Söder om Hammars park

Arkeologisk slutundersökning 2006 Söder om Hammars park en arkeologisk undersökning vid Järavallen Hyllie socken i Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:033 Per Jansson

Arkeologisk slutundersökning 2006 Söder om Hammars park en arkeologisk undersökning vid Järavallen Hyllie socken i Malmö stad Skåne län

Malmö Kulturmiljö Box 406 201 24 Malmö Tel: 040-34 44 75 Besöksadress: Malmöhusvägen 3, Grimsbygatan 24 www.malmo.se/kulturmiljo Arkeologisk slutundersökning 2006 Söder om Hammars park en arkeologisk undersökning vid Järavallen Hyllie socken i Malmö stad. Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2007:033 Författare: Per Jansson Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild:Spånfynd i Järavallen ISSN: 1653-4948 Malmö Kulturmiljö 2007

Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 5 Syfte och metod 5 Topografi och fornlämningsmiljö 6 Utrednings- och förundersökningsresultat 8 Undersökningsresultat 8 Sektionsritning C227 9 Sektionsritning 235 10 Sektionsritning 303 10 Sektionsritning 323 11 VA-schakten 11 Flintan 13 Tolkning och källkritik 15 Utvärdering 16 Projektorganisation och kvalitetssäkring 16 Referenser 17 Tekniska och administrativa uppgifter 17 Årets rapporter 18 Bilagor Bilaga 1 Sektionsritning för C227 och C323 Bilaga 2 Sektionsritning för C235 och C303 Bilaga 3 Fyndlista

MK338 Söder om Hammars park Figur 1. Primärkarta över Malmö stad med undersökningsområdet markerat. Skala 1:270 000. 4 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:033

Sammanfattning Enligt länsstyrelsens beslut (dnr: 431-42209-05) har Malmö Kulturmiljö genomfört en arkeologisk slutundersökning i, och i anslutning till, den så kallade Järavallen söder om Hammars park, Hyllie socken, Malmö stad. Undersökningen föranleddes av att området skall bebyggas med bostäder. 2 Undersökningsområdet omfattade inledningsvis ca 1 450 m. Därefter tillkom ytterligare områden utanför det ursprungliga undersökningsområdet. Totalt matjordsavbanades en yta på knappt 1 200 m 2 varav ca 380 m 2 låg utanför det ursprungliga undersökningsområdet. Syftet med undersökningen var att få fördjupad kunskap om Järavallens utnyttjande under förhistorien och då främst i övergången mellan mesolitikum och neolitikum. Kvadratmeterstora rutor togs upp på flera olika platser inom undersökningsområdet. Inga anläggningar påträffades vid undersökningen däremot framkom en del slagen flinta, både ovanpå och i vallen. Det kunde konstateras att fynden som framkom vid undersökningen nästan uteslutande bestod av flinta som svallats i olika grad. De tillvaratagna flintartefakterna som påträffades i själva vallen tycks vara äldre än vallen. Framförallt rör det sig om spån som kan dateras till Kongemosekulturen. Inledning Med anledning av en inkommen remiss från Länsstyrelsen i Skåne län (dnr: 431-42209-05), har en arkeologisk slutundersökning genomförts i Hyllie socken i Malmö stad av Malmö Kulturmiljö. Undersökningen har föranletts av att området skall bebyggas med bostäder och att exploateringen berörde den så kallade Järavallen, en fossil strandvall med lämningar från mesolitikum och neolitikum. Exploatör inom det aktuella området var Skanska som arbetade på uppdrag av gatukontoret. Fältarbetet utfördes i olika omgångar mellan 061103 061129 och personalen bestod av Per Jansson (fältarbetsledare), Karin Rogius och Arne Sjöström. Projektledare hos Malmö Kulturmiljö var Peter Skoglund. Rapporten har författats av Per Jansson. Uppdragsgivare var gatukontoret, Malmö stad. Slutundersökningen har föregåtts av en arkeologisk utredning och en arkeologisk förundersökning inom området. Vid dessa undersökningar har slagen flinta och en del anläggningar framkommit. Det har kunnat konstateras att lämningarna främst har varit koncentrerade till området närmast Järavallen, varför endast en mindre yta i anslutning till denna var aktuell för arkeologisk slutundersökning. Under arbetets gång tillkom ytterligare ytor som kom att ingå i undersökningen. Det framkom att VA-schakt skulle dras över strandvallen längst två sträckningar, en öst västlig och en nord sydlig. Länsstyrelsen beslutade att Malmö Kulturmiljö skulle få undersöka även dessa ytor varför de kom att ingå i slutundersökningen. Inga lämningar i form av anläggningar påträffades vid undersökningarna. Däremot framkom slagen flinta i form bl.a. spån, kärnor och avslag. Fynden påträffades både i själva strandvallen och i matjordslagren intill vallen. Nedan kommer det tillvaratagna materialet att presenteras. Dessutom ska lämningarna sättas in i en diskussion om Järavallen och hur den utnyttjats under historiens gång. Syfte och metod Syftet med den arkeologiska undersökningen har varit att få klarhet i vad lämningarna representerar. Rör det sig om en eller flera kortvariga vistelser eller rör det sig om en mer långvarig bosättning och i det sammanhanget se vilka närings- Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:033 5

