Skogsbruket Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 6 7 2008. Årgång 78 5 6 8 11 12 14 16 18 20 Sett i skogen Döda träd utan yttre spår kan indikera tallens rotröta. Rivstart på förnyelseytan Förädlat plantmaterial ger upp till 15 % högre tillväxt. Ny ultralätt plastsåg Nu kan till och med farmor dra igång motorsågen. Hyggesbränning tog fram fornlämningar Ett 40-tal frivilliga och hundra åskådare såg hyggesbränningen i Purmo. Ut med röjsågen ett par gånger i månaden Sakta men säkert ger resultat säger den självverksamma röjsågaren. Sverige har de lägsta virkespriserna i Europa Importen till Finland ökar stadigt. Skogsbruksplaneraren analyserar ca 30 hektar skog per dag I en plantskog ska han notera allt från älgbetning och knäckesjuka till röjningsbehov. Skogsforskningsinstitutet slår larm Rotröta kan finnas också i torvmarker. Skogsplantager och världens största träd Skogsstudenter besökte Nya Zeeland. På omslaget: Fura vid sjöstrand. Foto: Juha Ruuska
Skogsbruket www.skogsbruket.fi ISSN 0037 6434 Utgivare Föreningen för Skogskultur rf Redaktion Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors tfn 020 772 9000 fax 020 772 9008 skogsbruket@tapio.fi Chefredaktör Klaus Yrjönen tfn 020 772 9186 klaus.yrjonen@tapio.fi Redaktionssekreterare Maria Lindén tfn 020 772 9192 maria.linden@tapio.fi Redaktör Gerd Mattsson-Turku tfn 020 772 9059 gerd.mattsson-turku@tapio.fi Medarbetare Bjarne Andersson tfn 044 782 7502 Helena Forsgård tfn 018 15550 helena@vikhan.aland.fi Bertel Widjeskog tfn 0500 888 530 bergine@multi.fi Christian Hildén tfn 050 571 8115 christian.hilden@kolumbus.fi Annonser: Oy Adving Ab, Ingmar Qvist tfn 09 221 3246 fax 09 221 3425 ingmar.qvist@elisanet.fi Adressförändringar och prenumerationer Margita Törnroth tfn 020 772 9088 skogsbruket@tapio.fi Tidningen Skogsbrukets helårsprenumeration (11 nummer) 36 i Finland 340 SEK i Sverige 43 övriga länder. Tidningen Skogsbrukets halvårsprenumeration (6 nummer) 22 i Finland 210 SEK i Sverige 26 övriga länder. Aktia bank Abp IBAN: FI5140 5554 5235 9354 BIC:HELSFIHH Sampo bank Abp IBAN: FI7880 0013 0057 7591 BIC: DABAFIHH endast i Sverige Swedbank AB IBAN: SE10 8000 0832 7902 3699 7151 BIC: SWEDSESS Ombrytning Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Ab Tryckeri Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs 2008 Ledaren 11.6.2008 Vi behöver bättre skogsbilvägar Skogfackmän från hela Svenskfinland samlades på Skogskulturs sommarexkursion i Esbo första veckan i juni. Skogsbilvägar var ett aktuellt tema som ledde till intressanta diskussioner med många viktiga synpunkter. Bra skogsbilvägar utgör grunden för ett ekonomiskt lönsamt skogsbruk. Det finns många orsaker till varför det är viktigt att vi investerar i bättre skogsbilvägar. Varmare vintrar gör att vi inte längre kan lita på att vägarna och åkrarna fryser som de har gjort tidigare. Ökade inhemska avverkningar och industrins behov av färskt virke förutsätter virkestransporter året om. Det verkar också som om framtidens virkesbilar blir längre och tyngre. Bilar med en längd på 32 meter och totalvikt på 90 ton kan i fortsättningen rulla på våra vägar och det förutsätter givetvis bättre och bärkraftigare vägar. Det är inte bara ekonomin utan också koldioxidutsläppen från bilar som tar större last som styr utvecklingen. Statens stöd till investeringar i skogsbilvägar ökar. Det viktigaste är nu att satsa på grundförbättringen. En färsk utredning uppskattar att det i Nyland, Åboland och Österbotten finns sammanlagt över 1 000 kilometer skogsbilvägar som är i behov av grundlig reparation. Behovet av nya vägar är störst i Österbotten där det beräknade behovet av nya vägar är drygt 400 kilometer. Behovet av nya skogsbilvägar i andra regioner är endast några tiotal kilometer, dvs vägnätet är i stort sätt utbyggt. Statens stöd till skogsägare för vägbyggnad dirigeras via skogscentralerna enligt lag om finansiering av hållbart skogsbruk. En ny lag träder i kraft från och med nästa år och EU har förutsatt vissa förändringar i den nya lagen. Bl.a. får skogsbilvägar som är byggda med statsstöd inte mera förses med bom utan också utomstående trafik måste tillåtas. En vacker tanke som i praktiken kan leda till stora olägenheter. Nedskräpning och okynneskörning har blivit allt vanligare i synnerhet nära större städer och områden med tät bebyggelse. Risken för skogsbränder är ytterligare en riskfaktor som obehörig trafik på de privata skogsbilvägarna medför. Lagen ger möjligheter till vissa undantag från grundregeln men den framtida tolkningen känner vi inte till ännu. Denna fråga måste lösas så att inte det påverkar skogsägarnas intresse att investera i skogsbilvägar och att utnyttja de statsstöd som finns för ändamålet. Efter att vägen har byggts eller grundförbättras, kräver den regelbundet underhåll. Grusning, sladdning samt röjning av vägkanterna är en förutsättning för att vägen ska hållas i skick. Jag vill här ännu citera en träffande avslutning på ett anförande under Skogskulturs exkursion: Investera i vägar, det jämnar vägen för samhällets målsättning att öka avverkningarna! m
JOHN DEERE HAR ALLTID VARIT EN FÖREGÅNGARE NÄR DET GÄLLER TEKNIKUTVECKLINGEN I SKOGEN: HYDROSTATISK TRANSMISSION, JOY-STICK STYRNING, SIMULATORER, STYR-, MÄT- OCH GPS-SYSTEM, TIMBERLINK MASKINUPPFÖLJNING OCH MYCKET MER.. NU ÄR DET DAGS ATT TA NÄSTA STEG. WWW.DEERE.COM/FORESTRYREVOLUTION John Deere Forestry Oy PL 472 33101 Tampere Puh. +358 20 584 166 Fax +358 20 584 167 www.johndeere.fi
