Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare



Relevanta dokument
Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö 2007:10. Fiskinventering i naturreservatet Helvetesbrännan September 2007

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015

Leaderprojekt. Fiske i Södra Lappland

Information om planerad restaurering av Gravån, Klappmarksbäcken och Pålböleån inom Sävaråns vattensystem

Elfisken Vojmån 2010

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006

Provfisken efter fisk i Hornborgasjön och Flian 2017

Tillgänglig föda: sjön har relativt bra förutsättningar enligt undersökning.

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

Storbäcks FVO bildades den Fiskevård har av föreningen bedrivits sedan 30-talet.

Samrådsunderlag för restaurering av flottledsrensade sträckor i Lögdeälven inom Nordmalings kommun

Åtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014

Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)

Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån

Hammarskogsån-Danshytteån

Redovisning av delprojekt: Trolling

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4

Elfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012

Miljöåtgärder i Rabobäcken

Kalkning och försurning i Jönköpings län

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2009

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Dysåns avrinningsområde ( )

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2012

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde

± Allgu. Åtgärdsområde 132 St Värmen. Sävsjö Stora Värmen. Bilaga 1 Åtgärder och resultat i 132 St Värmen Utskriven:

Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn

Undersökning av FISKBESTÅNDET i omlöpet i Tämnarån hösten Johan Persson och Tomas Remén Loreth

Effekter på fiskfaunan efter meandring i Fyleån och Klingavälsån

Murån Koord: X: / Y:

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven

Fiskundersökningar i Fyleån 2015

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).

Västra Solsjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Juojoki Fiskevårdsprojekt Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

Fiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp

Åtgärdsområde 010 Bolån

rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth

Standardiserat nätprovfiske i Insjön En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2015

Inventering Ullisbäcken 2016

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Svennevadsån-Skogaån Figur 1.

Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun

Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson

WORK-PLAN 2012 C2-C4 Vindel River LIFE (LIFE08 NAT/S/000266) Vindel River LIFE. Work plan för 2012 Action C2-C4

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Groddjursinventering - Kungsörs kommun 2017

Åldersbestämning Övre Boksjön

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån Sid 1 (12)

Provfiske i Taxingeån 2015

Inventering, elfiske och provfiske i Mattasjösystemet

LIV Laxfisk i Nedre Dalälven. Elfiske och genetiska analyser

Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Kävlingeåns- Löddeåns fvo

Lillån vid Vekhyttan Figur 1.

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Fiskundersökningar i Fyleån 2016

Fiskundersökningar i Säbyholmsbäcken 2010

Uppföljande elfisken 2012

Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015

Tillväxt hos öringen och rödingen i Nedre och Övre Boksjön

Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling

Rapport Inventering flodpärlmusslor samt elfisken 2010 Storumans kommun

Regler för sportfiske 2013

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2018

ReBorN - LIFE. Projektledare Tommy Vennman Roger Vallin. Teknisk koordinator Robert Ström. Laxförvaltning Stefan Larsson

Bjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten.

Biotopinventering av Albäcken 2003

Kräftprovfisket 2005

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008

FISKEPLAN. Rapport av utförda provfisken i Bielite Samt genomgång av äldre provfisken 1992, 2005

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal

Upplåtelse och regler för fiske inom Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområde (FVO)

Åtgärdsområde 128 Allsarpasjön

Resultat från provfisken i Långsjön, Trekanten och Flaten år 2008

Inventering av vandringshinder - Höje å. Lunds kommun

Triple lakes vattenvård för levande sjöar

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

DOROTEA FLUGFISKEKLUBB FISKEPLAN

Transkript:

Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare Greger Jonsson Hushållningssällskapet 2007-01-31

