek. Kopiosto administrerar och avräknar den utlåningsersättning som undervisnings- och kulturministeriet betalar när det gäller upphovsmän till verk med bildkonst och fotografier. Utbildnings- och kulturministeriet har godkänt att Kopiosto verkar som en organisation som företräder upphovsmännen vad gäller administrering av utlåningsersättning för bildkonstnärliga verk och fotografier enligt 19 a i upphovsrättslagen. Utlåningsersättning beviljas upphovsmän för musik, text och bild som kommer från länder inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Enligt upphovsrättslagen har upphovsmannen rätt till ersättning då hans eller hennes verk lånas ut till allmänheten. I uträkningen av utlåningsersättningen används information om antalet utlåningar som finns tillgänglig på allmänna bibliotek. Utöver Kopiosto administrerar två andra upphovsrättsorganisationer utlåningsersättningen i Finland. Sanasto administrerar utlåningsersättningar för skriftliga verks upphovsmän och Teosto för musiker. Kopiostos medlemsorganisationer inom bildbranschen deltar i utvecklingen av administrationen och avräkningen av utlåningsersättningarna. Inom utlåningsersättningsarbetsgruppen representerar de olika bildupphovsmänsorganisationera av Heikki Jokinen (ordförande), Boris Fagerström (Finnfoto), Tommi Nilsson (Kuvasto), Merja Pylkkänen (Kuvittajat), Katri Sora mäki (Grafia) och Mikko Säteri (Finnfoto). Bildupphovsmän kan ansöka om utlåningsersättning från Kopiostos utlåningsersättningstjänst på adressen www.kopiosto.fi/lainauskorvaus. Varje utlåningsersättning som omfattar hela året kan ansökas under en period på tre år. 12 Kopiostos år 2013

Mika Taanila: Kuuden päivän juoksu (2013) Foto: Kinotar, Jussi Eerola ANVÄNDNINGEN AV AUDIO- VISUELLA VERK Ersättningsintäkter och kompensationsavgift för TV- och radioprogram 3 405 460 Vidaresändning { 3 484 550 (2,3 %) 3 590 380 För undervisnings- och inspelningsbruk { 4 030 630 (12,3 %) 142 492 Ersättningar från utlandet { 120 181 (-15,7 %) 7 138 332 Sammanlagt { 7 635 361 (7,0 %) 1 346 962 Kompensationsavgift, individuella ersättningar { 1 558 172 (15,7 %) 8 485 294 Alla sammanlagt { 9 193 534 (8,3 %) 2012 2013 Intäkterna från licenser av audiovisuella verk uppgick 2013 till sammanlagt 7,6 miljoner euro. Det förekom en positiv utveckling både vad gäller ersättningar för vidaresändning och för undervisning och inspelning. Av kompensationsavgifterna som avräknas till upphovsmän av audiovisuella verk som individuella ersättningar fick Kopiosto 1,6 miljoner euro. Från och med våren 2013 har av-upphovsmän kunnat knyta ett Upphovsrättsavtal med vissa av Kopiostos av-medlemsorganisationer. I takt med de nya avtalen kan Kopiosto verka allt mer effektivt som intressebevakare för av-upphovsmännen och samla in ersättningar för dem för användningen av av-verk. Vad gäller nätlagringstjänster för televisionsprogram var Kopiosto med i för handlingarna om en omfattande avtalslösning. Representanter för televisions företagen (MTV Oy, Sanoma Entertainment Finland Oy, Rundradion Ab), tele opera törerna (DNA Oy, Elisa Oyj, Teliasonera Finland Oy) samt upphovsrättsorganisationerna (Kopiosto ry, Teosto ry, Tuotos ry) lämnade i december 2013 in ett gemensamt lösningförslag till undervisnings- och kulturministeriet om en överenskommelse om nätlagringstjänster för televisionsprogram. Förslaget innehåller en avtalslicens som är anpassad för nätlagringstjänster som överensstämmer med upphovsrättslagen. Ifall förslaget går igenom undanskaffas den mångåriga osäkerheten vad gäller upphovsrätten för dessa tjänster. Innehållet skulle i framtiden vara