resurser man utnyttjat och som finns representerat på platsen. Vidare kan även artefaktstudier ge goda möjligheter till funktionsanalys, vilket i sin tur kan ligga till grund för att förstå hur platsen har använts och hur eventuella boplatsers inre struktur sett ut. Ytterligare ett viktigt syfte med undersökningen har varit att ta reda på under vilken tid platsen nyttjats, och om det funnits en kontinuitet i utnyttjandet av platsen, och då främst i övergången mellan mesolitikum och neolitikum. Nya källmaterial kan bidra med ökad kunskap om platsanvändning, ekonomi och kulturella mönster under den aktuella tidsperioden. För att uppfylla målen som sattes upp i undersökningsplanen har matjorden tagits bort, rutor har grävts och sållats samt daterande material tillvaratagits. Tre längre profiler har dokumenterats vid undersökningen. I samband med de tillkomna VA-schakten dokumenterades ytterligare tre korta profiler. Dessa dokumenterades främst för att se skillnader och likheter i lagerföljderna uppe i vallen jämfört med i kanten av vallen. Topografi och fornlämningsmiljö Undersökningsområdet är beläget vid den så kallade Järavallen, en fossil strandvall till största delen uppbyggd av strandflinta och sand som bildades någon gång under mesolitisk tid. Vid Skjutbanorna 1A, ca 500 meter söder om undersökningsområdet, gjordes dateringar på material, både i och under vallen (Jonsson 2005). Dateringarna visar att vallen troligen bildades vid litorinamaximum, ca 4 300 BC. Skjutbanorna 1A:s kulturlager, med liknande fyndsammansättning som påträffats vid förundersökningen söder om Hammars park, har daterats till 4 000 BC (Jonsson 2005). Undersökningsområdet användes tidigare som koloniområde. I söder gränsar undersökningsområdet till ett villaområde. Mot Öresund i väster ligger brukshundsklubbens område med parkeringsplats uppe på själva Järavallen, klubbhus och övningsområde. Parkeringsplatsen kom senare att delvis ingå i undersökningsområdet. Topografin i närområdet domineras av Järavallen. Dess bredd uppgår här till som mest ca 60 meter och med en högsta höjd på drygt fyra meter över havet. Den ursprungliga höjden har troligen varit ytterligare några decimeter innan parkeringen anlades. Öster om Järavallen, breder ett flackt landskap ut sig som sakta stiger österut, in mot land. Ett flertal fornlämningar har påträffats i området runt det aktuella undersökningsområdet och många av dem just vid Järavallen (se figur 2). Söder om undersökningsområdet, vid Limhamns skjutbana påträffades ett gravröse i samband med en utbyggnad av skjutbanan år 1941 (Hyllie 7:1). Gravröset låg uppe på Järavallen och var uppbyggd av stenar från vallen. I gravröset påträffades kvarlevorna av åtta individer. Gravgåvorna har daterats till bronsålderns period II (Arbman 1961). Vid en grustäkt strax norr om Limhamns skjutbana, påträffades ett kulturlager innehållande slagen flinta i Järavallen. Platsen, sedermera känd som Elinelundsboplatsen (Hyllie 9:1), undersöktes närmare under 1950-talet av Bengt Salomonsson (se figur 2). Resultatet visade på ett omfattande fyndmaterial från främst Erteböllekulturen, men även mindre inslag av tidig trattbägarkultur (Salomonsson 1971). I samband med byggandet av Yttre Ringvägen kom området öster och nordöst om Elinelundsboplatsen att bli föremål för arkeologiska undersökningar. Undersökningen kallades för Skjutbanorna 1A, MHM 8531 och genomfördes under 1996. Resultatet blev att ytterligare omfattande fyndmaterial från Erteböllekulturen påträffades. Bland annat gropar, härdar, stolphål och kulturlagerrester framkom. I ett av kulturlagren framkom dessutom en stenläggning som tolkats 6 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:033

som en eventuell hyddlämning. Flintfynden bestod av bl. a. kärnor, spån, kärnyxor, skivyxor, tvärpilar, kantsticklar och borrar. Dessutom påträffades både erteböllekeramik och trattbägarkeramik. Dateringar gjorda på material från undersökningen tyder på att fynden i huvudsak kommer från Erteböllekulturen (Jonsson 2005). Lämningarna är en del av den omfattande Elinelundsboplatsen (Hyllie 9:1) (se figur 2). N Hyllie 5:1Hyllie 16:1 Hy H Hyllie 4:3 Hyllie 4:1 llie 4:2 Hyllie 29:1 yllie 27:1 Hyllie 11:1 Hyllie 28:1 Hy MK338 Hyllie 23:1 Hyllie 12:1 Hyllie 9:1 Hyllie 39:1 Hyllie 40:1 Hyllie 7:2 Hyllie 7:1 Större registrerade lämningar Mindre registrerade lämningar Schakt MK338 Undersökningsområdet MK338 Undersökningsytor Bakgrund Vatten Bostadsbebyggelse Industrimark Park Fritidsbebyggelse Tomtmark Kyrkogård Öppen mark Hårdgjord mark Hyllie 8:1Hyllie 8:2 0 200 400 Meter Figur 2. Primärkartan med utvalda fornlämningar och undersökta ytor i närområdet inlagda. Med en osäker placering, dock troligtvis i norra delen av undersökningsområdet, Skjutbanorna 1A, undersöktes år 1882 en hällkista (Hyllie 12:1) av Sven Söderberg. Hällkistan skall enligt Söderbergh ha legat 500 steg från Järavallen södra ändpunkt som han placerade strax norr om Bunkeflo sockengräns. Den ska då ha legat i norra delen av Skjutbanorna 1A:s undersökningsområde (se figur 2). Endast sidohällarna fanns kvar av hällkistan. Fynden bestod av ett skelett som runt den högra underarmen bar en massiv bronsring. Utanför gravkammaren nittades ytterligare skelettdelar tillhörande ytetrligare två personer. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:033 7