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund och syfte 2 Metodik för inventeringarna 2 Bottenfauna och inventering av restaureringbehov 2 Elfiske i Storbäcken 2 Nätprovfiske i Ledsamtjärn och Långtjärn 3 Resultat 3 Biotopinventering av Storbäcken 3 Bottenfaunainventering av Storbäcken 3 Elfiske i Storbäcken 3 Nätprovfisken i Långtjärn och Ledsamtjärn 3 Åtgärdsplan för hållbart fiske och tillgänglighet 4 Storbäcken 4 Långtjärn samt Ledsamtjärn 5 Tillgänglighet 6 Informationsinsatser 6 1

Bakgrund och syfte Under 2005-2006 har Lycksele kommun med statligt bidrag, i samverkan med Kattisavans fiskevårdsområdesförening, Kattisavans camping och Hushållningssällskapet, genomfört det lokala naturvårdsprojektet Ekologisk fiskevård i Kattisavan med en budget på totalt 100 000 kr. Projektet syftade till att ta fram ett underlag för naturvärdesbedömning, biologiskt anpassade fiskeregler och restaurering av ett flottledsrensat vattendrag. De åtgärder som ingick i projektet var: - Inventering av två sjöar samt Storbäcken Vid projektansökan avsåg vi samarbeta med Forshaga sportfiskegymnasium (praktikanter) för biologiskt inventeringsarbete. Under handledning av Hushållningssällskapet skulle de utföra elfiske och bottenfaunainventering i Storbäcken, provfisken i 2-3 sjöar samt optisk inventering av restaureringsbehov i Storbäcken. - Inventeringsrapport/Åtgärdsplan En inventeringsrapport/åtgärdsplan skulle tas fram gällande områdets mindre sjöar och Storbäcken. - Informationsinsatser Informationsmaterial i form av naturkartor (trespråkiga) och skyltar avsågs produceras inom projektet. Placering av skyltar skulle utföras av fvo-förening. Metodik för inventeringarna De praktikanter från Forshaga Sporfiskegymnasium som tidigare varit i kontakt med projektet, kunde inte delta eftersom de hittade praktikplatser utomlands. Hushållningssällskapet (HS) genomförde nätprovfisken i Långtjärn och Ledsamtjärn. Dessutom inventerade HS Storbäcken med avsikt på restaureringsbehov efter flottning, samt genomförde en bottenfaunaundersökning. Bottenfauna och inventering av restaureringbehov Metodik för inventering av bottenfauna och inventering av restaureringsbehov i Storbäcken som utfördes av Mats Andersson och Per Lundström, Hushållningsällskapet 2005 redovisas i bilaga 1. Flodpärlmusslebestånd eftersöktes översiktligt med vattenkokare under inventering av restureringsbehov samt vid elfiske. Elfiske i Storbäcken Greger Jonsson Hushållningssällskapet utförde elfiske i Storbäcken, som ett standardiserat elfiske enligt naturvårdsverkets riktlinjer den 30/8 2006. Eftersom det är mycket svårt att nå bäcken (svår och brant terräng, avsaknad av bilväg) så genomfördes endast inventeringsfisken (Naturvårdsverkets riktlinjer för standardiserat elfiske) med batteriaggregat vid tre lokaler. Batteriaggregatet, med dess lägre vikt/storlek, kan transporteras på ryggen en längre sträcka, men är olämpligt vid täthetsberäkningar. Elfisket genomfördes vid rensade forssträckor på tre olika lokaler (se karta). 2