När tallar som angripits av tallens rotröta dör, torkar hela kronan på en gång. Innan barren lossnar blir de först gulaktiga, sedan rödbruna. I det sjuka beståndet finns ofta också döda enar. N Omgivningen präglas av omkull blåsta och döende tallar. Beståndet är luckigt. Här och där förekommer torra enar. De döda träden ser inte ut att ha några yttre symptom. De verkar bara ha torkat. Vad lider de av? Tallens rotröta är en snabbt dödande sjukdom som främst angriper tallar men också dödar unga granar och enar. En tallkrona, som visar tecken på dålig tillväxt och som har en ljusgrön skiftning kan vara i skogen helt död inom ett år. Det är inte fråga om samma variant av rotröta som drabbar våra granbestånd. Den har ett långvarigt sjukdomsförlopp och kan pågå länge utan att några yttre tecken syns. Tallens rotröta angriper rotsystemet och når sällan upp i stammen. Därför kan stubben efter avverkning se helt frisk ut. Sjuka tallar blåser lätt omkull, ofta med förvånande grön krona. Svampens tickor växer ut vid stambasen. De sitter oftast så lågt att man måste ta bort förnan för att de ska synas. Tickorna är så gott som identiska med de som förekommer på gran, de har ett gräddvitt porlager och sitter tätt tryckta mot stambasen. Hos oss har tallens rotröta En tallkrona, som visar tecken på dålig tillväxt och har en ljusgrön skiftning kan vara helt död inom ett år. tidigare varit ett gissel endast i landets sydöstra delar. Det ursprungliga riskområdet sträcker sig ungefär från Kotka till Nurmes. Idag vet vi att sjukdomen sprider sig västerut. Skogsforskningsinstitutets forskare har i de senaste inventeringarna funnit tallens rotröta på sydkusten i varje kommun från Pyttis till Pargas. Längre norrut har den med säkerhet identifierats åtminstone så långt västerut som i Ikalis, Parkano och Alajärvi. Det enda sättet att förhindra dess fälttåg till nya landsdelar är att stubbehandla i tallavverkningar i de områden där den inte ännu är en plåga. m Text och foto: Gunnar Salingre
Snabb start med förädlade plantor Foto: Sakari Pönniö Med förädlat frö och förädlade plantor höjer du avkastningen från skogen. Det är enkelt och kostar just ingenting. De förädlade plantor som finns på marknaden i dag växer femton procent bättre än dagens oförädlade skogar. Det betyder att du får en ordentlig extra tillväxt jämfört med om du väljer naturlig förnyelse. Att ta fram förädlat frö och förädlade plantor bygger inte på genteknik utan det handlar om traditionell växtförädling. Man väljer ut bra träd och korsar dem med andra bra träd. Det här görs på speciella fröplantager genom att man ympar fast kvistar från utvalda träd med bra genetiska egenskaper, s.k. plusträd, på vanliga plantor när plantorna är drygt en halv meter höga. Sedan klipps de ursprungliga plantornas kvistar bort steg för steg tills allt som växer över knähöjd har samma gener som plusträden. Efter drygt femton år kan man skörda de första kottarna, som då innehåller förädlat frö. I fröplantager plockas kottar från plusträden på senvintern innan kottarna har öppnat sig för fröfall.
Femtio procent högre avkastning Med förädlat frö som växer 10 15 procent bättre kan nettoavkastningen efter slutavverkning, inklusive två gallringar, bli femtio procent högre. Det uppger Skogforsk i Sverige. Med förädlat plantmaterial kan du också slutavverka 10 15 år tidigare, men ända få samma gagnvirkesuttag som vid en senare avverkning i ett skogsbestånd med oförädlat plantmaterial. Men fördelarna med förädlat frö och förädlade plantor ser du mycket tidigare. En snabbare tillväxt gör att röjningen blir enklare eftersom plantorna klarar konkurrensen mot gräs och lövsly bättre. Brist på förädlat granfrö I dagsläget finns det i Finland tillräckligt med förädlat tallfrö för att täcka skogsplantskolornas behov. Situationen för granfrö är sämre. Rainer Bodman på Mellanå Plant uppger att omkring fyrtio procent av deras granplantor är av förädlat frö. Det finns inte tillräckligt med förädlat granfrö, säger Rainer Bodman. De senaste åren har vi köpt en rätt stor del från Sverige. Våra inhemska fröplantager med gran är så unga att de inte ännu producerar tillräckligt med frö. Dessutom har de drabbats av olika skadegörare, insekter som förstört både kottar och frön. Johan Grönros på Nordic Forest Plants, som säljer mycket skogsplantor i Svenskfinland, uppger att deras tallplantor och granplantor uteslutande är av förädlat frö. Tallfröet är från fröplantager i Finland. Granfröet är från fröplantager i Sverige. Nordic Forest Plants är ett svenskägt företag och därför får vi tillräckliga mängder med förädlat granfrö, säger Johan Grönros. Granfröet är från fröplantager i Örebrotrakten, dvs. från sydligare breddgrader. Tack vare det får vi ytterligare en tillväxtökning förutom förädlingsvinsten. Tallfrö tål inte långa förflyttningar Våra skogsträd har under årtusendens lopp anpassat sig till klimatet på sin växtplats. Därför kan deras frön inte flyttas långa sträckor i sydnordlig riktning utan att deras härdighet äventyras. Tallfrö tål en förflyttning på cirka hundra kilometer i syd-nordlig riktning, men en betydligt längre förflyttning i ost-västlig riktning. Granen tål längre förflyttningar. I södra Finland har man fått bättre tillväxt med granfrö som hämtats från regioner som ligger 100 300 kilometer söderut. Söder om Salpausselkäåsen kan man använda estniskt granfrö och granfrö från södra Sverige. Etiketten berättar allt På plantlådorna och plantsäckorna ska det finnas etiketter som bland annat berättar MELLANÅ PLANT EY VÄXTPASS FI / Evira / 51106 / 2207 Odlingsplats: Kristinestad Parti: 2207 Stambrevets kod: EY/FIN/ M29-02-0078 Trädslag: Tall, Pinus sylvestris Ålder och typ: 1 år, täckrot, BL 121 Mängd: 220 st / förpackning Typ av skogsodlingsmaterial: Individutvalt Frökälla typ Fröplantage registerbeteckning SV 195 härkomstområde - läge 62 03 N,26 17 E ursprung utbredning Användningsändamål: Skogsbruk Användningsområde: 990-1190 d.d. Medel-/minimilängd: 13 / 6 cm Odlingstäthet: 812 st/m 2 Packningsdag: Datum på plantförpackningen Fryslagring upphörde: Leveransdag: Datum på forsedeln Den rödmarkerade texten anger hurdant frö plantorna är uppdrivna från. Individutvalt betyder att det är förädlat frö. om skogsodlingsmaterialets eller fröets härkomst och dess genetiska kvalitet. När det står Individutvalt betyder det att plantorna är uppdrivna av förädlat frö från fröplantager. När det står Beståndsutvalt betyder det att plantorna är uppdrivna av frö som plockats i skogsbestånd som är registrerade och godkända för frötäkt. Av de granplantor som Mellanå Plant driver upp är omkring sextio procent av s.k. beståndsutvalt frö, säger Rainer Bodman. Då efterfrågan på gran av förädlat frö är större än utbudet, fördelar vi plantor av förädlat och oförädlat frö i förhållande till plantbeställningarnas storlek. Ingen som beställer granplantor av oss får enbart plantor av oförädlat frö. Mängen förädlat granfrö från inhemska fröplantager ökar varje år, så inom några år kan vi driva upp granplantor uteslutande av förädlat frö. Det finns som sagt tillräckligt med förädlat tallfrö och även av förädlat björkfrö. Fel plantering kan döda även en bra planta Bodman påminner om att plantor