allmänt tillgängligt för konsumenterna, och upphovsmännen skulle få en skälig ersättning när deras verk används. Kopiosto fortsatte förhandlingar om licenser med kanaler som inte omfattas av distributionsskyldigheten dvs. de så kallade must carry-kanalerna Sub, TV5, Kutonen, Jim, Liv och AVA. Om upphovsrätt för vidaresändning och villkoren för kabeldistribution i anslutning till dessa inhemska kanaler ska enligt upphovsrättslagen avtalas om med representanter för rättsinnehavarna. Det totala beloppet för kompensationsavgifter som samlats in har sjunkit från den under de senaste åren stabiliserade nivån på ungefär 12 miljoner euro till 6 7 miljoner euro, trots att mängden privat kopiering enligt undersökningarna fortsättningsvis uppgår till flera hundra miljoner kopior av verk. För en kopia betalas alltså ungefär en cent. Den nuvarande regeringen förnyar enligt regeringsprogrammet kompensationsavgiftssystemet för att säkerställa att upphovsmännen får en skälig ersättning. Detta har inte ännu skett. Kopiosto träffar fortsättningsvis politiska beslutsfattare både ensam och i samarbete med andra aktörer inom branschen för att främja en lösning för kompensations avgiften som är mer skälig för upphovsmännen. Kopiosto deltog i FRAME-projektet som påbörjats av av-upphovsrättsorganisationerna, inom vilket man utvecklar licensieringslösningar som överskrider EU:s inre gränser för användning av audiovisuella verk online. Vidaresändning av TV-kanaler Förhandlingar med inhemska TV-kanaler som ligger utanför distributionsskyldigheten om licenser för vidaresändning fortsattes år 2013. Vidaresändning av utländska TV-kanaler via kabel-, IPTV- och centralantennät, till exempel inom husbolag eller på hotell, är möjligt med tillstånd av Kopiosto. År 2013 var de mest populära utländska kanaler som Kopiosto representerade de svenska TV4, TV3, SVT1, SVT2 och Barnkanalen/SVT24. Även tyska kanaler vidaresänds i flera nätverk, den mest populära av dessa RTL. Andra favoriter bland kanaler kommer från Italien, Spanien, Estland och Frankrike. Flera svenska kanaler som har licenser från Kopiosto distribueras via marksändning på Åland och i Österbotten. Därtill är det möjligt att följa SVT Worlds program på Yle Fems kanalplats när Yle Fem inte visar sitt eget program. Kombinationskanalen syns sedan september 2013 i hela Finland. Därtill har kanalen sedan våren 2013 även varit tillgänglig via Yle Arenan. Kopiosto fortsatte licensera vidaresändningen av Yles sportprogram som en del av vadtjänsten Veikkaus Live. 14 Kopiostos år 2013 Användningen av audio visuella verk 15

Vidaresändning ( ) 2013 2012 ändring % Kabel-TV-nät och IPTV-distribution 1 439 787 1 390 187 3,6 % Centralantennät och hotell 194 580 245 842-20,9 % Mark- och satellitdistribution 1 832 933 1 760 431 4,1 % Finländska kanaler 17 250 9 000 91,7 % Sammanlagt 3 484 550 3 405 460 2,3 % Avräkningar för Kopiostos kompensationsavgifter och ersättningar för inspelningar i undervisningssyfte 2009 2013* Fördelningen av personliga ersättningar av Kopiostos avräkningar för kompensationsavgiften mellan olika grupper upphovsmän och framförande artister För undervisnings- och inspelningsbruk ( ) 2013 2012 ändring % Undervisningssyfte 3 830 000 3 380 313 13,3 % Bibliotek och institutioner 200 630 210 067 4,5 % Sammanlagt 4 030 630 3 590 380 12,3 % 2,4 1,3 1,8 1,5 1,2 1,6 1,0 1,6 1,3 2,3 skådespelare manusförfattare och reportrar 21 % 25 % Milj. euro regissörer 23 % 2009 2010 2011 2012 2013 Vidaresändning av finländska TV-program ute i världen Det är möjligt att följa finländska TV-program också utomlands. Kopiostos utländska