Karta över elfiskelokaler Nätprovfiske i Ledsamtjärn och Långtjärn Två av områdets sjöar provfiskades under augusti månad: Ledsamtjärn och Långtjärn. Greger Jonson utförde tillsammans med Leif Lundström, Hushållningssällskapet standardiserat nätprovfiske enligt naturvårdsverkets riktlinjer 1:2-010820. Resultat Att Hushållningsällskapet inte kunde ta hjälp av elever från Forshaga gymnasiet medförde försening av projektet, men med en förlängning av tiden för projektet kunde det genomföras i sin helhet. Biotopinventering av Storbäcken Totalt inventerades en sträcka på 3.2 km från (utlopp Rusträsket-flottardamm). På sträckan identifierades nio olika delområden varav tre (2-4) var tydligt flottledsrensade, omfattande en sträcka på ca 1 km. Därutöver finns restaureringsbehov på ca 300 m i delområde 6-9. Dammen i områdets övre del bedömdes idag utgöra åtminstone ett partiellt vandringshinder trots att den i länsstyrelsens damminventering klassats som passerbar. Se i övrigt bilaga 1. Bottenfaunainventering av Storbäcken Ingen flodpärlmussla upptäcktes. Generellt indikerade beräknade index att vattendraget inte är påverkat av någon störning. Dock konstaterades att antalet taxa lågt, endast 29 st till antalet. Artsammansättningen bedömdes vara den man kan förvänta sig i ett vattendrag i denna region. Se i övrigt bilaga 1. Elfiske i Storbäcken Den elfiskeundersökning (inventeringsfiske) som genomfördes påvisade både harr och öring, med tydlig övervikt av öring (ca 80 %). Se protokoll i bilaga 2-7. Nätprovfisken i Långtjärn och Ledsamtjärn Långtjärn är en 17 ha stor sjö, omgiven av myrmark och förhållandevis grund (maxdjup 3 m). I sjön finns abborre, mört och gädda. Under provfisket kunde lom observeras. Se i övrigt protokoll i bilaga 8-11. Ledsamtjärn är en liten, djup tjärn, belägen mellan en brant sluttning och myrmark. Storleken är endast 6 ha och maxdjupet 12 m. Den ringa storleken på Ledsamtjärnen, och det faktum att 3

endast en kanot fanns tillgänglig, medförde att det endast genomfördes ett inventeringsfiske med fyra nät. I sjön påträffades bara abborre och mört. Troligen saknas lämpliga lekbiotoper för gädda i denna vegetationsfattiga sjö. Översiktskarta undersökta sjöar Nätläggningsplatser Långtjärn Nätläggningsplatser Ledsamtjärn Åtgärdsplan för hållbart fiske och tillgänglighet Storbäcken Av bäcken inventerade sträcka (ca 3.2 km) är 1/3 starkt flottledsrensad. För att återställa denna ensartade miljö till en ursprungliga mångformiga, behöver återställningsinsatser genomföras med grävmaskin. Den stora volymen uppschaktade stenmassor skall återföras till bäcken, för att återskapa en mångfacetterad miljö, med lek-uppväxt och skyddade områden. Avstängda, torrlagda sidogrenar skall öppnas upp, vilket ger goda och väl skyddade områden för yngre fisk. Sammantaget kommer bäckens bredd och djup att öka och bäcken blir mer anpassad för fiskoch insekter i olika stadier av sin uppväxt, och möjliggöra goda villkor året runt, med eliminerande av hastiga flöden och perioder av extremt lågvatten. Beroende på att det är en relativt svår terräng kommer arbetet att behöva noggrann planering. 4