Det talas även om ytterligare en hällkista som ska ha påträffats vid en grustäkt belägen vid Järavallen omkring två kilometer söder om Limhamn. Hällkistan undersöktes av Knut Kjellmark år 1904. Vid senare tillfälle ska han ha placerat graven vid Vik i Limhamn. Det fanns en Villa Vik eller bara Vik omkring år 1890 söder om Sibbarp och nedanför Hammars park (Jonsson 2005). Utrednings- och förundersökningsresultat Det aktuella undersökningsområdet var föremål för en arkeologisk utredning år 2004 (MK 201). Området omfattade då en yta på ca 70 000 m 2 och sträckte sig från Järavallen i väster till Kalkbrottsgatan i öster. I norr avgränsades området av Hammars park och i söder av villa- och radhusbebyggelse. Sökschakt drogs över ytan och en sammanlagd yta av 6 100 m 2 matjordsavbanades (Hammarstrand Dehman uå) Sammanlagt påträffades 138 arkeologiska lämningar. Den vanligast förekommande kategorin anläggningar var gropar, 101 anläggningar klassificerades som gropar. Av övriga lämningar kan nämnas att det påträffades 15 rännor, åtta kulturlager, en härd och en kokgrop. Även fynd av slagen flinta förekom på stora delar av undersökningsområdet. Det fanns dock en koncentration till området kring Järavallen. Flintfynden bestod av avslag, plattformskärnor, övriga kärnor och sidofragment av kärnor. Året efter, år 2005 genomfördes en arkeologisk förundersökning inom området (MK 285). Syftet var att närmare klargöra fornlämningsbilden i området. Strandvallens bevarandegrad skulle klargöras och gropar intill vallen skulle undersökas för att konstatera om dessa tidsmässigt kunde relateras till vallen. Större sammanhängande ytor togs upp för att undersöka omfattningen på lämningarna öster om Järavallen. Dessa undersökningar gav vid handen att lämningarna i de östra delarna av undersökningsområdet var få. Det kunde konstateras att strandvallen var bäst bevarad i den sydligaste delen av undersökningsområdet. I anslutning till Järavallen grävdes och sållades 13 stycken kvadratmeterrutor. Fynden bestod i huvudsak av avslag, kärnor, skrapor samt en kärnyxa, en skivyxa och ett förarbete till en skivyxa (Jonsson 2006). Förutom flintfynden i anslutning till vallen var resultatet av förundersökningen ringa varför större delen av området kom att utgå inför den arkeologiska slutundersökningen, endast en mindre del vid Järavallen kom att slutundersökas. Undersökningsresultat Inledningsvis omfattade undersökningen en yta på ca 1 450 m 2. Därefter tillkom ytterligare områden utanför det ursprungliga undersökningsområdet. Av dessa ytor matjordsavbanades en yta på knappt 1 200 m 2 varav ca 380 m 2 låg utanför det ursprungliga undersökningsområdet. Ett par hundra kvadratmeter var inte tillgängliga för avbaning då en mindre markväg som korsade undersökningsområdet. Slutundersökningen inleddes med att rutor om 1 x 1 meter togs upp och sållades i fem mm:s sållkorgar. Sammanlagt 14 kvadratmeterstora rutor och en ruta som mätte 2 x 2 meter undersöktes. Därefter rensades och dokumenterades de fyra profilerna som upprättades. Under undersökningens gång tillkom ytor uppe på själva strandvallen. Man skulle dra VA-schakt in till det nya bostadsområdet, dessa schakt kom att beröra delar av den bäst bevarade biten av Järavallen i Malmöområdet. Då vi fick tillträde till dessa ytor innan rörläggningen kunde de undersökas med maskin för att finna spår efter mänsklig aktivitet. Tre kortare sektioner dokumenterades i samband med att dessa schakt drogs. På grund av att inga arkeologiska anläggningar framkom vid undersökningen kommer kapitlet att koncentrera sig på de profiler som dokumenterades samt på de senare tillkommande ytorna i samband med ledningsdragningar över vallen. 8 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:033

Nedan presenteras de dokumenterade profilerna och de fynd som påträffades i dem samt även de ledningsschakt som drogs över och längs vallen. N Sektion 1 sektion 2 Sektion 3 3C323 3C235 3C227 3C303 0 20 40 Meter Figur 3. Översikt över schakten och de dokumenterade profilerna markerade. Den skrafferade ytan visar områden som ej matjordsavbanats. Sektionsritning C227 Den sydligaste av de tre öst-västliga sektionerna som togs fram hette 3C227 (se bilaga 1). Genom att fem kvadratmeterstora rutor lades på rad bildades en längre profil som dokumenterades (se bilaga 1). Profilen förlängdes sedan med hjälp av grävmaskin till en total längd av nästan sju meter. Profilen berör östsidan av Järavallen. Sammanlagt nio olika lager kunde ses i profilen förutom underlaget. Överst i sektionen sågs ett mycket tunt lager av matjord. Därunder sågs ett lager med påförd kalksten som utgjort bärlager för väg och parkeringsplats (L1). Ett lager som tolkats som ett äldre matjordsskikt sågs direkt under kalkstenen. Lagret, benämnt L2A, bestod av humös siltig sand, gråbrun till färgen och med inslag av strandflinta. Lagrets tjocklek varierade mellan en och två decimeter. Under detta lager sågs ytterligare ett matjordsskikt (L2B). Detta lager var gråsvart till färgen och bestod av höghumifierad sandig torv med inslag av grus. Lagret innehåller fynd av slagen flinta i form av avslag och spån. En intressant iakttagelse med flintan är att alla spån var svallade medan däremot avslagen var osvallade. I sektionen ser man tydligt att lagret varierar kraftigt i höjdled och bildar tydliga Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:033 9