av förädlat frö inte klarar sig om planteringen blir slarvigt utförd. En plantering ska alltid föregås av markberedning och markberedningsmetoden ska vara anpassad till trädslaget. Högläggning för gran och harvning för tall. När det är dags att plantera ska plantan sättas högt och ljust. Om plantan sätts nere i gropen är det risk för att den dränks. Trampa också till runt plantan, men inte för hårt. Blandat frö för tallsådd är populärt Sådd är ett alternativ till plantering i fråga om tallförnyelse. Men skogsägaren vinner omkring två år genom att plantera i stället för att så. Gransådd har gett mycket dåliga resultat. För sådd finns både förädlat och oförädlat frö. Ett kilo förädlat tallfrö med 90 93 procent grobarhet kostar 580 euro/kg. För oförädlat frö betalar skogsägaren 530 euro. Det har blivit mycket vanligt att skogsägaren köper frö som består till hälften av förädlat frö och till hälften av oförädlat. Fröåtgången vid tallsådd är 300 600 gram/ha beroende på antalet såddpunkter per hektar och antalet frö per såddpunkt. m Text: Gerd Mattsson-Turku
Teknik STIHL MS 192 C testkördes Stihl har för en tid sedan kommit ut med en ny ultralätt motorsåg. Digitalvågen visade på 3,8 kg för komplett såg med tomma tankar. Med denna notering tar Stihl MS 192 C lättviktarrekordet från Echo CS 350 WES som väger 4,2 kg. Enda felet med sågen är att den borde ha kommit tidigare, säger Patrick Holmberg försäljare på BEMA i Karis. Jag hörde talas om Stihl MS 192 C och bad att få pröva den en tid. Erfarenheten av tio timmars arbete var överraskande och omtumlande att man har fått in mycket effekt i ett så litet paket är imponerande. Dessutom liknar den till det yttre en motorsåg, handtagen är bekväma, rätt avvägda och användningen är behaglig. Utvecklingen med att ta ner vikten på motorsågarna har varit enorm under den tid jag använt dem. De första motorsågarna jag, som skogspraktikant, kom i kontakt med vägde c. 12 kg medan dagens lättviktarsåg väger drygt åtta kilogram mindre. Låt vara att Stihl MS 192 C inte är en s.k. proffssåg men mycket användbar på rätt arbetsplats. Plastsåg För att hålla vikten nere har Stihl i denna modell använt sig i huvudsak av plast, i stort sett är cylinder och kamaxelpaketet de enda delarna som är av metall. Kedjefångartappen är gjord i plast och kan bytas till metalltapp om den skadas, en lösning som även används på andra modeller och sågmärken. Svärdet, som har mittdelen i plast medan kanterna är av stål, väger 310 g vilket är 110 g mindre än ett normalt tolv tums svärd. Då sågen är lätt har cylinderkåpa och startkåpa kunnat göras i
tunn plast som får full stabilitet då de är fastskruvade på sågen. Vibrationerna från motor och skärutrustning dämpas i främre handtaget av stålfjädrar medan bakre handtaget är fastsatt med gummi. Här gäller, liksom för andra sågmodeller, varsamhet då man lösgör sågen vid fastsågning. Specialanvändare Stihl MS 192 C torde vara fritidshuggarens önskedröm, låg vikt, lättstartad och med effekt att klara av även grövre vedstammar. Nästan vem som helst kan dra igång sågen då det inte behövs kraft, knyck eller jävlaranamma för att den ska starta. Easy2 Start systemet, en specialfjäder mellan linhjulet och vevaxeln, gör att det krävs bara hälften så mycket kraft för att dra igång sågen. Hastigheten i startrycket kan då minskas med två tredjedelar. Jag kan nästan se framför mej pensionären som kapar vedklabbar med 192:an och sedan elegant klyver dem med en bordsklyvare. På tomten och vid sommarstugan är den dessutom mycket användbar för olika mindre fällnings- och röjningsarbeten. Lättviktaren 192:an kan mycket väl också användas som kapsåg vid byggnadsarbeten, finputsning och arbete med knutarna vid stockhustimring. Lättstartad Skribenten testade starten med en 80 årig dam. Hon klarade galant av att starta sågen liksom barnbarnet på 10 år. Vid egentligt skogsarbete har sågen sin nisch i första gallringen då effekten räcker bra till vid klena stammar. Jag kvistade och kapade även några mindre grantimmerstammar vilket lyckades bra men här kändes nog att effekten var begränsad. Vid Stihl MS 192 C visade sig vara överraskande pigg också vid kapning av grövre vedstammar. första gallring har man vanligen dock endast några grövre stammar och då gör det inte så mycket trots att kaptiden blir ett par sekunder längre per snitt. Faktaruta Cylindervolym 30,1 cm 3 Effekt 1,3 kw Största max.varvtal 13500 r/min Vikt med svärd, otankad 3,8 kg Bränsletankens volym 0,27 l Oljetankens volym 0,22 l Skärutrustning 3/8 delning / 12 / 1,3 mm StihlLight Stihl kompensator alltid optimal bränsle luftblandning Ematic kedjesmörjning minskar oljeförbrukningen Primerpump pumpar bensin in i förgasaren Easy2Start kräver minimal kraft vid start Choke Särskilt reglage på sidan Kallstart / stoppknapp Samma reglage Pris 400 Många plus Stihl MS 192 C har samma teknik och säkerhetslösningar som proffssågar, fungerande kedjebroms, kedjefångartapp samt reglage för ofrivilligt gaspådrag Den är lätthanterlig och känns bekväm då den har standardhandtag. Kedjespänningen justeras från sidan och svärdet är fastsatt med endast en mutter vilket jag tycker att är praktiskt och tillräckligt bra på mindre sågar. Bränsle- och oljetankarna är placerade i främre delen av sågen, öppningarna tillräckligt stora och korkarna med bajonettfattning gör det enkelt och bekvämt att utan verktyg öppna och stänga dem. Överraskande var att jag kunde kvista och kapa nonstop i första gallrings bestånd hela 45 minuter med en tankning. Jag hade inte kunnat tro att 30-kubikaren var så bränslesnål. Överraskande var också att kapning av stammar upp till 30 cm i diameter gick så behändigt. Förutsättningen är att kedjan är i topptrim och får arbeta utan att man trycker på. Luftfiltret bör också vara rent för att få effekt med en så här liten motor. Man bör ju komma ihåg att det inte är fråga om någon timmersåg. Några varnande ord Några varningens finger vill jag höja till sist. Sågens obetydliga vikt gör frestelsen stor för sågning med en hand. Detta är dock förkastligt då det inte är självklart att kastskydd och kedjebroms då fungerar. Oberoende av om sågen är tung eller lätt bör riktig arbetsteknik användas och säkerhetsbestämmelserna följas. Den lättstartade 192:an kan också bli en frestelse för barn att pröva och bör därför alltid förvaras med kedjebromsen och stoppknappen på. För övrigt är Stihl MS 192 C ett mycket gott alternativ för fritidshuggaren oberoende av kön. m Text och foto: Bjarne Andersson
