Seriekommunikation. Ur innehållet: Nätverkstopologier Nätverksprotokoll Asynkron/synkron seriell överföring Programmering av USART-krets

Relevanta dokument
Seriekommunikation. Ur innehållet: Nätverkstopologier Nätverksprotokoll LIN, CAN Asynkron/synkron seriell överföring Programmering av USART-krets

Seriekommunikation. Ur innehållet: Nätverkstopologier Nätverksprotokoll Asynkron/synkron seriell överföring Programmering av USART-krets

Tentamen med lösningsförslag

Projektlaboration 4, synkronisering av klockan

Tentamen med lösningsförslag

Dataöverföring på Parallell- och serieform MOP 11/12 1

GPIO - General Purpose Input Output

IS1500 Lösningar övning CE_O CE_O7. Programmerad in/utmatning. Serieport. Förberedelser till nios2io.

Programmering av inbyggda system. Seriekommunikation. Viktor Kämpe

LABORATION DATORKONSTRUKTION TSEA83 UART. Namn och personnummer. Version: (OS)

GPIO - General Purpose Input Output

Enkla datatyper minne

Övning 7. Timer, serieport

Ulf Assarsson. Grafisk display + seriekommunika3on (USART) Läromoment: USART Grundläggande C-programmering del 2

Maskinorienterad programmering

Seriekomunikation. CAN ett kommunikationsprotokoll för realtidssystem. Seriekomunikation -forts. Seriekomunikation -forts

Arduinokurs. Kurstillfälle 4

CAN ett kommunikationsprotokoll för realtidssystem MOP 12/13 1

Assemblerprogrammering för ARM del 2

Tentamen med lösningsförslag

Tentamen med lösningsförslag

MIKRODATORTEKNIK 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

6 Lågnivåprogrammering

FX2N-232-IF, kommunikationsmodul KI00055F

Ett minneselements egenskaper. F10: Minneselement. Latch. SR-latch. Innehåll:

LARMANLÄGGNING. Digitala Projekt, EITF11. Oskar von Knorring Emin Karimov Henrik Akej Handledare: Bertil Lindvall

Realtidsprogrammering. En introduktion Implementering (med exempel från PIC)

Tentamen. TSEA22 Digitalteknik 5 juni, 2015, kl

Microprocessor / Microcontroller. Industrial Electrical Engineering and Automation

Vad är en UART? Universal Asynchronous Receiver Transmitter parallella seriella parallell åttabitars signal mest signifikant bit

Vad är kommunikation? Vad är datorkommunikation? Dataöverföring; Inledning

Assemblerprogrammering, ARM-Cortex M4 del 3

DAT 015 Maskinorienterad programmering 2010/2011. Uppbyggnad_och_funktion.pdf

Digital kommunikation. Maria Kihl

(Lösningsförslag finns sist i denna fil.)

EDA480/EDA485 - Maskinorienterad programmering, tentamen 2006-xx-xx 1(7)

F6: I/O hantering. Typer av I/O i ett datorsystem. Protokoll för synkronisering. Drivrutiner. Memory mapped Port mapped. Polling Timed Interrupt DMA

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Kapitel 3 o 4. Tillförlitlig dataöverföring. (Maria Kihl)

Adressrum, programmerarens bild

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata

Kommunikationssystem grundkurs, 2G1501 Övningar modul 1 Dataöverföring & fysisk infrastruktur 1 Dataöverföring

Sekvensnät vippor, register och bussar

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Datakommunikation med IR-ljus.

Maskinorienterad Programmering LP3-2017/2018

Tentamen med lösningsförslag

Systemkonstruktion LABORATION REALTIDSPROGRAMMERING

Lunds Tekniska Högskola. I-10 Grupp 11: David Sundström Max Schulz Albert Lundberg Handledare: Bertil Lindvall

Assemblerprogrammering för ARM del 3

F7: I/O hantering. Asynkron och synkron busscykel Bussfördelning. Periferikretsar

LiTH Lab1: Asynkron seriell dataöverföring via optisk länk Laboration 1. Asynkron seriell dataöverföring via optisk länk

Övningar modul 1 - Dataöverföring & fysisk infrastruktur

Industriell Datakommunikation

Digital kommunikation. Maria Kihl

Tillförlitlig dataöverföring Egenskaper hos en länk Accessmetoder. Jens A Andersson

Kapitel 2 o 3. Att skicka signaler på en länk. (Maria Kihl)

C konstruerades i början på sjuttiotalet av Dennis Ritchie vid Bell Laboratories.