systerorganisationer samlar in ersättningar för vidaresändningen av finländska program och förmedlar dessa till Kopiosto som avräknar ersättningarna till de finländska upphovsrättshavarna. TV Finland-kanalen som består av olika program från Yle kan ses i Sverige med licens från upphovsrättsorganisationen Copysweden. Till slutet av juni 2013 kunde kanalen nås via satellit även i resten av Europa, och distributionen hade licens av Kopiosto. undervisnings- och inspelningsbruk Kopiosto kom år 2013 överens med undervisnings- och kulturministeriet om användningen av TV-program och audiovisuella verk i undervisningen. Skolorna får baserat på detta avtal spela in program från följande kanaler för undervisning: Yle TV1, Yle Teema, Yle Fem och MTV3. Utöver traditionella inspelningsplattformer som dvd-skivor och digiboxar kan programmen sparas på nätlagringsenheter och vidaresändas i läroverkets egna interna nät. Därtill kan man i skolorna visa inhemska program genom Yle Areena- och Yle Elävä arkisto-tjänsterna. Tack vare avtal mellan Kopiosto, Finlands Kommunförbund och Yle är det möjligt att låna inspelningar av Yles och vissa av MTV3-kanalens program från bibliotek och använda dem på olika institutioner. Avräkning av ersättningar för användning av audiovisuella verk Individuell avräkning I oktober 2013 avräknade Kopiosto ersättningarna för inspelningar av TV-program i utbildningssyfte under 2012. Åt inhemska och utländska frilansar avräknades allt som allt ungefär 2,3 miljoner euro. Individuella ersättningar fick sammanlagt 5 000 upphovsmän och fram förande artister. Ersättningar för andelen inspelningar i undervisningssyfte som hör till frilansande upphovsmän till program som visats på kanalen YLE Fem uppgick till 69 000 euro, och utdelades i form av stipendier enligt ansökningar. Andelen som hörde till upphovsmän som varit i tidavlönat anställningsförhållande överfördes till utbildningsfonden KOURA. Av kompensationsavgifter för privat kopiering under 2012 avräknade Kopiosto drygt 1,3 miljoner euro. I avräkningen i november 2013 utdelades ersättningar till totalt cirka 7 000 framförande artister och upphovsmän. Ersättningarna utbetalades både till fast anställda och frilansare som arbetar vid sändningsbolagen för de program som visats på kanalerna Yle TV1, Yle TV2, MTV3, Fyran eller Sub. Yle Teema och TV5- kanalernas mest populära program fick för första gången avräkningar från Kopiostos kompensationsavgifter. Andra mindre ersättningsslag såsom Nackaersättningarna, ersättningarna från sjömansservice samt ersättningarna för användning av program på institutioner och bibliotek uppgick till cirka 430 000 euro sammanlagt. kompensationsavgift inspelning i undervisningssyfte *Årtalet hänvisar till året då ersättningen ackumulerats. Avräkningen sker året därefter. Avräkning till samfund Utöver de individuella ersättningarna utbetalas ersättningar för TV-program till finländska och utländska organisationer som representerar upphovsrättsinnehavare. Kopiosto avräknade andelarna som gäller musik i TV-program till Teosto och Gramex, vilka utdelar ersättningarna vidare till sina egna medlemmar eller till sina systerorganisationer. De audiovisuella producenternas ersättningsandelar avräknade Kopiosto till Tuotos/ AGICOA Finland och till Musikproducenterna IFPI Finland, vilka förmedlar ersättningarna vidare till de finländska och utländska produktionsbolag som organisationerna representerar. Sammanlagt 480 000 euro i ersättningar för vidaresändning av TV-program avräknades till utländska producenter, 1 160 000 euro till sändarföretag och 660 000 euro till upphovsmän. fotografer, filmklippare, scenografer, illustratörer, kostymdesigners översättare och kommentatorer Fördelning av avräkningarna för inspelningar i undervisningssyfte manusförfattare och reporters regissörer översättare och kommentatorer fotografer, filmklippare, scenografer, illustratörer, kostymdesigners 16 % 15 % 15 % 43 % 33 % 8 % 15 % 16 % 16 Kopiostos år 2013 Användningen av audio visuella verk 17