Planera för naturlig förnyelse av tall Nu lönar det sig att satsa på naturlig förnyelse av tall. Tallen kommer att ha ett stort fröfall både våren 2009 och våren 2010. För att bäst kunna utnyttja det stora fröfallet bör förnyelseavverkningen ske i höst eller i vintern. Kvar på förnyelseytan lämnas 50 150 tallar för självsådd. Antalet fröträd får inte vara för litet eftersom det mesta av fröna faller inom ett område av endast 10 15 meter från trädet. Plantorna tar god tid på sig I Väståboland är naturlig förnyelse av tall mera regel än undantag. Det säger Tom Engström som är verksamhetsledare i Väståbolands skogsvårdsförening. Vi markbereder alltid un- der frötallarna, säger Tom Engström. Det enda undantaget är skärgårdsholmar utan färjförbindelse. Det blir för dyrt att hyra pråmar och bogserbåtar. De allra sämsta marktyperna, lavmoarna, lämnar vi också omarkberedda. Tumregeln är att om humustäcket är tjockare än tre centimeter bör förnyelseytan markberedas. Fröna gror i fuktig väderlek eller efter ett regn. Om humustäcket är tjockt, torkar det ut innan plantans rötter nått ner i mineraljorden och groddplantan dör. Det tar vanligen 3 4 år innan vi har ett plantuppslag. Goda fröår får vi ett mycket större plantuppslag än dåliga fröår. Därför är det värt att beakta prognoserna från Skogsforskningsinstitutet som anger när tallen kommer att ha goda fröår och anpassa förnyelseavverkningar till dem. Billigt blir dyrt på bördig mark Naturlig förnyelse med fröträd ger på rätt mark täta plantskogar. Kostnaderna vid naturlig förnyelse är lägre, men risken för misslyckande är större och det tar längre tid innan det nya beståndet är etablerat. Ett typiskt exempel på oförenlighet är att eftersträva en billig förnyelse på en bördig växtplats där det inte finns förutsättningar för att lyckas. Efter ett antal år av väntan och uteblivet resultat måste skogsägaren ta till hjälpplantering och ny förnyelse då Foto: Markus Lassheikki förnyelseytan vuxit igen med gräs och sly. Detta är det allra dyraste sättet att förnya skogen. Enligt Tom Engström är naturlig förnyelse av tall rätt metod på marker som klassas som dålig blåbärstyp och sämre, dvs. marker av lingontyp och ljungtyp Förutom tall kommer det också in björk på förnyelseytorna. Det blir en blandskog som är talldominerad med inslag av björk, säger Engström. Dåliga fröår för gran och björk Både gran och björk kommer att ha dåliga fröår. Ett dåligt fröår för björk gläder björkpollenallergiker. Men tyvärr kan björkpollen transporteras långa sträckor och nå vårt land med sydliga luftströmmar. Dåliga fröår för gran betyder att förråden med granfrö inte blir påfyllda. Det är brist på förädlat granfrö och fröplantager kan inte ståta med mycket bättre fröfall från sina plusträd. m Text: Gerd Mattsson-Turku För att naturlig förnyelse av tall ska lyckas, bör ytan markberedas. 10
Naturvård Lyckad hyggesbränning i Purmo En kylig natt i mitten av maj verkställdes den hyggesbränning som jordbrukaren Peter Edström i Överpurmo länge planerat. Med hyggesbränningen ville han främst tydliggöra de fornminnen som finns på kullen. Peter Edström har förutom sitt jordbruk också satsat på turism med övernattningsrum och olika utflyktsmål. Den kulle på fem hektar som nu brändes förvärvade han också i turismsyfte. Ur skogsägarsynpunkt var det ju inte särskilt genomtänkt att köpa en kalavverkad skogsbacke. Jag får ju inte under min livstid någon nytta av denna som skogsägare. Men jag vill ju koppla detta till satsningen på turism. Det går bra att ordna en vandringsled hit, och den går i så fall genom vacker och orörd natur. Grannskiftet till den brända ytan är församlingens skog, vilken purmoborna känner som prostskogen. En stor del av denna är orörd sedan länge och det närmaste vi kommer urskog. Peter Edströms skogsbacke rymmer ett flertal forngravar, och högst upp finns tydliga konturer av en stenkyrka. Kullens högsta punkt ligger ca 55 meter över havet. Hyggesbränningen förbereddes mycket omsorgsfullt i samråd med sakkunskap och räddningsverket. Edström hade grävt upp en brandgata kring hela området, samt säkerställt tillgång på vatten. Bland annat stod en cisternvagn med 18 000 liter vatten alldeles intill området. Runt hela rutan hade han också placerat ett antal vattenfyllda tunnor. En bäck i närheten, liksom sankmark i anslutning till rutan gav också viss tillgång på vatten. Ett 40-tal frivilliga ställde upp som brandvakter under själva bränningen, men den blev synnerligen odramatisk. Det fanns för lite ris, men på de ställen där det funnits granar blev bränningen så effektiv som jag önskat. Ändå är jag totalt sett mycket nöjd med resultatet, berättar Peter Edström. Trots pågående hockey-vm och tilltagande kvällskyla samlades minst ett hundratal intresserade till skogsbacken. m Text och foto: Bertel Widjeskog I solnedgången den 16 maj tändes hyggesbranden i Överpurmo. Vid 06-tiden följande morgon var fem hektar brända och resultatet helt enligt Peter Edströms förväntningar. Mitt i kyrkan, konstaterar Peter Edström där han står högst uppe på kullen. Skiftet innehåller flera fornlämningar som han ville ta fram med hyggesbränning. 11
Han röjer för att skogen ska växa och må bra Röjning hör till de kanske minst trevliga delarna av skogsvårdsskötseln. Trots det ska arbetet göras för att få en god virkesproduktion. En som ser till att det röjs ordentligt är Bjarne Mara som har flera olika knep för att få de växande bestånden att må så bra som möjligt. Många skogar i vårt land håller på att växa igen. Det beror på att många skogsägare slarvar med röjningen. Dels på grund av att den nödvändiga åtgärden av många betraktas enbart som en utgift. Men det håller inte Bjarne Mara, mjölkproducent och självverksam skogsägare i Vikby i Korsholm, med om. Jag är av den åsikten att det ska röjas i skogen. Har man råd att slutavverka så har man också råd att gå in i ungskogen och arbeta trots att många upplever det som en jobbig uppgift. För det är inte ofta man får vara med om att påverka något för åttio år framåt i tiden, säger han. Bjarne Mara driver tillsammans med sin fru en mjölkgård på fyrtio kor. En stor del av tiden framför allt på våren, sommaren och hösten går åt till att sköta om