svackor som kan vara flera decimeter djupa. Dess tjocklek varierar mellan ett fåtal centimeter upp till ca fyra decimeter. Det rostfärgade lagret som därunder syns (L3) bestod till ca 65 % av strandflinta och kalksten som låg i rostfärgad sand. Tjockleken varierade mellan enstaka centimetrar upp till knappt fyra decimeter. Strandflintan bestod till ca en tredjedel av små, oftast oregelbundna, flintnoduler med mycket krusta kvar. Dessutom bestod lagret av mycket krossflintor med vågor samt av mindre kalkstenar. Även enstaka rullade stenar av granit och gnejs förekom i lagret. I detta lager tillvaratogs den största mängden slagen flinta. Fynden bestod av avslag och spån och all flinta var dessutom svallad. Under L3 sågs ytterligare ett mycket stenrikt lager, L4. Skillnaden jämfört med L3 var att lagret bestod av ljus sand istället för den rostbruna samt att sanden var något finare här än i L3. Lagret varierade kraftigt i tjocklek, från ett par centimeter upp till ca en halv meter. Ett fynd av ett fragmentariskt, svallat spån gjordes i denna del av L4. Lager 5 var fyndtomt och bestod av beige sand medan L6A bestod av grå humös sand med strandflinta. Undertill sågs L6, ett lager bestående av grå humös sand. Lagret var skiktat i mörkare och ljusare lagerstrimmor. I detta lager tillvaratogs ett svallat spånfragment samt en bränd skivyxa (se figur 7). Underlaget bestod överst av gul siltig sand med en tjocklek av ca tre decimeter. Under det syntes den gråvita kalkstensrika leriga moränen. Sektionsritning 235 Sektion utgjordes av fyra kvadratmeterstora rutor som grävdes och sållades lagervis (se bilaga 2). Nästan samma lagerbildning som profilen C227 uppvisade kunde ses även här. Det övre matjordslagret saknades i denna del av Järavallen. Överst syntes istället ett relativt tjockt lager matjord bestående av humös sand med en del strandflinta i (L2A). Troligen är det kraftigt omrört lager därför att mitt i det syntes en mindre lins av den påförda krossade kalkstenen (L1). Under detta lager sågs det fyndförande matjordsskiktet (L2B). Lagret bestod som redan nämnts av höghumifierad sandig torv med inslag av grus. Fynden i detta lager bestod av avslag och spån. Det mesta av flintan var svallad, men det förekom även icke svallad flinta. Därunder sågs det rostfärgade L3 bestående av strandflinta och kalksten i rostfärgad sand. Lagret innehöll slagen flinta i form av avslag och spån. I detta lager var all flinta som påträffades svallad. Lagret under, L4 bestod av samma sorts fyllning som L3 undantaget att sanden var ljusgrå istället för rostfärgad. Även i denna del av vallen varierade lagrets tjocklek kraftigt. Lagret tycks generellt vara mycket kraftigare mot landsidan (österut). Troligen är det så att det flyter ihop med L3 och bildar ett och samma lager. Sanden var möjligen något finare i detta lager än i L3. Under L3 sågs ytterligare ett mycket stenrikt lager, L4. Skillnaden jämfört med L3 var att lagret bestod av ljus sand istället för rostbrun samt att sanden var något finare än i L3. Lagrets tjocklek varierade från ett par centimeter upp till ca en halv meter. Fynd av ett par avslag gjordes i denna del av L4. Lager 5 bestod av beige sand och L6A bestod av grå humös sand med strandflinta. I denna del av lagret påträffades ingen slagen flinta, men flinta förekom i lagret. Undertill sågs L6, ett lager bestående av grå humös sand. Lagret hade något som kan liknas vid en laminatstruktur, det var skiktat i tunna mörka och ljusa lager. Detta lager var fyndförande och här tillvaratogs avslag och spån samt en kniv och en kärna. Flintans utseende är blandat. Både svallad och osvallad flinta förekom. Sektionsritning 303 Som ett komplement till de tre öst-västliga profilerna ritades även en profil i nord-sydlig riktning, nämligen sektionen C303 (se bilaga 2). Profilen uppvisar samma lagerföljd som sektionerna C227 och C235. I norra delen av profilen kan 10 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:033

man se en djupare nedgrävning som tolkats som en relativt modern störning. Troligtvis kan det röra sig om en telestolpe som stått i vallens kant då man kan se spår efter andra stolpar intill. En annan iakttagelse är hur lagren varierar i tjocklek. Man kan se hur lager L6A från att bara ha varit en mindre lins längre österut här är ett lager på upp till fyra decimeters tjocklek. Figur 4. Arne Sjöström och Karin Rogius dokumenterar sektionen C303. Sektionsritning 323 Den nordligaste av sektionerna var också den kortaste. Lagerföljden skiljer sig något från de andra profilerna (se bilaga 2). Det rostfärgade L3 som setts i de andra profilerna saknas helt här. Överst ses ett påfört lager av gräsbevuxen grus kallat L1. Där under syns ett upp till en decimeter tjockt påfört lager av kalkstenskross benämnt L2. Ett mörkbrunt matjordskikt kallat L3 bestående av sandig, grusig matjord syns där under. Lagret är upp till två decimeter tjockt. Under L3 syns en mycket smal lins bestående av gråsvart humös matjord. Lagret, här kallat L3B, motsvarar L2B i övriga profiler, dock är lagret mindre torvigt i denna del. Under L3B syns ett fyndförande ca två decimeter tjockt lager av grå sand, L4. Under L4 syns ett något gråare sandlager innehållande strandflinta benämnt L5. Lagret är tjockast i väster, ca tre decimeter, och avsmalnar snabbt mot öster. Lagret under, L6, är även det ett lager bestående av sand. I detta fall rör det sig om ett mellan en till tre decimeter tjockt lager av brun ljusbrun sand. Precis innan underlaget, L8, syns en några centimeter tjock lins av kompakt gråsvart silt med mycket sand. Underlaget bestod av grågul siltig sand. VA-schakten Efter det att slutundersökningen påbörjats kom det till vår kännedom att omfattande schaktdragningar skulle ske över och längs med Järavallen i anslutning till undersökningsområdet. Schakten skulle till största delen dras över den asfalterade parkeringsplatsen intill brukshunsklubben. Anledningen till detta var att man skulle dra in vattenledningar till det planerade bostadsområdet. Dessa ytor kom att ingå i undersökningsområdet och Malmö Kulturmiljö fick möjlighet att under ett par dagar dra sökschakt längs ledningarnas sträckning. Sammanlagt undersöktes en yta av knappt 400 m 2. Undersökningen gjordes på så sätt att en grävmaskin i skikt banade av vallens fyllning ner till den underliggande moränleran. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:033 11