KOMPENSATIONS- AVGIFT FÖR PRIVAT KOPIERING Kompensationsavgiften som avräknas av Kopiosto, avdelen 2006 2013 4,8 4,9 5,8 6,0 4,4 Milj. euro 2,5 2,6 3,1 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Intäkterna från kompensationsavgiften och Kopiostos andel av det Total uppbörd av kompensationsavgiften* 2013 2012 ÄNDRING % Audio 2 424 966 2 314 419 4,8 Video 4 262 059 3 663 910 16,3 Sammanlagt 6 687 025 5 978 329 11,9 *Kompensationsavgiften 2013 har samlats in under 2012. Kopiostos andel av intäkterna från kompensationsavgiften* 2013 2012 ÄNDRING % Individuella ersättningar 1 558 172 1 346 962 15,7 AVEK 1 542 755 1 304 782 18,2 Sammanlagt 3 100 927 2 651 744 16,9 *Kompensationsavgiften 2013 har samlats in under 2012. Peter von Bagh: Muisteja (2013) Foto: Pohjois-Pohjanmaan museo, Uuno Laukka Kompensationsavgiften dvs. ersättning för privat kopiering är en avgift som ingår i försäljningspriset av apparater och lagringsplattformer. Det är en kompensation riktad till upphovsmännen bakom det skapande arbetet, som betalas som motvikt till att konsumenterna kan kopiera verk för sitt privata bruk. Ungefär 70 % av kompensationsavgiftens ersättningar i anslutning till lagring av levande bilder fördelas via Kopiosto. Kopiosto avräknar kompensationsavgifterna både i form av individuella ersättningar till upphovsmän inom den audio visuella branschen och via AVEK till stödjande verksamhet för audiovisuell kultur. Kopiostos andel av intäkterna från kompensationsavgiften uppgick 2013 till 3,1 miljoner euro. Intäkterna kom från ersättningar som insamlades år 2012. Ända till år 2009 uppgick Kopiostos andel av kompensationsavgiften till ungefär 5 6 miljoner euro. Därefter sjönk den totala mängden insamlade kompensationsavgifter under två års tid till den nuvarande nivån som, någotsånär jämfört med intäkterna från tidigare år, är hälften så hög. Kopiosto undersöker regelbundet mängden inspelningar av TV-program som sker i hemmet och utvecklingen av intäkterna från kompensationsavgiften. Enligt undersökningsresultaten har inte utvecklingen av kompensationsavgiften motsvarat utvecklingen som skett i mängden inspelningar av TV-program i hemmet. Inspelningarna har ökat medan kompensationsavgiften har halverats från den tidigare nivån. Den negativa utvecklingen förklaras bland annat av att inspelningarna flyttat delvis till nya apparater, såsom datorer och mobiltelefoner, som genom statsrådets beslut lämnats utanför kompensationsavgiften, samt det att tarifferna inte utvecklats till att motsvara den ökade mängden inspelade TV-program. Kompensationsavgift uppbars 2013 för analoga ljud- och videoband, digitala lagringsplattformer som t.ex. cdr- och dvdr-skivor samt för externa hårddiskar. Dessutom omfattades digitala lagringsapparater med minne, som t.ex. mp3-spelare och digitala mottagare, av kompensationsavgiften. Undersökningar av privat kopiering Teostos enhet för kompensationsavgifter låter varje år göra flera undersökningar om privat kopiering. Undersökningarna genomförs i samarbete med andra upphovsrättsorganisationer och med elektronikindustrin. Undersökningarna som gjordes år 2013 visade att konsumenterna kopierar skyddade verk i betydande omfattning. Enligt en undersökning gjord av Taloustutkimus år 2013 hade ungefär 1,7 miljoner finländare kopierat material som omfattas av den lagliga privata kopieringen, upp till 587 725 miljoner musik- eller videoverk under de senaste 12 månaderna. De vanligaste lagringsplattformerna visade sig vara datorer, USB-flashminnen och mobiltelefoner. 