primärnäringen. Trots det ser han till att ägna all tid som krävs för att sköta om sina skogar på sammanlagt sjuttio hektar. Skogen är en investering små steg i taget är med andra ord hans strategi som ser ut att fungera utmärkt med facit i hand. De flesta tänker att de måste göra allt på en gång. Men det är fel fokusering enligt mig. Jag har gått in för att röja 2 3 hektar per år och det lyckas om man ser till att ge sig ut i skogen ett par gånger i månaden. Så har jag fortsatt och på sju år har jag röjt 15 hektar. Enligt Mara får en skogsägare inte vara rädd för att bli svettig och göra en insats. Att många drar sig för att gå ut i Har man råd att slutavverka så har man också råd att gå in i ungskogen och arbeta. för framtiden. Ser jag till att sköta röjningen och förstagallringen så har jag en passlig likvid att vänta när det är dags att gallra andra gången. Om man dessutom som jag har fått ta del av en slutavverkning så vill jag också skuffa den möjligheten framåt för kommande generationer. Långsiktig röjningsplan Maras skogsfastigheter i Närpes och i Vikby består till största delen av ungskog. De senaste åren har han hållit en jämn röjningstakt och på så sätt fått nästan allt röjt. Att ta Bjarne Mara hanterar sin röjsåg på ett mästerligt sätt. Här tar han bort björksly, vilket skapar bättre tillväxt i och med att beståndet blir mera öppet. skogen och röja beror enligt honom delvis på den mentala biten. De flesta som bestämmer sig för att röja orkar i två timmar. De ger upp och så lämnar arbetet ogjort. Men så ska man inte tänka, utan det bästa är att göra en liten insats regelbundet. Då har det plötsligt skett mycket under en längre tid, säger han. Och fortsätter: En annan viktig sak är att inte tänka att man är klåpig och att man inte kan någonting. För det är bättre att göra något i stället för att inte ge sig ut i skogen alls. När man är i skogen så händer det alltid nåt och den nyttan är ovärderlig i slutändan. Är du en långsam eller snabb röjare? Det varierar förstås på vilken typ av skog det handlar 12
om. Om jag röjer i Övermark tar resan en timme och jag försöker alltid vara åtminstone fyra timmar i skogen. För mig tar det kanske tre dagar för att röja en hektar, vilket gör mig till en ganska långsam röjare. Att röja en hektar kostar mig cirka 200 till 300 euro men det är det värt. Flera olika knep När Bjarne röjer har han två röjsågar till sitt förfogande. Men förutom att röja strävar han samtidigt också efter att bibehålla den naturliga balansen i skogen. Det innebär att han bland annat sparar så kallade hargömmor. Det är en grandunge bestående av några granar som jag gör till en sorts buske. Då kan hararna och andra smådjur gömma sig där och jag brukar lämna 2 3 per hektar. Utöver det brukar jag skapa döda träd genom att dels ringbarka aspar, men också björk. Detta gäller speciellt stora överståndare som inte passar in eller är olägligt placerade i beståndet. Bjarne Mara ser också till att lämna några fågelholkar per hektar, vilket ger möjligheter för de fåglar som finns att lämna kvar i skogen. Allt detta handlar om att ha kvar den biologiska mångfalden och sprida ut den. Att ha balans i skogen är positivt. Och det är också för ögonfröjden som jag sköter om min skog. Det är roligt att se att den mår bra och att allt ser snyggt ut. De allra flesta vill väl också ha gräsmattan klippt. Listan över hans skogsvårdsinsatser slutar inte där. Bjarne stamkvistar också skogsbestånden. I praktiken innebär det att han i samband med röjningen tar bort kvistarna upp till två meter. Jag kvistar med handsåg och sedan ska det givetvis kvistas högre för att skapa ett mervärde. Målet är att stamkvista all min skog, men det hänger på de närmaste tio åren om jag ska lyckas med det. Efteråt ser man igenom En röjsåg, motorsåg, bensin och ordentlig skyddsutrustning. Det är vad som behövs för att kunna genomföra en säker och bra röjning i skogen. hela skogen och för det andra utgår jag från att värdet på kvistfri tall är högre när det är dags för slutavverkning senare. Krävs inspiration Skogsvårdsföreningarna står för en stor utmaning när det gäller att aktivera markägarna att röja och gallra sina skogar. Enligt den senaste riksskogstaxeringen och nationella skogsprogrammet släpar de efter mångfalt. Det största problemet är att aktivera den växande andelen markägare som utgörs av stadsbor. Många är omedvetna om hur deras skogar mår. En sak som kunde göras är att hitta en inspirationskälla. Stadsborna kunde kanske försöka komma samman och ge sig ut samtidigt i skogen, vilket kan skapa en laganda. Det kunde vara ett system som fungerar, Målet med vård av ungskog är att garantera en god virkesproduktion i slutändan. Har man genomfört röjningar, förstagallringar så maximerar man vinsten från skogen vid slutavverkningen. men jag är medveten om att det är lätt att hitta på ursäkter för att slippa. m Text och foto: Christoffer Thomasfolk 13
Fanerbjörk är ett nytt virkessortiment för UPM:s virkesanskaffning i Sverige, säger Henning Backman som utvecklar UPM:s virkesförsörjningsfunktioner i Sverige. UPM ökar virkesimporten från Sverige Låga virkespriser i Sverige gör att virke och speciellt massaved har blivit intressant för den finska skogsindustrin. UPM har som mål att kompensera en betydande del av de fyra miljoner kubikmeter virke som bolaget importerade från Ryssland i fjol med ökad virkesimport från Sverige Sverige har bland de lägsta virkespriserna i Europa, säger Klas Gustavsson på Skogssällskapet. Men de ryska virkestullarna kan ändra på det. Skogsägarna sitter på ett guldägg och särskilt de som exporterar massaved. Skogssällskapet ökar sin virkesexport till bl.a. Finland. Skogssällskapet sköter 530 000 hektar skog åt små och stora skogsägare. Bolaget har ingen egen industri. Virkeshanteringen är på årsnivå omkring 2 milj. m 3. UPM ökar importen från Sverige UPM:s skogschef Sixten Sunabacka uppger för den rikssvenska tidningen Affärsvärlden att virkespriserna i Sverige ligger på lägre nivåer än de finländska. På en kubikmeter massaved skiljer det cirka 5 euro och på timmer handlar det om 20 euro per kubikmeter, säger Sixten Sunabacka. Genom att öka virkesimport från Sverige har vi möjlighet att kompensera en betydande del av de fyra miljoner kubikmeter virke som vi importerade från Ryssland 2007. Men i första hand ska vi försöka öka virkesinköpen från de privatägda skogarna i Finland. Vi har importerat virke från Sverige en längre tid, men det har mest varit fråga om färsk granmassaved. Sedan en tid tillbaka har vi ökat vår inköpskapacitet i Sverige och vi har mer än fördubblat importen 14