Det primära syftet med sökschakten var att undersöka om det fanns arkeologiska lämningar i form av anläggningar längs ledningarnas sträckning. Tyvärr var resultatet skralt. Inga fynd, vare sig av anläggningar eller av slagen flinta gjordes. Tyvärr tycks Järavallen ha varit utsatt för omfattande ingrepp, både i form av en mängd tidigare ledningsarbeten och som soptipp. Fynd av skrot och avfall gjordes på flera ställen längs sökschakten. Intressant var dock att trots idogt letande påträffades inga fynd av slagen flinta i själva vallen. Det tycks vara så att fynden är fler i den östra delen av vallen. Det är även så att de lager som innehåller finare fraktioner påträffas först på östsidan av vallen. Profiler upprättades på tre olika ställen där sökschakten drogs fram (se figur 5, 6 och 7). Det kunde konstateras att det intressanta och fyndförande L6 första gången syntes ca 30 meter väster om ursprungliga undersökningsområdets västkant i det öst västliga schaktet, i den östra delen av strandvallen. I övrigt påminde lagerföljden till stora delar om hur det såg ut på östsidan av vallen. Därför överrensstämmer en del lagerbeteckningar från sökschaktens profiler med profilerna från det ursprungliga undersökningsområdet. 1 2 2B 3 4 5 8 7 9 Figur 5. Sektion 1, VA-schakten. L1: kalkstenskross, påfört bärlager, L2: omrört matjordslager innehållande mycket skrot, L2B: gråsvart humös sand, L3: rödbrun rostfärgad sand med strandflinta, L4: gråbrun sjösand, L5: mycket sandigt grått lager med strandflinta, L7: gråvit sjösand, L8: grå kompakt silt, L9: bottensand. Skala 1:20. 1 2 (=2B) 3 4 5 7 8 Figur 6. Sektion 2, VA-schakten. L1: kalkstenskross, påfört bärlager, L2B: gråsvart humös sand, L3: rödbrun rostfärgad sand med strandflinta, L4: ljusbrun sand med inslag av smågrus, L5: Rostfärgad smågrus med 40 50% strandflinta, L7: beigebrun sand med strandflinta, rikligt med stenblock i storleken 10 20cm:s storlek, L8: sandig grus. Skala 1:20. 12 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:033

1 2 3 4 5 6 7 Figur 7: Sektion 3, VA-schakten. L1: kalkstenskross, påfört bärlager, L2: omrört matjordslager innehållande mycket skrot, L3: rödbrun rostfärgad sand med strandflinta, L4: beige sand med strandlinta, L5: grå silt, kompakt laminatstruktur, innehåller träkol, L6: beigebrun moränblandad siltig finsand, L7: grå siltig finsand. Skala 1:20. Flintan Fyndmaterialet består uteslutande av flinta, som i de flesta fallen är kraftigt svallad då den legat och rullat runt bland strandflintan. De flesta flintfynden påträffades i L2B, L3 samt i L6. Även övriga lager, förutom de övre påförda lagren, innehöll fynd men i mindre omfattning. Dominerande fyndkategori är avslag och spån. Sammanlagt 184 avslag och 24 spån varav ett kategoriserat som mikrospån har tillvaratagits. Även fyra kärnor, en skivyxa och en kniv påträffades (se bilaga 1). Flintan kan typologiskt knytas till erteböllekulturen. Det finns dock ett antal fynd som troligen är äldre. Bland annat finns en handtagskärna med hög front. En typ av handtagskärna som tillskrivs den senare delen av yngre maglemoseperiod (se figur 9). Spånen som tillvaratagits varierade i längd från drygt tre cm för de kortaste upp till ca åtta cm för de längsta. Samtliga påträffade spån uppvisar spår efter kraftig svallning. Även spånen som påträffats i vallens fyllning kan vara äldre än Erteböllekulturen, de kan typologiskt lika väl härröra från Kongemosekulturen (se figur 8). Under Järavallen påträffades en del flintfynd som var osvallade, eller betydligt mindre svallade jämfört med fynden som tillvaratogs från lagren i själva vallen. Intressantast bland dessa fynd var en skivyxa och ett avslag tolkat som en kniv, båda från L6. Båda dessa redskapen var osvallade och hade liknande patinering, en nästan kolafärgad brun patinering. Skivyxan uppvisade spår efter eldpåverkan. Troligen rör det sig om en bredeggad, flathuggen typ av skivyxa (Vang Petersen 1999:97). En typ som är vanlig i senare delen av erteböllekulturen (se figur 10). Kniven som tillvaratogs var gjord av ett avslag och uppvisar en mycket fin retusch på båda sidorna. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:033 13

Figur 8. Spån påträffade vid slutundersökningen. De två till vänster på bilden påträffades i det rostbruna L3 i profilen C227. De fyra övriga påträffades i L6A i den nord sydliga profilen C303. Verklig längd mellan 5 9 cm. Figur 9. Handtagskärna, påträffad på östsidan (landsidan) av Järavallen i det som motsvarar L4. Verklig längd, bredd och höjd (cm): 9x5x2 cm. Figur 10. Eldpåverkad skivyxa påträffad i L6 i profilen C227. Verklig längd ca 6 cm. 14 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:033