Kihl & Andersson: , 3.1-2, (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2

Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien

Datorteknik 2 (AVR 2)

Structs och funktionspekare

Föreläsning 3. Datakodning (Data encoding) Mål (fortsättning) Länk Mottagare. Sändare

Digitalteknik F12. Några speciella automater: register räknare Synkronisering av insignaler. Digitalteknik F12 bild 1

Arduinokurs. Del 1 - Vett och etikett. Talsystem. Binärt ettor och nollor

Bussar och I/O. samt. vad kan man göra med NEXYS3

F5: Högnivåprogrammering

F5: Högnivåprogrammering

EDI022. Digitala Projekt. Rapport. Björn Åkesson 5/20/2011

Programbibliotek. Ur innehållet: Olika typer av bibliotek Kompilatorbibliotek C-bibliotek Run-time miljö Så skapar du ett nytt bibliotek

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Programmering av grafisk display

BiDisp2 PRODUKTIONSSYSTEM. Robust och flexibel display för industriella tillämpningar

Adressavkodning - busskommunikation

Maskinorienterad programmering

Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 Mikrodatorteknik

MAC-(sub)lagret. Nätlagret. Datalänklagret. Fysiska lagret LLC MAC. LLC = Logical Link Control-sublager MAC = Media Access Control-sublager

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion

Programmeringsteknik för Ingenjörer VT06. Föreläsning 10

Microprocessor / Microcontroller

Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring. Att göra. Att sända information mellan datorer

Assemblerprogrammering - fördjupning

Digitalitet. Kontinuerlig. Direkt proportionerlig mot källan. Ex. sprittermometer. Elektrisk signal som representerar ljud.

Allmänt om Modbus. Modbus

Programmering av grafisk display

Ulf Assarsson. Grundläggande C-programmering del 2 Pekare och Arrayer. Läromoment:

Modbus Seriell Kommunikation

USB till COM-port. Inlämningsuppgift 10b USB till COM-port. Här ska du: Installera en konverterare mellan gränssnitten USB och RS232 (COM-port).

Digital och Datorteknik EDA /2011. EDA 451 Digital och datorteknik 2010/2011. Uppbyggnad_och_funktion.pdf

Johan Karlsson Datavetenskap för teknisk kemi, 10p, moment 1 Datavetenskap Umeå Universitet. Tentamen

Demonstration och konsultation Arbetsbokens avsnitt 7 Händelsestyrt processbyte Förberedande inför laboration 4

Tentamen i Digitalteknik, EITF65

Demonstration och konsultation Arbetsbokens avsnitt 5 och 6 LCD Grafisk display Introduktion till laboration 3

Grundläggande C-programmering del 2 Pekare och Arrayer. Ulf Assarsson

Grundläggande C-programmering del 2 Pekare och Arrayer. Ulf Assarsson

Maskinorienterad Programmering IT2, LP2-2016/2017

Maskinorienterad Programmering 2011/2012. CPU12 Reference Guide Stencil: Assemblerprogrammering.pdf

F2: Motorola Arkitektur. Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i Instruktionsformat MOVE instruktionen

LARMANLÄGGNING. Digitala Projekt, EITF11. Oskar von Knorring Emin Karimov Henrik Akej Handledare: Bertil Lindvall

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

Transkript:

Seriekommunikation Ur innehållet: Nätverkstopologier Nätverksprotokoll Asynkron/synkron seriell överföring Programmering av USART-krets Läsanvisningar: Arbetsbok kapitel 7 Seriekommunikation 1

Parallell överföring + god bandbredd - många ledare ger dyrare överföringsmedia mycket snabbt vid korta avstånd Seriekommunikation 2

Seriell överföring + få ledare ger enklare (billigare) överföringsmedia - sämre bandbredd överföringshastighet efter prestandakrav Seriekommunikation 3

Nätverkstopologi Strukturer för hur datorer kopplas i hop, ofta ser man kombinationer av de olika varianterna. Olika protokoll har utvecklats för olika strukturer, exvis: RS232 (punkt till punkt) Ethernet (mask, stjärna) Token ring (ring) USB (träd) CAN, LIN (buss) Seriekommunikation 4