av virke från Sverige hittills i år jämfört med samma period i fjol. Intresset att sälja till oss är överraskande stort. Fanerbjörk har blivit ett nytt sortiment Priset på en kubikmeter massaved är cirka 5 euro högre i Finland, på timret 20 euro högre. Fanerbjörk har nu fått sitt genombrott i Sverige tack var export till Finland. Forskningar visar att omkring trettio procent av virket i en normal rikssvensk trave med björkmassaved har timmerdimension. Ett problem med fanerbjörken har varit logistiken. Transportkostnaderna blir höga när små volymer av ett sortiment ska samlas ihop till billass. Men vårt samarbete med UPM löser det här problemet, säger Håkan Danielsson på Skogssällskapet. Då all massaved från en exportavverkning ska till hamn och sedan vidare med båt så samlastar vi den här typen av specialsortiment. Vi kan t.o.m. åka en extra sväng i närområdet och samla upp små volymer fanerbjörk, ned till 10 m 3. Henning Backman, som utvecklar UPM:s virkesförsörjningsfunktioner i Sverige, ser mycket ljust på fanerimporten till Finland. Fanerbjörk är ett nytt virkessortiment inom vår virkesanskaffning i Sverige, säger Henning Backman. UPM är en betydande användare av fanerbjörk och vi är intresserade av att utnyttja den potential av grov björk som vi vet finns i Sverige. Vi har redan ordnat några temadagar om aptering av fanertimmer för våra samarbetspartner i Sverige. Aptering av fanertimmer skiljer sig från aptering av sågtimmer. Med rätt kalibrerat öga finns det mycket fanerbjörk att hämta i Sverige. När jag åker runt i Sverige lägger jag märke till att grov björk är vanlig som naturvårdsträd på förnyelseytor. Jakobstad får en del av det svenska virket Henning Backman uppger vidare att färsk granmassaved fortsättningsvis är mest eftertraktat, men att även tallmassaved och björk hämtas till Finland. Mottagare är UPM:s fabriker i Jakobstad och Raumo och den egna hamnen i Kotka, därifrån virket förs vidare till fabriker. Fanerbjörken går till bolagets fanerfabriker. Merparten av virket levereras från södra Sverige, men även små volymer kommer från mellersta och norra Sverige, säger Backman. Virket transporteras till Finland med fartyg som tar 2 500 4 500 kubikmeter virke. De här fartygen är 70 100 meter långa. Det är UPM:s dotterbolag UPM Seaways som sköter transporterarna. De chartrar fartygen, som ofta ägs av finska rederier. m Text: Gerd Mattsson-Turku Ny sjukdom hotar våra björkar En ny sjukdom, björkens bladrullningssjuka, sprider sig bland björkar i Finland, både i skogar och städer. De första symptomen framträder i slutet av maj, när bladen är fullt utslagna. Då börjar de rulla ihop sig och får gulaktiga fläckar. I augusti är de angripna bladen nästan gula. Sjukdomen minskar avsevärt björkarnas tillväxt och de börjar se förtvinade ut. Angrepp som börjar på de nedersta kvistarna har på 1 2 år spridd sig i hela kronan. Sjukdomen finns kvar i björkarna åtminstone några år. Sjukdomen observerades i Finland första gången år 2002. Efter det har den spritt sig nästan explosionsartat och forskarna varnar för att den kan bli ett verkligt problem som kan sätta stopp för odling av björk. Även intresset att plantera björkar i parker och städer kan minska. Angripna träd kan dö. m Foto: Risto Jalkanen, Skogsforskningsinstitutet. Glasbjörk som är angripen av bladrullningssjuka. 15
Det här jobbet är inte enformigt En skogsbruksplanerare ska fatta hundratals beslut under en arbetsdag. Bör plantskogen röjas? När ska det i så fall göras? Genast eller inom fem år? Är granskogen förnyelsemogen eller bör den stå kvar ännu tio år? Esa Taimioja är nu inne på sitt sjunde år som skogsbruksplanerare i östra Nyland. Innan jag började på Kustens skogscentral hann jag jobba bland annat med drivningsplanering hos Tehdaspuu och med naturvårdsfrågor hos Finlands miljöcentral, säger Esa Taimioja (51). De erfarenheterna har jag stor nytta av som skogsbruksplanerare. Det är inget rutinarbete Några av mina kolleger tycker att jag har ett enformigt arbete, men det är precis tvärtom. Två skogar är aldrig lika. Största nackdelen med jobbet är ensamheten. Men ibland har det sina fördelar. Jag kan planera arbets- dagen så att den passar mig. Vanligtvis börjar jag klocka åtta och slutar vid fyra tiden. Lunchen består av smörgåsar och kaffe i termosen. Arbetsgivaren, Kustens skogscentral, tilldelar mig och de andra skogsbruksplanerarna ett visst antal hektar som vi ska skogsbruksplanera per år. För min del är det fråga om 3 000 hektar, säger Esa. Förutsättningen för att man ska trivas med det här jobbet är att man trivs att vistas ute i naturen. Skidor och snöskor vintertid Ungefär hälften av året är skogsbruksplanerarna inomhus med skrivbordsarbete eller sysselsatt med skogsägarrådgivning. Vi marknadsför skogsbruksplanerna och tar emot beställningar. Innan jag sätter igång med förberedelserna för planeringen av en skogslägenhet är jag i kontakt med skogsägaren, säger Esa. Jag vill höra mig för om skogsägaren har andra önskemål gällande innehållet i planen än det som han kan kryssa för på blanketten. Jag ska också skaffa kartor över området, både grundkartor och flygbilder. Efter att fältarbetet är gjort, sammanställer jag skogsbruksplanen. Mitt mål är att skogsägaren ska få sin plan inom ett par månader efter att han beställt sin plan. Enligt Esa går det att skogsbruksplanera också på vintern. Det enda problemet är att planeraren inte ser små plantor, som är gömda i snön. Men det problemet löser man genom att ta en titt på de ytorna efter snösmältningen. Jag har i mitt förråd hemma både snöskor och breda terrängskidor. Många steg per dag Esa säger att han aldrig räknat hur många steg han tar under en planeringsdag i skogen. En stegmätare skulle ge svaret. En snabb räkneoperation visar att han i snitt ska planera trettio hektar per dag. Ju mindre skogslägenheter desto mindre figurer och desto längre räcker terrängmätningarna. Många tycker att en plantskog är snabbt avklarad, men det räcker inte med att jag står längs ena kanten av ytan och tittar ut över den. Längs andra kanten kan plantskogen vara älgbetad, lida av knäckesjuka eller vara i behov av röjning. Om det här inte framgår av planen, har ju skogsägaren fått en undermålig produkt. Jag vill inte råka ut för situationer där skogsägaren eller den skogsfackman som använder Esa Taimioja har ersatt gummistövlar med vandringskängor som tål väta. Jag mäter alltid trädens höjd med höjdmätare, säger Esa. Skogsbruksplanering är inget enformigt arbete för två skogar är aldrig lika, säger Esa. 16