Tolkning och källkritik Inga anläggningar påträffades i den nu undersökta delen av Järavallen. Det har med säkerhet inte gått att utröna huruvida platsen utnyttjats som boplats eller ej. Förutom fynd av flinta, både i matjorden och i strandvallens fyllning har inga spår efter boplatslämningar påträffats. Jämför man med Elinelundsboplatsen strax söder om det här aktuella undersökningsområdet och dess fyndmaterial med fynden från undersökningen söder om Hammars park ser man tydliga skillnader i materialens karaktär. På Elinelundsboplatsen fanns stora kulturlager avsatta både under och i botten, men främst i översta delarna av vallen. I lagren tillvaratogs både keramik och en stor mängd flintredskap. Keramiken kunde dateras både till Erteböllekulturen som till äldsta delen av neolitikum. Flintan bestod av pilspetsar, skivyxor och kärnyxor samt en skafthålsyxa. Dessutom påträffades slipade avslag som typologiskt kan dateras till Trattbägarkulturen (Jonsson 2005). Söder om Hammars park framkom ingen keramik och flintredskapen inskränker sig till någon enstaka kniv och en skivyxa som påträffades under strandvallen. Man kan alltså se tydliga skillnader i omfattningen av fyndmaterialet mellan de båda platserna, dock är föreliggande undersökning, till ytan, betydligt mindre omfattande än Elinelundsboplatsen. Trots detta faktum är det högst osäkert om lämningarna söder om Hammars park skulle utgöra rester efter en boplats från Erteböllekulturen, troligare är nog att lämningarna representerar kortare uppehåll längs strandvallen. En stor andel av fynden som tillvaratogs vid undersökningen påträffades i vallens fyllning. Många av dessa fynd tros inte komma från platsen utan har troligen spolats dit då strandvallen bildades eftersom dessa flintfynd uppvisar spår efter kraftig svallning. Dessa fynd kan typologiskt likaväl tillhöra den äldre Kongemosekulturen som Erteböllekulturen. Man kan alltså troligen uttolka minst två olika faser då man vistats vid det här aktuella partiet av Järavallen, dels finns det lämningar som förmodligen är äldre än vallen under densamma och dels finns det lämningar som är något yngre än vallen uppe på vallen. Flintan som tillvaratagits kan även antyda att så kan vara fallet. Skivyxan påträffad under vallen kan typologiskt vara av samma ålder, eller något äldre, än vallen. Just denna del av Järavallen har också påverkats av moderna aktiviteter som byggnation och odling. Delar av vallen har troligen jämnats till en del då en intilliggande parkeringsplats anlades. De schakt som drogs uppe på vallen är dessutom ytmässigt väldigt små varför det kan dölja sig anläggningar uppe på vallen i området. Öster om vallen har marken nyttjats som odlingslotter. Denna verksamhet kan också ha påverkat bevarandegraden för mindre anläggningar i anslutning till vallen. Mesolitiska boplatser genererar generellt ett betydligt mindre antal gropar och andra större, tydliga anläggningar än boplatser från neolitikum och framåt varför ingrepp i marken drabbar denna typ av boplatser betydligt hårdare än yngre lämningar som generellt efterlämnat mer manifesta spår såsom kraftigare huskonstruktioner, brunnar och gropsystem. På grund av missförstånd mellan exploatören och i detta fall gatukontoret hade delar av området dessutom matjordsavbanats innan vi fick tillträde till undersökningsområdet. Lyckligtvis hade det dock ingen större betydelse för slutresultatet och det syntes inte heller några anläggningar inom ytan. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:033 15

Utvärdering Målet med undersökningen var att ta reda på en eventuell boplats karaktär, om lämningarna representerar ett kortare uppehåll läns strandvallen, eller en mer permanent boplats med utgångspunkt i dess varaktighet. Särskilt viktigt har frågan rörande spår efter människans landskapsbruk i området varit. Tyvärr har inga anläggningar som styrker en boplats påträffats varför de huvudsakliga frågorna som sattes upp inte har gått att besvara. Flintan som påträffades tycktes till stora delar inte komma från platsen utan har spolats dit då vallen bildades. Den flinta som framkom i vallens övre delar skulle dock kunna utgöra rester efter mindre boplatser eller tillfälliga nedslag i området. Vattnet, och här Järavallen, har i alla tider fungerat som något av en magnet, en samlingsplats för människor. Spår efter mänsklig aktivitet finns på många platser längs Järavallen och på vissa platser har man bevisligen haft omfattande boplatser medan man på andra platser längs strandvallen vistats mer sporadiskt och i kortare perioder. Denna lilla del av strandvallen som här undersökts representerar troligtvis snarare det senare, ett eller flera kortare nedslag som lämnat spår i form av slagen flinta. Istället fick undersökningen koncentreras på att dokumentera själva strandvallens uppbyggnad genom att profiler dokumenterades samt att tillvarata fynd i själva vallen. Detta för att kunna se fyndspridning och vilken typ av fynd det är som påträffas i vallen. De tillkomna ytorna utanför det ursprungliga undersökningsområdet undersöktes med förhoppningen om att anläggningar skulle påträffas. Här påträffades inga spår efter mänsklig aktivitet i form av slagen flinta eller anläggningar. Undersökningen gav vid handen att fynd finns spritt över stora delar av området kring Järavallen. Mycket slagen flinta påträffas även i vallens fyllning. Det tycks dock vara så att fynden av slagen flinta är fler i östra delen av vallen än i den västra. Vad detta kan bero på är oklart. Kanske kan det vara så att vallen bildats i flera etapper och att det där i mellan funnits boplatser uppe på vallen som spolats bort. Detta flintmaterial påträffas nu i östra delen av vallen och innanför vallen. Projektorganisation och kvalitetssäkring Den arkeologiska undersökningen vid Järavallen söder om Hammars park bedrevs inom Enheten för Arkeologi på Malmö Kulturmiljö. Enhetschef och ansvarig för den arkeologiska verksamheten var Per Sarnäs. Peter Skoglund var projektledare och ansvarade för projektets genomförande och vetenskapliga kvalitet, samt kontakter med Länsstyrelse och uppdragsgivare. Den vetenskapliga kvaliteten säkrades av Projektledarråd och FoU-funktionen. Ansvarig för FoUfunktionen är Elisabeth Rudebeck. I Projektledarrådet ingår Enhetschef, projektledare och FoU-ansvarig. Platschefen Per Jansson svarade för att genomförandeplanen och målsättningarna i undersökningsplanen efterlevs, ansvarade för arbetsplatsen, och för rapportarbetet. Petter Linde var ansvarig för digital utrustning, upprättandet av Intrasis-projekt samt digital arkivering. 16 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:033