Nätverksprotokoll Kommunikationsmedia Ett "kommunikationsprotokoll" är en uppsättning regler som tillsammans entydigt specificerar hur datautbytet (datakommunikationen) ska gå till. Protokollen baseras oftast på någon speciell nätverkstopologi och förutsätter någon speciell accessmetod. Med acessmetod (åtkomstmetod) menar man den policy som används när en nod behöver skicka data och därför måste använda kommunikationsmediat. De vanligaste är: Master/Slave CDMA, Collission Detect, Multiple Access CRMA, Collission Resolution, Multiple Access TDMA, Time Division, Multiple Access "token, ring-protokoll Seriekommunikation 5

Asynkron överföring, Startbitsdetektering Protokollet anger en ledig -nivå på kommunikationsledningen. Då nivån växlar tolkas detta som en startbit (t 0 ). Mottagaren läser därefter av ledningen ( samplar ) efter ett halvt bitintervall (t 1 ) och därefter ytterligare hela bitintervall (t 2,t 3,t 4 osv). Observera att sändare och mottagare på förhand måste veta vilken bitrate som används. Seriekommunikation 6

Klocksynkronisering Även om bitraten är den samma kan skillnader i klockor orsaka en förskjutning av mottagarens sampling som så småningom resulterar i att fel bitintervall samplas... Genom att specificera maximalt antal bitar som skickas vid ett tillfälle, en ram, kan man också bestämma en största tillåten differens och därmed också acceptera skillnader hos sändares respektive mottagare klockor. Seriekommunikation 7

RS232, 9-bitars ram Exempel på hur en ram kan se ut Bitarnas betydelse definieras mera exakt av protokollet Exempelvis, RS232 : ASCII-tecknet z (= 01111010=0x7A, LSB först) överförs då på följande sätt Seriekommunikation 8

Synkron överföring Gemensam klocksignal och data EXEMPEL: Manchester kodning, bitlängden bestäms av positiva flanker, nivån i mitten av biten anger 0 eller 1. Metoden kallas RZ (Return to Zero) Kräver bara en ledning men minskar bandbredden. Seriekommunikation 9

Synkron överföring Klocksignal och data på skilda ledningar Kräver två ledningar men ökar bandbredden. Används för enklare tillämpningar, industristandarder: SPI (Serial Peripheral Interface) I 2 C använder denna teknik. Seriekommunikation 10

USART Universal Synchronous/Asynchronous Receiver/Transmitter Fysiskt gränssnitt (transceiver) RS232 (PtoP, duplex) LIN (asynkron buss) USART IR(trådlöst) Smartcard (synkron buss) Seriekommunikation 11

USART RS232 Ofta kommuniceras UTF8 (ASCII-) tecknen "Terminal"- konsollfönster Det finns 8 olika seriekretsar... Fysiskt gränssnitt (transceiver) Terminal Programmerarens bild USART RS232 Seriekommunikation 12

USART programmerarens bild, som en struct... Registeruppsättning typedef struct tag_usart { volatile unsigned short sr; volatile unsigned short Unused0; volatile unsigned short dr; volatile unsigned short Unused1; volatile unsigned short brr; volatile unsigned short Unused2; volatile unsigned short cr1; volatile unsigned short Unused3; volatile unsigned short cr2; volatile unsigned short Unused4; volatile unsigned short cr3; volatile unsigned short Unused5; volatile unsigned short gtpr; } USART; #define USART1 ((USART *) 0x40011000) Seriekommunikation 13

USART Dataregister Läsning: RDR, Receive data register Innehåller det senast anlända tecknet från serielänken USART Statusregister Skrivning TDR, Transmit data register Tecken som skickas ut på serielänken Bit 7 ;TXE, Transmit data register empty är 1 om TDR tomt (ledigt) är 0 om tecken håller på att skickas (upptaget) nollställs vid skrivning till DR OUTCHAR(c): // Vänta tills TXE är 1 // Skriv 'c' till dataregistret Bit 5 ; RXNE, Receive data register not empty är 1 om nytt tecken finns i RDR är 0 om inget nytt tecken nollställs vid läsning från DR TSTCHAR: réturnera c // Är RXNE=1? // Nej, c = 0 // Ja, läs c från dataregistret // Returnera c Seriekommunikation 14