planen konstaterar att planen ju inte alls stämmer överens med verkligheten. Jag vill få mera respons från skogsfackmän som använder skogsbruksplaner som jag gjort och från skogsägare som avverkat och jämfört kubikmetrarna i planen med det verkliga virkesutfallet, säger Esa. Skogsbruksplanering är inget för nybörjare Jag använder mätverktyg för de beståndsdata, som kan mätas. Det finns skogsbruksplanerare som inte använder höjdmätare eller hypsometer lika ofta som jag gör utan uppskattar oftare trädens höjd med ögonmått, säger Esa. Men trädhöjden är så viktig för alla uträkningar att den bör mätas. En höjdavvikelse på 2 3 meter betyder mycket i virkesmängden per hektar och avverkningsuttaget. Enligt Esa finns det tillräckligt med beståndsdata som inte kan mätas utan som planeraren ska uppskatta eller bedöma. Här kommer erfarenheten in i bilden, säger Esa. I en plantskog ska vi bedöma röjningsbehovet och i en gallringsskog gallringsbehovet och dessutom ange när åtgär- Två skogar är aldrig lika, säger Esa Taimioja som är inne på sitt sjunde år som skogsbruksplanerare. den bör utföras, genast, inom fem år eller inom fem till tio år. För en äldre skog föreslår vi antingen slutavverkning eller hyggesvila, dvs. den får fortsätta växa ytterligare tio år. En skogsfackman ska inte som sitt första skogsjobb börja med skogsbruksplanering, säger Esa. Det är enbart genom pratisk arbetserfarenhet som man lär sig se helheten, som t.ex. att föreslå den mest lämpade förnyelsekedjan och att beakta drivningsaspekter. I östra Nyland är älgstammen stor och tallplanteringar blir nästan utan undantag älgbetade. Enligt Esa är det fel att föreslå tallplantering som förnyelsemetod, när metoden är dömd att misslyckas. Om marken är så mager att gran inte kan komma i fråga, är naturlig förnyelse av tall eller tallsådd två alternativ. Både naturförnyelse och sådd ger ett så rikligt plantuppslag att det finns förhoppning om att ett tillräckligt antal tallplantor undgår älgbetning. Åtgärdsförslagen är viktigare än virkesmängder En skogsägare som beställer en skogsbruksplan är mest intresserad av vilka skogsvårdsåtgärder som bör utföras i hans skog och hur bråttom det är med att få dem utförda. Virkesmängderna är inte så viktiga, säger Esa. Den skogsfackman som skogsägaren anlitar har stor betydelse för vad som görs i skogen. Efter att ha planerat närmare 20 000 hektar i östra Nyland, ser jag en tydlig skillnad mellan olika fackmän och vad de prioriterar. Mest besviken är jag på fackmännens inställning till markberedning. Fastän jag i planen har skrivit in högläggning och granplantering, blir det ingen markberedning alls före planteringen eller naturlig förnyelse av gran. Här borde skogsägaren reagera och kräva högläggning. Det här gäller inte alla skogsfackmän. Myggnätshatt och OFF Åren i skogen har lärt Esa hur man ska klä sig för att klara regn, rusk och flygfä. Gummistövlarna har jag lämnat, säger Esa. I stället använder jag stadiga vandringskängor som tål väta. Mina regnkläder är av den gamla typen, s.k. oljerockar. De dagar som det utlovas regn redan från morgonen, brukar jag ta som kontorsdag. Älgflugor håller jag borta från ansiktet genom att använda en myggnätshatt med finmaskigt nät som skyddar mot älgflugor och andra flygande insekter. Våra vanliga myggor håller jag borta med OFF. Under årens lopp har jag bara blivit fästingsbiten en enda gång. Numera får vi på arbetsgivarens bekostnad vaccinera oss mot TBE-virus. Någon björn har jag inte sett, trots att det lär finnas björnar i östra Nyland. Men det är något som jag inte går och tänker på. Då tappar man koncentrationen och rycker till för minsta lilla brak i skogen. m Text och foto: Gerd Mattsson-Turku Det blir många steg under en arbetsdag. Esa ska i år planera tretusen hektar, vilket betyder i snitt trettio hektar per dag under fältarbetssäsongen. En skogsbruksplanerare ska kunna se skogsfastigheten som en helhet för att kunna föreslå de mest ändamålsenliga åtgärderna ur skogens och skogsägarens synvinkel. 17
Skogen i världen Rotröta i lettiska torvmarksbestånd Skogsforskningsinstitutets rotröteforskare varnar nu för rotröta också på torvmarker. Fynd på torvmarker i Lettland har styrt in också den finländska rotröteforskningen på torvmarker. Avverkningar på torvmarker är i framtiden högaktuella eftersom bestånden på de finländska utdikade torvmarkerna nu börjar uppnå avverkningsmogen ålder. Tidigare har man ansett att rotrötan inte förekommer på torvmarker men nu kommer motsatt information från fynd i Lettland. De massiva fynden av rotröta på några lettiska torvmarker har undersökts av finländska forskare. Förekomsterna finns på torvmarker med mycket högt ph. Oklart är ännu om just detta bidragit till att rötan fått fotfäste i torvmarkerna i Lettland. I Finland är torvmarkerna sura och dylika förhållanden finns ve- terligen inte här. Fynden som de finländska forskarna besåg fanns på ett område med en radie av cirka 100 kilometer. Alla rötstubbar på torvmarker intresserar Skogsforskningsinstitutets forskare med professor Jarkko Hantula i spetsen försöker nu få resurser för att starta upp forskning kring ämnet i finländska förhållanden. Det man planerar att göra är dels experimentella försök genom att utsätta växande träd på torvmarker för rotröta och dels att genom observationer och inventeringar leta efter rotröta på torvmarker i Finland. Här hoppas professor Hantula också på skogsägarnas hjälp. Just nu är forskarna mycket intresserade av alla observationer av röta i stubbar som avverkats på torvmarker. Skogsforskningsinstitutet hoppas att skogsägare som har observationer tar kontakt. All röta i stubbar är ändå inte rotröta tröstar professorn, men forskarna är nu intresserade och vill gärna ta sig en titt på eventuella fynd i Finland för att undersöka om också vi har bestånd med rotröta på torvmarker. Liknade förhållanden kan finnas i Finland De lettiska bestånden som angripits av rotröta var mycket lundaktiga med ett minst 0,5 meter djupt torvmarksskikt. De angripna torvmarkerna hade också mycket högt ph, ca 6. I Finland är till och med mineraljordarna i skogsmark normalt surare än detta. Förekomsten av rotrötan i torvmark var en nyhet också för de lettiska forskarna. Rötan upptäcktes i samband med avverkningen av bestånden. Marken var mycket fuktig på grund av att bävrar dämt upp de i tiderna utdikade torvmarkerna. Detta hade lett till att grundvattnet tidvis stigit mycket högt på de angripna områdena. Enligt forskare Mika Nieminen finns liknande torvmarkstyper som de angripna bestånden i Lettland också i Finland. Skillnaden är ändå att motsvarande torvmarker i Finland är betydligt surare. Forskningen på torvmarker inleds Då det finländska forskarteamet bestående av professor Jarkko Hantula och forskare Forskare Tuula Piri fotograferar tickor på torvmarken i Lettland som angripits av rotröta. 18