3,7 miljoner finländare har en dator i privat bruk. 3,3 miljoner stycken flashminnen och över 2,7 miljoner mobiltelefoner som kan spela upp musik används bland 15 79-åringar. Enligt undersökningarna använder redan 500 000 finländare nätlagrings- tjänster för TV-program. Antalet tablet-användare uppskattas uppgå till 420 000 personer. Därmed visar undersökningsresultaten att den privata kopieringen ökar kontinuerligt i apparater som inte omfattas av kompensationsavgiften. Kompensationsavgiften år 2014 Utifrån undersökningarna föreslog upphovsrättsorganisationerna för statsrådet att kompensationsavgiften utvidgas till att omfatta datorer, tablet-apparater, lagrande mobiltelefoner med minneskort och USB-minnen. Statsrådet beslutade i december 2013 att nya apparater fortfarande inte ska omfattas av kompensationsavgiften, och att de nuvarande tarifferna inte ska höjas. Undervisnings- och kulturministeriet ger under 2014 ett förslag att modernisera systemet med kompensationsavgifter. Mer information om kompensationsavgiften: www.hyvitysmaksu.fi 18 Kopiostos år 2013 Kompensations avgift för privat kopiering 19

Mängden inspelade TV-program har förblivit på samma nivå Rigid Regime 2012 (Erkka Nissinen) Foto: Jenni Kuokka Undersökningen om användning i undervisningssyfte är grunden till licensering och avräkning av ersättningar för av-verk CENTRALEN FÖR AUDIOVISUELL KULTUR AVEK En undersökning som utfördes av Kopiosto om visning och inspelning av av-verk vid läroanstalter blev färdig i mars. Gallupen riktades till lärare som arbetar i grundskolor, gymnasier eller yrkesläroverk. Undersökningen genomfördes som en internetbaserad enkät som besvarades av ungefär 500 personer. Undersökningen visade att mängden inspelade TV-program har förblivit på samma nivå under de senaste åren. En klar ändring har skett i vilken teknik används för att visa eller spela in programmen. I undervisningssyfte används särskilt undervisnings- och aktualitetsprogram. Enligt undersökningen föredrar lärare nuförtiden direkt återgivning, eller streaming. I undersökningen utreddes även inspelning av radioprogram vid läroanstalter. Det visade sig att mängden inspelningar är så låg att den inte har någon särskild statistisk betydelse. Undersökningar som utreder bruket av av-verk i undervisningssyfte har genomförts av Kopiosto sedan år 1992. I takt med utvecklingen av teknologin har frågorna utvidgats till att även omfatta nya metoder för visning och lagring. Undersökningen om användning i undervisningssyfte är grunden till licensering och avräkning av ersättningar för av-verk. AVEKs stödverksamhet baserar sig på den kompensationsavgiften samt de anslag för kreativ kultur som undervisnings- och kulturministeriet gett AVEK. Nivån på intäkterna från kompensationsavgiften har sedan år 2010 varit osedvanligt låg, vilket har förorsakat problem med utövningen av den normala stödverksamheten. Situationen har avhjälpts något med anslagen för kreativ kultur, varav en ansenlig del har riktats till området för audiovisuell kultur. Stödverksamhet AVEKs stödverksamhet fördelas på fyra stödkategorier, varav tre baserar sig på intäkterna från kompensationsavgiften och en på ur statsbudgeten finansierade särskilda anslag. Stödkategori 1: Utbildnings-, utvecklings- och