Åtgärderna föregås av ansökan till Länsstyrelsen samt samråd med berörda parter (länsstyrelse, fiskerättsägare, fvo-område etc). Åtgärderna genomförs vid lågvatten på hösten, före fiskens lekperiod. Elfisken och fotografering genomförs på bestämda platser före respektive efter åtgärd. Storbäckens vilda bestånd av öring och harr är lätt att överbeskatta om fisket bedrivs för hårt. För att upprätthålla ett långsiktigt kvalitativt fiske måste detta utövas med stor försiktighet med ett minimalt uttag. Kontakter skall tas med fvo för att skärpa regler betydligt efter en restaurering, ex renodlad flugfiskesträcka med restriktiv fångstbegränsning (max 1/fisk/ fiskare) och högt minimimått på fångad fisk. Detta är nödvändigt för att erhålla maximalt resultat av återställning. Oavsett hur bra man restaurerar en sträcka kommer få positiva effekter att erhållas, ifall bäcken utsätts för ett allt för hårt fisketryck. Budget vid restaurering Planering/Förberedelse (40 h a 500 kr/h): 20 000 FVO-arbete (snittsling/röjning) 5 000 Maskintranport t o r Rusbäcken 20 000 Maskinarbete (15 dagar a 10 000 kr) 150 000 Elfisken (1 dag inkl resor) 5 000 Bilersättning 5 000 Efterarbete/Rapport 10 000 Summa 215 000 Ytterligare utredning av dammens vandringshindrande funktion bör göras. Långtjärn samt Ledsamtjärn Långtjärn är en grund myrtjärn som präglas av hård konkurrens mellan abborre, mört och gädda. Det finns ingen anledning för Kattisavans fvo att försöka med utsättningar, eller andra typer av fiskevårdande åtgärder. De kan istället försöka placera en båt i det lilla systemet för uthyrning till de som söker ett lättillgängligt fiske efter abborre och gädda. Ifall mindre upprensningar av hindrande vegetation görs vid den smala bäck som förbinder Långtjärn med Bullertjärn, så kan man med en båt få tillgänglighet till båda dessa vatten. Samråd med kommunen bör räcka för att fvo-föreningen skall kunna genomföra dessa begränsade åtgärder. Ledsamtjärn har en helt annorlunda karaktär, jämfört med de båda tidigare nämnda. Den är djup och relativt vegetationsfattig och domineras helt av abborre och mört. I detta vatten kan man tänka sig utsättning av större öring som kan konsumera denna foderfisk, utan större risk för gäddpredation. Tjärnen saknar helt grunda vegetationsrika vikar, och gäddbeståndet är antagligen mycket svagt. Det betydande djupet i denna tjärn medför att det finns svala platser i tjärnen, även under varma somrar. Den ringa storleken samt den kuperade omgivningen gör att detta skulle kunna bli ett trevligt vatten för fiske efter öring sommartid och röding vintertid. Ifall utplantering av fisk blir aktuellt behöver ett utloppsgaller placeras i den bäck som leder ned till Bullertjärn. Dessa presumtiva åtgärder behöver givetvis myndigheters tillstånd och processen förutsätter godkännande från Länsstyrelsens miljöenhet. Den sjötyp som de ovan nämnda är idag nästan helt utan fisketryck. Det stora antalet gädd/abborrvatten som finns i denna region medför att det sällan eller aldrig uppstår ett skadligt fisketryck. Ett betydligt större fiske kan utövas på dessa vatten än vad som nu är fallet. Avstannar fisket ökar risken för sk tusenbrödrabestånd. 5

Tillgänglighet Storbäcken Trots nyanläggning av skogsbilväg som går relativt nära Storbäcken så är den dock mycket otillgänglig, med svår terräng med mycket växtlighet och ett stort antal större block och stenar vid bäckfåran. Det saknas stig och närmiljön vid bäcken är på många platser närmast ogenomtränglig. I samband med restaurering planeras en stig att anläggas ned till bäcken. I samband med restaurering kommer en färdväg att snitslas upp, som grävmaskinisten sedan skall följa. Den stig som uppstår kan sedan användas som stig för allmänheten. Denna stig kommer även att skyltas upp med en skylt vid skogsbilvägen så att det framgår att man når bäcken via denna stig. Terrängen vid bäcken kommer att bli mer lättframkomlig i samband med restaurering. Ett stort antal av de block som nu blockerar passage vid bäcken kommer att återföras till vattnet. Långtjärn/Bullertjärn Det är lätt att nå båda dessa vatten eftersom de befinner sig endast ca 100 m från bilväg. Det som saknas är båtar för uthyrning samt markering vid bilväg över var det är lämpligt att parkera bilen. Informationsinsatser En karta (bil 12) har tagits fram och distribuerats till försäljningsplatser samt publicerats på Lycksele kommuns hemsida Den innehåller information på svenska, ryska och engelska om allemansrätten mm. Fvo-föreningen har placerat ut skyltar avseende sjönamn samt parkering. 6