Referenser Publicerat material Arbman, Holger. 1961. Människooffer under bronsålder. Limhamniana 1961, s. 10 24. Limhamn, Limhamns museiförening. Jonsson, Esbjörn. 2005A. Öresundsförbindelsen. Skjutbanorna 1A. Malmö, Malmö Kulturmiljö. Salomonsson, Bengt. 1971 Malmötraktens förhistoria. Malmö Stads Historia I. Bjurling, Oscar (red.). s. 15 170. Malmö, Allhems förlag. Vang Petersen, Peter. 1999 (1993). Flint fra Danmarks oldtid. Köbenhavn, Höst & Sön. Opublicerat material Hammarstrand Dehman, Karina uå. Söder om Hammars Park. Rapport över arkeologisk utredning inom Limhamn 154:219 samt del av 154:376, Hyllie socken, Malmö kommun. Malmö Kulturmiljö, Malmö. Jonsson, Esbjörn. 2006. Söder om Hammars Park inom fastigheterna Limhamn 154:219 m.fl. Undersökningsplan för arkeologisk slutundersökning. Malmö Kulturmiljö, Malmö. Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens diarienummer:... 431-42209-05 Malmö Kulturmiljös diarienummer:... KN-KFÖ-2005-430373 Inventarienummer:... MK338 Arkivnummer:... S06:127 Län:...Skåne Kommun:... Malmö Socken:...Hyllie Fastighet:...Limhamn 154:376 Ekonomiska kartans blad:... 2c2d Gottorp Koordinatsystem:... RT 90 2,5 Gon V X koordinat:...6163,8 Y koordinat:...1317,8 M ö.h.:...3 4 Fältarbetstid:...061101-061129 Antal arbetsdagar:... 13 Antal arkeologtimmar:...253 h Antal maskintimmar:... 18 2 Exploateringsyta:... 70 000 m Undersökningsområde:...1 450 m 2 (1 850 m 2 )... (Tillkom ca 400 m 2 i form av VA-ledningar) Undersökt yta:...1 200 m 2 Platschef:... Per Jansson Personal:...Karin Rogius, Arne Sjöström Uppdragsgivare:...Fastighetskontoret, Malmö stad Tidigare undersökningar:... MK201 och MK285 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:033 17

Årets rapporter Lista över utgivna rapporter inom Malmö Kulturmiljös rapportserie Enheten för Arkeologi Rapport: Enheten för Arkeologi Rapport 2007:001 Anna Andreasson Trädgårdsarkeologisk undersökning 2006. Lusthuskullen på Katrinetorp. Trädgårdsarkeologisk undersökning i den engelska parken. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:002 Bo Friman Arkeologisk förundersökning 2006. Undersökning av stolphålskonstruktion. Bunkeflostrand 1:94 ½. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:003 Karin Lövgren Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2006. Tygelsjö kyrka. Inför anläggande av nytt åskledarsystem för Tygelsjö kyrka. Tygelsjö socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:004 Joakim Frejd Mätningsuppdrag 2006. Malmöhus slott, borggården. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:005 Petra Lundström & Daniel Serlander Kompletterande arkeologisk slutundersökning 2005. Läplantering vid Ohlsgård. Undersökning av en urnegrav samt delar av gård 15 i Fosie by, RAÄ 95. Fosie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:006 Per Jansson Arkeologisk förundersökning 2006. Transportväg Lindängelund Kompletterande förundersökning inför anläggandet av transportväg. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:007 Johan Ingwald Kv. Sågen 3 4. Undersökning av vallgrav och lämningar efter en bro inom fornlämning 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:008 Olle Heimer och Jenny Persson Arkeologisk förundersökning 2006. Lockarps bytomt. Lockarp 31:1. Lockarps socken i Malmö stad, Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2007:009 Therese Nilsson Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2005. Östergatan. Dokumentation i samband med ledningsdragning för bredband. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:010 Ingvar Mårald Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 1995 96. Baltzarsgatan/Djäknegatan. Dokumentation i samband med omläggning av VA-nätet. Malmö stad, RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:011 Ingvar Mårald Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 1996. Västergatan/Lilla Bruksgatan. Dokumentation i samband med utbyggnad av Fjärrvärmenätet. Malmö stad, RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:012 Anna Carlberg-Kriig & Therese Nilsson Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2005 Landbygatan och Engelbrektsgatan. Dokumentation i samband med utbyggnad av fjärrvärmenät. Malmö stad, RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:013 Therese Nilsson Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2004. Jöns Filsgatan och Engelbrektsgatan. Dokumentation i samband med ledningsdragning. Malmö stad, RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:014 Patric Ifverson Arkeologisk förundersökning 2006. Dösemarken. Fastigheten Limhamn 155:355. Hyllie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:015 Therese Nilsson Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2006. Skanör 23:2, Östra Kyrkogatan och Slottsgatan. Dokumentation i samband med avloppsgrävning, RAÄ 14. Skanör socken i Vellinge kommun, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:016 Therese Nilsson Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2005. Södra Förstadsgatan, Storgatan, Kaptensgatan m.fl. Dokumentation i samband med ledningsarbeten. Malmö stad, RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:017 Therese Nilsson Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2006. Stadens entré. Dokumentation i samband med byggnation. Malmö stad, RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:018 Katja Tuominen & Helene Koch Arkeologisk slutundersökning 1999. Svågertorps industriområde. Delområde M, N, O, Q & R. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:019 Hanna Dahlström & Therese Nilsson (med bidrag av Torbjörn Brorsson) Arkeologisk slutundersökning 2006. Sulegården Hyllie bytomt. En senmedeltida och tidigmodern gård inom RAÄ Hyllie 20:1. Hyllie socken i Malmö stad, Skåne län.