kulturexportanslag Stödkategorins anslag är avsedda att brett stödja film och andra delområden inom den audiovisuella kulturen. Stöd beviljas för kompletterande utbildning för upphovsmän och för kulturexport av finländska filmer och mediekonst samt för utveckling av av-verk. Stödkategori 2: Manuskript- och produktionsstöd Produktionsstöd beviljas för kort-, dokumentäroch animationsfilmer och för mediekonstproduktioner. Därtill finns ett skilt manuskriptstöd som beviljas TV-drama. Stödkategori 3: Övrigt stöd för audiovisuell kultur I den tredje stödkategorin ingår stöd inriktat på ordnande av festivaler och evenemang inom den audiovisuella branschen och AVEK-priset för mediekonst. Stödkategori 4: Anslag för kreativ kultur Anslagen för kreativ kultur bildar en egen stödkategori. Anslaget riktas av undervisnings- och kulturministeriet till AVEK för att utveckla kreativ kultur. Dessa anslag består av DigiDemo och CreaDemo. 20 Kopiostos år 2013 Centralen för audiovisuell kultur AVEK 21

AVEKs upphovsrättsliga stödmedel ( ) Ansökta och beviljade DigiDemo-stöd Verksamhetsperioden 2012/13 var den ekonomiskt sämsta i AVEKs historia, eftersom intäkterna från kompensationsavgiften redan under flera år varit ovanligt låg. Endast under den första perioden (1987/88) har de beviljade stöden varit på lika låg nivå, dvs. lite på en miljon euro. Även stödet som ansökts om minskade jämfört med föregående period med 16 %, vilket visar på att upphovsmän inom av-branschen är medvetna om problemen med kompensationsavgiften. AVEK:s verksamhetsperiod börjar i juli och slutar i slutet av juni nästa år. Verksamhetsberättelsen för perioden 2012/13 har publicerats på nätet och i den har rapporterats om alla stödbeslut som fattats under verksamhetsperioden: www.kopiosto.fi/avek. Utsikter för verksamhetsperioden 2013/14 Intäkterna från kompensationsavgiften från år 2012 var något bättre än det föregående året, vilket ledde till att den ekonomiska situationen under verksamhetsperioden 2013/14 var något Stödkategori 1 2013/2014 2012/2013 ÄNDRING % Forsknings- och utvecklingsanslaget Vieteri 60 000 Kulturexportanslag 120 000 130 000 8 Utbildningsanslag 100 000 80 000 25 Sammanlagt 280 000 210 000 33 Stödkategori 2 2013/2014 2012/2013 ÄNDRING % Kort- och dokumentärfilmer 922 736 800 589 15 Mediekonstproduktioner 270 000 235 000 15 Manuskriptanslag 30 000 25 000 20 Sammanlagt 1 222 736 1 060 589 15 Stödkategori 3 2013/2014 2012/2013 ÄNDRING % Festivalanslag 125 000 120 000 4 AVEK-priset 15 000 15 000 Sammanlagt 140 000 135 000 4 SAMMANLAGT 1 642 736 1 405 589 17 Ansökta och beviljade stöd under verksamhetsperioderna 2011/12 och 2012/13, stödkategorier 1 3 2012/2013 2011/2012 ÄNDRING % Ansökningar (st.) 645 742 13 Ansökt stöd (euro) 3 973 350 4 716 628 16 Godkända ansökningar (st.) 231 271 15 Beviljat stöd (euro) 1 033 684 1 204 911 14 lättare än den föregående perioden. Den förbättrade ekonomin användes för att förstärka den första stödkategorin. Utbildningsanslagen ökades och efter några års paus öppnades forsknings- och utvecklingsstödet Vieteri. Under verksamhetsperioden 2013/14 uppgick mängden medel från kompensationsavgiften till 1 518 000 euro. Medlen kom från intäkterna för kompensationsavgiften för 2011 och 2012. Därtill fanns till förfogande de för nationella behov avsedda ersättningarna för vidaresändning 124 736 euro som Kopiosto rf:s styrelse riktat till AVEK. Medlen under verksamhetsperioden uppgick till 1 624 736 euro, vilket är 17 % högre än stödmedlen från föregående period (ung. 1,4 miljoner euro.). Anslag för kreativ kultur Undervisnings- och kulturministeriet har