Tuula Piri från Skogsforskningsinstitutet besökte de angripna bestånden i maj 2008 hade rotrötan bildat imponerande tickor på stubbarna. Man antar att det är frågan om rotröta som angriper gran men forskning pågår ännu för att säkerställa vilket slag av röta det gäller. På de värst angripna områdena var 70 80% av bestånden angripna. Som bäst pågår utredningar om hur allmän rotrötan är på torvmarker i Lettland. De finländska forskarna kommer att följa upp frågan i samarbete med sin lettiska kollega forskaren Ta lis Gaitnieks från det lettiska skogsforskningsinstitutet Silava. Också inom den nordiska virtuella forskningsenheten följer man noga med frågan. Torvmarkerna aktuella för avverkningar För finländska förhållanden betyder fyndet enligt forskarna att man nu vet att rotröta också kan förekomma på torvmarker. Forskning och iakttagelser behövs nu för att utreda under vilka förhållanden rotrötan kan klara sig på torvmarker. De hittills små mängderna sommaravverkningar på torvmarker i Finland har gjort att det inte funnits spridningsmöjligheter för rötan om den kan angripa bestånd på torvmarker. Professor Han- Forskare Ta lis Gaitnieks från det lettiska skogsforskningsinstitutet Silava. tula påminner dock om att de utdikade torvmarksskogarna i Finland nu börjar uppnå gallrings- och avverkningsmogen ålder. Klimatförändringen har gjort att vi också börjar överväga hyggen under andra tider än vinterhalvåret eftersom bärigheten på torvmarker inte med de vintrar vi senast sett kan garanteras vintertid. I dag får man inte heller så kallat Kemerastöd för bekämpning av rotröta på torvmarker. Därför varnar Hantula för att vi kanske planterar en tidsbomb av rotröta i våra torvmarksbestånd om vi inte ser upp när de utdikade torvmarkerna börjar uppnå avverkningsmogen ålder. Stubbehandlingen en billig försäkring En skogsägare kan alltid också på egen bekostnad utföra stubbehandling om man utför en avverkning på torvmark sommartid. Själv skulle jag som en säkerhetsåtgärd utföra stubbehandling också på torvmarker sommartid, säger professor Hantula. Lite som att ta en försäkring för sin skog, anser han. Speciellt viktig är stubbehandlingen i förebyggande syfte inom området Österbotten Kajanaland och Norra Savolax. m Observationer av röta på torvmark kan meddelas till jarkko. hantula@metla.fi Text: Maria Lindén Foto: Metla Jarkko Hantula Rotrötan har bildat mäktiga tickor i det infekterade lettiska torvmarksbeståndet 19
Skogen i världen Skogsbruk i Nya Zeeland De två första veckorna i februari bekantade sig tio blivande skogsbruksingenjörer från Ekenäs med skogsbruket i Nya Zeeland. Målet med studieresan var att, på den nordligare av Nya Zeelands två öar, bekanta sig med internationellt skogsbruk. Utöver skog, natur och skogsbruk blandades programmet med bl.a. paddling, bergsbestigning och terrängcykling. I ett tidigt skede av det har vi, för att finansiera vår första studieåret beslöt resa, utfört skogsarbeten såsom plantering, plantskogs- vi att gemensamt arbeta med målsättningen att i röjning och avverkning. slutskedet av studietiden genomföra en oförglömlig stugårdsbygge har också varit Julgransförsäljning och gärdsdieresa. Påverkade av tidigare projekt som förbättrat vår årskursers studieresor till Thailand, Kanada och Australien vi stipendier från flera fon- reskassa. Förutom detta fick gjorde att Nya Zeeland, med der och föreningar. All denna sitt plantageskogsbruk och verksamhet gav oss, förutom sin kuperade terräng, denna en god reskassa, även en viss gång blev resmålet som skulle uppfylla våra önskemål. kad gruppsammanhållning. arbetserfarenhet samt en utö- Sedan första studieåret 2004 Nya Zeelands skog växer i skuggan av lantbruket Nya Zeelands skogsbruk bygger långt på plantageskogsbruk med korta omloppstider och få ingrepp i skogen. Den kuperade terrängen i kombination med ett lönsamt lantbruk bidrar till utmaningarna för skogsbruket. Lantbrukets betesmarker konkurrerar dessutom med skogsbruket om markanvändningen i landet. Därför finns skogen ofta i branta sluttningar där det är omöjligt att bedriva lantbruk. Trots att skogen vanligtvis växer i sluttningar och uppe på höjder så är marken bördig. Volymtillväxten är av helt andra mått än vad vi är vana med i Finland. Besök vid skogsforskningsinstitut och bolag I staden Rotorua bekantade vi oss med skogsforskningsinstitutet Scion och skogsbolaget PF Olsen. Där berättade de om det Nya Zeeländska skogsbruket, dess historia samt framtida utmaningar. Ett besök till en pågående avverkning samt ett stamkvistningsobjekt stod också på programmet. På grund av den kuperade terrängen använder man sig till stor del av avverkningsmetoden med motormanuell fällning och vinschning av stammarna till avlägget. Pinus Radiata snabbväxt tall Det vanligaste trädslaget i Nya Zeelands ekonomiskogar är tallen Pinus Radiata. Den är hämtad från Kalifornien och verkar, enligt Scion, vara det lämpligaste trädslaget för skogsbruket i Nya Zeeland. Ett bestånd av Pinus Radiata förnyas då det uppnått en ålder mellan 25 30 år. Under den tiden har beståndet gallrats en gång och stamkvistats vanligtvis två gånger. Den första stamkvistningen utförs då plantskogen är ca 7 år gammal och har en höjd på omkring 7 8 meter. Gallringen görs vid ungefär 15 års ålder och då lämnas allt Skogsbruksingenjörsstuderande årskurs 04 i sin helhet. I bakgrunden syns Tane Mahuta, Nya Zeelands största träd. 20