EXEMPEL: Enkla in- och utmatningsrutiner med USART Skapa funktioner: void _outchar(char c) som matar ut ASCII-tecknet 'c' till en terminal. char _tstchar(void) som kontrollerar om något tecken anlänt från terminalen, i så fall returnerar detta, annars returneras 0. char _inchar(void) som väntar tills något tecken anlänt från terminalen, och returnerar detta. Vi löser på tavlan... Seriekommunikation 15

USART feldetektering Bit 3 ORE: Overrun Error Denna bit sätts av hårdvaran om ett nytt tecken anländer samtidigt som det finns ett oläst tecken i dataregistret ("overrun error"). Ett avbrott genereras om RXNEIE = 1 i USART_CR1. Det återställs av en läsning från USART_SR följt av en läsning från USART_DR. 0: Inget förlorat tecken 1: Mottaget tecken är överskrivet (förlorat) Bit 1 FE: Framing Error Denna bit sätts av hårdvara när ett ramfel, oftast orsakat av förlorad synkronisering, upptäckts. Biten återställs av en läsning från USART_SR följt av en läsning från USART_DR. 0: Inget ramfel upptäcks 1: Ramfel eller BREAK-ram detekterad Bit 2 NF: Noise detection Flag Denna bit sätts av hårdvara när störningar i form av brus upptäcks i en mottagen ram. Biten återställs av en läsning från USART_SR följt av en läsning från USART_DR. 0: Ingen störning detekterad 1: Störning detekterad Bit 0 PE: Parity Error Denna bit sätts av hårdvara när ett paritetsfel uppträder hos mottagaren. Biten återställs av en läsning från USART_SR följt av en läsning från USART_DR. Programmet måste vänta på att RXNE-biten ettställts innan PE-biten återställs. Ett avbrott genereras om PEIE = 1 i USART_CR1. 0: Inget paritetsfel 1: Paritetsfel Seriekommunikation 16

USART initiering (CR1, CR2 och CR3) Maskinorienterad programmering #define UE (1<<13) #define TE (1<<3) #define RE (1<<2) USART1->cr1 = UE TE RE; USART_CR2 innehåller huvudsakligen kontroll för funktioner då USART implementerar LIN-protokollet. USART_CR3 innehåller kontroll för handskakningssignaler (RS232) och för funktioner då USART implementerar SmartCard eller IR-protokoll. Seriekommunikation 17

USART initiering av "baudrate" EXEMPEL: Sätt baudrate hos MD407 till 115200 baud 1. Bestäm USART_BRR för baudrate 115200, OVER8=0 USARTDIV = f CK / (Baudrate 16) USARTDIV = 84 10 6 / (115 200 16) = 45,573 2. Konvertera till hexadecimala tal: 45 10 = 2D 16 0,573 10 9/16 3. Sätt baudrate-registret: USART1->brr = 0x2D9; void _init(void) { USART1->brr = 0x2D9; USART1->cr3 = 0; USART1->cr2 = 0; USART1->cr1 = UE TE RE; } Seriekommunikation 18

USART med avbrott Att överföra ett 10-bitars ord med bithastigheten 115200 baud tar ca 80 µs. Antag pessimistiskt att en genomsnittlig instruktion tar 4 klockcykler, cykeltiden (168 MHz är cirka 6 ns, dvs. en genomsnittlig instruktion något mindre än 24 ns. Det innebär att den väntetid som krävs mellan överföringen av två tecken motsvarar 80 10-6 /24 10-9, dvs. exekveringstiden för ca 3300 instruktioner. #define TXEIE (1<<7) #define TCIE (1<<6) #define RXNEIE (1<<5) Seriekommunikation 19

EXEMPEL: USART med avbrott Maskinorienterad programmering EXEMPEL: Skapa funktioner: void usart_outchar(char c) char usart_tstchar(void) void usart_init(void) som initierar USART-kretsen för avbrottsdriven kommunikation void usart_irq_routine(void) med en enkel 1-teckenbuffert för mottagare resp. sändare. Använd följande testprogram: void main(void) { char c; usart_init(); while( 1 ) { c = usart_tstchar(); if ( c ) usart_outchar(c); } } Vi löser på tavlan... Seriekommunikation 20