gett AVEK två anslag för kreativ kultur. Av dessa har DigiDemoanslaget etablerat sig som ett utvecklingsanslag för produktion av digitalt innehåll. Anslagen har delats ut sedan början av 2000-talet. CreaDemo-anslaget är ännu relativt nytt och till sitt användningsområde 2013 2012 ÄNDRING % Ansökningar (st.) 318 359-13 Ansökt stöd (euro) 4 060 734 4 931 294-18 Godkända ansökningar (st.) 92 99-7 Beviljat stöd (euro) 860 500 759 500 13 Ansökta och beviljade CreaDemo-stöd 2013 2012 ÄNDRING % Ansökningar (st.) 229 521 56 Ansökt stöd (euro) 2 025 524 6 188 729 67 Godkända ansökningar (st.) 76 127 40 Beviljat stöd (euro) 531 023 897 297-41 Dox@net-projektETS avsikt är att skapa nya korta dokumentärfilmer som söker en ny form mer omfattande, och är avsett som ett bredbaserat stöd för utvecklingsprojekt inom kreativ kultur och kulturföretagsamhet. I februari 2013 arrangerades en pitchningsevenemang, CD²-dagen, för kreativa idéer gemensamt för bägge anslagen på hotell Katajanokka i Helsingfors. Vid evenemanget utvärderade fyra trepersoners juryer deltagarnas muntligt presenterade idéer och belönade de 12 bästa. Därtill valde juryerna dagens bästa pitch. Priserna, à 2 500 euro, uppgick till sammanlagt 32 500 euro. Det fanns 62 deltagare i tävlingen. Evenemanget hade också en seminariedel, under vilken man diskuterade utvecklingen av idéer och finansieringen av dem. DigiDemo-anslaget beviljades antingen för själva innehållet eller därtill hörande tjänsters demoversioner, samt för den konceptplanering som sker innan och för att göra pilotversioner av TV-program. År 2013 användes två ansökningsomgångar. Vårens ansökningar avslutades i mars och höstens i oktober. År 2013 uppgick DigiDemo-anslagen till 910 000 euro, det vill säga några procent mindre än föregående års anslag (930 000 euro). CreaDemo-anslaget grundades i slutet av år 2011 och delades ut för första gången därpå följande år. Anslaget uppgick år 2013 till 580 000 euro. Det fanns två ansökningsomgångar: den första avslutades i slutet av februari och den andra i slutet av september. Stödet beviljades för projektens konceptplanering eller för deras demo-, proto- och pilotstadier. Projekt och separata utvecklingsprojekt Dox@net-projektet Projektet påbörjades i slutet av år 2013, och dess avsikt är att skapa nya korta dokumentärfilmer som söker en ny form, vars huvudsakliga distributionskanal är nätet. Projektet genomförs i samarbete med Finlands filmstiftelse och Yle. Projektets mål är att producera helheter med fem olika produktionsbolag, som alla innehåller fem filmer. Filmerna ska bli färdiga under år 2014. AVEK-priset Det 15 000 euro stora AVEK-priset som är avsett för mediekonst delades ut för tionde gången vid öppningsceremonin för verksamhetsperioden i september 2013. Priset gavs åt bildkonstnär Erkka Nissinen. Prisjuryns ordförande var filmregissör och konstnär Mika Taanila och medlemmar var filmregissör, konstnär Veli Granö, bildkonstnär och AVEKs produktionskonsulent Elena Näsänen samt intendent Marja Sakari (Kiasma). AVEK-tidningen AVEK-tidningen utkom två gånger under 2013. Numret som kom ut i april behandlade musikdokument och experimentell film. I tidningen som kom ut i oktober diskuterades diverse marginaler inom konstfältet. AVEKs Facebook-sida AVEKs Facebook-sida fick rikligt med nya följare under år 2013. Sidan har över 700 följare. AVEKs Facebook-sida är öppen för alla som är intresserade av audiovisuell kultur. På sidorna berättas bland annat om verk som AVEK stött och om bidrag som delats ut. www.facebook.com/avekfi 22 Kopiostos år 2013 Centralen för audiovisuell kultur AVEK 23