Enheten för Arkeologi Rapport 2007:020 Nils Björhem Arkeologisk utredning steg 1, 2007. Utbyggnadsområdet Vintrie. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:021 Kristian Brink, Karina Hammarstrand Dehman & Ellen Stamm Forssblad Arkeologisk förundersökning 2006. Bunkeflostrand 15:1. Palissadanläggning från mellanneolitikum. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:022 Petra Lundström Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2005 Falsterbo 9:82. Nybyggnation inom fastighet Falsterbo 9:82, RAÄ 15 Falsterbo socken i Vellinge kommun, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:031 Kristina Gidlöf Arkeologisk utredning steg 1, 2007. Utbyggnadsområde Glostorp. Utredning inför anläggande av tågserviceområde m.m. Glostorps socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:032 Kristina Gidlöf Arkeologisk utredning steg 1, 2007. Nya väg 101. Utredning inför utbyggnad av väg 101, södra delen. Glostorps socken i Malmö stad, Arrie socken i Vellinge kommun, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:033 Per Jansson Arkeologisk slutundersökning 2006. Söder om Hammars park en arkeologisk undersökning vid Järavallen. Hyllie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:023 Per Jansson Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007. Elkabel längs Naffentorpsvägen. Nedgrävning av elkabel från Lillgrund. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:024 Ingvar Mårald Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2001. Norregatan och Norregränd. Dokumentation i samband med rörläggning. Malmö stad RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:025 Ingvar Mårald Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2002. Kv. Gyllenstjärna 27. Dokumentation i samband med markexploatering. Malmö stad RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:026 Therese Nilsson Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2000. Residensets källare. Dokumentation i samband med sänkning av golv. Malmö stad RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:027 Therese Nilsson Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2000. Gråbrödersgatan. Dokumentation i samband med ledningsdragning för fjärrvärme. Malmö stad RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:028 Olle Heimer Arkeologisk utredning 2006. Citytunneln delprojekt järnväg. Arkeologisk utredning vid Lockarps by inom område 1, 2, 4 och 5. Lockarps socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:029 Fredrik Grehn Arkeologisk slutundersökning 2006. Nummersjuvägen. Inför byggandet av villaområde. Södra Sallerup socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:030 Ilona Carlson Arkeologisk slutundersökning 2004. Hyllie 4:2 & 4:3. Etapp 1 delområde A. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län.

Bilaga 1 Sektionerna 3C227 överst och 3C303 underst. Sektionen 3C303 visas mot väster och 3C227 visas mot norr. Skala 1:20. (För lagerbeskrivningar se text). N 3C227 Matjord 3C303 1 2A 2A Matjord med inslag av strandflinta 2B 3 4 2B 3 4 6A 6 5 6 5 7 7 8 N m Brungrå matjord 1 2A 2B 3 6 3B 6A 5 6 recent stolphål 4 5 6A 6 0 1 2 Mete

Bilaga 2 Sektionerna 3C235 (överst) och 3C235 (underst) mot norr. Skala 1:20. (För lagerbeskrivingar se text). 1 2A 2A 3 2B 6A 6 7 4 5 7 6 5 4 1 3B 2 3 4 5 7 8 6 0 1 2 Meter

Bilaga 3 Fyndlista Klass Id Material Sakord Antal Vikt (gram) Lager Kommentar Tillhör objekt Fynd 100010 Flinta Avslag 39 186 6A 258 Fynd 100011 Flinta Spån 4 20 6A 258 Fynd 100012 Flinta Övrigt 1 28 6A 258 Fynd 100014 Flinta Avslag 1 1 4 319 Fynd 100015 Flinta Avslag 11 178 4 319 Fynd 100016 Flinta Kärna 1 117 4 319 Fynd 100017 Flinta Avslag 15 93 6 220 Fynd 100018 Flinta Spån 1 7 6 220 Fynd 100019 Flinta Kniv 1 12 6 220 Fynd 100020 Flinta Kärna 1 360 6 220 Fynd 100021 Flinta Avslag 35 194 3 220 Fynd 100022 Flinta Mikrospån 1 1 3 220 Fynd 100023 Flinta Spån 2 6 3 220 Fynd 100024 Flinta Övrigt 4 84 3 220 Fynd 100025 Flinta Avslag 3 14 3 220 Fynd 100026 Flinta Avslag 2 47 4 220 Fynd 100027 Flinta Avslag 15 29 2B 220 Fynd 100028 Flinta Övrigt 6 9 2B 220 Fynd 100029 Flinta Avslag 23 55 2B 221 Fynd 100030 Flinta Avslag 1 2 2B 221 Fynd 100031 Flinta Spån 3 14 2B 221 Fynd 100032 Flinta Övrigt 4 1 2B 221 Fynd 100033 Flinta Spån 2 8 3 221 Fynd 100034 Flinta Avslag 7 46 3 221 Fynd 100035 Flinta Kärna 1 159 Handtagskärna 339 Fynd 100036 Flinta Spån 1 12 6 226 Fynd 100037 Flinta Skivyxa 1 57 6 226 Fynd 100038 Flinta Kärna 1 112 6 Handtagskärna? 258 Fynd 100039 Flinta Övrigt 2 2 5 319 Fynd 100040 Flinta Avslag 7 48 5 319 Fynd 100041 Flinta Avslag 1 2 3 211 Fynd 100042 Flinta Avslag 3 24 2B 211 Fynd 100043 Flinta Spån 1 6 2B 211 Fynd 100044 Flinta Avslag 2 7 3 226 Fynd 100045 Flinta Avslag 2 13 3 226 Fynd 100046 Flinta Avslag 1 12 2B 226 Fynd 100047 Flinta Spån 2 15 2B 209 Fynd 100048 Flinta Övrigt 1 5 3 209 Fynd 100049 Flinta Avslag 2 84 3 209 Fynd 100050 Flinta Spån 1 1 4 210 Fynd 100051 Flinta Avslag 4 85 2B 210 Fynd 100052 Flinta Avslag 1 12 Lösfynd i grävenhet 210 Fynd 100053 Flinta Spån 1 5 2B 208 Fynd 100054 Flinta Spån 2 36 3 208 Fynd 100055 Flinta Avslag 1 12 3 208 Fynd 100056 Flinta Spån 3 13 3 208 Fynd 100057 Flinta Avslag 7 160 3 208 Fynd 100058 Flinta Avslag 1 4 6 221